Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Workshop om solkraft till framtida elektrifieringsscenarier

Publicerat av

Jag och ett 30-tal andra har fått nedanstående inbjudan från Energimyndigheten till en workshop på 1,5 timme den 13 oktober. Om du har synpunkter på Energimyndighetens frågor enligt nedan skriv gärna en kommentar till detta inlägg eller maila mig eller kontakta Energimyndigheten.

“Energimyndigheten har utifrån regeringens elektrifieringsstrategi (åtgärd 51) fått i regeringsuppdrag att Analysera utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion. I uppdraget ska EM analysera utvecklingsvägar för befintlig och ny elproduktion, som tar hänsyn till både ekonomiska och icke-ekonomiska faktorer. Uppdraget bör inkludera potentialer, ledtider och andra förutsättningar för olika kraftslag att tillsammans bidra till en robust, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning samt hur befintliga och nya anläggningar kan samverka. En jämförelse ska göras mellan helt förnybara elsystem och olika elsystem som inkluderar kärnkraft (livstidsförlängd och/eller ny). Väsentliga hinder för marknadsdrivna investeringar ska belysas och förslag lämnas för att röja icke-ekonomiska hinder. Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2023.

Inom ramen för vårt uppdrag ovan så arbetar vi just nu med att ta fram scenarier som ska utgöra underlag för den jämförelse mellan förnybara elsystem och system som inkluderar kärnkraft (livstidsförlängd och/eller ny) som ska göras. För att göra det är vi i behov av dialog med er kring antaganden för solkraftens förutsättningar i ett framtida elsystem. I den här delen är vi i behov av att få till ett möte i närtid om möjligt, därav den korta framförhållningen.

Scenarierna utgår från en hög elektrifieringsgrad där det finns ett stort behov av ny elproduktion för att tillgodose elbehovet. Därav kommer all elproduktion från alla kraftslag vara avgörande och här är vi intresserade av potentialen för solkraft i högelektrifieringsscenarier. Det vi önskar diskutera på det här mötet är därför bland annat:

  • Vilka är de främsta hindren för utbyggnad av solkraft?
  • Vilka är drivkrafterna?
  • Vad är intressant att titta på i framtida elektrifieringsscenarier avseende solkraft?
  • Hur mycket solkraft till 2045 skulle kunna vara ett “bästa fall scenario”?
    • Vad kan man tänka sig om utbyggnadstakten i framtiden? Kommer den att avta? När? Varför?
    • Hur mycket solkraft kan man tänka sig i ett svenskt elsystem utan säsongslagring?
  • Hur ska man tänka kring fördelningen takmonterade anläggningar och markmonterade/solparker i scenarier? Var i landet?
    • Decentraliserade vs. centraliserade system?
  • Hur ska man tänka kring lagring och “smarta system”?
  • I vilken utsträckning kommer ny solkraftsproduktion kombineras med flexibilitet, t.ex. batterilager?
  • Vilka förutsättningar ska råda för att solkraften ska bidra med flexibilitet (och inom vilka områden ser ni störst affärsmöjligheter)”

Nytt EU-direktiv påverkar byggandet av solcellsparker?

Publicerat av

Den 24 september kom ändringar i EU:s Direktivet om förnybar energi (P9_TA(2022)0317).

Speciellt punkt 8c är intressant när det gäller byggandet av solcellsparker på jordbruksmark;

“Projekt inom förnybar energi som uppförs på landsbygden och på jordbruksmark i allmänhet bör styras av principerna om proportionalitet, komplementaritet och kompensation. Medlemsstaterna bör se till att förnybara projekt placeras ut på ett strukturerat sätt för att förhindra förlust av jordbruksmark samt främja utveckling och användning av lämplig teknik som gör det möjligt att förena produktionen av förnybar energi med jordbruks- och animalieproduktion.”

Varje land ska tolka och hantera detta direktiv, så det återstår att se vad det innebär för svensk del.

Skrivningen i den andra meningen bör gynna ”agrivoltaics”, där jordbruk och solceller samsas på samma mark.

Av intresse är även resultatet av en workshop 24 mars 2022 som återfinns på EU:s webb: “Agri-photovoltaics (Agri-PV): how multi-land use can help deliver sustainable energy and food“. Förutom en sammnfattning finns där även en fil för nedladdning.

EU-direktivet var ett tips som jag fick vid dagens internationella kickoff-möte i  IEA PVPS Task 13 i Frankfurt.

