Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Du har alltså 2*25*355 = 17,75 kW (DC) installerat mot som jag förstår det. Man tappar lite i växelriktaren och verkningsgraden hos solcellerna sjunker med ökande temperatur, så sommartid når man aldrig den installerade effekten.
Gjorde en hastig koll med PVGIS för Västerås, rakt mot söder, taklutning 30 grader (gissning), med databas ERA5. Toppeffekten under ett år blev då 14,2 kW. Toppeffekten beror en del på taklutningen, om det är exakt mot söder eller inte och ort. I Malmö blev det 14,5 kW. Med taklutning 20 grader blev det 13,5 kW. Max 12 kW kan alltså vara lite lågt.
Max 12 kW (AC) och max 14 A (AC) ut från växelriktaren går inte ihop. Om det är 14 A per fas bör effekten bli 14 A * 3 faser * ca 230 V = ca 9,7 kW. 12 kW bör ge ca 12000/(ca 230*3) = 17,4 A. Om effekten skulle vara 14 kW blir det ca 20,3 A. En del används väl i huset så det är inte säkert att effekten som matas in till nätet skulle ge högre än 20 A vid 14 kW.
Ett sätt att slippa gå upp till 25 A säkring är att ställa in den högsta effekt växelriktaren matar in till nätet. Det är få timmar under året som man har den absolut högsta effekten. Man förlorar därför inte så mycket solel genom en sådan begränsning om man som i det här fallet ligger nära 20 A och det blir då förmodligen billigare än att öka säkringsabonnemanget.
Ett annat sätt att lösa det är att kolla med nätägaren om det går att ha en 25 A servissäkring för den el som matas in till nätet och att behålla 20 A säkring för den köpta elen, som bestämmer kostnaden för elabonnemanget.
Diskutera med installatören vad som kan vara lämpligt.
Huawei har ett verktyg som heter Smart Design https://eu.smartdesign.huawei.com:31943/. Det skulle kunna ge svar på dina frågor. Jag lyckades dock inte registrera mig där, det stod något om att antal användare var fullt.
Finns det något skäl till din undran?
Det du ska titta på är “Input (PV)”. I databladet (https://www.brael.se/wp-content/uploads/db_ivh_hu_sun2000-3-10ktl-m1_en.pdf) står att “Operating voltage range” är 140-980 V för “Input (PV)”.
Att “Operating voltage range” för batteriet är 600-980 V är en upplysning. Växelriktaren ser till att ge rätt spänning för batteriladdningen.
Du laddar inte direkt med strömmen från solcellsanläggningen, utan du har en (hybrid)växelriktare mellan solcellsanläggningen och batteriet, som förutom att den kan ge AC ut kan den även ge DC ut för batteriladdningen.
Växelriktaren kräver en viss lägsta inspänning men om du har 14-18 paneler i en sträng räcker det mer än väl tänker jag, utan att jag vet vilken växelriktare du har. Växelriktaren styr sedan spänningen för batteriladdningen.
Svår fråga. Med de osäkerheter som finns vår omvärld tror jag inte att någon kan förutsäga framtida elpriser med någon större precision under en solcellsanläggnings livslängd. De indikationer som finns att tillgå för de närmaste åren är terminspriser för elhandel, som är avtal för framtida elhandel. Denna sida ger prognoser för resten av 2022 och 2023-2024 för de olika elområdena i Sverige: Elbolag 24 – Prognos av elpriset.
Till elhandelspriset i ovanstående prognoser tillkommer energiskatt, pris för elöverföring och moms.
I inlägget Solceller, elbil och egen laddbox publicerat 10 oktober 2021 gick en gästskribent igenom hur man laddar en elbil med solel.
En fråga blir varför man med dagens höga spotpriser dagtid ska göra en investering för att kunna lagra överskottsel i ett bilbatteri istället för att sälja solelen med förtjänst under dagen och istället ladda bilbatteriet med nätel under tider på dygnet då elen är billigare. Idag var spotpriset på el mellan 0,90 kr/kWh och 1,54 kr/kWh i elområdena SE3 och SE4 kl. 10-14 då man som har mest överskott av solel och då man även får en skattereduktion på 60 öre/kWh utöver spotpriset som gör att den sålda solelen får ett värde på 1,50-2,14 kr/kWh. Från kl. 22 igår kväll till kl. 06 i morse var spotpriset för el 28,5-50 öre/kWh, vilket gör att det totala priset för köpt el inklusive elöverföring, energiskatt och moms blir lägre än värdet av solelen mitt på dagen.
Din tolkning är riktig. Det krävs 200 V för att växelriktaren ska starta. När den väl startat kan den vara i drift ned till 140 V. Enbart tre moduler räcker alltså inte för att starta växelriktaren. Din leverantör har nog rätt i att du behöver sex moduler för att starta din växelriktare för att vara på säkra sidan. Eftersom din växelriktare har 600 V som nominell spänning kan man misstänka att verkningsgraden är lägre vid låga spänningar. Möjligen kan det gå att hitta en lösning med optimerare, där övriga moduler kan bidra till spänningen om de inte är snötäckta.
Du får kolla vilken inspänning som växelriktaren kräver. Om varje modul ger ca 40-45 V, beror på instrålning och temperatur, blir det bara ca 120-135 V för tre moduler.
