Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Ovissheten om investeringsstödet till solceller under 2019 tilltar

Publicerat av

Skrev för knappt fyra veckor sedan inlägget “Framtiden för investeringsstöd till solceller oviss“. Idag tilltog ovissheten ytterligare. C säger att man kommer rösta ner övergångsregeringens budget vid omröstning i riksdagen på onsdag. Det betyder att en S-regering inte kan få en majoritet med sig för övergångsregerings budget. KD och SD har sagt att de kommer att rösta på M:s budgetförslag och då kommer det att vinna om C står fast vid dagens besked.

Med en M-budget kommer budgeten för investeringsstöd att krympa från 915 miljoner till 475 miljoner under 2019, då de föreslår en sänkning med 440 miljoner. Dessutom vill M sänka stödnivån till 15% och KD till 20%, medan SD inte vill ha något investeringsstöd. Detta enligt information från Svensk Solenergi den 5 december. Svensk Solenergis sammanställning av budgetmotionerna för 2019 framgår av nedanstående tabell.

Svensk Solenergi skriver vidare att enligt Energimyndigheten har det kommit in ansökningar om mer än 1 000 miljoner kronor under 2018 som inte handlagts ännu. Vid en fortsatt stödnivå på 30% skulle därmed M:s budget bara räcka till ungefär hälften av det ansökta beloppen. Men om man sänker stödnivån till 15%, som M föreslår, räcker budgeten nästan till alla de som sökt investeringsstöd under 2018, men man skulle inte få lika mycket i stöd. Om en nyckelfärdig solcellsanläggning kostar låt säga 150 000 kr skulle man med nuvarande stödnivå på 30% få 45 000 i investeringsstöd, men med en sänkning till 15% får man nöja sig med 22 500 kr i investeringsstöd. Hur en sådan sänkning skulle påverka en solcellsköpare investeringsvilja är en intressant fråga. Man kanske slår till ändå, eller också kanske man väljer en mindre anläggning, eller också avstår man. Jag gissar att de två första kategorierna dominerar.

Med 15% i stödnivå skulle vi närma oss de 9% som ROT-avdraget ger (30% är schablon för arbetskostnad * 30% i ROT-avdrag = 9%). Nackdelen  med nuvarande ROT-avdrag är att det bara kan användas av småhusägare vars hus är minst fem år gammalt. Det kan exempelvis inte användas till nyare småhus, eller av de som bor i bostadsrätt eller i hyreslägenhet. Läs mer på Skatteverkets sida “Vem har rätt till rotavdrag”.

Även med en M-budget kan man tänka sig att mera pengar kommer till investeringsstödet i en tilläggsbudget under 2019, om det i slutändan trots allt blir en S-baserad regering. De närmaste veckorna blir spännande, eller kanske snarare en nagelbitare för solcellsbranschen…

Å andra sidan kommer det att bli ett fortsatt investeringsstöd under 2019 och framtiden bör vara fortsatt ljus från solcellsbranschen, om än att en sänkt budget för investeringsstödet skulle kunna ses som ett symboliskt moln som tillfälligt skuggar solen något.

PS. En annan fråga är vad som händer med investeringsstödet från och med 2020. Det är helt ovisst i nuläget.

