Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20181016

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från september ifjol. För att förstå betydelsen av hur stor egenanvändning man har av solelen och eventuellt värde av energilagring måste man ha koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd.

Detta är en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

När det gäller elhandelspris har till skillnad från tidigare spotpris + 2 öre i påslag använts, som det är hos vår elhandlare Utellus. Vi är andelsägare i vindkraft och om vi behöver köpa någon el utöver de andelar vi har blir det från Utellus, tidigare OX2 och O2, där de sistnämnda bildade O2 ekonomisk förening där vi ursprungligen köpte våra vindandelar.

Har använt det genomsnittliga spotpriset 40,9 öre/kWh, exklusive moms, i elområde SE3 på Nord Pool spot under ett år (oktober 2017-september 2018). Med 2 öre/kWh i påslag blir det 42,9 öre/kWh, exklusive moms. En rejäl ökning jämfört med 2017, då det genomsnittliga spotpriset var 30,1 öre/kWh under året.

Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder. I stället för att ha rörligt elhandelspris som följer spotpriset kan man exempelvis ha ett bundet avtal under ett år.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. Utellus anger den dock på våra elräkningar och den var för oss rekordhöga 7,19 öre/kWh, exklusive moms, i september i år.

Elcertifikatavgiften varierar mellan olika elhandelsbolag. Elcertifikatavgiften bör vara elcertifikatpriset * kvotplikten (29,9% under 2018) plus ett påslag från elhandlaren för deras kostnader vid köp och försäljning av elcertifikat. Eftersom priserna för elcertifikat ökat kraftigt under året har även elcertifikatavgiften ökat rejält under 2018.

Elöverföring. 27,2 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista (vår nätägare) för enkeltariff = samma pris under årets alla timmar. Vid gångna årsskiftet gjordes en prishöjning med 1,6 öre/kWh (+6,3%). Under senaste nio åren har priset höjts med 70%!

Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder. Man kan också ha tidstariff där man betalar ett högre timpris dagtid under vintermånaderna.

Här finns ett orosmoln för småhusägare som har solceller. Det finns en vilja hos nätägarna att gå över till tariffer baserade på effekt (kW) istället för energi (kWh). Några nätbolag har redan effekttariffer. Sala-Heby Energi, Sollentuna Energi och Malungs Elnät är de jag känner till, det kan finnas flera. Det rörliga nätpriset (“nättariffen”) baseras hos dem på medelvärdet av högsta effekten under 3-5 timmar under en månad mellan kl. 07-19 (enbart vardagar hos Sala-Heby Energi).

Om alla nätbolag skulle övergå till effekttariffer skulle det medföra att dagens värde per kWh för elöverföringen försvinner för småhusägare för egenanvänd el. För oss rör det sig om 34 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet på egenanvänd el. Anledningen till att detta värde försvinner är att de högsta effekterna för småhusägare normalt är när det inte är någon solelproduktion (morgon och kväll, mulna dagar). Det skulle också göra att för många skulle det vara lönsammare att mata in solelen till nätet än att använda den själv om skattereduktion skulle finnas kvar med samma belopp som idag. Även för batterilager till solel skulle det bli ett bakslag, då ökad egenanvändning av antalet producerade kWh solel skulle bli Ebberöds bank. Batterilagrets ekonomi skulle bli beroende av i vilken mån effekttoppar kan sänkas och för denna funktion skulle det vara billigare att använda köpel för att ladda batteriet istället för solel. Med effekttariffer skulle det med andra ord kunna bli bakvända världen för många solcellsägare…

Energiskatt. 32,5 öre/kWh, exklusive moms. En höjning med 0,6 öre/kWh (+1,8%) gjordes vid årsskiftet. Vid kommande årsskifte görs en ny höjning till 34,7 öre/kWh +(+6,8%).  I vissa nordliga kommuner är energiskatten 23,5 öre/kWh eftersom man får göra ett skatteavdrag. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, yrkesmässig växthusodling, datorhallar eller om man bedriver yrkesmässigt jord-, skogs- eller vattenbruk får man energiskatten återbetald, bortsett från 0,5 öre/kWh.

