Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solel för lantbruk – Webbinarium tisdag 30 mars

Publicerat av

Från inbjudan saxas:

Välkommen till en digital träff för företagare inom den gröna näringen.

Solcellsexpert Bengt Stridh kommer hålla en föreläsning om förutsättningarna att producera egen el med hjälp av solen. Det kommer handla om ekonomi, regelverk, teknik, tips och råd. Webbinariet riktar sig till företagare inom de gröna näringarna, både LRF medlemmar och icke medlemmar.

Webbinariet arrangeras av LRF Dalarna (Lantbrukarnas riksförbund) , Energi- och klimatrådgivningen i Dalarnas åtta nordligaste kommuner och i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.

Webbinariet hålls tisdag 30 mars kl. 18.00-20.00.

Anmälan görs via Studieförbundet Vuxenskolan.

Digitala föreläsningar om solceller tisdag 23 mars

Publicerat av

Östergötlands Energi- och klimatrådgivare tillsammans med Energikontoret Östergötland bjuder in till en digital föreläsningsserie där experter inom områdena berättar hur du kan driva din fastighet eller villa smartare och mer hållbart.

Nästa tillfälle är den 23 mars, där jag deltar med en föreläsning om solceller. Det är två tillfällen under dagen, läs mera här:

Flerbostadshus – Företag, kl. 11.00-12.15

Småhus – Privatpersoner, kl. 17.00-18.15

 

 

Dags att säga upp kontot för elcertifikat – men inte för ursprungsgarantier!

Publicerat av

Elcertifikatpriserna är för närvarande extremt låga, ca 2-3 kr per elcertifikat = 0,2-0,3 öre/kWh enligt Svenska Kraftmäklings statistik. Det gör att småhusägare som bara får enstaka elcertifikat per år inte längre har något större ekonomiskt intresse att ta ut och handla med elcertifikat.

Energimyndigheten sätter nu spiken i kistan för slutet av elcertifikaten för nästan alla solcellsägare i Sverige genom att man hos regeringen fått gehör för förslaget att man ska börja ta ut en årlig administrativ avgift på 200 kr för Cesar-kontot för elcertifikat. Regeringen fattade 28 januari i år beslut att följa Energimyndighetens förslag att från och med 1 juli i år ta ut en årsavgift på 200 kr och att kontoavgiften sänks från 0,07 till 0,03 kronor för varje registrerat elcertifikat under avgiftsperioden (kvartal).

Ända sedan elcertifikatsystemet startade har det varit möjligt att ta ut en årlig avgift för elcertifikatkontot men Energimyndigheten har av någon anledning valt att inte ta ut denna avgift. Men nu kommer avgiften att införas från 1 juli i år och det är dags att säga upp ditt elcertifikatkonto, så att du inte drabbas av denna avgift. Energimyndigheten skriver idag i nyheten “Avgift för elcertifikatskonton påverkar lönsamheten för villaägare“:

“För att undvika kontoavgiften behöver du avsluta ditt elcertifikatkonto innan 31 maj 2021. Det gör du genom att återkalla din anläggnings godkännande för elcertifikat. För att avsluta ditt konto får det inte finnas några elcertifikat på kontot, det vill säga att saldot på kontot måste vara noll. Antingen kan man själv välja att sälja sina elcertifikat eller begära att avsluta kontot med kvarvarande elcertifikat om saldot är lägre än 50 elcertifikat. Observera att ingen ersättning utgår i sådant fall.”

Energimyndigheten skriver vidare

“Energimyndigheten har även föreslagit till regeringen att införa en kontoavgift för alla producenter i ursprungsgarantisystemet.  I samband med att du återkallar elcertifikat kan du även välja att återkalla godkännandet för ursprungsgarantier.”

Detta är två dåliga och till synes ogenomtänkta förslag av Energimyndigheten.

Behåll ditt godkännande för ursprungsgarantier

Eftersom inget beslut finns från regeringen ännu om en kontoavgift för ursprungsgarantisystemet ska du tills vidare behålla ditt godkännande för ursprungsgarantier.

Ursprungsgarantier behövs för att den solel du matar in till nätet ska märkas som solel. Utan ursprungsgarantier skulle den fina solelen gå in i nätet som omärkt el och hamna i residualmixen tillsammans med fossilbaserad el (46,52% fossilt i residualmixen 2019)  och bli ointressant att köpa för de elhandelsbolag som bara handlar med förnybar el. Återkommer med separat inlägg om detta.