Föreslagen budget  för
investeringsstöd till solceller i miljoner kr

2019

2018
Övergångsregeringen

915

915
Centerpartiet

915

955
Moderaterna

475

0
Kristdemokraterna

915

380
Liberalerna

395

380
Sverigedemokraterna

0

0

Utveckling av värde av såld solel 2011-2018

Publicerat av

Under 2011-2015 var det en sjunkande trend för värdet av såld solel medan det under 2016-2017 var relativt stabilt, för att under 2018 bli en kraftigt ökande trend. Från och med juli 2015 har värdet ökat från 90 öre/kWh till 132 öre/kWh under oktober 2018 i detta exempel. Som mest var värdet 141 öre/kWh under augusti i år. Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet, för de som kan få skattereduktionen.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med oktober 2018 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag.
    Under åren har vissa elhandlare betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder.
  • Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. För närvarande 4,7 öre/kWh. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till vår närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet.
  • Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Det är troligen mer än hälften av solcellsägarna som inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde. Man kan dock få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför borde alla solcellsägare ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat.
  • Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 42,8% fossil el år 2017.
  • Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
    Se även Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det varit en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka talar sjunkande värde för elcertifikat och en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel
Avveckling av kärnkraftsreaktorer inom de närmaste åren kommer temporärt att minska Sveriges elproduktion. Möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker etc. kan i kombination med minskad elproduktion ge ett högre elhandelspris. Detta är exempel på faktorer som nämns i debatten. Man kan dock notera att Sveriges elanvändning idag är i stort sett densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare. Elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet, vilket under senare år gett ett stort årligt överskott av el. 

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel
Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2017 hade 7,2% solel i sin nätanslutna elproduktion (enligt statistik från Fraunhofer ISE), att jämföra med Sveriges mindre än 0,2%, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet förutspås att vi når redan 2021. Om inga förändringar görs i elcertifikatsystemet skulle det ge ett överskott av elcertifikat vilket skulle ge sjunkande priser för elcertifikat. Det diskuteras om man ska införa en stoppregel, vilket skulle innebära att nya anläggningar inte skulle tilldelas elcertifikat efter ett visst år.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller för ett par av elhandel och nätbolag. Det finns ca 155 nätbolag (enligt Energiföretagen) och 143 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Dessutom är det troligen mer än hälften av småhusägare som inte tar ut elcertifikat och ursprungsgarantier. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med oktober 2018.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med oktober 2018.

Solenergi i veckans Ny Teknik

Publicerat av

En överraskning att se förstasidan av Ny Teknik idag. De har 10 sidor om solenergi och där finns bland annat artikeln “Ingenjören guidar solcellsköparna rätt” på knappt fyra sidor som bygger på intervju Ny Teknik gjorde av mig för ett tag sedan.

Får passa på att tacka Jenny Palm (professor i hållbar stadsutveckling vid Lunds Universitet), Johan Lindahl (talesperson för branschorganisationen Svensk Solenergi) och Linus Palmblad (handläggare på Energimyndigheten) för hedrande omdömen!

Förstasida Ny Teknik 2018-11-22.

Världsunik byggnadsintegrering av solceller – Copenhagen International School

Publicerat av

Idag var det på förmiddagen en rundtur för att titta på olika byggnadsintegrerade solcellsanläggningar (BIPV) som avslutning på IEA PVPS Task 15-mötet om BIPV i Köpenhamn. På eftermiddagen var det ett seminarium med titeln ”BIPV in architecture¨building integration of photovoltaic” där vi fick se många exempel på byggnadsintegrerade solcellssystem.

Förmiddagens besök till Copenhagen International School i Nordhavn i Köpenhamns utkant var dagens höjdpunkt. Vilken fantastisk byggnad! Det är en skola som startade i januari 2017 med plats för 1200 elever i åldrarna 6-16 år, idag med 1000 elever och 80 nationaliteter. Skolans solcellsanläggning används i undervisning i fysik och matematik. Skolan ligger på utfylld och pålad mark vid havet. Idag ligger den rätt ensam men år 2050 är planen att här ska bo 50 000 personer.

Världsunik solcellsanläggning

Skolans solcellsanläggning är världsunik. På långt håll kan man se den mosaikfärgade fasaden. Färgen kan variera från ljusgrön till blå beroende på solstrålningen och tiden på dagen. Alla fasader runt om byggnaden är helt täckta med 12 000 solcellsmoduler som vardera är 0,5 m2 stora, med en total yta på 6 048 m2. Med en märkeffekt på 60 W per modul ger det en installerad effekt på 720 kW. Det var världens största solcellsanläggning på fasad när den togs i drift, kanske är den fortfarande det. Storleken är förstås stort imponerande, men det är dess utformning som gör den så fascinerande.

