Energimyndighetens nya Min husguide vilseleder om solceller

I en nyhet idag från Energimyndigheten skrivs

“Nu lanseras en helt ny webbguide för villaägare som planerar renoveringar. Guidens syfte är att ge oberoende expertråd om åtgärder som minskar energiåtgången och dess klimatpåverkan, förbättrar inomhusmiljön, sparar pengar och tar hänsyn till kulturvärden.”

I “Min husguide” finns under renoveringsåtgärder bland annat ”RENOVERINGSÅTGÄRDER Installation av solceller”

Man kan undra vem som skrivit denna text, då den information som ges i vissa delar är felaktig eller vilseledande. Det hade varit lämpligt att låta en solcellsexpert granska texten innan publicering…

Här är några axplock

  • ”Teknisk livslängd 20 år”.
    Med tanke på att effektgarantin för solcellspaneler vanligen är 25 år och för vissa paneler 30 år kan man undra varför man satt 20 år. Dessutom står det teknisk livslängd. Den tekniska livslängden motsvarar hur länge en solcellsanläggning är funktionsduglig, som säkert är långt över 20 år. För en solcellsägare är det ekonomisk livslängd som borde användas kan man tycka. Den ekonomiska livslängden är den tid anläggningen bedöms vara lönsam. I projektet ”Investeringskalkyl för solceller” satte vi den ekonomiska livslängden till 30 år.
  • ”De är normalt seriekopplade vilket gör att skuggning av en solcell även påverkar angränsade solceller”.
    Man skriver solceller när man förmodligen menar solcellspaneler, som i sin tur består av många seriekopplade solceller, och då blir skrivningen direkt felaktig. Eftersom panelerna har bypassdioder kommer skuggning av en panel i normala fall inte att påverka angränsande paneler. Se inlägget ”Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller” från juni i år.
  • “Ofta krävs bygglov, kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.”
    Kravet på bygglov för installationer som följer byggnadens form togs bort 1 augusti 2018, med vissa undantag. Se Boverkets “Nytt undantag från krav på bygglov för solcellspaneler och solfångare“.
  • ”Du kan också få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”
    Detta gäller bara för det överskott som matas in till nätet, inte för hela produktionen. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten var högst 100 Ampere.
  • ”Solcellsmodulen bör ha en verkningsgrad på 15 procent.”
    Motivering saknas. Man bör inte sätta något krav på modulverkningsgrad, då det kan utesluta vissa solcellstekniker, som tunnfilm och färgade byggnadsintregererade solceller, som har lägre verkningsgrad än standardmoduler av kristallint kisel. För en solcellsägare finns ofta även estetiska krav som sannolikt blir allt vanligare i framtiden, där man kan vara villig att göra en kompromiss vad gäller solelproduktionen för att få önskat utseende.
  • ”Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide som beskriver hur man kan gå tillväga för att installera solceller, Så blir du solrevolutionär.”
    Det visar sig att länken i “Min husguide” till ”Så blir du en solrevolutionär” (här är den rätta länken) går till Energimyndighetens Solelportalen! Det finns mycket nyttig information i denna portal, som är betydligt mera genomarbetad än i “Min husguide”. Naturskyddsföreningens information är mer kortfattad, men som har fördelen att snabbt ge en överblick av viktiga punkter.
    Informationen hos Naturskyddsföreningen är dock inte helt uppdaterad. Solel svarar idag snarare för 0,3% än 0,2% av elmixen. Priset för köpt el är idag högre än 1 kr/kWh. Elcertifikatens värde ligger idag betydligt lägre än 12 öre/kWh, under september var medelpriset 7,8 öre/kWh enligt statistiken från Energimyndighetens Cesar. Värdet är på väg mot nära noll och elcertifikaten kommer därmed inom ett par år att vara ointressanta småhusägare. Naturskyddsföreningen text “Det går ibland att höja säkringen för en kostnad.” blir tvetydig när det gäller vilken säkring och kostnad man menar. Se diskussionen till inlägget “Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?“. Om man får ett stort överskott kan man sätta in en högre servissäkring för det överskott som matas in till nätet. Det blir då en engångskostnad för det, men det blir ingen ökad fast årlig kostnad för elabonnemanget eftersom man inte behöver höja säkringen för den köpta elen.
  • ”Installerad effekt på ca 5 kW krävs vilket ger mellan 4 500 till 5 000 kWh per år.”
    Det motsvarar ett utbyte på 900-1000 kWh/kW per år och gäller i bra lägen. Examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i år av Erik Schelin visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna. För de 828 anläggningar som även hade data för 2017 var utbytet 798 kWh/kW. Många tak på småhus har inte optimerad lutning eller väderstreck samt att en viss skuggning ofta förekommer och då kan solelproduktion bli lägre än 4 500 kWh vid 5 kW installerat.
  • “Solcellerna bör placeras mot söder, sydost eller sydväst och skuggfritt.”
    Då priserna på solcellsanläggningar sjunkit så mycket under 2010-talet kan även installationer mot väster eller öster eller på fasad övervägas. Speciellt om man har platta tak kan låglutande system med paneler orienterade mot väster och öster vara värda att ha i åtanke.
  • ”En riktlinje kan vara att utforma din anläggning så att produktionen motsvarar husets hushållselanvändning under ett år.”
    Det saknas en motivering till denna riktlinje och därför svårt att bedöma hur relevant denna riktlinje är. Om man tänker på risken att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man blir nettoproducent under ett kalenderår är det inte alla elbolag som tar ut någon sådan avgift och i dessa fall blir riktlinjen irrelevant. I en promemoria om ny Elmarknadslag som kom i september 2017 har man dessutom föreslagit att ta bort kravet att vara nettokonsument för att man ska slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man har högst 63 A säkring.