Diagrammet här nedan visar kräftgången för priserna på elcertifikat under de senaste åren.  Anledningen till att priserna blivit så låga är att målen för elcertifikatsystemet är mer eller mindre uppnådda och att det därmed finns ett överskott på elcertifikat.

Medelpris per månad för elcertifikat juni 2003 – februari 2021. Data från Energimyndighetens Cesar. 

Solelkommissionen vill ha 30 TWh solel i Sverige > Agrivoltaics?

Publicerat av

I Ny Teknik läser vi idag debattinlägget “Sverige bör ha ett mål på 30 TWh för solel” från Solelkommissionen.  De “uppmanar energiminister Anders Ygeman att göra solelparker till ett riksintresse”.

Intresset för att bygga solcellsparker på mark har ökat och det finns en poäng med att se över tillståndsprocesser och vilka marker som är lämpliga att utnyttja för solcellsparker.

I inlägget skriver man “Vindkraft är sedan länge ett riksintresse och Sverige har ett långsiktigt mål för vindkraften på 100 TWh.” Stämmer detta? Har Sverige någonsin haft ett mål om en viss mängd vindkraft?

I ett gemensamt pressmeddelande från Naturvårdsverket och Energimyndigheten den 28 januari i år berättar man om “Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad“. Och i “Nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad – Frågor & svar” från 28 september ifjol skriver man att

“Vi har utgått från Sveriges mål att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Under perioden fram till 2040-talet kommer runt 100 TWh elproduktion att nå sin livslängd och behöva ersättas med ny produktion. Enligt Energimyndighetens bedömning kommer vindkraften att stå för merparten av den elproduktion som kommer att komma in till 2040, tack vare vindkraftens stora potential och låga produktionskostnader. I strategin har vi därför utgått från att vi behöver skapa förutsättningar för runt 100 TWh vindkraft till 2040-talet. Hur mycket vindkraft som sedan kommer att byggas bestäms av marknadsaktörerna och av tillståndsgivande myndigheter.”

Det är en viss skillnad mellan politiskt antagna mål och förslag på en nationell strategi som vill skapa förutsättningar för en viss mängd elproduktion.

Solelkommissionen skriver att för 30 TWh solel behövs 45 000 hektar mark och att

“Totalt har vi i södra och mellersta Sverige 450 000 hektar betesmark och 120 000 hektar som ligger i träda. Den samlade åkerarealen i samma område är 2 100 000 hektar. Utgångspunkten för solelparker är att använda mark som inte är högproduktiv, det vill säga i första hand betesmark och åkermark av de lägre klasserna.”

Agrivoltaics

I detta sammanhang kan det vara intressant att studera kombinationen odling och solcellsparker, det som kallas “agrivoltaics” på engelska. I ett projekt vid Mälardalens högskola, i samarbete med Kärrbo prästgård, utanför Västerås, Solkompaniet och SLU ska vi snart installera ett “agrivoltaiskt” forskningssystem i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige“. Det ligger väl i tiden kan man säga.

Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2021

Publicerat av

I detta exempel var värdet av såld solel 1,20 kr/kWh under januari 2021, vilket var 20 öre/kWh lägre än värdet av egenanvänd solel.

Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet för såld el, för de som kan få skattereduktionen. Utan skattereduktionen har värdet för såld solel under den studerade tidsperioden varierat mellan 0,2 kr/kWh och 1,2 kr/kWh, med en sjunkande trend.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med januari 2021 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag. Om prissättningen av den sålda elen sker per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
    Under åren har vissa elhandlare tillfälligt betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder, då det inte finns någon lönsamhet i sig att betala ett högre pris än marknadspriset för el.
  • Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. Efter en sjunkande trend från 2014 höjde Vattenfall överraskande ersättningen med 70% till 8,0 öre/kWh den 1 januari 2020. Vore intressant att veta vad som orsakade denna höjning med tanke på den tidigare sjunkande trenden. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till våra närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet, vilket är en fördel för nätägarna som slipper köpa in denna el för täcka överföringsförlusterna.
  • Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Merparten av Sveriges solcellsägare har inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde i nedanstående diagram. Man kan få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför har jag tidigare tyckt att alla solcellsägare bör ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Dock har priserna på elcertifikat rasat under 2019-2020. Priserna är nu nära noll, vilket gör att det inte finns någon drivkraft att ansöka om elcertifikat.
  • Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 46,52% fossil el år 2019.
  • Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Ända sedan den infördes har skattereduktionen varit högre än Nord Pool spot månadsmedelpris. Skattereduktionen har därmed en mycket stor betydelse för värdet av såld solel. Då de flesta småhusägare sannolikt säljer mer el än de använder själv har skattereduktionen en avgörande betydelse för ekonomin för småhusägare.
    Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
    Se även Skatteverkets sida Mikroproduktion av förnybar el – privatbostad.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det var en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris. Därefter har det varit en vikande trend efter augusti 2018 till sommaren 2020 på grund av sjunkande spotpris och elcertifikatpris. Från sommaren 2020 har det varit en ökande trend på grund av ökande spotpriser på el.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka något talar en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel

Avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Ringhals 1 stängdes 31 december 2020) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stål- och gruvindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för såld solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som 1990, trots att vi blivit  drygt 1,7 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige en rekordstor nettoexport av el på drygt 26 TWh enligt SCB:s statistik. Elanvändningen minskade under 2020 till i nivå med 1986, men på grund av pandemin var fjolåret ett avvikande år.

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2020 hade 10,6% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges ca 0,6% (min uppskattning) under 2020, så det dröjer innan vi ser sådana effekter i Sverige. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Det har under några timmar hänt det för Sverige unika att spotpriset varit negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt orsakade detta.

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet är mer eller mindre uppnått. Regeringen gjorde från årsskiftet en ändring i lagen om elcertifikat som innebär att inga nya anläggningar kommer att godkännas i elcertifikatsystemet efter 31 december 2021. Elcertifikatpriserna är nu nära noll enligt Svensk Kraftmäkling. Det gör att elcertifikat idag är ointressanta för småhusägare, som endast får ett fåtal elcertifikat per år. Eftersom ansökan hos Energimyndigheten om elcertifikat och ursprungsgarantier görs på samma blankett, finns en risk att småhusägare inte heller kommer att ansöka om ursprungsgarantier, då även ursprungsgarantier vanligen har ett lågt värde. Det är olyckligt eftersom den överskottsel som matas in till nätet då blir omärkt residualel, som blir ointressant att köpa för elhandlare som bara vill handla med förnybar el.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp. Skattereduktionen är ett statligt stöd och förr eller senare kommer detta stöd rimligen att fasas ut eller i vart fall minskas rejält. När detta händer beror på vilka regeringar vi kommer att få i framtiden och det är därför svårt att förutspå skattereduktionens fortlevnad.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 151 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 151elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2021. 

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med januari 2021.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med januari 2021 (blå kurva) och en linjär trendlinje (röd linje).

Pris på elcertifikat juni 2003- januari 2021, enligt data från Cesar, Energimyndigheten.

Ersättning för el inmatad till nätet från Vattenfall Söder från och med november 2010 till och med januari 2021. Vattenfall kallar det energiersättning.

Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2021

Publicerat av

I detta exempel var värdet av egenanvänd solel 1,40 kr/kWh under januari 2021.

Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet har beräknats som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med januari 2021 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). Om man har rörligt elpris utan timmätning är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar. Har man timmätning med prissättning av elpriset per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
  • Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
  • Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
  • Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat. Då priserna på elcertifikat idag är nära noll går även denna avgift mot noll.
  • Moms. 25%. Moms på el infördes 1990.
  • Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för köp och installation av en elcertifikatmätare och ett årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det med dagens mycket låga priser på elcertifikat inte är lönsamt för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
  • Ingen hänsyn har tagits till inflation. Enligt SCB:s statistik “Inflation i Sverige 1831-2020” har inflationen varit i genomsnitt 1,15% per år under 2008-2020.

Historisk och framtida trend

I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste dryga decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling, se nedanstående diagram. Det har inte heller varit en stadigt ökande utveckling för värdet av egenanvänd solel, utan värdet har gått både upp och ner.

