I detta exempel var värdet av egenanvänd solel 1,40 kr/kWh under januari 2021.

Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet har beräknats som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med januari 2021 med hjälp av följande underlag:

• Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). Om man har rörligt elpris utan timmätning är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar. Har man timmätning med prissättning av elpriset per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
• Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
• Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
• Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat. Då priserna på elcertifikat idag är nära noll går även denna avgift mot noll.
• Moms. 25%. Moms på el infördes 1990.
• Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för köp och installation av en elcertifikatmätare och ett årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det med dagens mycket låga priser på elcertifikat inte är lönsamt för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
• Ingen hänsyn har tagits till inflation. Enligt SCB:s statistik “Inflation i Sverige 1831-2020” har inflationen varit i genomsnitt 1,15% per år under 2008-2020.

Historisk och framtida trend

I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste dryga decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling, se nedanstående diagram. Det har inte heller varit en stadigt ökande utveckling för värdet av egenanvänd solel, utan värdet har gått både upp och ner.

När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet för värdet av egenanvänd solel blir trenden att det nominella värdet för egenanvänd solel ökat med 2,3 öre/kWh under de senaste tretton åren. Skulle man ta hänsyn till inflationen på i genomsnitt 1,15% per år under denna tid skulle det ge ett minskat värde för egenanvänd solel idag jämfört med 2008. En linjär trendlinje är missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.

Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.

Faktorer som kan ge högre framtida värde för egenanvänd solel

Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Ringhals 1 stängdes 31 december 2020) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stål- och gruvindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för egenanvänd solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som 1990, trots att vi blivit  drygt 1,7 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige en rekordstor nettoexport av el på drygt 26 TWh enligt SCB:s statistik. Elanvändningen minskade under 2020 till i nivå med 1986, men på grund av pandemin var fjolåret ett avvikande år.

Faktorer som kan ge lägre framtida värde för egenanvänd solel

Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.

Det finns några nätbolag som infört nättariffer baserade på effekt för köpt el. Exempelvis tar Sala-Heby Energi medelvärdet av tre timmar med högsta effektvärdena för köpt el vardagar 07:00-19:00 under månaden. För småhus använder man vanligen de högsta effekterna morgon och kväll. De högsta effekterna för köpt el kommer därmed sannolikhet att bli under timmar då man inte har någon solelproduktion (mulna dagar, morgon eller kväll), vilket gör att solelproduktionen inte säkert kommer att påverka hur mycket man betalar till nätägaren. Därmed tappar man delar av eller hela värdet för elöverföringen per kWh när det gäller egenanvänd solel om nätägaren inför en ren effekttariff. Med Vattenfall Söder som nätägare innebär det 30,5 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet av egenanvänd el. Införandet av effekttariffer skulle därmed minska värdet av egenanvänd solel för solcellsägare. Se examensarbetet ”Hur påverkar införandet av effekttariffer lönsamheten för solcellssystem” vid Mälardalens högskola 2020.

Undantag kan förstås finnas i enskilda fall eller om effekttarifferna kommer att beräknas på andra sätt än hos Sala Heby-Energi, Malungs elnät (medelvärde av fem högsta timvärden per månad under tiden 07:00-19:00) och Sollentuna Energi (medelvärde av tre högsta värdena per månad vardagar 07:00-19:00), som är de jag tittat på. Exempelvis har Karlstads El- och Stadsnät en blandning av effekt- och energibaserad avgift.

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2020 hade 10,6% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges ca 0,6% (min uppskattning) under 2020, så det dröjer innan vi ser sådana effekter i Sverige. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Det har under några timmar hänt det för Sverige unika att spotpriset varit negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt orsakade detta.

Att tänka på

Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 151 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 151 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. I en del nordliga kommuner betalas lägre energiskatt (32,5 öre/kWh istället för 44,5 öre/kWh, inklusive moms). Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2021.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021 (blå kurva) och linjär trendlinje (röd linje).

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2021 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (röd linje).

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2021, inklusive moms. Före 1990 var det ingen moms på energiskatten.

Utveckling av priset inklusive moms för elöverföring hos Vattenfall söder enkeltariff 2005-2021.

Utveckling av elcertifikatavgift inklusive moms hos Utellus (fd O2 och OX2) 2008-2021.

En fundering en blivande solcellsägare kan ha är hur stor andel av den producerade solelen man kommer att använda själv och hur stor andel som blir ett överskott. Egenanvändning minskar med ökande storlek på solcellsanläggningen. Trenden under senare år med ökande storlek på solcellsanläggningar för småhus gör att egenanvändningen för de flesta småhusägare blir lägre än 50% och att därmed mer än 50% blir ett överskott som man får sälja.