Inbjudan att delta i enkät om solceller

Mälardalens högskola leder forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare.

För närvarande har vi i Sverige ingen lättillgänglig statistik för egenanvändningen av solel för existerande solcellsanläggningar. Egenanvändningens storlek påverkar solcellsägarens ekonomi, solcellsförsäljares offertberäkningar och elnätsägarens behov av investeringar i elnäten. Att veta storleken på egenanvändningen är även viktig för att få kännedom om den totala solelproduktionen i Sverige. Projektets syfte är att råda bot på dessa kunskapsbrister.

Vi hoppas att du som är solcellsägare och har värden för din solelproduktion från minst hela 2018 vill hjälpa forskningen framåt genom att svara på några frågor. Vi önskar att få data från både små och stora anläggningar, alla kan vara med!

Du hittar enkäten via följande länk
https://sv.surveymonkey.com/r/solegen5

Vi vill gärna ha ditt svar senast den 14 oktober 2019.

Om du har några frågor om enkäten går det bra att kontakta Bengt Stridh, Universitetslektor Mälardalens högskola. Kontaktuppgifter finns i enkäten.

Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?

Det kom en kommentar ”Jag har 25 A och vill kunna producera upp till 22 kW” i en tråd, med kommentaren att de var tvungna att höja säkringsabonnemanget till 35 A för att klara det. Liknande frågor har även diskuterats tidigare, så det kan vara dags att samla lite synpunkter på denna problematik.

Är det nödvändigt att höja säkringsabonnemanget?

Nej, är det korta svaret.

25 A säkring klarar 25 A * 230 V * 3 faser = 17 250 W = 17,25 kW i inmatning till nätet. Men det betyder inte nödvändigtvis att 17 kW är taket för installerad solcellseffekt.