I Energiöverenskommelse ingick att sänka effektskatterna för kärnkraft och fastighetsskatterna för vattenkraft. Dessa sänkningar finansieras genom en succesiv höjning av energiskatten.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid. Om man har ett batterilager och även kan ladda det från nätet kan man i vissa sammanhang minska effekttoppar och det kan då bli aktuellt med lägre fasta kostnader om man har ett effektabonnemang. Det är specialfall som inte tas med i denna sammanställning.

Här har antagits att överskottselen säljs till Nord Pool spotpris, vilket gäller hos de flesta elbolag som köper solel, utan något avdrag. Enstaka elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, upp till 1 kr/kWh. I takt med att solelmarknaden växer borde priset gå mot marknadspriset för el som är Nord Pool spotpris.

Värdet för elcertifikat var i medel 11,335 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar.

Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel med elcertifikat 2021-2023 är det låga 3-4,5 öre/kWh, så det är oklart om elcertifikatpriserna kommer att hålla dagens nivåer om några år.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 42,8% fossil el år 2017.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms, i så kallad energiersättning. Den senaste förändringen var en sänkning med 0,3 öre/kWh (6%) i januari 2017. Det är intressant att medan priset för elöverföring och fasta avgifter har ökat kraftigt under senare år har energiersättningen minskat med 22% sedan 2014! Undrans varför? Vore intressant att höra en förklaring till detta…

Beloppets storlek varierar mellan olika nätbolag. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar (exempelvis nätnytta) hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat och skattereduktion för såld överskottsel blir värdet av egenanvänd solel, som ersätter köpt el,  20 öre/kWh högre än värdet av såld el, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris som i detta exempel. Skillnaden har ökat med 9 öre sedan september ifjol beroende på att elcertifikatavgiften och energiskatten ökat, medan värdet av elcertifikat minskat något. För de som saknar tilldelning av elcertifikat, vilket gäller en majoritet av småhusägare, blir egenanvänd solel värd 31 öre/kWh mer än såld solel.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare eller tillhör någon annan av de som betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt på köpt el är det idag lönsammare att sälja solelen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Skattereduktionen är begränsad till högst 30 000 kWh eller som mest den mängd el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten vara högst 100 A. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Värde (öre/kWh)
Värde egenanvänd el vid rörligt avtal för köpt el.
Exklusive elcertifikat.
138
Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el.
Exklusive elcertifikat.
104
Värde egenanvänd el i jordbruk.
Inklusive elcertifikat.
89
Värde såld el med skattereduktion.
Inklusive elcertifikat.
118
Värde såld el utan skattereduktion.
Inklusive elcertifikat.
58

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Exempel på värde av egenanvänd respektive såld solel.

8 reaktion på “Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20181016

  1. Hej jag läser om effekttariffer i ditt inlägg. Tex Karlstads El- och Stadsnät har effekttariff sen 2013 Utöver detta tillkommer en högbelastningsavgift, även den med grund i effekt. Använder man en tjänst som Compricer syns inte avgifterna utan allt är sammanbakat i någon slags klumpsumma?? Tänker man investera i solceller med en återbetalningstid på 10-20 år är det ett högriskprojekt såvida man inte enbart tänker på miljön. Det verkar nästan bättre att stänga ner värmepumpen och elda med ved för att minska effektuttaget och det var väl inte meningen?

    • Risker finns vid alla investeringar. Till skillnad från exempelvis en bilinvestering som bara medför årliga utgifter får vi vid en investering i en solcellsanläggning en årlig sänkt driftkostnad för vårt hus. I princip innebär en lägre driftkostnad (”driftnetto” i fastighetsbranschen) ett högre fastighetsvärde som kan tillgodoräknas vid en försäljning, så det finns flera komponenter i den ekonomiska kalkylen som är gynnsamma vid en solcellsinvestering.