Varje modul har en identisk tunn ytbeläggning på frontglasets insidan som ger reflektans av en viss våglängd av solljuset, men när man lutar modulerna något kommer varje modul att få en egen nyans sett genom åskådarens ögon. Ytbeläggningsmetoden Kromatix är en teknik framtagen i Schweiz och tillverkningen av modulerna gjordes av Emirates Insolaire i Abu Dhabi.

Alla moduler på fasaderna har en liten vinkling vilket gör att fasaden får en mosaik av färgnyanser i grönt till blått. När man ser skolan på håll förstår man inte att fasaden består av solcellsmoduler. Det är först när man står riktigt nära som man kan ana de 16 monokristallina kiselsolcellerna i varje modul.

Solcellsystemet använder 1213 modulväxelriktare med 8-16 moduler per växelriktare [1]. Trots idogt letande i många artiklar om skolan står inte vilka som levererat växelriktarna, uppfattade det som AI conversion vid guidning men hittar ingen leverantör med det namnet. Den årliga solelproduktionen svarar för hälften av skolans elbehov enligt våra guider, ca 39% av byggnadens totala elanvändning enligt [2].

Oväntad överraskning

Det upptäcktes vid mätningar av elkvalité i år att 13:e övertonen hade för högt värde [3]. Man trodde först att det hade att göra med de många växelriktarna i solcellsanläggningen. Men det visade sig att även när man stängde av solcellsanläggningen överskred man gränsvärdet för denna överton. Man tror att  mängden elektronik med LED-lampor etc. i byggnaden ger denna höga överton. Problemet är inte löst ännu och det har fått till följd att nätägaren inte tillåter att solcellsanläggningen körs för tillfället, för att undvika att man matar in dessa övertoner i elnätet.

Referenser

[1] Søren Hvidgaard Poder. Potentials and challenges of facade mounted PV in urban areas – with Copenhagen International School as case. Master thesis, January 2018. Technical University of Denmark.

[2] Foreningen Bæredygtige Byer og Bygninger. Copenhagen International School.

[3] Anders Smith. Copenhagen International School. Föredrag vid dagens seminarium BIPV in architecture¨building integration of photovoltaic.

Copenhagen International School på håll. 20181122.

Copenhagen International School gavelfasad mot väster. 20181122.

Copenhagen International School fasad mot söder. Lägg märke till de grön-blå färgskiftningarna. 20181122.

Copenhagen International School fasad mot norr. Lägg märke till de grön-blå färgskiftningarna. 20181122.

Copenhagen International School. Alla moduler är vinklade. 20181122.

Copenhagen International School. Först på nära håll ser man att modulerna har 4×4 solceller, som är monokristallina 6 tum kiselsolceller (solcellerna är större än de mörka fyrkanterna, som bara är en del av solcellerna). 20181122.

 

Byggnadsintegrerade solceller i Christiania, Köpenhamn

Publicerat av

Idag var det tredje dagen under IEA PVPS Task 15 möte i Köpenhamn. Efter lunch besökte vi en takintegrerad solcellsanläggning i en äldre stadsdel och sedan gick vi till närbelägna Christiania för att titta på två solcellsanläggningar med semitransparenta moduler på tak. Här nedan är några bilder från Christiania.

Enligt Wikipedia är Christiania Köpenhamns näst största turistattraktion. Magkänslan var att det var något annat än solcellerna som drog de stora turistskarorna…

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Semitransparenta solcellsmoduler på verkstad. Christiania 20181121.

Semitransparenta solcellsmoduler på verkstad. Christiania 20181121.

Semitransparenta solcellsmoduler på verkstad från insidan. Christiania 20181121.

Semitransparenta solcellsmoduler på skateboardhall. Christiania 20181121.

