I Ny Teknik läser vi idag debattinlägget “Sverige bör ha ett mål på 30 TWh för solel” från Solelkommissionen. De “uppmanar energiminister Anders Ygeman att göra solelparker till ett riksintresse”.
Intresset för att bygga solcellsparker på mark har ökat och det finns en poäng med att se över tillståndsprocesser och vilka marker som är lämpliga att utnyttja för solcellsparker.
I inlägget skriver man “Vindkraft är sedan länge ett riksintresse och Sverige har ett långsiktigt mål för vindkraften på 100 TWh.” Stämmer detta? Har Sverige någonsin haft ett mål om en viss mängd vindkraft?
I ett gemensamt pressmeddelande från Naturvårdsverket och Energimyndigheten den 28 januari i år berättar man om “Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad“. Och i “Nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad – Frågor & svar” från 28 september ifjol skriver man att
“Vi har utgått från Sveriges mål att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Under perioden fram till 2040-talet kommer runt 100 TWh elproduktion att nå sin livslängd och behöva ersättas med ny produktion. Enligt Energimyndighetens bedömning kommer vindkraften att stå för merparten av den elproduktion som kommer att komma in till 2040, tack vare vindkraftens stora potential och låga produktionskostnader. I strategin har vi därför utgått från att vi behöver skapa förutsättningar för runt 100 TWh vindkraft till 2040-talet. Hur mycket vindkraft som sedan kommer att byggas bestäms av marknadsaktörerna och av tillståndsgivande myndigheter.”
Det är en viss skillnad mellan politiskt antagna mål och förslag på en nationell strategi som vill skapa förutsättningar för en viss mängd elproduktion.
Solelkommissionen skriver att för 30 TWh solel behövs 45 000 hektar mark och att
“Totalt har vi i södra och mellersta Sverige 450 000 hektar betesmark och 120 000 hektar som ligger i träda. Den samlade åkerarealen i samma område är 2 100 000 hektar. Utgångspunkten för solelparker är att använda mark som inte är högproduktiv, det vill säga i första hand betesmark och åkermark av de lägre klasserna.”
Agrivoltaics
I detta sammanhang kan det vara intressant att studera kombinationen odling och solcellsparker, det som kallas “agrivoltaics” på engelska. I ett projekt vid Mälardalens högskola, i samarbete med Kärrbo prästgård, utanför Västerås, Solkompaniet och SLU ska vi snart installera ett “agrivoltaiskt” forskningssystem i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige“. Det ligger väl i tiden kan man säga.
Likväl vore det på sin plats också med en nationell strategi som skapar förutsättningar för en stor mängd av det “minsta” kraftslaget, solel. För en ordentlig utbyggnad av solkraften behövs någon typ av signal från regeringen till länsstyrelserna om att solkraftsutbyggnaden också är viktig, så att det inte by default får stryka på foten så snart solkraft ska vägas mot andra intressen.
Ja, skapa förutsättningar är väl just nyckelordet. Vår elanvändning idag är inte högre än för 30 år sedan, men om prognoserna om ett kraftigt ökat elbehov i framtiden (för elektrolys av vätgas till gruv- och stålindustrin, elbilar, batterifabriker, serverhallar…) slår in behövs någon slags strategi hur den nya elen ska genereras.
Bra med strategier för produktion av solel och vindel. Behövs inte då också strategier för nätanslutna energilager? Kanske redan finns?
Vi har 33,6 TWh lagringskapacitet i våra vattenmagasin (= gigantiska energilager) och där har man bra koll på fyllnadsgraden. Se denna sida hos Energiföretagen, som ger ut veckorapporter om vattensituationen. Vattenkraftägarna har säkert en noggrann strategi hur dessa vattenmagasin ska användas. Men i framtiden kan det förstås bli aktuellt att vi behöver/vill ha ytterligare energilagringskapacitet i nätet.
Om varje småhus i Sverige (ca 2 miljoner) skulle ha ett batterilager på 10 kWh skulle det bli ca 0,04 TWh. Bara som ett räkneexempel för att visa storleken på våra vattenmagasin.
Enligt nyhet från Regeringen den 3 februari i år: “Regeringen ger Energimyndigheten i uppdrag att ta fram förslag till en övergripande strategi för vätgas.” Kan man säga är en strategi för ny form av energilager i svenska energisystemet.
Dessa 33,6 TWh finns väl inte alltid tillgänglig under året vilket föklarar importen av kolkraft till vårt land eller att elen i bland stiger till höga nivåer.
Är det inte så att vårat “batteri” är alldeles för litet i dag.?
D v s vindkraften är lite för stor i förhållande till övrig kraft.
Och då är väl frågan om inte allt för stora solcellsanläggningar också kan bli ett problemet ?
Dessa kommer ju att producera främst på sommaren och på på dagen.
Hej Bengt S, ja, vi behöver en stor satsning på batterisidan. Dock matchar ju produktionsprofilen för solel den för vindel bra, så ju mer vindel i det svenska systemet, desto mer nytta kan solelen göra eftersom den är ett bra (om än ej perfekt) komplement till vindelen. Solelen är också på en så extremt låg nivå ännu, att det behövs väldigt stora investeringar och en tillväxt på många hundra procent innan den kan vara “ett problem” för landets produktionsprofil.
Med “batteri” så menade jag förstås vattenkraft som kan lagra energi åtminstone vissa delar av året. I vårat land är ju denna kraft färdig utbyggd och det finns inte så mycket mer att hämta här. Vattenkraft i Norge har sin begränsning i förbindelserna mellan länderna. Att bokstavligt talat använda batterier är vad jag förstått inte en lösning.