  • Den installerade märkeffekten är likström (DC). Växelriktaren som omvandlar till växelström (AC) och kablar ger alltid några procent i förlust, vilket gör att effekten blir lägre efter växelriktaren respektive i inmatningspunkten till nätet.
  • Ovanstående punkt i kombination med den högre solcelltemperaturen åtminstone sommartid som sänker verkningsgraden och om installationen inte är gjord med helt optimerad lutning och väderstreck, vilket är vanligt för småhus, gör att de flesta solcellsanläggningar aldrig når märkeffekten. I ett simuleringsprogram kan man beräkna vad den högsta effekten blir under en timme med givna förutsättningar för installerad effekt, lutning och väderstreck.
  • Om man kan installera i två olika väderstreck, typ väster och öster, minskar den producerade toppeffekten betydligt, eftersom effekttopparna för de olika väderstrecken kommer vid olika tidpunkter under dagen. Även en installation med två olika taklutningar minskar toppeffekten av samma skäl.
  • Man kan välja solcellsmoduler med lägre verkningsgrad, om det är så att man vill fylla en viss yta med solceller. Det minskar den installerade effekten och blir också billigare än om man skulle välja moduler med en högre verkningsgrad.
  • Om man alltid har en viss egenanvändning minskar inmatat överskott till nätet. Hos oss dock bara 300-400 W när vi inte är hemma, för FTX-ventilation, kyl och frys etc.
  • Man kan köpa en växelriktare som har möjligheten att begränsa hur mycket effekt som matas in till nätet, då säkerställs att man inte överskrider vad säkringen tål. Detta är en enkel lösning på problemet.
    Man förlorar den solelproduktion som ligger över den begränsade effekten, men det är så liten andel av årsproduktionen att det blir billigare än att betala en årlig avgift för ett högre säkringsabonnemang i det nämnda fallet ovan.

16 A säkring klarar 16 A * 230 V * 3 faser = 11 040 = 11,04 kW i inmatning till nätet. De allra flesta solcellsinstallationer på småhus har lägre inmatad toppeffekt till nätet än 11 kW. Därmed är ovanstående problematik inget en normal småhusägare behöver tänka på.

Mycket stort intresse för solceller och laddning av elbilar i Västerås

Energikontoret i Mälardalen, Länsstyrelsen i Västmanland och Energi- och klimatrådgivningen i Västerås stad höll i eftermiddag – kväll evenemanget “Lär dig mer om solceller och laddplatser för elbilar“ på Elite Stadshotell iVästerås. Man vände sig speciellt till företag och bostadsrättsföreningar, men även andra intresserade var välkomna. Det var mycket stort intresse. Jag höll föreläsningar om solceller och Daniel Kulin, Power Circle, om elbilar. Det var 68 personer på första passet för företag och 110 personer (lapp på luckan, det var fler intresserade än platser) på andra passet för bostadsrättsföreningar och övriga. Dessutom var det en utställning med 20-talet företag som visade erbjudanden för solceller och elbilsladdning.

Vid ingången till Stadshotellet.

Vid ingången till Stadshotellet.

Fullt i utställningslokalen.

Lapp på luckan vid andra passet. 110 platser räckte inte till.

Daniel Kulin, Power Circle, om elbilar.

Arrangörerna och föredragshållare Daniel Kulin, Power Circle.

1 335 nya miljoner i investeringsstöd för solceller

Annie Lööf utlovade idag nya pengar till investeringsstödet för solceller.

Stödet utökas nu med ytterligare 500 miljoner kronor för resten av 2019, vilket gör att den totala satsningen för 2019 hamnar på 1,2 miljarder kronor. För 2020 kommer totalt 835 miljoner kronor av budgeten att gå till solcellsstöd.

Se även “500 miljoner kronor mer till solcellsstödet i höständringsbudgeten” från regeringen.

Utmärkt!

En överraskning att det kommer mera pengar redan i år. Än intressantare är att Rickard Nordins tweet “Vi fyller på solcelsstödet i väntan på att det ska fasas ut och ersättas av ”grönt avdrag” i nästa höstbudget!”. Centerpartiet vill alltså från 2021 ha ett grönt avdrag, inte bara för solceller. Enligt “Grönt avdrag för investeringar som ger effekt på klimatet” vill centerpartiet att skatteavdraget ska gälla för

  • Installation av solceller
  • Installation av solvärme
  • Lagring av energi (batterier/Power Wall)
  • Installation av laddboxar för elbilar (både egnahem och BRF)
  • Mätare, styrsystem och kartläggning för effektivare energianvändning

