Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Skattereduktion

Utredningen Sveriges klimatstrategi saknar solkraft

Publicerat av
5

I går presenterades utredningen “Sveriges klimatstrategi 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit-For-55” vid en pressträff med utredaren John Hassler, professor i makroekonomi, och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredarens uppdrag beskrivs så här av regeringen:

“Utredare John Hassler har haft i uppdrag att analysera hur Sveriges politik på ett principiellt plan bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats eller kan förväntas inom EU:s klimatpaket.”

När det gäller elproduktion skrivs att

“Det behövs också konkreta åtgärder som möjliggör en snabb expansion av
landbaserad vindkraft, exploatering av fler områden för havsbaserad
vindkraft, åtgärder för effekthöjning i befintlig vattenkraft och en långsiktig
strategi för utbyggd kärnkraft.”

Det finns konkreta förslagspunkter gällande elproduktion för vindkraft och kärnkraft enligt nedan. För vattenkraft finns ovanstående passus om effekthöjning i befintlig vattenkraft. Men inga förslag finns gällande elproduktion från solkraft eller kraftvärme. Det kan tyckas märkligt att dessa två kraftslag utelämnas.

Vindkraft

27 Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när vindkraft byggs.

28 Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via statsbudgeten.

29 Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om vindkraft utan att ta bort möjligheten för kommunerna att påverka var vindkraft ska byggas.

Kärnkraft

35 Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid. Överväg att skapa trovärdighet för en sådan genom att delfinansiera eventuella nya investeringar.

Skattereduktion för solel kritiseras

I texten under Skatter och fördelningspolitik på sida 111 av de 118 sidorna finns ett stycke där solel berörs:

“Andra typer av subventioner med oklara motiv bör undvikas. Det gäller till exempel olika typer av subventioner till solel som snedvrider utbyggnaden av elsystemet och knappast vare sig kan motiveras fördelningspolitiskt eller industripolitiskt. Ett tydligt exempel är här skattereduktionen på 60/öre per kWh solel som betalas också då elpriserna är negativa. Detta snedvrider konkurrensen och minskar lönsamheten i mer ekonomiskt effektiva sätt att producera elkraft.”

Utredaren verkar vilja slopa skattereduktionen för solel. Man ska ha i åtanke att skattereduktionen riktar sig mot mindre solcellsinstallationer. Större solcellsanläggningar får ingen skattereduktion då det finns en begränsning på högst 100 A säkring, högst 30 000 kWh/år eller högst så stor elmängd som man köper per år. Det kan därmed aldrig bli mer än 18 000 kr/år per anläggning. För en vanlig husägare blir det betydligt mindre belopp.  Exempel: 10 kW solcellsanläggning som ger 900 kWh/kW,år med överskott på 70% som ger skattereduktion blir det 10 kW * 900 kWh/kW,år * 70% * 0,6 kr/kWh = 3 780 kr/år.

Enligt inlägget Rekord för solel under 2022 matades 1,10 TWh solel in till nätet ifjol. Det blir en överdrift att anta att all solel inmatad till nätet får skattereduktion, det stämmer inte, men som ett räkneexempel skulle det bli 660 miljoner kr om all solel under 2022 hade fått en skattereduktion.

Men delfinansiering av kärnkraft uppges inte snedvrida konkurrensen 
Ställ detta i relation till utredarens förslag att överväga “… att delfinansiera eventuella nya investeringar” i ny kärnkraft. Polen aviserade nyligen att de vill bygga sex nya kärnkraftsreaktorer till en kostnad på över 440 miljarder kr.  Utredarens idé om delfinansiering av investeringar i ny kärnkraft lär innebära tvåsiffrigt antal miljarder i subventioner till ny kärnkraft. Svenska regeringen har dessutom tidigare aviserat 400 miljarder i kreditgarantier till ny svensk kärnkraft.

Utredaren verkar inte att tycka att hans förslag för kärnkraft skulle snedvrida konkurrensen och han är därmed inte konsekvent i sitt resonemang.

Fortsättning följer

Den presenterade utredningen är ett förslag. Beslut ska tas av riksdagen och innan dess lär det bli utredningar som leder till modifieringar, så det är svårt att i nuläget veta exakt var vi hamnar.

En slutsats är dock att solkraft ligger onödigt långt ner på prioritetslistan och helt saknas i den föreslagna klimatstrategin. Minst sagt märkligt.