Från Sverige deltar i IEA PVPS Task 13 Reliability and Performance of Photovoltaic Systems Mälardalens universitet, RISE och Checkwatt med  finansiering från Energimyndigheten.

Deltagare vid kickoff-möte för IEA PVPS Task 13 i Frankfurt.

Visioner för solceller från kickoff-möte med IEA PVPS Task 13

Publicerat av

Idag var första dagen för kickoff-möte för IEA PVPS Task 13 i Frankfurt. Inledningsvis presenterade mötesledaren Ulrike Jahn, VDE Renewables, följande visioner för solceller, baserat på rapporten ”Strategic Research and Innovation Agenda on Photovoltaics”.

PV in the global context

PV to reach the global sustainability goals with a targeted 6 TW of installed PV capacity worldwide by 2030.

Min kommentar: Världens solcellsinstallationer har passerat milstolpen 1 TW installerad effekt under 2022. Man kan trots det lugnt säga att vi bara är i början av soleran ännu.

Milestones for the big scale PV deployment in the next 10 years

  • 100 GWp silicon-based cell and module manufacturing capacity with low carbon footprint in Europe.
  • LCoE of 0.025 €/kWh for utility-scale PV and <0.05 €/kWh for Integrated Photovoltaic elements in Europe.
  • Wanted: World leaders in high performance and sustainable silicon PV technology:​ 25% module conversion efficiency and 50 years lifetime.
  • EU has set numeric goals for PV reliability and sustainability:
  • PV must maintain proven system energy output per year at least 80% of the initial level for 40 years by 2030.

Från Sverige deltar i IEA PVPS Task 13 Reliability and Performance of Photovoltaic Systems Mälardalens universitet, RISE och Checkwatt med  finansiering från Energimyndigheten.

Kickoff i IEA PVPS Task 13 i Frankfurt

Publicerat av

Tisdag-torsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Reliability and Performance of Photovoltaic Systems ett internationellt möte i Frankfurt.

För oss från Mälardalens universitet är speciellt arbetspaketet om “agrivoltaics” intressant. Kombinationen av jordbruk och solceller på samma mark har potential att lösa den markkonflikt som finns mellan jordbruk och solceller på jordbruksmark. Man har kommit längre med forskning och regelverk i flera andra länder än vad vi gjort hittills i Sverige när det gäller “agrivoltaics”. Vi kan därför dra nyttiga lärdomar av utvecklingen i andra länder.

Från Sverige deltar i Task 13 Mälardalens universitet, RISE och Checkwatt med  finansiering för det svenska deltagandet från Energimyndigheten. Det är flera tiotal deltagare på mötet, som är fulltecknat. Denna gång är jag den enda från Sverige på plats i Frankfurt då Alexander Granlund från RISE blev sjuk och fick stanna hemma. Övriga svenskar deltar digitalt.

Beräknad potential för “agrivoltaics” i Sverige antaget ett årligt utbyte av solel på 30 kWh/m2. Data för jordbrukets markanvändning kommer från Jordbruksmarkens användning 2021. Slutlig statistik, publicerad av Jordbruksverket. Sveriges elanvändning var i genomsnitt 140,1 TWh under 2016-2021.

Solceller och odling på samma mark – konflikt eller win-win?

Publicerat av

Idag är det Kunskapsfesten i Eskilstuna. Jag ska hålla ett föredrag på Mälardalens universitet med titeln “Solceller och odling på samma mark – konflikt eller win-win?“.

När vi ska gå över till ett fossilfritt samhälle förväntas det leda till en kraftigt ökad elanvändning. Två kritiska frågor blir då hur och var elen ska produceras – vilket kan leda till konflikter om hur mark ska användas. I framtiden är det möjligt att vi kombinerar jordbruk och solelproduktion på samma mark, så kallade agrivoltaiska solcellssystem. Det ger ett bättre markutnyttjande än om man skulle ha bara solceller eller enbart jordbruk på marken och kan därmed lösa en markkonflikt. Det ger också dubbla intäkter för lantbrukaren som därmed förbättrar sin ekonomi.

På Kärrbo Prästgård utanför Västerås har just ett sådant forskningsprojekt pågått sedan början av 2021, där solceller kombineras med odling av vall på jordbruksmark. Projektet är det första i sitt slag i Sverige. Det har rönt stor uppmärksamhet och har tilldelats Svensk Solenergis pris för årets prestation samt varit med på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-lista.