En stor applåd för att Centerpartiet även tänker solvärme. Det blygsamma stöd som fanns för solvärme togs bort i slutet av 2011. Sedan dess har det varit en ensidig stödsatsning räknad i miljarder som gynnat solceller i form av investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, ingen avgift för inmatningsabonnemang om högst 63A säkring och elcertifikat, men inget riktat stöd alls till solvärme. Det har gjort att solvärmebranschen nästan försvunnit i Sverige och någon forskning på solvärme på högskolor och universitet finns knappast. Om världen ska bli fossilfri kommer både solceller och solvärme att behövas.

 

Lär dig mer om solceller och laddplatser för elbilar – Västerås 17/9

Den 17 september arrangerar Energikontoret i Mälardalen, Länsstyrelsen i Västmanland och Energi- och klimatrådgivningen i Västerås stad evenemanget “Lär dig mer om solceller och laddplatser för elbilar“. Det hålls i Elite Stadshotell, Västerås. Man vänder sig speciellt till företag och bostadsrättsföreningar, men även andra intresserade är välkomna. Anmälan görs via deras webbsida.
Vi kanske ses där!

Ny IEA-rapport om svenska solcellsmarknaden

IEA-PVPS har nu publicerat 2018 års upplaga av National Survey Report of PV Power Applications in Sweden. Ladda ner rapporten och läs, där finns mycket information. Författarna Johan Lindahl, Christina Stoltz, Amelia Oller-Westerberg och Jeffrey Berard har lagt ner ett stort arbete att samla in och presentera matnyttig kunskap om den svenska solcellsmarknaden. Rapporten sammanställer den svenska solcellsmarknadens utveckling fram till och med 2018 när det gäller installerad effekt, stödsystem, regelverk och prisutvecklingen samt den svenska solcellsindustrins utveckling.

Den installerade effekten av nätanslutna och icke-nätanslutna anläggningar anges till 425,7 MW i slutet av 2018. Man har uppskattat att den effekten skulle kunna producera 404 GWh, vilket skulle motsvara 950 kWh/kW i genomsnitt. Det är tämligen säkert en överdrift. Enligt Erik Schelins examensarbete “Photovoltaic system yield evaluation in Sweden: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018“, som jag var handledare för i våras vid Mälardalens högskola, är det genomsnittliga utbytet för svenska solcellsanläggningar lägre. Får återkomma till det i ett senare inlägg.

Konferensen ICAE i Västerås börjar i morgon

Konferensen International Conference on Applied Energy (ICAE) hålls i år i Västerås med start i morgon i Aros Congress Center. Efter lunch fortsätter konferensen på Mälardalens Högskola. Konferensen pågår även under onsdag och torsdag. Totalt har konferensen ca 800 bidrag så där finns mycket att lyssna på och titta på under posterutställningen. Titta gärna i konferensprogrammet. Det finns fortfarande möjlighet att registrera sig för konferensen på plats.

Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller

Fick nedanstående brev från Vattenfall i juni 2019 tillskickat mig. Där står att

”I ett system utan optimerare producerar alla paneler i enlighet med den som presterar sämst. Blir en panel skuggad, slutar hela anläggningen att producera”.

Brev från Vattenfall från juni 2019, med gravt felaktig information om hur skuggning påverkar elproduktionen från ett solcellssystem.

Detta är rent bondfångeri och det är tråkigt att läsa sådana falsarier från landets största elhandelsbolag och som även är vårt nätbolag. Tyvärr är man inte ensam om denna vilseledande marknadsföring. Liknade utsagor kan läsas på flera andra webbsidor från olika leverantörer av komponenter och solcellsanläggningar.

Skuggning är ett lite knepigt och missförstått ämne. Alla borde läsa Skuggningshandboken från Energiforsk. Den ger en baskunskap som alla som säljer solceller måste ha, men som tyvärr vissa verkar sakna.