 

Regeringen höjer skattereduktion för solceller till 20%

Publicerat av

Finansdepartementet lämnade idag “Förslag om förstärkt skattereduktion för installation av solceller“.

“Finansdepartementet remitterar i dag ett förslag om att höja skattereduktionen för installation av solceller från 15 procent till 20 procent.

I dag kan privatpersoner få en skattereduktion för att installera viss grön teknik, det så kallade gröna avdraget. Bland annat ges skattereduktion med 15 procent av arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller. Detta stöd kan bidra till att fler hushåll väljer att installera solceller, vilket i sin tur kan leda till ökad produktion av förnybar el och minskat beroende av fossilbaserad elproduktion. Efterfrågan på solceller bör stimuleras ytterligare. Därför bör subventionsgraden för installation av solceller höjas från 15 till 20 procent.

Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 0,28 miljarder kronor per år från och med 2023.

Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har kommit överens om att förslaget ska genomföras.”

Det var överraskande snabbt agerat av regeringen att redan två dagar efter regeringsförklaringen komma med ett förslag på energiområdet och som gynnar produktion av solel hos privatpersoner. Tack!

Läs mer om skattereduktion för grön teknik hos Skatteverket.

Kan vi hoppas på en fortsättning i samma anda? Solcellinstallationer är snabba att bygga och det finns en stor potential även hos företag och speciellt på större  byggnader. Begränsningen att man idag måste betala energiskatt på egenanvänd el om anläggningens storlek överskrider 500 kW är kanske den hårdaste i Europa, så den begränsningen kan vi ta bort.

Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2021

Publicerat av

I detta exempel var värdet av såld solel 1,20 kr/kWh under januari 2021, vilket var 20 öre/kWh lägre än värdet av egenanvänd solel.

Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet för såld el, för de som kan få skattereduktionen. Utan skattereduktionen har värdet för såld solel under den studerade tidsperioden varierat mellan 0,2 kr/kWh och 1,2 kr/kWh, med en sjunkande trend.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med januari 2021 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag. Om prissättningen av den sålda elen sker per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
    Under åren har vissa elhandlare tillfälligt betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder, då det inte finns någon lönsamhet i sig att betala ett högre pris än marknadspriset för el.
  • Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. Efter en sjunkande trend från 2014 höjde Vattenfall överraskande ersättningen med 70% till 8,0 öre/kWh den 1 januari 2020. Vore intressant att veta vad som orsakade denna höjning med tanke på den tidigare sjunkande trenden. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till våra närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet, vilket är en fördel för nätägarna som slipper köpa in denna el för täcka överföringsförlusterna.
  • Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Merparten av Sveriges solcellsägare har inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde i nedanstående diagram. Man kan få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför har jag tidigare tyckt att alla solcellsägare bör ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Dock har priserna på elcertifikat rasat under 2019-2020. Priserna är nu nära noll, vilket gör att det inte finns någon drivkraft att ansöka om elcertifikat.
  • Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 46,52% fossil el år 2019.
  • Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Ända sedan den infördes har skattereduktionen varit högre än Nord Pool spot månadsmedelpris. Skattereduktionen har därmed en mycket stor betydelse för värdet av såld solel. Då de flesta småhusägare sannolikt säljer mer el än de använder själv har skattereduktionen en avgörande betydelse för ekonomin för småhusägare.
    Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
    Se även Skatteverkets sida Mikroproduktion av förnybar el – privatbostad.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det var en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris. Därefter har det varit en vikande trend efter augusti 2018 till sommaren 2020 på grund av sjunkande spotpris och elcertifikatpris. Från sommaren 2020 har det varit en ökande trend på grund av ökande spotpriser på el.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka något talar en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel

Avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Ringhals 1 stängdes 31 december 2020) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stål- och gruvindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för såld solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som 1990, trots att vi blivit  drygt 1,7 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige en rekordstor nettoexport av el på drygt 26 TWh enligt SCB:s statistik. Elanvändningen minskade under 2020 till i nivå med 1986, men på grund av pandemin var fjolåret ett avvikande år.

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2020 hade 10,6% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges ca 0,6% (min uppskattning) under 2020, så det dröjer innan vi ser sådana effekter i Sverige. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Det har under några timmar hänt det för Sverige unika att spotpriset varit negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt orsakade detta.

