”Direktiv samarbetsprojekt Klimat och energi” i nya regeringens Tidöavtalet, som släpptes idag, omfattar 6,5 sidor av det 62 sidor långa dokumentet. Drygt fem sidor handlar om energi medan klimat bara får en dryg sida.
När det gäller elproduktion vill man storsatsa på kärnkraft, ge skattelättnader för kraftvärme, pausa omprövning av miljötillstånden för vattenkraft, stoppa stöd till elnätanslutningar för havsbaserad (felstavat “vindbaserad” i avtalet) vindkraft och för solenergi vill man se över kraven för bygglov för ”integrerade solceller”. Man vill dessutom förstärka stöden för energieffektivisering till privatpersoner, pausa utbyggnaden av exporterande elkablar, ge högkostnadsskydd till ”drabbade hushåll och företag” på grunda av höga elpriser och vill på sikt ha ett elprisområde i Sverige,
Under klimat ska politiken ”stämmas av mot forskningen och baseras på fakta”. Här återkommer att stötta ny kärnkraft och man vill ha ett program för internationella klimatinvesteringar, bygga ut laddinfrastrukturen, förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen och utforma styrmedel för koldioxidinfångning.
Förnybar energi styvmoderligt behandlad
Någon sa på radion att det var en mörk dag idag och åtminstone gäller det för Tidöavtalets ambitioner för klimat och energi. Tidöavtalet är ett mycket andefattigt dokument när det gäller förnybar energi. Det räcker med att titta på rubrikerna för att inse det. Här nämns ”ny kärnkraft”, ”bättre förutsättningar” för kraftvärme och vattenkraft, men för vind och sol får man nöja sig med rubrikerna ”vindkraft” och ”solenergi”. Med andra kan vi inte förvänta oss en politik som ger bättre förutsättningar för vind och sol. Myntade under Almedalsveckan i år att det är som att tro på jultomten att tro på ny kärnkraft inom en nära framtid. Ny kärnkraft i drift i Sverige lär vi inte se inom det närmaste årtiondet. Forskningen som sammanställts av FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC säger att vi måste minska världens koldioxidutsläpp drastiskt till 2030. Med den tidshorisonten är kärnkraft inte lösningen så nya regeringen verkar inte leva som man lär när man säger att politiken ska ”stämmas av mot forskningen och baseras på fakta”.
I inledningen sägs två gånger att nya regeringen har som mål att ”återupprätta elsystemet”. Lever vi i samma land? Sverige har aldrig har haft så gott om el som idag. Ifjol var nettoexporten av el från Sverige 25,6 TWh, vilket var 15% av den svenska elproduktionen på 166 TWh. I år har utländsk media uppmärksammat att Sverige under första halvåret med 16 TWh var den största elexportören i Europa. Ser i skrivande stund 22:15 att Sveriges nettoexport av el är 4,99 GW, vilket är dryg 29% av den totala elproduktionen på 16,92 GW enligt Svenska kraftnäts kontrollrummet. En prognos från Svensk vindenergi är att vindkraften i år förväntas producera rekordhöga ca 35 TWh och den kan passera 50 TWh under 2024. Solkraft går mot nytt rekordår under 2022, om än från en mycket blygsammare nivå än vindkraft, men potentialen för solkraft är stor även i Sverige.
Energi
Rubrikerna i Tidöavtalet är
- Förutsättningar för investeringar i ny kärnkraft
- Utred återstart av planerbar elproduktion i södra Sverige
- Nytt energipolitiskt mål
- Nya regler för elmarknaden
- Styrning av myndigheter, statliga verk samt ny forskningsinriktning
- Lagändringar för ny kärnkraft
- Bättre förutsättningar för kraftvärmen
- Bättre förutsättningar för vattenkraften
- Vindkraft
- Solenergi
- Energieffektivisering
- Högkostnadsskydd, stöd till energibesparing och sänkta elpriser
- Energimyndigheten
När det gäller solenergi är skrivningen endast tre meningar enligt nedan. Magrare, mer ambitionslös och mera okunnig skrivning om denna expansiva bransch önskemål är det svårt att tänka sig. Fick idag ett mail från två 14-åriga högstadietjejer som var mer innovativt när det gäller användning av solenergi än den nya regeringens Tidöavtal.
”Teknikutvecklingen för solceller är just nu mycket snabb. Kravet på bygglov för integrerade solceller ses över. Inom ramen för energiforskningen avsätts medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller.”
Med integrerade solceller menas väl byggnadsintegrerade solceller. Det installeras redan många solcellsanläggningar på byggnader, i år har antalet solcellsanläggningar på byggnader passerat 100 000 i Sverige. Att se över kraven på bygglovet för byggnadsintegrerade solceller kan visserligen vara bra, men det är långt ifrån det önskemål som står högst upp på listan från solcellsbranschen. Det är inte heller det största hindret för en större marknad för byggnadsintegrerade solceller och skulle därmed inte ge något större lyft för solelproduktionen i Sverige. Förslaget om forskning på återvinning kommenteras under rubriken forskning.
Läs mer i Tidöavtalet.
Klimat
Rubrikerna i Tidöavtalet är
- Översyn av stöd och styrmedel för ökad effektivitet
- Laddinfrastrukturen byggs ut
- Miljötillståndsprocesserna förenklas och förkortas
- Förslaget om CCS (koldioxidinfångning) genomförs
Läs mer i Tidöavtalet.
Forskning
Som solcellsforskare vid Mälardalens universitet noterar jag Tidöavtalets skrivningar om forskning när det gäller energi och klimat:
- ”Där så är relevant bör nära samverkan med svenskt näringsliv, den offentliga sektorn samt civilsamhälle och forskning eftersträvas”.
- ”Energiforskningen ska inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställningen och att stärka svensk konkurrenskraft. En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.”
- ”Inom ramen för energiforskningen avsätts medel för att utveckla metoder att återvinna uttjänta solceller.”
- ”Klimat… Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta.”
Man kan undra vad man tänker sig när det gäller att lägga om energiforskningen ”i grunden”. Vi kan nog utgå att man vill öka stödet till forskning inom kärnkraft. Vad det innebär för forskning inom förnybara energi framgår inte. Att man för solenergi vill stödja att utveckla metoder för att återvinna solceller har sitt värde, men det ger ingen ny elproduktion och det är märkligt att detta är det enda detaljområde man pekat ut inom energi och klimat.
Om man ska tolka solceller bokstavligt är det dessutom inte lätt i praktiken att återvinna just solcellerna och kanske inte ens intressant att efter 25-30 år eller så utvinna uttjänta solceller med betydligt lägre verkningsgrad än nya. Däremot är det bra att återvinna övriga material i en solcellsmodul som aluminiumram, glas, polymera material etc. Var 2020 handledare för Stephanie Andersson som gjorde examensarbetet ”Återvinning av solcellsmoduler i Sverige – En undersökning av de energitekniska, ekonomiska och politiska förutsättningarna” vid dåvarande Mälardalens högskola, som i år blivit universitet. I rapporten skriver Stephanie att ”Inom den Europeiska unionen regleras förbrukade moduler inom WEEE-direktivet som kräver att 85% av solcellsavfallet samlas in varav minst 80% av det insamlade avfallet ska förberedas för återanvändning eller materialåtervinning.”