Moderna växelriktares verkningsgrad är ca 96-98%, vilket gör att man förlorar 2-4% av den elektriska effekten vid omvandlingen från likström till växelström i växelriktaren. Verkningsgraden beror något på vilken inspänning man har till växelriktaren, vilket visas i en del datablad. Om man har en inspänning som avviker från den nominella kan verkningsgraden bli lite lägre.
Modulernas märkeffekt definieras vid en solinstrålning mot modulen på 1000 W/m2 och vid en solcelltemperatur på 25°C samt vid en ”air mass” 1,5, som motsvarar ett visst spektrum. I praktiken har man aldrig eller nästan aldrig dessa förhållanden. Sommartid blir solcelltemperaturen betydligt högre än 25°C när det är soliga dagar, temperaturen kan bli 50-70°C.
Modulernas verkningsgrad minskar med ca 0,4% (värdet står i databladet för modulerna) per ökad grad över 25°C. Denna effekt och förlusterna i växelriktarna gör man att under soliga sommardagar alltid får en lägre effekt efter växelriktaren än den installerade moduleffekten. Därför brukar man vanligen välja en lägre effekt på växelriktaren än den installerade moduleffekten, för att få en lägre kostnad.
Modulernas lutning, väderstreck och omgivning (träd, skuggning,…) kan påverka vilken högsta solinstrålning man får.
Växelriktarens verkningsgrad beror lite på vilka effekter den jobbar vid. Vid mycket låga andelar av växelriktarens märkeffekt sjunker verkningsgraden. Överdimensionerar man växelriktaren kommer den oftare att jobba vid låga andelar av märkeffekten, vilket kan ge ett något lägre utbyte sett över ett år. Däremot bör en överdimensionering ge en minimal påverkan på den högsta effekten man får ut från växelriktaren.
Om man har en dag med växlande molnighet kan reflektioner i molnkanten göra att man kortvarigt får en solinstrålning som är högre än 1000 W/m2 och när solen kommer fram bakom ett moln kan man väl tänka sig att solcelltemperaturen är något lägre än om det varit full sol hela tiden. Detta gör att man kortvarigt kan se ”spikar” med högre effekt. Det kan vara denna effekt du sett.
För att mera säkert veta om din anläggning fungerar normalt skulle man behöva göra en kontrollmätning av vilken ström och spänning anläggningen ger. Det ska man överlåta åt någon som är kunnig eftersom det är livsfarliga spänningar och strömmar. Du kan väl höra med din leverantör.
Ja, tre MPPT. Kan lösas med två växelriktare om man inte hittar en växelriktare med 3 MPPT eller optimerare.
Om det är ett tak mot väster och ett tak mot öster hanteras det enkelt genom ansluta vardera tak till varsin MPPT (maxeffektföljare) i växelriktaren. Växelriktaren hanterar därmed de olika taken som separata, av varandra oberoende, solcellssystem.
Ett villkor är att strängarna med seriekopplade moduler på vardera tak ger en inspänning som passar för växelriktaren. Man behöver ett visst antal moduler för få tillräckligt hög spänning.
Det är alltså inte nödvändigt med optimerare. Om taken har skuggning kan optimerare under vissa förutsättningar ge en produktionsfördel, vilket får vägas mot en högre investeringskostnad och ökad risk för framtida komponentfel, då det blir betydligt fler komponenter i systemet.
Om det skiljer bara några grader i lutning och väderstreck bör det få en försumbar inverkan på solelproduktion då modulernas ström-spänning-kurvorna kommer att ha snarlikt utseende. Om det är signifikant olika skuggning på de två taken kan det spela viss roll. Å andra sidan kan du spara in den extra kostnaden för optimerare och eventuell risk för fel på dem under livslängden, då det blir betydligt färre komponenter utan optimerare.
Det beror på modell av optimerare. Det går inte med Solar Edge vad jag vet, men tror att Huawei har en sådan möjlighet.
1. Skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är inte kopplad till om man är nettoproducent eller inte. Man kan få skattereduktion för upp till 30 000 kWh per år eller för högst så mycket el som man köper under ett år, oavsett om man är nettoproducent eller inte. Nettoproducent hade att göra med om man riskerade att få betala en årlig kostnad för inmatningsabonnemanget eller inte.
2. ETC har byggt med trästativ i deras solcellspark i Katrineholm. Kolla med dem vilka erfarenheter de har.
3. Under vissa förutsättningar kan du ha en högre servissäkring för inmatad överskottsel till nätet än den säkring du har för köpt el. Du får prata med din nätägare om det är möjligt i ditt fall.
Ett lackskikt kommer att ge en liten reflektion i lackskiktet, det vill säga en liten förlust av solljus som inte kommer att användas av solcellerna. Om det är ett tunt och genomskinligt skikt kan det fungera, åtminstone när lackskiktet är nytt och fräscht. En fråga kan bli hur väl lacken binder till den flexibla panel och hur lacken åldras, om den börjar flaga. Kanske finns en liten yta vid sidan av själva solcellerna som du kan testa på först?
Eller köp en ny “vanlig” modul som har längre livslängd och högre verkningsgrad.