      Om man har en hög egenanvändning blir risken mindre när det gäller skattereduktionens försvinnande. Speciellt i större fastigheter med verksamhet dagtid kan man sannolikt i många fall nå 100% egenanvändning och då blir kalkylen gynnsammare.

      Ett mycket intressant exempel är det som nämns i artikeln ”Här ligger Sveriges största soltak” i Dagens Industri:
      ”En anläggning på 50 kW kostar cirka 600.000 kronor och ökar driftsnettot på omkring 45.000 kronor. Med en yield (avkastningskrav, red anm) på 5 procent ökar det fastighetsvärdet med 900.000 kronor. Det innebär 300.000 kronor i ren vinst direkt”, konstaterar Ulf Näslund.”
      Ett motsvarande resonemang borde också kunna tillämpas för småhus.

  2. Hej!
    Lite funderingar om framtiden, jag har en 20kw anläggning uppförd juni 2012 och den har tjänat väl under dessa år priset på växelriktaren var då i sverige på 114000kr
    samma växelriktare sålde dom i italien för 38000 kr, nu kan man få tag på en 20kw växelriktare för ungefär 20000kr, solpanelerna har sjunkit duktigt, före 2011 (kanske 2009) var ju priset $2,5/watt på solceller, det föll ju ner mot 33cent på grund av stora lager och hög produktion. Sen kom minimipriset för kinesiska paneler (56 eller 58 eurocent per watt tror jag att det var), nu är det borta. Det billigaste priset/watt som en bekant solinstallatör har sett från kina är nere på 19cent/watt, men normalt runt 30cent på bra paneler.
    Allting tyder på att batterier kommer att gå samma väg, kanske snabbare i och med alla elbilar som kräver mera batterier och tillverkning kapaciteten ökar i världen och priset sjunker på batterierna.
    En hint om vad batteripriserna är på väg var när tesla presenterade sin semi lastbil.
    https://www.youtube.com/watch?v=5RRmepp7i5g
    Den skulle ha 500miles (80mil) räckvidd och den drog 2kwh/miles motsvarande 1000kwh batteripack tydligen, priset var beräknad till $180000.
    Den andra varianten skulle ha 300miles räckvidd och ett beräknat pris på $150000
    förmodligen då 600kwh batteripack. pris skillnaden tyder på $75/kwh ut till kund.
    Ett lagringsbatteri med 5000 i och urladdningar (innan nere på 80%kapacitet) skulle ge ett lagringspris på $0,015, ungefär 13öre/kwh i lagringskostnad.

    Nu är det nog några år bort innan tillverkningskapaciteten i världen kommer ikapp suget på elbilar, men jag tror att riktningen är ganska klar att det kommer att bli lönsamt att ha lagringsbatterier hemma inom 10 år

    • När det gäller Teslas batteri Powerwall 2 för solcellsanläggningar är det angivna priset på den svenska hemsidan 23% högre(!) idag (75 000 kr, exklusive annan hårdvara och installation) än när jag först skrev om priset på det november 2016 (61 000 kr, exklusive annan hårdvara och installation). Vad jag vet har inga Powerwall 2 levererats i Sverige, trots att man kunnat förbeställa dem sedan 2016.

      När det gäller prisutvecklingen för Li-jon batterier kan man fundera på hur det stigande priset på Li och möjlig framtida brist på Li kan påverka framtida prisutveckling för batteritillverkningen. Enligt Metalary har råvarupriset för Li ökat med 45% senaste året enligt tabellen men det angivna priset för 2018 (16 500 USD/ton) är en ökning med 77% jämfört med 2017 (9 318 USD/ton inflationsjusterat).

