Idag är det Kunskapsfesten i Eskilstuna. Jag ska hålla ett föredrag på Mälardalens universitet med titeln “Solceller och odling på samma mark – konflikt eller win-win?“.
När vi ska gå över till ett fossilfritt samhälle förväntas det leda till en kraftigt ökad elanvändning. Två kritiska frågor blir då hur och var elen ska produceras – vilket kan leda till konflikter om hur mark ska användas. I framtiden är det möjligt att vi kombinerar jordbruk och solelproduktion på samma mark, så kallade agrivoltaiska solcellssystem. Det ger ett bättre markutnyttjande än om man skulle ha bara solceller eller enbart jordbruk på marken och kan därmed lösa en markkonflikt. Det ger också dubbla intäkter för lantbrukaren som därmed förbättrar sin ekonomi.
På Kärrbo Prästgård utanför Västerås har just ett sådant forskningsprojekt pågått sedan början av 2021, där solceller kombineras med odling av vall på jordbruksmark. Projektet är det första i sitt slag i Sverige. Det har rönt stor uppmärksamhet och har tilldelats Svensk Solenergis pris för årets prestation samt varit med på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-lista.
Solel svarar idag bara för någon procent av Sveriges elproduktion men det finns en mycket stor potential att öka vår solelproduktion. Enligt våra beräkningar skulle solcellsparker på jordbruksmark ensamt kunna generera mer el än Sveriges årliga elanvändning, med enbart relativt små effekter på jordbruket.
Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” som leds av Mälardalens högskola.
Hej
Jag följer ert projekt med solceller i kombination med odling med intresse.
Jag undrar om ni även tittat på olika typer av solceller för att optimera ekonomin.
Jag tänker då främst på dubbelsidiga solceller jämfört med vanliga paneler
Om man monterar modulerna vertikalt och med raderna i syd-nord-riktning som det är gjort i forskningsanläggningen på Kärrbo Prästgård och solcellsparken Solvallen som är under byggnation i Vässlingby, utanför Fellingsbro, är det dubbelsidiga moduler som gäller. I utlandet har forskare även funderat på semitransparenta modulerna, där solcellerna sitter glesare och att glas-glas-modulerna därmed släpper igenom mera ljus. Det skulle kunna gynna odlingarna, vilket får vägas mot att semitransparenta moduler är (betydligt?) dyrare och att man skulle få ut mindre solel per markyta, vilket ökar markkostnaden per producerad kWh. I nuläget ger därför dubbelsidiga moduler bäst ekonomi när man installerar modulerna vertikalt.
Därmed inte sagt att vertikalt monterade moduler är den optimala designen i alla lägen. Det finns även företag som förordar 1-axlig solföljning med lågt sittande solcellsmoduler, där man ställer modulerna vertikalt när man behöver köra med jordbruksmaskiner mellan raderna. Bästa design är därför något som behöver studeras mera. Det handlar inte bara om solelproduktionen utan man får även tänka på hur skördeutbytet påverkas och hur det påverkar lantbrukarens praktiska arbete med jordbruket.
Läste igår en intressant artikel om agrivoltaic. se följande länk: https://www.dezeen.com/2022/09/30/agrivoltaic-solar-farms-feature/?utm_medium=email&utm_campaign=300922%20Daily&utm_content=300922%20Daily+CID_998ba9563deae52d9a114bad7d95c4c5&utm_source=Dezeen%20Mail&utm_term=Read%20more
Vilken potential det är inom det här området!
Bra artikel! Den tar upp många av de fördelar som kan finnas med “agrivoltaics”. Den visar också att det berör inte bara solelproduktion och odling utan även vattenhushållning, speciellt i varmare och torrare klimat men som vi såg att vi även i Sverige fick problem med 2018, och ekonomi. Det gäller att sprida kunskapen vidare i bredare kretsar.
Tack för fin information!
Som fd jordbrukare; solpaneler på permanenta vall- och betesarealer är en jättebra idé – och det finns stora arealer som passar
Välbehövliga extra inkomster för jordbrukaren, nytta för lokalsamhället
Vall i växelbruk som inbegriper jordbearbetning, sådd, tröskning osv kräver betydligt mera…
En fråga…
Vet du något om möjligheterna att använda elbilens batteri som strömkälla för huset?
Ladda när strömmen är billig eller överskott från solpaneler för användning under dyrtid?
Eller för att hålla igång solanläggningen under strömavbrott?
Hej Torbjörn, din kommentar liksom några andra hade råkat hamna i spammen, men nu är det fixat. V2G (Vehicle to Grid) och V2H (Vehicle to Home) är inte så stort ännu, men är under utveckling. I takt med att vi får allt fler elbilar och att solcellsinstallationer blir allt vanligare kommer flera lösningar att utvecklas och det kommer säkert att bli vanligare i framtiden. Läs mer via länkarna.
Vårförkylning är scverige så avvaktande och negativ för ny teknik som solcellspaneler och vindkraft och varför är det inte ett ämne som diskuteras i media mera medan kärnkraftens hit och dit( dels dyrare och dels strålningsrisk och dels avfallsproblemet) diskuteras så intensiv?
Bengt du gör ett mycket bra jobb men varför är det inget som politiker tar åt sig?
Har jag fel? Jag läser DN men saknar verkligen sådan info? Varför är det så?
Den politiska diskussionen om vår elförsörjning inför valet var med väldigt förenklade budskap och ibland direkt felaktiga påståenden, i en komplex fråga. Oklart varför flera partier sätter sitt hopp till just ny kärnkraft, som vi inte lär se någon ny elproduktion från i Sverige inom i alla fall de närmaste tio åren. Vindkraft och storskalig solkraft är de som ger lägst produktionskostnad och som går snabbast att bygga ut. På tio år hinner vi bygga mycket vind- och solkraft. En viss potential finns också i kraftvärme. Vi får väl se hur det blir med ny kärnkraft och trots påståenden om att tidigare regering avvecklat kärnkraften var 31% (51%) av Sveriges elproduktion kärnkraft under 2021. Vi har aldrig haft så mycket el som idag och Sverige blev under första halvåret i året Europas största nettoexportör av el, som gav eko även i utländsk media: ”Sweden tops France as Europe’s largest net power exporter”.