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet är mer eller mindre uppnått. Regeringen gjorde från årsskiftet en ändring i lagen om elcertifikat som innebär att inga nya anläggningar kommer att godkännas i elcertifikatsystemet efter 31 december 2021. Elcertifikatpriserna är nu nära noll enligt Svensk Kraftmäkling. Det gör att elcertifikat idag är ointressanta för småhusägare, som endast får ett fåtal elcertifikat per år. Eftersom ansökan hos Energimyndigheten om elcertifikat och ursprungsgarantier görs på samma blankett, finns en risk att småhusägare inte heller kommer att ansöka om ursprungsgarantier, då även ursprungsgarantier vanligen har ett lågt värde. Det är olyckligt eftersom den överskottsel som matas in till nätet då blir omärkt residualel, som blir ointressant att köpa för elhandlare som bara vill handla med förnybar el.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp. Skattereduktionen är ett statligt stöd och förr eller senare kommer detta stöd rimligen att fasas ut eller i vart fall minskas rejält. När detta händer beror på vilka regeringar vi kommer att få i framtiden och det är därför svårt att förutspå skattereduktionens fortlevnad.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 151 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 151elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2021. 

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med januari 2021.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med januari 2021 (blå kurva) och en linjär trendlinje (röd linje).

Pris på elcertifikat juni 2003- januari 2021, enligt data från Cesar, Energimyndigheten.

Ersättning för el inmatad till nätet från Vattenfall Söder från och med november 2010 till och med januari 2021. Vattenfall kallar det energiersättning.

Skatteverket har fastställt schablon för ny skattereduktion för installation av solceller

Publicerat av

Från och med 1 januari 2021 har för privatpersoner tidigare investeringsstöd ersatts av en skattereduktion för installation av grön teknik enligt inkomstskattelagen. I 67 kap. Skattereduktion, §36-45 finns detaljerna. Där framgår att skattereduktionen ges för

“Utgifterna för installation av grön teknik utgörs av det debiterade beloppet för arbete och material inklusive mervärdesskatt.”

Där framgår också att

“Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår.”

“De nya bestämmelserna i 67 kap. 36-45 §§ tillämpas första gången på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020.”

Storleken på skattereduktionen beskrivs i hårdsmälta ordalag i “Lag (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik“. Mera lättläst är Skatteverkets sida “Så fungerar skattereduktion för grön teknik“. Där står att

“Avdraget får vara högst 15 procent för installation av solceller och 50 procent för installation av system för lagring av egenproducerad el eller installation av laddningspunkt för elfordon.”

För tidigare investeringsstödet räknades stödandelen med den totala priset som underlag. För den nya skattereduktionen baseras underlaget istället på priset för arbete och material, inklusive moms. Det har diskuterats hur stor andel det är av den totala priset. Skatteverket har i ställningstagandet “Skattereduktion för installation av grön teknik – kostnader som inte ger skattereduktion” från 27 januari i år fastslagit att

“…vid totalentreprenad kan underlaget för beräkning av skattereduktion för installation av grön teknik schablonmässigt beräknas till 97 procent av totalpriset.”

Det betyder att i praktiken blir den nya skattereduktionen 15%*0,97 = 14,55% av totala priset för solcellsanläggningen, inklusive moms. Skattereduktionen är högst 50 000 kr per person och år. Skattereduktionen kan inte kombineras med ROT-avdrag för arbetet. Däremot påverkar ett eventuellt ROT-avdrag för annat arbete inte hur mycket man kan få i skattereduktion för installation av grön teknik.

Skattereduktionen gäller för installationer som påbörjas och betalas från och med 1 januari 2021. Det gör att de som gjort en installation före årsskiftet inte kan ta del av den nya skattereduktionen. De som ifjol gjorde en installation av solceller utan att ha fått något investeringsstöd, på grund av budgeten för stödet tog slut, hamnar därför i ingenmansland och blir utan stöd. Se även inlägget “Budgeten räckte inte till alla som sökte investeringsstöd för solceller 2020“.

Den nya skattereduktionen för installation av grön teknik gäller bara för privatpersoner. Företag, bostadsrättsföreningar, kommuner etc. kan inte ta del av skattereduktionen.

Lagrådsremiss Skattereduktion för installation av grön teknik

Publicerat av

Igår kom lagrådsremissen Skattereduktion för installation av grön teknik. Ingressen anger att “I lagrådsremissen föreslås en ny skattereduktion för privatpersoner för installation av grön teknik.”

Vidare står att

“Skattereduktionen ersätter de nuvarande stöden till fysiska personer enligt förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller, förordningen (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi och förordningen (2017:1318) om bidrag till privatpersoner för installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen ges för arbets- och materialkostnader. Reduktionen utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet.