      Enligt Battery University innehåller ett batteri till en Nissan Leaf 4 kg Li. Det skulle idag motsvara en råvarukostnad på 66 USD, mindre än 1% av batterikostnaden 2017 enligt Battery University. Men med lägre batteripriser och ökande kostnader för Li kommer kostnadsandelen för Li att öka.

      Tänkvärd är den avslutande texten i Metalary om nuvarande utvinning och framtida behov av Li: ”According to the US Geological Survey, with the current global production of 37,000 tons a year, mankind has enough reserves for 365 years—if current demand remains the same. But experts predict that by 2040 the world will need 800,000 tons of lithium for just battery production alone!” .

      • Angående teslas powerwall så är dom nedprioriterade för batterier till elbilen tesla model 3.
        2016 användes det 2% (av hela volymen i batteriet) litium i teslas batterier, den batterierna borde heta nickel grafit batterier
        http://www.benchmarkminerals.com/elon-musk-our-lithium-ion-batteries-should-be-called-nickel-graphite/

        Sen en annan sak som driver ned kostnaderna på batterierna är att dom blir mera energitäta, dvs mera energi på samma mängd råvaror, det illustrerades av munroe som plockade isär tesla 3 batteripack, från 18650 batterier till dom nya 2170 batterierna som har 20%mer volym men 50%mer energi.
        Och den utvecklingen fortsätter ju kontinuerligt. Så nog sätter jag en peng på att batterilager kommer att bli affär även i sverige inom en inte alltför avlägsen framtid.

        Utvecklingen av solpaneler är ju också intressant, när jag satte upp anläggning i 2012 så var billighetspaneler på ungefär 230w (60 celliga) och bättre paneler 250-260 watt. Nu är billighetspaneler på ungefär 310watt och bättre på 370watt.
        en ganska stor ökning på 6 år måste jag säga.

        • Det som gör det till ett så svårt problem att ersätta fossila bränslen för fordonsdrift är att alla alternativ har mycket lägre energitäthet, räknat som energi per volym. Den låga energitätheten hos batterierna är dess akilleshäl. Energitätheten hos batterier är idag lägre än hos ved och mer än en tiopotens lägre än för bensin och diesel.

          Visst kommer batterianvändningen att öka i framtiden men det är en lång väg att gå. Blev lite förvånad att höra på en temakväll för solel och laddplatser nyligen i Västerås att prognosen ”bara” är en miljon laddbara bilar i Sverige till 2030. Återstår då ytterligare fyra miljoner bilar att göra fossilfria.

          Ibland undrar folk när nästa generation solceller ska komma så att man kan ta ett steg i verkningsgrad. Man glömmer bort att solcellsmodulerna har gjort mycket stora framsteg under senaste dryga decenniet. När vi installerade en solcellsanläggning på ABB Corporate Research 2005 hade modulerna en verkningsgrad på 11,9%. Idag är 16-17% det normala. En relativ förbättring på 35-40% i modulernas verkningsgrad under denna tid är fantastiskt. Ska bli intressant att se var vi hamnar om ytterligare ett decennium…

  3. Hej, ofte skriver du om egne erfaringer med solcelleanlegg på egen bolig. Jeg lurer på om du selv har lykkes med å selge elsertifikater og opprinnelsesgarantier? Vi har et anlegg på Sydkoster og har Vattenfall som vår strømleverandør. De ønsker ikke å handle med elsertifikater, og da har vi til nå ikke fått omsatte våre sertifikater. Jeg kjenner til noen aktører som vil kunne ta i mot sertifikatene, men de har dårligere betingelser på kjøp av vår solel.

    • Vi säljer vår överskottsel till Telge Energi, som också köper våra elcertifikat (EC) och ursprungsgarantier (UG). Men det är som du säger att alla elbolag handlar inte med EC och UG. EC kan man spara på Cesar-kontot och sälja när man hittar en lämplig köpare. Har tyvärr ingen lista på vilka elhandelsbolag som köper EC och UG, så man får fråga runt eller att någon som läser detta ger tips.

Kommentarer inaktiverade.