Svenskgruppen i IEA PVPS Task 15 utanför skateboardhall med solcellsanläggning. Från höger Peter Kovacs, Jessica Benson, Rickard Nygren, David Larsson och Bengt Stridh. Christiania 20181121.

IEA PVPS Task 15 i Köpenhamn – Dag 2

Publicerat av

Idag intensiv mötesdag och avslutande middag på kvällen. Det blir långa dagar på de här mötena. Får bli några länktips som snappades upp under dagen, som inspiration.

Solenergi byplanlaegning & landskap. Solar City Denmark. Kolla exempelvis in Köbenhavn Nordhavn. Fantastiskt exempel på byggnadsintegrerade solceller i en skolbyggnad, som vi kommer att besöka på torsdag. Den grönaktiga fasaden består av solcellsmoduler som är monterade i något olika vinklar vilket ger en säregen färgvariation i fasaden. Färgen beror på hur solljuset faller in mot fasaden och därmed kommer färgen på fasaden att variera under dagen.

BIPV – Building Integrated Photovoltaic. Eurac Research. Databas med exempel på byggnadintegrerade solcellssystem där det finns utförlig information om varje system. Detta är temporär adress, du som läser detta får här chans till en exklusiv förhandstitt. Sidan är inte färdig, det fattas text på en del ställen.

Solar Age: new database for solar buildings. Annan databas, för arkitekter. Kostar 89 Euro att få tillgång till databasen under 12 månader.

Solarfassade.info. Äldre sida som inte längre uppdateras.

Denmark selects 19 MW of projects in sub-1-MW solar tender. Artikel i Renewables Now 14 november. Har inget att göra med byggnadsintegrerade solceller, men ändå mycket intressant. I en auktion utlyst av danska energimyndigeten och där danska regeringen anslagit 105 miljoner danska kronor har 19 stycken MW-solcellsprojekt vunnit med bud på 10,0-14,9 danska ören/kWh (13,8-20,5 svenska ören/kWh*) under 20 år, utöver säljpris för solelen = Nord Pool spotpris minus avdrag för eventuella avgifter, som jag fick det förklarat av en dansk deltagare som var insatt i processen. Anläggningarna ska uppföras inom två år från det att man skrivit på kontraktet. Googlade fram denna artikel som referens. I en annan artikel i PVTECH som angivet priset i US-dollar (USD) hade man gjort fel på en tiopotens vid omräkning från dansk valuta till USD, vilket man även gjort i denna artikel när gäller priset i USD. Kan ibland löna sig att vara lite källkritisk…

Spännande upplägg, läs mer på Tender scheme for solar PV with an installed capacity of less than 1 MW från danska energimyndigheten. Det måste vara en grannlaga uppgift att göra en kalkyl baserad på en koppling till spotpris under 20 år, med tanke på de stora variationer som kan bli i spotpriset under de kommande två åren.

* med kurs 1 DKK = 1,376 SEK = medel hittills under 2018 enligt Riksbanken.

Semitransparenta byggnadsintegrerade solceller i matsalens tak vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. 20181120.

IEA PVPS Task 15 möte i Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn. 20181120.

 

Möte i IEA PVPS Task 15 i Köpenhamn

Publicerat av

Åkte idag tåg till Köpenhamn för möte i IEA PVPS Task 15, som handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Efter tidig morgon var jag framme i Köpenhamn vid 12.30-tiden. Vi var 10 personer som gjorde en förstart till mötet som börjar i morgon genom att göra ett studiebesök på Dansk Teknologisk Institut (DTI) under eftermiddagen. DTI grundades 1906 och har över 1000 anställda.

Vi besökte bland annat en utställning med olika byggnadsintegrerade solcellsystem, som levereras av dansk bolag. Vi tittade också på två byggnader, i ett “Active House” projekt, som var passivhus med solceller på taket. BIPV-system i utställningen:

Ennogie. Med svarta tunnfilmsmoduler av CdTe.