…

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. Bestämmelserna om skattereduktion i inkomstskattelagen tillämpas på installation av grön teknik som har utförts och betalats efter den 31 december 2020.

…

Skattereduktion för installation av grön teknik ges med 15 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av solceller och med 50 procent av de debiterade arbets- och materialkostnaderna för installation av lagring av egenproducerad elenergi och installation av laddningspunkt till elfordon. Skattereduktionen får för ett beskattningsår uppgå till högst 50 000 kronor.”

Richard Nordin (C) var med på ett webbinarium Svensk Solenergi hade idag och han kunde svara på frågor om lagrådsremissen. Lagrådsremissen följer i stort sett helt den tidigare promemoria som kommenterades i inlägg den 12 juni.

  • Lagrådsremissen är riktad mot privatpersoner. Företag finns inte med.
    2019 svarade anläggningar med en effekt över 20 kW för 45% av den installerade effekten. Denna marknad riskerar att drabbas av en kraftig och plötslig åderlåtning om det bara kommer att finnas ett stöd för privatpersoner, som installerar mindre anläggningar.
  • Till skillnad från ROT-avdraget för arbete kommer skattereduktionen att omfatta även nybyggda hus och inte bara hus som är minst fem år gamla.
  • Solfångare omfattas inte av skattereduktionen. Det är ologiskt att skattereduktionen omfattar solceller och hybridsystem som producerar både värme och el, men inte renodlade solfångarsystem som producerar värme.
  • Skattereduktionen omfattar arbets- och materialkostnader. Det vore mera logiskt och enklare att låta skattereduktionen omfatta totalkostnaden för en nyckelfärdig installation. Det ska vara enkelt att göra rätt.
  • Glapp i stödsystemet. För att få skattereduktioen ska installationen göras 1 januari 2021 eller senare. Under perioden 8 juli – 31 december i år blir det ett glapp i stödsystemet där det inte att finnas något stöd att söka. Det ger en oönskad ryckighet i marknaden.
    Dock kan solcellsinstallationer komma att göras baserade på investeringsstöd som beviljats före 8 juli. Vi sökte investeringsstöd i 17 januari i år för en mindre anläggning på sommarstuga, men har inte fått något besked ännu.

Rickard Nordin (C) trodde inte att det skulle bli några förändringar i lagrådsremissen och att den skulle hinna behandlas till dess att nästa års budget presenteras av regeringen den 21 september.

PS 2/9: En uppenbar brist är att bostadsrättsföreningar inte omfattas av skattereduktionen.

Sista dag idag att kommentera promemoria Skattereduktion för installation av grön teknik

Publicerat av

Enligt remiss av promemorian “Skattereduktion för installation av grön teknik” ska en skattereduktion på 15% för privatpersoner ersätta dagens investeringsstöd för solceller. Idag är sista dag att ge kommentarer på denna remiss. Är själv inte på någon remissinstans men finns anledning att skicka in kommentarer ändå tycker jag. Desto fler som tycker till desto större chans att det får genomslag. Gör din röst hörd helt enkelt!

Det finns en del frågetecken i förslaget

  • Förslaget är riktat mot privatpersoner. Hur blir det för företag, bostadsrättsföreningar, lantbruk, kommuner etc som inte kan få denna skattereduktion? Skrivningen är inte helt tydlig när det gäller bostadsrätter, hittar inget om att bostadsrättsföreningar kan ansöka om en skattereduktion för exempelvis en solcellsanläggning.
    2019 svarade anläggningar med en effekt över 20 kW för 45% av den installerade effekten. Denna marknad riskerar att drabbas av en kraftig och plötslig åderlåtning om det bara kommer att finnas ett stöd för privatpersoner, som installerar mindre anläggningar.
  • Skattereduktionen bör omfatta även nybyggda hus och inte bara hus som är minst fem år gamla.
  • Även solfångare bör omfattas av skattereduktionen. Det är ologiskt att skattereduktionen omfattar solceller och hybridsystem som producerar både värme och el, men inte renodlade solfångarsystem som producerar värme.
  • Skattereduktion föreslås omfatta arbets- och materialkostnader. Det vore mera logiskt och enklare att låta skattereduktionen omfatta totalkostnaden för en nyckelfärdig installation. Det ska vara enkelt att göra rätt.
  • Glapp i stödsystemen. Efter 7 juli i år kommer det inte att finnas något stöd att söka förrän i januari 2021. Det kommer att ge en oönskad ryckighet i marknaden. En lösning kan vara att låta den föreslagna skattereduktionen gälla från och med juli i år istället för från föreslagna 1 januari 2021.