När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet för värdet av egenanvänd solel blir trenden att det nominella värdet för egenanvänd solel ökat med 2,3 öre/kWh under de senaste tretton åren. Skulle man ta hänsyn till inflationen på i genomsnitt 1,15% per år under denna tid skulle det ge ett minskat värde för egenanvänd solel idag jämfört med 2008. En linjär trendlinje är missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.

Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.

Faktorer som kan ge högre framtida värde för egenanvänd solel

Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Ringhals 1 stängdes 31 december 2020) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stål- och gruvindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för egenanvänd solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som 1990, trots att vi blivit  drygt 1,7 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige en rekordstor nettoexport av el på drygt 26 TWh enligt SCB:s statistik. Elanvändningen minskade under 2020 till i nivå med 1986, men på grund av pandemin var fjolåret ett avvikande år.

Faktorer som kan ge lägre framtida värde för egenanvänd solel

Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.

Det finns några nätbolag som infört nättariffer baserade på effekt för köpt el. Exempelvis tar Sala-Heby Energi medelvärdet av tre timmar med högsta effektvärdena för köpt el vardagar 07:00-19:00 under månaden. För småhus använder man vanligen de högsta effekterna morgon och kväll. De högsta effekterna för köpt el kommer därmed sannolikhet att bli under timmar då man inte har någon solelproduktion (mulna dagar, morgon eller kväll), vilket gör att solelproduktionen inte säkert kommer att påverka hur mycket man betalar till nätägaren. Därmed tappar man delar av eller hela värdet för elöverföringen per kWh när det gäller egenanvänd solel om nätägaren inför en ren effekttariff. Med Vattenfall Söder som nätägare innebär det 30,5 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet av egenanvänd el. Införandet av effekttariffer skulle därmed minska värdet av egenanvänd solel för solcellsägare. Se examensarbetet ”Hur påverkar införandet av effekttariffer lönsamheten för solcellssystem” vid Mälardalens högskola 2020.

Undantag kan förstås finnas i enskilda fall eller om effekttarifferna kommer att beräknas på andra sätt än hos Sala Heby-Energi, Malungs elnät (medelvärde av fem högsta timvärden per månad under tiden 07:00-19:00) och Sollentuna Energi (medelvärde av tre högsta värdena per månad vardagar 07:00-19:00), som är de jag tittat på. Exempelvis har Karlstads El- och Stadsnät en blandning av effekt- och energibaserad avgift.

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2020 hade 10,6% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges ca 0,6% (min uppskattning) under 2020, så det dröjer innan vi ser sådana effekter i Sverige. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Det har under några timmar hänt det för Sverige unika att spotpriset varit negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt orsakade detta.

Att tänka på

Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 151 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 151 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. I en del nordliga kommuner betalas lägre energiskatt (32,5 öre/kWh istället för 44,5 öre/kWh, inklusive moms). Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2021.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021 (blå kurva) och linjär trendlinje (röd linje).

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (röd linje).

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2021, inklusive moms. Före 1990 var det ingen moms på energiskatten.

Utveckling av priset inklusive moms för elöverföring hos Vattenfall söder enkeltariff 2005-2021.

Utveckling av elcertifikatavgift inklusive moms hos Utellus (fd O2 och OX2) 2008-2021.

Dubbel nytta när framtidens solcellssystem kombinerar odling och elproduktion

Publicerat av

En nyhet från idag om ett av de projekt för solcellssystem som vi håller på med på Mälardalens högskola (MDH). Läs mer: “Dubbel nytta när framtidens solcellssystem kombinerar odling och elproduktion“.

Det kallas “agrovoltaics” på engelska. Tills vidare har vi översatt det med agrovoltaiskt solcellssystem. Projektet  kommer att installera solcellssystem med dubbelsidiga solcellsmoduler (“bifacial”) med vertikal montering på mark där man odlar vall (gräs och klöver) på Kärrbo prästgård utanför Västerås.

Installationen kommer att göras i vår av Solkompaniet och vi hoppas att kunna ordna ett öppet hus på plats när Covid-restriktionerna lättar.

En del av projektgruppen på besök vid Kärrbo prästgård, Västerås. Från vänster Maja Wennerberg Fåhreus (Solkompaniet), Victor Berglund (Kärrbo prästgård), Mikaela Liss (Solkompaniet), Ulf Andersson (Kärrbo prästgåd) och Pietro Campana (MDH, projektledare). Foto: Bengt Stridh. 