Komproment. Flera olika BIPV-system.

SolarElements

Solar Partner

Solaropti. Verkar ha tillhört Gaia, som gått i konkurs. Röda takpannor med solceller.

Fanns även ett par andra där det inte stod något namn på leverantör.

Några länkar från DTI

Solar energy lab

Energy Flex House

Active House, med BIPV på taket.

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

BIPV demoutställning, översikt. DTI, Köpenhamn.

BIPV demoutställning, CdTe tunnfilm i mitten. DTI, Köpenhamn.

BIPV demoutställning, röda takpannor med solceller. DTI, Köpenhamn.

BIPV demoutställning, skiffertak med solceller. DTI, Köpenhamn.

 

Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018

Publicerat av

Under 2008-2015 var det en sjunkande trend för värdet av egenanvänd solel medan det sedan 2016 har varit en kraftigt ökande trend. Från och med december 2015 har värdet ökat från 91 öre/kWh till 142 öre/kWh under oktober 2018 i detta exempel. Som mest var värdet 157 öre/kWh under augusti i år.

Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet beräknades som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med oktober 2018 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). När man har rörligt elpris är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar.
  • Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
  • Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
  • Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat.
  • Moms. 25%.
  • Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för installation av elcertifikatmätare och årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det är svårt att få någon lönsamhet i det för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
  • Ingen hänsyn har tagits till inflation.

Historisk och framtida trend

I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling. Det har inte heller varit en ökande utveckling, annat än under de knappt tre senaste åren.

När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet blir trenden ett något sjunkande värde för egenanvänd solel under de senaste nästan elva åren, vilket skulle vara än tydligare om man skulle ta hänsyn till inflationen. En linjär trendlinje är dock missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.

Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.

Faktorer som kan ge högre värde för egenanvänd solel
Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer inom de närmaste åren vilket temporärt kommer att minska Sveriges elproduktion, möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker etc. vilket i kombination med minskad elproduktion kan ge ett högre elhandelspris är exempel på faktorer som nämns som kan ge ett ökat värde för egenanvänd solel.

Läste nyligen i ett bildspel som visades i receptionen på Vattenfalls stora kontor i Solna att “behovet av el ökar hela tiden”. Många tror nog att det är så, men förvånande att läsa denna myt hos Vattenfall. Sveriges elanvändning idag är i stort sett densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, och elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet. Tror att Vattenfall snarare menade beroendet istället för behovet om man tänkte på Sverige eller också tänkte man på världens elanvändning, som har en ökande trend.

Faktorer som kan ge lägre värde för egenanvänd solel
Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2017 hade 7,2% solel i sin nätanslutna elproduktion (enligt statistik från Fraunhofer ISE), att jämföra med Sveriges mindre än 0,2%, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.

Att tänka på

Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns ca 155  nätbolag (enligt Energiföretagen) och 143 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling av värde av såld solel 2011-2018.

PS 24/11. Hade missat påslaget på 2 öre/kWh i elhandelspriset. Gjorde därför en justering av figurerna och värdena i första textstycket.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med oktober 2018.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med oktober 2018 (blå kurva) och linjär trendlinje (rödlinje).

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med oktober 2018 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (rödlinje).

Framtiden för investeringsstöd till solceller oviss

Publicerat av

Investeringsstödets framtid är oviss i nuläget eftersom vi inte vet vilken regering vi kommer att få. Nuvarande övergångsregering har i dagens budgetproposition 2019 lagt ett förslag till budget för investeringsstödet där man föreslår 975 miljoner i anslag för 2019 för “Energiteknik” (som innehåller både stöd till solceller och energilager), vilket är i nivå med tidigare riksdagsbeslut i december 2017. Överraskande är dock att budgeten för energiteknik föreslås sänkas från 975 miljoner per år till 535 miljoner för 2020 och 10 miljoner för 2021.