Kuriosa är att förslaget räknar med en utökad administration för installationsföretagen på 4 minuter per redovisningstillfälle, till en kostnad av 28 kr.

Noterar även skrivningen

“Baserat på information på branschorganisationen
Svensk solenergis webbplats är ett hundratal företag verksamma som
installatörer, tillverkare och importörer av solceller, eller säljer produkter
och tjänster avseende solenergi (inkl. lagringslösningar).”

Denna uppskattning av antal företag är en grov underskattning. Svensk Solenergi har enligt uppgift igår 260 medlemsföretag och det lär finnas en hel del företag som inte är medlemmar i Svensk Solenergi som sysslar med solenergi.

Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2020

Publicerat av

Under 2011-2015 var det en sjunkande trend för värdet av såld solel medan det under 2016-2017 var relativt stabilt, för att under 2018 bli en kraftigt ökande trend vilket som mest gav värdet 141 öre/kWh under augusti 2018. Därefter var värdet haft en vikande trend till 100 öre/kWh under januari 2020 i detta exempel.

Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet, för de som kan få skattereduktionen. Utan skattereduktionen är normalvärdet för såld solel under den studerade tidsperioden ca 40-65 öre/kWh.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med januari 2020 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag. Om prissättningen av den sålda elen sker per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
    Under åren har vissa elhandlare tillfälligt betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder.
  • Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. Efter en sjunkande trend från 2014 höjde Vattenfall överraskande ersättningen till 8,0 öre/kWh från fjolårets 4,7 öre/kWh. Vore intressant att veta vad som orsakade denna höjning med tanke på den tidigare sjunkande trenden. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till vår närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet, vilket är en fördel för nätägarna som slipper köpa in denna el för täcka överföringsförlusterna.
  • Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Det är uppskattningsvis runt två tredjedelar av Sveriges solcellsägare som inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde i nedanstående diagram. Man kan dock få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför har jag tidigare tyckt att alla solcellsägare bör ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Dock har priserna på elcertifikat rasat under 2019, vilket gör att drivkraften minskat att ansöka om elcertifikat.
  • Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 35,4% fossil el år 2018.
  • Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Ända sedan den infördes har skattereduktionen varit högre än Nord Pool spot månadsmedelpris. Skattereduktionen har därmed en mycket stor betydelse för värdet av såld solel. Då sannolikt de flesta småhusägare säljer mer el än de använder själv har skattereduktionen en avgörande betydelse för ekonomin för småhusägare.
    Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
    Se även Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det var en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris. Därefter har det varit en vikande trend efter augusti 2018 på grund av sjunkande spotpris och elcertifikatpris.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka något talar sjunkande värde för elcertifikat och en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel

Avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 vid kommande årsskifte) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stålindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed också ett ökat värde för såld solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige ett rekordstort nettoöverskott i elproduktionen på preliminärt 25,8 TWh enligt Energiföretagen.

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2019 hade 9,1% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges 0,4% under 2019, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige på grund av mera solel. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Den 10 februari i år mellan kl. 00 och 04 inträffade det för Sverige unika att spotpriset var negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt på grund av det varma vädret orsakade detta. 

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet förutspås att vi når inom 1-2 år. Om inga förändringar görs i elcertifikatsystemet skulle det ge ett överskott av elcertifikat vilket skulle ge priser som går mot noll eller nära noll för elcertifikat. Hos Svensk Kraftmäkling ligger dagens terminspriser för elcertifikat på motsvarande 1,55 öre/kWh 2021 och 1,05 öre/kWh under 2022-2024. Dessa låga framtida priser gör det idag ointressant för småhusägare, som endast får ett fåtal elcertifikat per år, att ansöka om godkännande för elcertifikat. Eftersom ansökan om elcertifikat och ursprungsgarantier görs på samma blankett, kan vi utgå från att småhusägare inte heller kommer att ansöka om ursprungsgarantier, då även ursprungsgarantier vanligen har ett lågt värde.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp. Skattereduktionen är ett statligt stöd och förr eller senare kommer detta stöd att fasas ut eller i vart fall minskas rejält. När detta händer beror på vilka regeringar vi kommer att få i framtiden och det är därför svårt att förutspå skattereduktionens fortlevnad.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2020. Återkommer med ett inlägg om skillnaden i värde mellan egenanvänd och såld solel.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med januari 2020.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med januari 2020.