Under 2019 producerade vi 3 560 kWh, varav 1 313 kWh (37%) var egenanvändning räknat på årsbasis. Egenanvändningen påverkas förutom av variationer i vår elanvändning även av hur stor solstrålningen är under året. Under soliga 2018 producerade vi 3 820 kWh varav 1 335 kWh (35%) var egenanvändning. Under 2017 var produktionen 3 492 kWh varav 1 430 kWh (41%) var egenanvändning.

Tittar man per dygn över året under 2019 varierade egenanvändning mellan 21% och 100%, se Figur 1. Vid hög solelproduktion per dygn var egenanvändning vanligen lägre än årets genomsnitt, se Figur 2. Egenanvändning var lägst den 31 maj med 20,5%, se Figur 3. Dagen efter, den 1 juni, var egenanvändning istället 58%. Det berodde på en betydligt lägre solelproduktion under dagen, 6,4 kWh jämfört med höga 24,6 kWh dagen innan, se Figur 4.

Egenanvändning per månad varierade mellan 30% (juni) och 90% (december) under 2019, se Figur 5. Den högre egenanvändning vintertid beror på att solelproduktionen är låg under vintern och att elanvändning är betydligt högre hos oss än under sommaren. Vi har inte och kommer aldrig att få fjärrvärme. Därmed använder vi elpatron i ackumulatortank för en stor del av vår uppvärmning vintertid. Vi har även en vattenmantlad braskamin, men under den gångna varma vintern blev det inte mycket eldat i den.

Hur stor egenanvändningen är påverkar ekonomin då egenanvänd el som ersätter köpt el har ett annat värde än det sålda överskottet, se ett exempel på värdeskillnad i diagram som finns i inlägget Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?.

Vid beräkningarna har jag använt solelproduktion från växelriktaren enligt Solar Edge och värden för köpt el och inmatat elöverskott till nätet från Vattenfall. Värden från Vattenfall skiljer sig något från värden från Solar Edge, beroende på olika mätnoggrannhet.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Figur 1. Egenanvändning av solel per dygn under 2019.

Figur 2. Egenanvändning av solel som funktion av producerad solel per dygn under 2019. Den röda linjen visar genomsnittet för egenanvändningen (37%) under 2019.

Figur 3. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 31 maj 2019. Värdena från Solar Edge avviker något från Vattenfalls mätvärden som anger 5,21 kWh köpt el och 19,53 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 5,05 kWh = 20,5% (årets lägsta dygnsvärde).

Figur 4. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 1 juni 2019. Värden från Solar Edge stämmer inte helt med Vattenfalls mätvärden som anger 4,61 kWh köpt el och 2,69 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 3,72 kWh = 58%.

Figur 5. Egenanvändning av solel per månad under 2019.

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från september ifjol. För att förstå betydelsen av hur stor egenanvändning man har av solelen och eventuellt värde av energilagring måste man ha koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd.

Detta är en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

När det gäller elhandelspris har till skillnad från tidigare spotpris + 2 öre i påslag använts, som det är hos vår elhandlare Utellus. Vi är andelsägare i vindkraft och om vi behöver köpa någon el utöver de andelar vi har blir det från Utellus, tidigare OX2 och O2, där de sistnämnda bildade O2 ekonomisk förening där vi ursprungligen köpte våra vindandelar.

Har använt det genomsnittliga spotpriset 40,9 öre/kWh, exklusive moms, i elområde SE3 på Nord Pool spot under ett år (oktober 2017-september 2018). Med 2 öre/kWh i påslag blir det 42,9 öre/kWh, exklusive moms. En rejäl ökning jämfört med 2017, då det genomsnittliga spotpriset var 30,1 öre/kWh under året.

Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder. I stället för att ha rörligt elhandelspris som följer spotpriset kan man exempelvis ha ett bundet avtal under ett år.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. Utellus anger den dock på våra elräkningar och den var för oss rekordhöga 7,19 öre/kWh, exklusive moms, i september i år.

Elcertifikatavgiften varierar mellan olika elhandelsbolag. Elcertifikatavgiften bör vara elcertifikatpriset * kvotplikten (29,9% under 2018) plus ett påslag från elhandlaren för deras kostnader vid köp och försäljning av elcertifikat. Eftersom priserna för elcertifikat ökat kraftigt under året har även elcertifikatavgiften ökat rejält under 2018.

Elöverföring. 27,2 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista (vår nätägare) för enkeltariff = samma pris under årets alla timmar. Vid gångna årsskiftet gjordes en prishöjning med 1,6 öre/kWh (+6,3%). Under senaste nio åren har priset höjts med 70%!

Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder. Man kan också ha tidstariff där man betalar ett högre timpris dagtid under vintermånaderna.

Här finns ett orosmoln för småhusägare som har solceller. Det finns en vilja hos nätägarna att gå över till tariffer baserade på effekt (kW) istället för energi (kWh). Några nätbolag har redan effekttariffer. Sala-Heby Energi, Sollentuna Energi och Malungs Elnät är de jag känner till, det kan finnas flera. Det rörliga nätpriset (“nättariffen”) baseras hos dem på medelvärdet av högsta effekten under 3-5 timmar under en månad mellan kl. 07-19 (enbart vardagar hos Sala-Heby Energi).

Om alla nätbolag skulle övergå till effekttariffer skulle det medföra att dagens värde per kWh för elöverföringen försvinner för småhusägare för egenanvänd el. För oss rör det sig om 34 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet på egenanvänd el. Anledningen till att detta värde försvinner är att de högsta effekterna för småhusägare normalt är när det inte är någon solelproduktion (morgon och kväll, mulna dagar). Det skulle också göra att för många skulle det vara lönsammare att mata in solelen till nätet än att använda den själv om skattereduktion skulle finnas kvar med samma belopp som idag. Även för batterilager till solel skulle det bli ett bakslag, då ökad egenanvändning av antalet producerade kWh solel skulle bli Ebberöds bank. Batterilagrets ekonomi skulle bli beroende av i vilken mån effekttoppar kan sänkas och för denna funktion skulle det vara billigare att använda köpel för att ladda batteriet istället för solel. Med effekttariffer skulle det med andra ord kunna bli bakvända världen för många solcellsägare…

Energiskatt. 32,5 öre/kWh, exklusive moms. En höjning med 0,6 öre/kWh (+1,8%) gjordes vid årsskiftet. Vid kommande årsskifte görs en ny höjning till 34,7 öre/kWh +(+6,8%).  I vissa nordliga kommuner är energiskatten 23,5 öre/kWh eftersom man får göra ett skatteavdrag. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, yrkesmässig växthusodling, datorhallar eller om man bedriver yrkesmässigt jord-, skogs- eller vattenbruk får man energiskatten återbetald, bortsett från 0,5 öre/kWh.

I Energiöverenskommelse ingick att sänka effektskatterna för kärnkraft och fastighetsskatterna för vattenkraft. Dessa sänkningar finansieras genom en succesiv höjning av energiskatten.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid. Om man har ett batterilager och även kan ladda det från nätet kan man i vissa sammanhang minska effekttoppar och det kan då bli aktuellt med lägre fasta kostnader om man har ett effektabonnemang. Det är specialfall som inte tas med i denna sammanställning.

Här har antagits att överskottselen säljs till Nord Pool spotpris, vilket gäller hos de flesta elbolag som köper solel, utan något avdrag. Enstaka elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, upp till 1 kr/kWh. I takt med att solelmarknaden växer borde priset gå mot marknadspriset för el som är Nord Pool spotpris.

Värdet för elcertifikat var i medel 11,335 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar.

Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel med elcertifikat 2021-2023 är det låga 3-4,5 öre/kWh, så det är oklart om elcertifikatpriserna kommer att hålla dagens nivåer om några år.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 42,8% fossil el år 2017.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms, i så kallad energiersättning. Den senaste förändringen var en sänkning med 0,3 öre/kWh (6%) i januari 2017. Det är intressant att medan priset för elöverföring och fasta avgifter har ökat kraftigt under senare år har energiersättningen minskat med 22% sedan 2014! Undrans varför? Vore intressant att höra en förklaring till detta…

Beloppets storlek varierar mellan olika nätbolag. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar (exempelvis nätnytta) hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat och skattereduktion för såld överskottsel blir värdet av egenanvänd solel, som ersätter köpt el,  20 öre/kWh högre än värdet av såld el, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris som i detta exempel. Skillnaden har ökat med 9 öre sedan september ifjol beroende på att elcertifikatavgiften och energiskatten ökat, medan värdet av elcertifikat minskat något. För de som saknar tilldelning av elcertifikat, vilket gäller en majoritet av småhusägare, blir egenanvänd solel värd 31 öre/kWh mer än såld solel.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare eller tillhör någon annan av de som betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt på köpt el är det idag lönsammare att sälja solelen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Skattereduktionen är begränsad till högst 30 000 kWh eller som mest den mängd el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten vara högst 100 A. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Exempel på värde av egenanvänd respektive såld solel.