Utveckling av värde av såld solel 2011-2018

Under 2011-2015 var det en sjunkande trend för värdet av såld solel medan det under 2016-2017 var relativt stabilt, för att under 2018 bli en kraftigt ökande trend. Från och med juli 2015 har värdet ökat från 90 öre/kWh till 132 öre/kWh under oktober 2018 i detta exempel. Som mest var värdet 141 öre/kWh under augusti i år. Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet, för de som kan få skattereduktionen.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med oktober 2018 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag.
    Under åren har vissa elhandlare betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder.
  • Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. För närvarande 4,7 öre/kWh. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till vår närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet.
  • Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Det är troligen mer än hälften av solcellsägarna som inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde. Man kan dock få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför borde alla solcellsägare ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat.
  • Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 42,8% fossil el år 2017.
  • Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
    Se även Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det varit en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka talar sjunkande värde för elcertifikat och en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel
Avveckling av kärnkraftsreaktorer inom de närmaste åren kommer temporärt att minska Sveriges elproduktion. Möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker etc. kan i kombination med minskad elproduktion ge ett högre elhandelspris. Detta är exempel på faktorer som nämns i debatten. Man kan dock notera att Sveriges elanvändning idag är i stort sett densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare. Elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet, vilket under senare år gett ett stort årligt överskott av el. 

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel
Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2017 hade 7,2% solel i sin nätanslutna elproduktion (enligt statistik från Fraunhofer ISE), att jämföra med Sveriges mindre än 0,2%, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet förutspås att vi når redan 2021. Om inga förändringar görs i elcertifikatsystemet skulle det ge ett överskott av elcertifikat vilket skulle ge sjunkande priser för elcertifikat. Det diskuteras om man ska införa en stoppregel, vilket skulle innebära att nya anläggningar inte skulle tilldelas elcertifikat efter ett visst år.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller för ett par av elhandel och nätbolag. Det finns ca 155 nätbolag (enligt Energiföretagen) och 143 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Dessutom är det troligen mer än hälften av småhusägare som inte tar ut elcertifikat och ursprungsgarantier. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med oktober 2018.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med oktober 2018.

4 svar på ”Utveckling av värde av såld solel 2011-2018

  1. Hej Bengt

    Vilket bolag betalar mest för överskottet på el!
    Jag säljer till FBG Energi idag.

    • Vet inte, det finns 143 elhandelsbolag i Sverige…

      Man ska inte bara titta på vilket pris man får för sin överskottsel. Vanligen vill det köpande elhandelsbolaget även att man blir elhandelskund. Kolla då
      1. Hur mycket skiljer i fasta avgifter?
      2. Hur mycket skiljer i elhandelspris? Vanligen köper man mer el än man har i överskott, så ett högre elhandelspris och en högre fast avgift kan göra att det inte blir någon vinst att byta till en annan solelköpare.
      3. Köper man elcertifikat (EC) och ursprungsgarantier (UG)? Det finns elhandelsbolag som inte köper EC och UG, exempelvis Vattenfall.
      4. En fråga är också hur långt framåt i tiden det erbjudna priset gäller. Eftersom inköp av solel för ett pris som är högre än Nord Pool spotpris är en förlustaffär för elköparen, om man inte tjänar in det på elhandeln, är dessa priser därför relativt kortsiktiga. I takt med att mer solel kommer att produceras kommer priset för solel att gå mot Nord Pool spotpris, som är det normala elhandelspriset.

  2. Hej!
    Finns det något bolag som använder sig av något slags “kvittningsystem”? Alltså där man helt enkelt kvittar sitt producerade överskott mot när man ligger på underskott?

    • Nettodebitering, där man kvittar kWh av köpt och såld el under en viss tidsperiod, diskuterades under många år men man kom aldrig till skott med det i Sverige. Regeringen hävdade att det stred med EU:s regelverk, trots att andra länder i EU hade nettodebitering. Därför blev det inget av med det. Istället fick vi skattereduktion för överskottsel, som ger nästan samma ekonomiska effekt, fast på ett krångligare sätt.

Kommentarer inaktiverade.