Det är något dunkelt varför man föreslår denna kraftiga sänkning. Under utgiftsområde Energiteknik hittar jag bara skrivningen ”De principer som tillämpats vid utformningen av denna proposition innebär att den tidigare beräknade ökningen av anslaget för 2020 för satsning på investeringsstöd till solceller uteblir.”

Denna budget ska det röstas om i riksdagen i december. Moderaterna har sagt att de ska lägga en egen budget. Vilken budget vi får i slutändan för 2019 är därmed inte klart förrän i mitten av december. Dessutom kan det vara så att, även om man i nuläget föreslår en sänkning för 2020-2021, man gör en justering under 2019 när en ny regering kommit igång.

Stödnivån

Svensk Solenergi har i en skrivelse till regeringen daterad 31 oktober föreslagit att man sänker stödnivån för investeringsstödet från 30% till 20%. Idén med detta är att stödet då räcker till flera sökande och därmed ger flera solcellsanläggningar. Svensk Solenergi anger att de ansökningar som står i kö i väntan på handläggning hos länsstyrelserna i stort sett uppgår till 900 miljoner kronor.

Vidare skriver Svensk Solenergi att ”Vår målsättning och tro är att branschen ska klara sig utan investeringsstödet i slutet av den kommande mandatperioden.”. Det man i branschen är rädd för är att investeringsstödet ska tas bort över en natt om det skulle bli en regering som ogillar investeringsstödet. En sådan regering skulle även kunna fundera över skattereduktionens vara eller inte vara. Snabba negativa förändringar i stödsystemet skulle säkerligen ge en temporärt vikande solcellsmarknad och till följd av det färre arbetstillfällen samt konkurser i branschen som 2017 omsatte 1,5 miljarder enligt Svensk Solenergis skrivelse.

Kommentar

Förslaget att sänka stödnivån för investeringsstödet till 20% är fullt rimligt. Även 20% i investeringsstöd är en bra nivå. Hittar dock inget sådant förslag i övergångsregeringens budgetproposition. Misstänker att övergångsregeringen låtit bli att göra en sådan ändring då man inte genomföra några större förändringar jämfört med årets budget om inte merparten av partierna tidigare varit överens om en förändring.

Om stödnivån skulle sänkas vidare under kommande år närmar man sig skattereduktionen för så kallat ROT-arbete som ger 9% i skattereduktion av totala systempriset, inklusive moms, OM man bor i ett småhus som är minst 5 år gammalt och om man inte fått investeringsstöd. I nyare småhus och om man bor i lägenhet kan man inte använda skattereduktionen för ROT-arbete, vilket är en klar nackdel när det gäller solcellsinstallationer.

Att ROT-avdraget ger 9% beror på att Svensk Solenergi 2015 fick godkänt av Skatteverket för en schablon för arbetskostnaden på 30% av systemkostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnadens 30% av systemkostnaden, blir det därmed 9% i skattereduktion.

För- och nackdelar

Investeringsstödet har den stora fördelen att man får det i handen ungefär samtidigt som när man köper en solcellsanläggning och att man därmed vet hur mycket man får i stöd. När det gäller skattereduktionen för överskottsel och eventuella elcertifikat är det framtida intäkter utspridda över många år med svårförutsägbar prisutveckling, som beror på politiska beslut, och det är därför svårt att förutse hur mycket det ger i handen i slutändan.

Till nackdelar med investeringsstödet hör att det är begränsat av en årlig statlig budget, som gör att det bildats långa köer, och att det krävs en viss administration hos olika aktörer.

Historia

Sverige har haft ett investeringsstöd för solceller sedan 2005:

  • 15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.
  • 1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
  • 1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
  • 1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
  • 1 februari 2013 – 31 december 2014. Max 35% i stöd.
  • 1 januari 2015 – 31 december 2017. Max 30% till företag och max 20% till övriga.
  • 1 januari 2018 –. Max 30% i stöd.