Solel svarar idag bara för någon procent av Sveriges elproduktion men det finns en mycket stor potential att öka vår solelproduktion. Enligt våra beräkningar skulle solcellsparker på jordbruksmark ensamt kunna generera mer el än Sveriges årliga elanvändning, med enbart relativt små effekter på jordbruket.

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” som leds av Mälardalens högskola.

Hur och var ska solcellsparker byggas?

Publicerat av

Intressant att i vetenskapsradion Klotets program “Massiva solkraftssatsningar – men var och hur ska de byggas?” häromdagen vara med och diskutera de markkonflikter som kan uppstå när man bygger stora solcellsparker. Vår framtida elanvändning kan fördubblas inom de närmaste 30 åren enligt scenarior i rapporten “Långsiktig marknadsanalys 2021” från Svenska Kraftnät om vi ska elektrifiera industrin och transporter. Att tänka på är att den svenska elanvändning idag är densamma som för 30 år sedan och att den minskat under 2000-talet. En stor fråga blir hur den nya elen ska produceras och var. Det kommer att uppstå konflikter när det gäller markanvändning. “Agrivoltaics” har potentialen att lösa konfliken mellan jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark, inte bara i Sverige utan även på många andra håll i världen.

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” som leds av Mälardalens högskola.

Stora skillnader i partiernas syn på solenergi

Publicerat av

Svensk Solenergi har i artikeln “Stora skillnader i partiernas syn på solenergi” gjort en genomgång av riksdagspartiernas förslag vad gäller solenergi (solel och solvärme).

Svensk Solenergi skriver att

“Miljöpartiet och Centerpartiet är mest positiva och vill satsa mest på att höja utbyggnadstakten av solenergi. Motpolen, minst positiva, framstår Liberalerna tillsammans med Sverigedemokraterna. Det visar svaren i Svensk Solenergis partienkät som de 8 riksdagspartierna har svarat på.”

Det är välkommet att det även finns tankar om solvärme, som varit sorgligt bortglömt de det senaste årtiondet, sedan det blygsamma stödet på 7 500 kr till småhus som fanns till solvärme togs bort från och med 2012.

Bakslag för småhusägare gällande ursprungsgarantier för solel

Publicerat av

Enligt en nyhet från Energimyndigheten idag (30/8) har regeringen, enligt Energimyndighetens förslag, beslutat att införa en årlig avgift på 200 kr för elproducenter som tilldelas ursprungsgarantier. Detta sker från och med 1 januari 2024.

Eftersom småhusägare endast får ett fåtal ursprungsgarantier per år och deras värde är lågt kommer det inte att vara lönsamt för småhusägare att ta ut ursprungsgarantier. Man bör därför ansöka om att avsluta sin tilldelning av ursprungsgarantier från och med 2024.

Ur ekonomisk synvinkel har ursprungsgarantierna i sig ingen betydelse för en småhusägares solelekonomi på grund av deras låga värde. MEN, betydligt allvarligare är att en stor del av den solel som kommer att produceras i Sverige kommer att matas in i nätet som omärkt el och gå in i residualmixen av el, som innehåller en hög andel fossil el idag. År 2021 bestod residualmixen av 55,11% fossilt producerad el, 32,06% kärnkraftsel och 12,83% förnybar el. Administrativt gör man alltså om finel till fulel.

En fråga blir om elbolag som enbart vill handla med förnybar el kommer att vilja köpa den solel som matas in till nätet av småhusägare? Eftersom de flesta småhusägare förmodligen matar in ett större överskott till nätet än vad man använder själv skulle det kunna bli ett rejält ekonomiskt bakslag. Det blir också svårare för konsumenter att välja att köpa solel eftersom utbudet av ursprungsmärkt solel minskar radikalt.

Solceller väntar på en soluppgång i Norge

Publicerat av

Idag började ONS 2022 i Stavanger. Förutom en konferens är det en jättelik utställning i åtta stora hallar med hundratals utställare, även en del utomhus. Gjorde 6 000 steg i utställningen till lunch. Det var minst sagt magert vad gäller solceller. Sintef hade en liten solcellsmodul tillsammans med en ljust färgad modul för fasadintegrering (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). Statkraft hade i sitt bildspel en bild på solcellspark där det gick en stor grupp med får. De skrev även att ”Renewable energy is not part of the future. It is the future”. Sant, men olja och gas är fortfarande väldigt viktiga för Norge. Hos Renas, som jobbar med återvinning, visades en video där två killar gjorde breakdance på ett solcellstak och i en solcellspark.