Uppbyggnaden av en solcellsmodul

Solcellsmoduler har ofta 60 eller 72 solceller. Då varje solcell bara ger runt 0,5 V vid drift seriekopplar man solcellerna för att höja spänningen. Alla solceller sitter som på en rad kan man säga. Det gör att solcellsmodulen skulle bli mycket känslig för skuggning om man inte vidtog åtgärder för det. Utan några åtgärder skulle skuggning av enda solcell sänka produktionen i hela solcellsmodulen och i hela solcellsanläggningen. Det skulle dessutom ge upphov till ”hot-spots” i den skuggade cellen då hela effekten från de oskuggade cellerna i modulen skulle dumpas i den skuggade solcellen.

MEN, så vill man förstås inte ha det. Därför monterar man så kallade bypassdioder i solcellsmodulerna. Vanligen är det tre bypassdioder i varje modul. I en modul med 72 solceller innebär det att en bypassdiod monteras parallellt med 24 solceller i serie, det vill säga 1/3 av modulens solceller. Så länge modulen är oskuggad är dioderna inaktiva, men när modulen blir skuggad blir dioderna aktiva och minskar skugginverkan.

Vad händer vid skuggning

Låt säga att vi skuggar 50% av en solcell i en modul. Den högsta ström som kan genereras av den skuggade solcellen halveras därmed jämfört med en oskuggad solcell. Bypassdioden kommer att aktiveras och släppa fram överströmmen. Om en oskuggad cell genererar exempelvis 8 A kommer 4 A att genereras av den skuggade solcellen och 4 A kommer att gå igenom bypassdioden.

Full ström kommer att genereras av övriga 2/3 av modulen. Det betyder att det är endast den tredjedel av solcellsmodulen som skuggas som får en lägre solelproduktion, övriga 2/3 av modulen och resterande moduler i serien av moduler kommer att producera normalt.

Värt att notera är att ett solcellssystem med effektoptimerare på modulerna bara kan minska förlusterna på grund av skuggning, det kan aldrig producera mer än ett oskuggat solcellssystem.

Läs Skuggningshandboken

Läs Skuggningshandboken för en mer utförlig beskrivning av hur skuggning av solceller fungerar, då ovanstående resonemang är kortfattat och något generaliserat. Professor Björn Karlsson är hjärnan bakom Skuggningshandboken och Björn har faktagranskat detta inlägg.

Se även nedanstående schematiska exempel.

Sluta med vilseledande marknadsföring

Det är inte bra för branschens förtroende att ge kunder felaktig information. Det finns risk för anmälningar till Konsumentombudsmannen.

Uppmanar alla som känner sig träffade att raskt sluta med vilseledande marknadsföring gällande skuggningseffekter på solceller.

Schematiska exempel

Nedan är några schematiska exempel jag gjort för högskole- och civilingenjörsstudenter i kursen Solceller och solfångare vid Mälardalens högskola

Oskuggad modul

En solcellsmodul har 40 solceller i serie i fyra kolumner. Det är 10 solceller i varje kolumn. Varje enskild solcell har Isc = 9 A (korslutningsström) och Imp = 8,5 A (ström vid max effekt) vid en solinstrålning på 1000 W/m2 och en solcelltemperatur på 25°C. Varje enskild solcell har Voc = 0,6 V (spänning vid öppen krets) och Vmp = 0,5 V (spänning vid max effekt).

Bypassdioder finns mellan kolumnerna 1 och 2 respektive mellan kolumnerna 3 och 4. Det betyder att man kan se det som två delserier med 20 solceller vardera där de två delserierna sitter i serie med varandra. Arbetsspänning över alla celler Vmp blir 40 oskuggade solceller * 0,5 V per solcell  = 20 V.

Orange linje visar strömmens väg igenom en oskuggad modul, då båda dioderna är inaktiva. All ström går igenom solcellerna och ingen ström går igenom dioderna, förutom en försumbar läckström.

Oskuggad solcellsmodul.

