Fick många kommentarer av en läsare i ett inlägg varav några enligt nedan, som gjorde att det behövdes en längre utläggning med mina personliga tankar.

”Jag har undrat hur det kan komma sig att vi kan exportera el, när man hotar med att stänga av elen i södra Sverige. Att talskrivaren har fel vad gäller historiska fakta är beklagligt, men det är inte historien som är intressant nu, utan framtiden.

Som jag uppfattat det så är det el-producenterna som hotar med att stänga av elen i södra Sverige för vissa konsumenter och de är de som nekat Pågens bageri att bygga ut!

Ljuger el-producenterna?”

Verklighetsförankring

Jag tycker det är ett självklart krav med en verklighetsförankrad beskrivning av historien och nuläget från regeringen, vårt politiska högsta styrande organ. Om vi inte kan lita på våra högsta politiker tappar vi tilltron till landets styre. Med sin beskrivning enligt inlägget “Regeringen vilseleder om Sveriges elförsörjning” grundlurar man svenska befolkningen och använder det som ett argument för sin energipolitik. Det var dessutom inte enda märkliga uttalandet vid regeringsförklaringen.  Ulf Kristersson sa också att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet. “Som är i stil med att jorden skulle vara platt” var en kommentar i media.

President Trump vill göra kolindustrin stor igen i USA, men han hade inte koll på verkligheten och det gick åt rakt motsatt håll för USA:s kolindustri under Trumps tid som president. Nya regeringen vill göra kärnkraften stor igen i Sverige. De verkar inte heller ha koll på verkligheten, så vi får väl se…

”Elbrist” – Effekt och energi

Även studenter på universitet kan ibland ha svårt att skilja på energi och effekt, vilket är nödvändigt för att förstå fallet Pågen i Skåne. Media använder ofta benämningen elbrist som späder på förvirringen eftersom det är ett tvetydigt begrepp. Det förklaras inte alltid om det handlar om brist på effekt eller energi eller bådadera.

I ett inslag från SVT 2019 förklaras problematiken för Pågen bättre: ”Enligt Eon är det inte tillgången på el som är problemet, utan istället Svenska kraftnäts ledningsnät i Skåne som har bristande kapacitet. Som det ser ut nu är planen att elnätet ska vara utbyggt år 2028, fram tills dess kommer det skånska elnätet att vara begränsat, enligt Eon.”

På vår mikrovågsugn står det bland annat 1 000. När vi trycker på den knappen går den igång med en effekt på 1 000 W = 1 kW, som vi kan kalla kapacitet. Om den körs en timme har vi använt 1 kW*1 h = 1 kWh energi, som vi kan kalla mängd. Men om det skulle vara så att elkablarna till mikrovågsugnen är underdimensionerade så att de bara kan leverera effekten 500 W, skulle vi kunna lösa det genom att köra ugnen två timmar, vi har då använt 500 W*2 h = 1000 Wh = 1 kWh energi. Mängden elenergi finns men inte kapaciteten i elnätet.

I fallet Pågen är det likadant, det finns tillräckligt med elenergi (mängd) men elnätet klarar inte av att leverera tillräckligt hög effekt (kapacitet). Elnätet behöver därför byggas ut, inte bara i Skåne utan också på flera andra håll i landet, och det kommer att ta åtskilliga år.

Bortkoppling av el?

Rop om att ”vargen kommer” hörs i media när det gäller risken för bortkoppling av el i vinter. Svenska kraftnät angav i en pressrelease 31 augusti att ”Risken för bortkoppling av el i vinter har ökat”. För att en bortkoppling ska ske behövs att flera saker inträffa samtidigt: en vinterdag med sträng kyla i hela Sverige, med liten elproduktion från vindkraft (vanligen lite mindre blåsigt vid sträng kyla), att ingen eller inte tillräcklig import är möjlig från utlandet på grund av minskad elproduktion i övriga Europa (man ser en ökad risk för detta), att Ringhals 4 fortsätter att vara ur drift hela vintern (avställningen förlängd till 31 januari) och att vi fortsätter vår elanvändning som vanligt. I den sista punkten ser vi en möjlig lösning som gör att risken för bortkoppling försvinner som jag ser det.