Vad gäller solel så har den tyvärr samma nackdelar som vindkraft den är beroende av vädret men även tiden på dygnet. Vintertid när det är extra kallt är det ofta vindstilla + att solelen ger nära noll.
Vi behöver alltså mer reglerkraft
När det gäller Sveriges import kan en intressant iakttagelse göras när man tittar på Svenska Kraftnäts statistik för 2020. De anger bara en nettoimport på 194 GWh och att 12 214 GWh av importen är transitering via Sverige av 12 408 GWh total importerad el. Transitering till andra länder som jag fattar det och sannolikt mestadels till Finland, dit vi har vår största elexport. Om min tolkning stämmer skulle det var väldigt litet importbehov för Sveriges egna behov, bara 194 GWh under 2020. Det skulle ge debatten om importbehov ett helt annat innehåll, så vore bra att få dessa tankar verifierade.
Kan tilläggas att vår granne Norge har 87 TWh lagringskapacitet i sina magasin. Totalt finns alltså 120,6 TWh lagringskapacitet i de svenska och norska vattenmagasinen. Elnät finns mellan Sverige och Norge. Vi har det med andra ord extremt bra förspänt vad gäller energilager i våra elnät här i norr, jämfört med många andra länder i världen. Därmed utesluts dock inte att vi i framtiden kan ha behov av utökad energilagringskapacitet i elnätet.
30 TWh låter väldigt mycket. Det implicerar en installerad effekt på uppemot 30 GW vilket blir utmanande att dra nytta av under sommardagar eftersom Sveriges totala elförbrukning då brukar ligga på knappt 15 GW.
Det bör innebära ett mycket lågt elpris (spotmarknadspris) under många timmar soliga dagar hela perioden april – sep. Antag att elpriset (högt räknat) är 10 öre/kWh. Ett energilager baserat på vätgas bör då kunna erbjuda el alla tider under dygnet för drygt 30 öre/kWh. Förefaller konkurrenskraftigt?
Det finns flera aspekter att fundera på när det gäller detta:
– Installerar man låt säga 30 GW solceller kommer toppeffekten att bli lägre än så eftersom verkningsgraden sjunker med ökande solcelltemperatur. Under soliga sommardagar kan toppeffekten vara i storleksordningen 10% lägre än märkeffekten.
– Det är inte nödvändigtvis soligt över hela Sverige samtidigt mitt på dagen, vilket ger en lägre toppeffekt. I vart fall är det få dagar under ett år som så är fallet mitt på dagen (= blir liten andel av årets timmar). Under morgon och kväll är solinstrålningen betydligt lägre än mitt på dagen och man är då inte i närheten av märkeffekten.
– En del anläggningar har andra orienteringar än rakt mot söder, vilket ger en lägre total toppeffekt.
– Med så stor installerad effekt kan det vara lämpligt att undvika att installera allt rakt mot söder, om inte annat för att det skulle kunna ge mycket låga elpriser under soliga dagar. När det gäller elpriser kommer också att finnas en samverkan med vindkraft som kommer att ha en högre elproduktion än solkraft.
– Om vätgas blir så stort som planerat kommer det att behövas mycket el till det, även sommartid. LKAB nämner ett behov av 55 TWh enligt Frågor och svar vår nya strategi, 2020-11-23.
– Vilka möjligheter kommer att finnas till export av el till andra länder?
När jag jobbade mer aktivt med planering av vindkraft fanns det planeringsmål från riksdagen. I början på 10-talet var det 30 TWh år 2020. Det hade då höjts från 20 TWh via 25TWh under 00-talet. Nu är det Energimyndigheten som planerar för 100TWh 2040 utifrån riksdagens mål. Men målen handlar numera om 100% förnybart 2040 och 50 % energieffektivare år 2030. Alltså inget nytt produktionsmål för vindkraft. Vindkraftanäringn jobbar hårt för att vi ska få nya nationella produktionsmål till 2030 och 2040.
Precis. Och för Bengt och andra läsare, så går det att läsa mer om “Strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad” här: http://www.energimyndigheten.se/fornybart/vindkraft/gemensamt-initiativ-for-en-hallbar-vindkraftsutbyggnad/
Det är den strategi som föreslås av Naturvårdsverket och Energimyndigheten, som jag nämnde i blogginlägget. Min kommentar var att det inte finns och inte heller har funnits ett produktionsmål i TWh för vindkraft eller något annat kraftslag vad jag förstår. I elcertifikatsystemet finns ett produktionsmål i TWh, men där är inget kraftslag speciellt utpekat.
Mycket bra att man satsar frisk på solcellel. Just nu så låg andel och det kan ju verkligen ökar. 30 Two betyder 20% av averages 150TWh elproduktion idag, ganska häftig planering med år rätt håll,
Diskussionen att elen finns i norra sverige i överskott med i södra sverige i underskott kräver ju förstås ordentliga elledningar från orr till syd och det verkar så att man inte har vaknat riktig på denna punkt. Men solcellinstallering i söder ( man ser ju så många tak utan solceller medan i Tyskland har väldig många tak, motsvarande 10% av deras totala elproduktion, solceller. Man borde verkligen pusha på utbyggnaden av solceller särskilt i södra sverige för att minska deras underskott.
Häftig i alla fall att man vakna och att man sätta högt mål: 30 Two.
Vad tycker Bengt om denna önsketänkande? Är solceller på land bättre än solceller på tak? Hur är det med mark i södra sverige där ju befolkningen är ngt tätare ?