Modul med en helt skuggad solcell

En solcell är helt skuggad (solinstrålning = 0), helt snötäckt eller skadad. Det gör att strömmen är noll genom denna solcell och därmed kan ingen ström gå igenom någon av solcellerna i den delserien av solceller.

Strömmen går istället igenom bypassdioden som sitter parallellt med den delserien av solceller.

Spänningsfallet över bypassdioden är här satt till -0,6 V. Arbetsspänning över alla celler Vmp blir 20 oskuggade solceller * 0,5 V per solcell – 0,6 V över bypassdioden = 9,4 V.

Spänningen för öppenkrets Voc blir på motsvarande sätt 20 * 0,6 V – 0,6 V= 11,4 V.

Den andra dioden är inaktiv eftersom denna delserie med 20 solceller är oskuggad och där genereras full ström genom den delserien.

I detta fall tappar man 50% av modulens solelproduktion. Övriga moduler som sitter i serie med denna modul påverkas inte. Om man har en serie med låt säga 10 moduler tappar man 1/20 = 5% av systemets solelproduktion. I en solcellsmodul med tre bypassdioder skulle man tappa 1/3 av solelproduktionen och 1/30 = 3,3% av systems solelproduktion om man har 10 solcellsmoduler i serie.

Notera att det inte spelar någon roll hur många solceller man helt skuggar om de sitter i en och samma delserie. Det blir samma resultat om man exempelvis skulle ha snö längst ner på en liggande modul som helt skuggar alla 20 solcellerna i en delserie som om man exempelvis hade löv som helt täckte en enda solcell.

En solcell helt skuggad.

Modul med en solcell som är skuggad till 50%

En solcell är skuggad eller snötäckt till 50% (solinstrålning = 50% av oskuggad solcell). Det gör att högst halva strömmen kan genereras av den skuggade solcellen och dess delserie. Bypassdioden kommer att aktiveras och släppa fram överströmmen.

Den andra dioden är inaktiv eftersom denna delserie med 20 solceller är oskuggad och där genereras full ström genom den delserien.

I detta fall tappar man också 50% av modulens solelproduktion. Övriga moduler som sitter i serie med denna modul påverkas inte. I en solcellsmodul med tre bypassdioder skulle man tappa 1/3 av solelproduktionen och 1/30 = 3,3% av systems solelproduktion om man har 10 solcellsmoduler i serie.

En solcell skuggad 50%.

Tar ditt elnätbolag betalt för inmatningsabonnemang för nettoproducenter?

Enligt ellagen gäller att

“En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Småhusägare som under ett år är nettokonsumenter av el behöver alltså enligt ellagen inte betala för inmatningsabonnemang,  Om man däremot är en nettoproducent som matar in mer överskottsel till nätet än vad man köper har nätägaren rätt att ha ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget.

Det är en smula märkligt att regelverket för nettokonsument och nettoproducent gäller oavsett hur mycket solel man producerar eller säljer, bara inmatningen till elnätet är högst 43,5 kW, vilket ingen normal småhusägare uppnår. Det rimliga vore att ta bort kravet att man måste vara nettokonsument så att tillgängliga takytor kan utnyttjas maximalt, utan att man ska behöva vara oroad för att bli nettoproducent och få en årlig avgift som sänker denna ambition. 

Ett färskt exempel är att jag funderar på att låta sätta solceller på vår sommarstuga. Det får plats runt 3 kW, men installerar vi så mycket blir vi säkert nettoproducenter då vår årliga elanvändning bara är runt 1 500 kWh i genomsnitt. Ringde nätbolaget Ljusdals Energi idag men kunde inte få något besked om de tar betalt för inmatningsabonnemanget om vi blir nettoproducenter. De skulle återkomma med svar.

Det finns nätbolag som inte tar betalt för inmatningsabonnemanget även om man blir nettoproducent. En ändring skulle behövas i ellagen så att det blir regel och inte undantag.

Skriv gärna en kommentar till detta inlägg om ditt elnätbolag tar betalt eller inte för inmatningsabonnemang för småhusägare som är nettoproducenter!