Svenska Kraftnät anger att den “saknade” effekten rör sig om ”200-600 MW under en vinterdag med maxförbrukning. Det skulle motsvara som mesta cirka två procent av den totala elförbrukningen i Sverige.” Om vi skulle spara 2% eller mer av vår elanvändning under de få timmar det rör sig om skulle alltså inte någon bortkoppling behövas. Vi såg att i september minskade Sveriges elanvändning med 4,3% jämfört med september 2021. Svenska Kraftnät skriver ”det är hushållen som står för hela minskningen och lite till, medan övriga elförbrukare – framför allt industrin – ökar marginellt. I siffror är hushållens minskning 18 procent, medan övrigt ökar med 1 procent.”

Jag tror därför att hushållen med enkla åtgärder skulle kunna se till att ingen bortkoppling behövs bara vi får signaler om vilka timmar som är de kritiska. Vi kan då låta bli att använda ugnen, mikrovågsugnen, torktumlare, elbilsladdning, bastu eller annat som drar mycket el, minska belysningen, hålla igen på användningen av varmvatten etc. under de få timmar det är nödvändigt att hålla nere elanvändningen. Det är detta som kallas användarflexibilitet. Media borde därför tala om för hushållen hur man förbereder sig för att spara på el vid dessa tillfällen istället för att skrämma upp folk med ökad risk för bortkoppling.

99,85% självförsörjningsgrad på el 2021

Under 2021 var Sveriges bruttoimport av el 8 269 GWh enigt Svenska Kraftnäts statistik. Men 8 054 GWh var utlandets transitering via Sverige till något annat land. Det betyder att Sverige bara importerade 215 GWh (0,15% av Sveriges elanvändning på ca 140 TWh) för eget bruk i Sverige under 2021. Det gör att Sverige självförsörjningsgrad på el var 99,85% under 2021, om vi bortser från att kärnkraften är helt beroende av import av uran eller kärnbränsle.

Vad göra härnäst?

Mer elproduktion skulle behövas i söder. Den nya regeringen vill enligt Tidöavtalet storsatsa på kärnkraft. Men det kommer rimligen att ta minst tio år innan vi har någon ny kärnkraft i drift. Ny kärnkraft är därför inte någon lösning inom det närmaste årtiondet.

Det är fritt fram att bygga ny kärnkraft, men vem är villig att ta riskerna? Det är långa byggtider där saker kan hända under byggtiden (kärnkraftverket Olkiluoto 3 i Finland som förväntas vara i full drift i december i år blev försenat 13 år när det 17 år efter byggstart togs i drift i år), det rör sig om en investering av skyhöga belopp i något som kan ge intäkter tidigast om tio år, där produktionskostnaden är högre per kWh än för vind- och solkraft samt där villkoren för ny kärnkraft kan förändras under tiden beroende på vilken politik som förs av den sittande regeringen.

Kraftvärme har möjligheter att öka sin elproduktion, vilket bör stödjas. Stora möjligheter finns att snabbt bygga ny vindkraft och solkraft. Här behöver man fundera på tillståndsprocesserna. 76% av alla vindkraftsprojekt stoppades ifjol av veto från kommunerna enligt Svensk Vindenergi. I Skåne finns ansökningar på solkraft som skulle kunna öka Skånes elproduktion med 27%. Men eftersom solcellsparkerna är tänkta att byggas på jordbruksmark säger länsstyrelsen i Skåne nej och det har blivit långdragna processer med överklaganden som gått till mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen för avgörande. Här behöver vi tänka till för att lösa dessa konflikter när regioner önskar mer elproduktion men samtidigt säger nej till utbyggnad av vind- och solkraft, som är de främsta kraftslagen som kortsiktigt kan ge ett rejält tillskott till Sveriges elproduktion. När det gäller solcellsparker är “agrivoltaics” en intressant lösning där jordbruk och solelproduktion samsas på samma mark och som skulle kunna lösa markkonflikten.

Den absolut snabbaste och billigaste åtgärden är att vi ser över vår elanvändning. Regeringen bör kraftigt stödja åtgärder för energieffektivisering. Hushållens kraftigt minskade elanvändning under september i år visar att det finns stora möjligheter att spara el. Det är måhända ett tecken på att elen tidigare varit så billig att vi inte behövt bry oss så mycket om hur stor vår elanvändning är. Men med de mycket höga elpriser vi har fått har det blivit en väckarklocka för alla elköpare. Att införa ett högkostnadsskydd för elanvändningen skulle dock motverka drivkraften att spara på el, så här gäller det att tänka till hur en sådan ska utformas.

Det finns lösningar för framtiden. Men vi kan inte ensidigt sätta vårt hopp till ny kärnkraft och tro att jultomten kommer med en lösning nästa årtionde. Vi måste stödja alla åtgärder som kan göra skillnad nu och inom de allra närmaste åren.