PS 16 november

Kan vara intressant att jämföra med vad partierna tyckte för ett år sedan om 2018 års budgetförslag, där investeringsstöd för solceller och energilager är under 1.7 Energiteknik i nedanstående tabell.

Källa Näringsutskottets betänkande 2017/18:NU3 Utgiftsområde 21 Energi.

195 kWh solel under oktober

Publicerat av

2018 kommer att bli det bästa året för vår utbyggda solcellsanläggning. Under september passerade vi helåret 2017 och den 3 oktober passerade vi helåret 2016. Om man jämför med 2016-2017 har vi haft högre produktion under alla månader utom januari-februari och september.

Under oktober månad gav våra solceller 193,4 kWh (40,3 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var mer än oktober 2016-2017 som gav 139,7 kWh (29,1 kWh/kW) respektive 156,8 kWh (32,7 kWh/kW).

Bästa dag blev 7 oktober med 11,6 kWh (2,4 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vår allra bästa dag hittills var 12 maj 2017 med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW).

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under oktober.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under oktober använde vi 78 kWh (40%) själva och matade in ett överskott på 116 kWh (60%) till nätet. Under senaste året (nov 2017 – okt 2018) har egenvändningen varit 34% i genomsnitt. Egenanvändningen räknad i procent har minskat i år på grund av den höga solelproduktionen, där merparten av den ökade solelproduktion blir överskott som matas in till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Grad av självförsörjning

Vi köpte 503 kWh el under oktober och vår elanvändning var 580 kWh, inklusive den egenanvända solelen. Av vår elanvändning var 13% solel. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 33%.

Under ingen av månadens dygn producerade solcellerna mera el än vår elanvändning under dygnet. Lite udda var att den 30 oktober var solelproduktion 0 kWh. I den gamla solcellsanläggningen utan optimerare var det ytterst sällsynt att dygnsproduktion var 0 kWh under tider då solcellerna var snöfria.. När vi byggde ut vår solcellsanläggning och installerade optimerare på varje modul fick det till följd att det behövs en högre solstrålning för att växelriktaren ska starta. Det gör att vi nu får flera dagar utan solelproduktion, som inte beror på snötäckning.

Under 67 hela timmar under månaden var vi självförsörjande och köpte ingen el enligt Vattenfalls data per timme. Vi var säkert självförsörjande under delar av flera timmar, men det går inte att utläsa ur timstatistiken. Hittills i år är det under 1 038 hela timmar som vi inte har köpt någon el.

I media skriver man ibland om självförsörjning när man i egentligen menar att man producerar lika mycket eller mer el än man använder under ett år, men inte att man under årets alla timmar är självförsörjande. För de flesta småhusägare i Sverige är det idag orealistiskt att bli sant självsörjande på el enbart med hjälp av solel eftersom solstrålningen är för låg vintertid.

Solfångare

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under oktober månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal. Vi hade även tre stycken 100 W begagnade solcellsmoduler från slutet av 2006, men på den tiden hade vi ingen loggning av driftdata.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Växelriktarens verkningsgrad

Genom att summera de enskilda modulernas energiproduktion (DC) och jämföra med växelriktarens värde (AC) kan man räkna ut växelriktarens verkningsgrad. Den blev i genomsnitt 94,4% under oktober. Man får dock ta detta värde med en nypa salt eftersom mätnogrannheten kan spela spratt. I databladet anges att “European Weighted Efficiency” är 97,3% för vår växelriktare, SolarEdge SE5K.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 195,4 kWh under oktober. Det var 1,03% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion, egenanvändning och överskott inmatat till nätet per dygn under oktober 2018. Solelproduktion är data från växelriktaren. In- och utmatning är data från vår nätägare Vattenfalls webb.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under oktober 2018. Solelproduktion är växelriktardata vilka skiljer sig något från elmätardata. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 18 kWh under månaden. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under oktober 2018. Modulernas värden är DC-värden, medan växelriktarvärdet är AC. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket, som skuggas mera. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under oktober 2018. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.