Pris på elcertifikat juni 2003- januari 2020, enligt data från Cesar, Energimyndigheten.

Ersättning för el inmatad till nätet från Vattenfall söder. Vattenfall kallar det energiersättning.

Utveckling av värde av såld solel 2011-2018

Publicerat av

Under 2011-2015 var det en sjunkande trend för värdet av såld solel medan det under 2016-2017 var relativt stabilt, för att under 2018 bli en kraftigt ökande trend. Från och med juli 2015 har värdet ökat från 90 öre/kWh till 132 öre/kWh under oktober 2018 i detta exempel. Som mest var värdet 141 öre/kWh under augusti i år. Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet, för de som kan få skattereduktionen.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med oktober 2018 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag.
    Under åren har vissa elhandlare betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder.
  • Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. För närvarande 4,7 öre/kWh. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till vår närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet.
  • Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Det är troligen mer än hälften av solcellsägarna som inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde. Man kan dock få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför borde alla solcellsägare ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat.
  • Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 42,8% fossil el år 2017.
  • Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
    Se även Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det varit en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka talar sjunkande värde för elcertifikat och en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel
Avveckling av kärnkraftsreaktorer inom de närmaste åren kommer temporärt att minska Sveriges elproduktion. Möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker etc. kan i kombination med minskad elproduktion ge ett högre elhandelspris. Detta är exempel på faktorer som nämns i debatten. Man kan dock notera att Sveriges elanvändning idag är i stort sett densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare. Elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet, vilket under senare år gett ett stort årligt överskott av el. 

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel
Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2017 hade 7,2% solel i sin nätanslutna elproduktion (enligt statistik från Fraunhofer ISE), att jämföra med Sveriges mindre än 0,2%, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet förutspås att vi når redan 2021. Om inga förändringar görs i elcertifikatsystemet skulle det ge ett överskott av elcertifikat vilket skulle ge sjunkande priser för elcertifikat. Det diskuteras om man ska införa en stoppregel, vilket skulle innebära att nya anläggningar inte skulle tilldelas elcertifikat efter ett visst år.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller för ett par av elhandel och nätbolag. Det finns ca 155 nätbolag (enligt Energiföretagen) och 143 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Dessutom är det troligen mer än hälften av småhusägare som inte tar ut elcertifikat och ursprungsgarantier. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med oktober 2018.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med oktober 2018.

Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

Publicerat av

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

Skattereduktion för solel förtryckt på deklarationsblanketten

Publicerat av

Fick häromdagen deklarationsblanketten. Där är antalet kWh som berättigar till skattereduktion på 60 öre/kWh förtryckt. I vårt fall blev det 1470 kWh under 2015 och därmed kommer vi att få 882 kr i skattereduktion.

Underlaget för skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten.

Underlaget för skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten.

Antalet kWh stämmer med det värde för inmatning till nätet vi kan se på Vattenfalls hemsida. Där hittar jag dock inga årsvärden utan man får själv summera månadsvärdena.

Vän av ordning undrar kanske vad “stöd av mindre betydelse” innebär. Detta berör bara företag så privatpersoner behöver inte oroa sig. Under tre år får ett företag högst ta emot 200 000 Euro i form av stöd av mindre betydelse. Teoretiskt skulle det alltså kunna förhindra ett företag som fått mer än 200 000 Euro i stöd under tre år att ta emot skattereduktionen…

I Förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet står

20 § Det totala stöd av mindre betydelse som lämnas till ett företag får enligt kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 inte överstiga 200 000 euro under en period av tre beskattningsår.

Moms

En eftertanke till att regeringen igår meddelade att man föreslagit att införa en omsättningsgräns på 30 000 kr, som gör att små solelproducenter slipper momshanteringen. Det var efterlängtat förstås.

MEN, det är också intressant att se hur detta hyllas av politiker och av många andra som ett steg framåt. Det kan tyckas vara ett steg framåt, men egentligen är det bara ett steg tillbaka till den ordning som rådde före 1 juli 2013. Det är egentligen en korrigering av ett misstag regeringen gjorde vid en lagändring i mervärdesskattelagen den 1 juli 2013. Om regeringen hade varit lite förutseende vid denna lagändring hade denna momsröra inte behövt uppstå. Se PS i gårdagens inlägg Momshantering försvinner för små solelproducenter.