Skatteverket har fastställt schablon för ny skattereduktion för installation av solceller

Publicerat av

Från och med 1 januari 2021 har för privatpersoner tidigare investeringsstöd ersatts av en skattereduktion för installation av grön teknik enligt inkomstskattelagen. I 67 kap. Skattereduktion, §36-45 finns detaljerna. Där framgår att skattereduktionen ges för

“Utgifterna för installation av grön teknik utgörs av det debiterade beloppet för arbete och material inklusive mervärdesskatt.”

Där framgår också att

“Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.”

“De nya bestämmelserna i 67 kap. 36-45 §§ tillämpas första gången på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020.”

Storleken på skattereduktionen beskrivs i hårdsmälta ordalag i “Lag (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik“. Mera lättläst är Skatteverkets sida “Så fungerar skattereduktion för grön teknik“. Där står att

“Avdraget får vara högst 15 procent för installation av solceller och 50 procent för installation av system för lagring av egenproducerad el eller installation av laddningspunkt för elfordon.”

För tidigare investeringsstödet räknades stödandelen med den totala priset som underlag. För den nya skattereduktionen baseras underlaget istället på priset för arbete och material, inklusive moms. Det har diskuterats hur stor andel det är av den totala priset. Skatteverket har i ställningstagandet “Skattereduktion för installation av grön teknik – kostnader som inte ger skattereduktion” från 27 januari i år fastslagit att

“…vid totalentreprenad kan underlaget för beräkning av skattereduktion för installation av grön teknik schablonmässigt beräknas till 97 procent av totalpriset.”

Det betyder att i praktiken blir den nya skattereduktionen 15%*0,97 = 14,55% av totala priset för solcellsanläggningen, inklusive moms. Skattereduktionen är högst 50 000 kr per person och år. Skattereduktionen kan inte kombineras med ROT-avdrag för arbetet. Däremot påverkar ett eventuellt ROT-avdrag för annat arbete inte hur mycket man kan få i skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionen gäller för installationer som påbörjas och betalas från och med 1 januari 2021. Det gör att de som gjort en installation före årsskiftet inte kan ta del av den nya skattereduktionen. De som ifjol gjorde en installation av solceller utan att ha fått något investeringsstöd, på grund av budgeten för stödet tog slut, hamnar därför i ingenmansland och blir utan stöd. Se även inlägget “Budgeten räckte inte till alla som sökte investeringsstöd för solceller 2020“.

Den nya skattereduktionen för installation av grön teknik gäller bara för privatpersoner. Företag, bostadsrättsföreningar, kommuner etc. kan inte ta del av skattereduktionen.

Budgeten räckte inte till alla som sökte investeringsstöd för solceller 2020

Publicerat av

Energimyndigheten meddelar idag under nyheten “Kommande besked om avslag för privatpersoner som sökte solcellsstödet under 2020” att

“Den kommande tiden kommer de privatpersoner som sökte solcellsstödet under 2020 och inte tidigare fått sin ansökan beviljad få ett beslut från sin länsstyrelse om avslag på sin ansökan. Det beror på att de pengar som avsattes av riksdagen för stödet inte räckte till alla ansökningar, samt en ändring i förordningen för solcellsstödet som gör att länsstyrelsen inte längre kan bevilja stöd till privatpersoner. Privatpersoner kan från och med 2021 få stöd för solcellsinstallationer genom skattereduktion för investeringar i grön teknik.”

Det gör att de som inte beviljats investeringsstöd under 2020 hamnar i kläm. En räddningsplanka finns för de privatpersoner som bor i hus som är minst fem år gammalt och som kan utnyttja ROT-avdrag för en redan gjord solcellsinstallation under 2020:

“Privatpersoner som installerade solceller under 2020 har inte möjlighet att få den nya skattereduktionen. För de som varken kan ges investeringsstöd eller grönt skatteavdrag och som dessutom har valt att inte använda sig av ROT-avdraget för arbete kan det finnas möjlighet att ansöka om rotavdrag för installationsarbetet i efterhand. Kontakta Skatteverkets Skatteupplysning för mer information.”

Sämst lottade blir de som gjorde en installation av solceller under 2020 innan de fått besked om investeringsstödet och hoppades att budgeten skulle räcka till alla.