I går presenterades utredningen “Sveriges klimatstrategi 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit-For-55” vid en pressträff med utredaren John Hassler, professor i makroekonomi, och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredarens uppdrag beskrivs så här av regeringen:
“Utredare John Hassler har haft i uppdrag att analysera hur Sveriges politik på ett principiellt plan bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats eller kan förväntas inom EU:s klimatpaket.”
När det gäller elproduktion skrivs att
“Det behövs också konkreta åtgärder som möjliggör en snabb expansion av
landbaserad vindkraft, exploatering av fler områden för havsbaserad
vindkraft, åtgärder för effekthöjning i befintlig vattenkraft och en långsiktig
strategi för utbyggd kärnkraft.”
Det finns konkreta förslagspunkter gällande elproduktion för vindkraft och kärnkraft enligt nedan. För vattenkraft finns ovanstående passus om effekthöjning i befintlig vattenkraft. Men inga förslag finns gällande elproduktion från solkraft eller kraftvärme. Det kan tyckas märkligt att dessa två kraftslag utelämnas.
Vindkraft
27 Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när vindkraft byggs.
28 Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via statsbudgeten.
29 Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om vindkraft utan att ta bort möjligheten för kommunerna att påverka var vindkraft ska byggas.
Kärnkraft
35 Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid. Överväg att skapa trovärdighet för en sådan genom att delfinansiera eventuella nya investeringar.
Skattereduktion för solel kritiseras
I texten under Skatter och fördelningspolitik på sida 111 av de 118 sidorna finns ett stycke där solel berörs:
“Andra typer av subventioner med oklara motiv bör undvikas. Det gäller till exempel olika typer av subventioner till solel som snedvrider utbyggnaden av elsystemet och knappast vare sig kan motiveras fördelningspolitiskt eller industripolitiskt. Ett tydligt exempel är här skattereduktionen på 60/öre per kWh solel som betalas också då elpriserna är negativa. Detta snedvrider konkurrensen och minskar lönsamheten i mer ekonomiskt effektiva sätt att producera elkraft.”
Utredaren verkar vilja slopa skattereduktionen för solel. Man ska ha i åtanke att skattereduktionen riktar sig mot mindre solcellsinstallationer. Större solcellsanläggningar får ingen skattereduktion då det finns en begränsning på högst 100 A säkring, högst 30 000 kWh/år eller högst så stor elmängd som man köper per år. Det kan därmed aldrig bli mer än 18 000 kr/år per anläggning. För en vanlig husägare blir det betydligt mindre belopp. Exempel: 10 kW solcellsanläggning som ger 900 kWh/kW,år med överskott på 70% som ger skattereduktion blir det 10 kW * 900 kWh/kW,år * 70% * 0,6 kr/kWh = 3 780 kr/år.
Enligt inlägget Rekord för solel under 2022 matades 1,10 TWh solel in till nätet ifjol. Det blir en överdrift att anta att all solel inmatad till nätet får skattereduktion, det stämmer inte, men som ett räkneexempel skulle det bli 660 miljoner kr om all solel under 2022 hade fått en skattereduktion.
Men delfinansiering av kärnkraft uppges inte snedvrida konkurrensen
Ställ detta i relation till utredarens förslag att överväga “… att delfinansiera eventuella nya investeringar” i ny kärnkraft. Polen aviserade nyligen att de vill bygga sex nya kärnkraftsreaktorer till en kostnad på över 440 miljarder kr. Utredarens idé om delfinansiering av investeringar i ny kärnkraft lär innebära tvåsiffrigt antal miljarder i subventioner till ny kärnkraft. Svenska regeringen har dessutom tidigare aviserat 400 miljarder i kreditgarantier till ny svensk kärnkraft.
Utredaren verkar inte att tycka att hans förslag för kärnkraft skulle snedvrida konkurrensen och han är därmed inte konsekvent i sitt resonemang.
Fortsättning följer
Den presenterade utredningen är ett förslag. Beslut ska tas av riksdagen och innan dess lär det bli utredningar som leder till modifieringar, så det är svårt att i nuläget veta exakt var vi hamnar.
En slutsats är dock att solkraft ligger onödigt långt ner på prioritetslistan och helt saknas i den föreslagna klimatstrategin. Minst sagt märkligt.
Det finns väl också en historisk bakgrund till skattereduktion på 60 öre som varken du eller utredaren berör men som är högst relevant för bedömningen om dess framtid. Resonemanget om att 60-öringen även betalas ut vid negativa elpriser är varken logisk eller motiverad utan bara huggen ur luften.
Reviderade resultatet i räkneexemplet angående skattereduktionen då det hade blivit en felskrivning.
Hej Bengt!
Det är bara att beklaga att vi i branschen inte klarar av att samla kraften och få fram budskapet gällande solenergins förträfflighet! Vi behöver en mycket starkare lobbyorganisation!
Som du vet finns det mycket att önska för att förstå en helhetsbild av den totala energifrågan i Sverige!
Dan Airosto
Det är märkligt att inte solenergin tas upp i rapporten.
I tidningen PV-Tech anges i en artikel att Europeiska kommissonen i en rapport anger att agrivoltsics på 1% av Eu jordbruksmark kan ge över 900 GW, installerad effekt. Vad det skulle ge på årsbasis anges ej och jag kan inte göra ett överslag.
Som jämförelse har Forsmark en installerad effekt på 3140 MW.
Går det att göra ett överslag hur mycket el man får ut av installerad effekt från solbruk resp kärnreaktorer. Siffran 900GW är ju nästan 100 Forsmark om man bara jämför instalerad effekt
Se inlägget Kapacitetsfaktor – Vad är det? från 20 februari i år. I genomsnitt producerar de svenska kärnkraftreaktorerna som fortfarande är i drift sju gånger mer el per år en solcellspark i Sverige vid en given installerad effekt, antaget ett årligt utbyte på 1000 kWh/kW för en solcellspark och en kapacitetsfaktor på 80,3% i genomsnitt för de sex svenska kärnkraftreaktorerna (enligt analys.se). I södra Europa där man ett högre utbyte från en solcellspark blir skillnaden snarare en faktor 5-6, antaget ett årligt utbyte på 1200-1400 kWh/kW.
Att tänka på är att produktionsprofilen för solceller varierar både under ett dygn och under ett år, medan el från kärnkraft har en betydligt jämnare produktionsprofil.