I programmet finns en ”Net Zero Markets” som var ny för ONS-konferensen. En session idag var ”Solar Energy – role and development in the future energy systems”. Anna Werner, VD Svensk Solenergi och jag var där. Med talare och moderator var vi väl runt 30 personer. Konferensen förväntas få 50 000 – 60 000 besökare under de 3,5 dagarna, enligt en jag frågade när vi hämtade vår besöksbricka igår.

Norge lever gott på olja och gas. Vid en busshållplats där vi bor finns reklamen ”Vår Energi er olje og gass” (Vår Energi är ett företag). De norska oljefonderna har 12 000 miljarder norska kronor i kassakistan enligt e24.no. Man baxnar, svårt att fatta så stora belopp. Intäkterna till norska staten har varit runt 100 miljarder per år enligt en kortlek som fanns hos norska Petoro. I nyhetsartikeln från e24.no görs bedömningen att statens intäkter kan öka till 1 500 miljarder i år, om gaspriserna fortsätter att vara höga på grund av kriget i Ukraina. En jag träffade i Petoros monter trodde på 1 000 – 1 500 miljarder år, inklusive skatter och avgifter. Att svenska regeringen vill dela ut 60 miljarder från de “flaskhalsavgifter” som Svenska Kraftnät fått från elöverföring mellan de svenska elområdena är väldigt mycket pengar, men förbleknar i jämförelse med norska statens fossilintäkter.

En slutsats blir att sol inte är i fokus i Norge. Men med tanke på att spotpriset även i sydligaste Norge har nått höga nivå, ikväll över 7 kr/kWh, skulle intresset för solel kunna öka avsevärt hos husägare i Norge. När vi gick runt i Kvernevik i kväll såg vi inte ett enda hus med solceller eller solvärme. Dock har politikerna i Norge infört en kraftig ekonomisk kompensation på grund av de höga elpriserna (Krismöte om elpriserna i Norge), som motverkar intresset för energieffektivisering och egen elproduktion. Så det finns en risk för ”business as usual” i Norge i den närmaste framtiden.

Reklam vid busshållplats.

Norsk “Energy future” med olja och gas.

Färgad solcellsmodul för byggnadsintegrering hos Sintef.

Breakdance i solcellspark hos Renas.

Solcellspark med får i bildspel hos Statkraft.

Anna Werner och Bengt Stridh med nya kepsar.

Solar Energy – relevant for Norway and the Nordics?

Publicerat av

Sitter i Kvernevik utanför Stavanger i södra Norge. I morgon börjar konferensen ONS 2022. Anna Werner, VD Svensk Solenergi, och jag har blivit inbjudna som talare under “Net Zero Markets” i sessionen “Solar Energy – relevant for Norway and the Nordics?”.

Ser i Svenska Kraftnäts kontrollrummet att spotpriset för el i södra Norge just nu är drygt 6 kr/kWh (589 Euro/MWh). I norra halvan av Norge är spotpriset bara ca 11 öre/kWh (10 Euro/MWh). Norge har enligt NVE ca 90% vattenkraft (137,9 TWh under normalår) i sin elproduktion, resterade del är vindkraft (15,4 TWh) och kraftvärme (2,5 TWh). Liksom Sverige är de en stor exportör av el. Elexporten var 25,8 TWh under 2021 enligt Le Monde, som för någon vecka sedan uppmärksammade att fyllnadsgraden i de norska vattenmagasinen är lägre än normalt, vilket gör att den norska elexporten kan minska.

Våra föredrag på ONS 2022 går på tisdag förmiddag :

Moderator Maja Busch Sevaldsen Solenergiklyngen
Need for new energy production in Norway/Nordics Julie Larsen Gunnerød Statnett
Danish ambitions and market opportunities in Solar Energy – seen from the industry Jens Peter Zink European Energy
Sweden – a booming market Anna Werner Svensk Solenergi
Potential for solar in Norway and barriers. Use of existing infrastructure – buildings (PV and BIPV) (low-hanging fruit) Bjørn Thorud Multiconsult
Solar in combination with Agriculture Professor Bengt Stridh Malardalens Universitet
City X-change (smart city – share electricity buildings and community) Bjørn Ove Berthelsen Trondheim kommune
Investing in utility scale solar in the Nordics Heikki Siniharju Fortum
Which role can regulation authorities play for energy transition? Jarand Hole NVE
What does it take for solar to contribute to the energy market in the Nordics? Jens Peter Zink, Bjørn Thorund, Anna Werner, Heikki Siniharju and Jarand Hole
Session wrap up Maja Busch Sevaldsen Solenergiklyngen