Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Nordens största solcellspark i Vandel (DK) byggs ut utan stöd

Energy Supply DK skriver idag att i början av 2020 börjar man bygga solcellsparken Vandel 3. Tillsammans med tidigare Vandel 1 och 2 med 113,1 MW installerad effekt kommer det att vara den största solcellsparken i Norden och den sjunde största i Europa enligt artikeln. Det intressanta är att man skriver att Vandel 3 byggs helt utan något stöd. Solcellsparkerna ligger på en nedlagd flygplats på Jylland, ungefär i höjd med Malmö.

Det framgår inte vilken effekt Vandel 3 kommer att ha när den är färdig 2021. Det står att den kommer att producera 152 000 MWh, medan man anger att den Vandel 1 och 2 producerar 110 000 MWh. I en artikel i ing.dk angavs 155 MW och att det totalt blir 268 MW i Vandel. Det kan jämföras med att Sverige hade totalt 411 MW installerat vid slutet av 2018, enligt Energimyndighetens statistik.

I ing.dk anges att priset är hemligt men att Københavns Kommunes energiselskab har gett en “tommelfingerregel” motsvarande 5 000 danska kr/kW, vilket gör ca 7 000 svenska kr/kW vid kurs ca 1,4 SEK/DKK. Lågt pris om det stämmer. Man uppger också att huvuddelen av den nya solcellsparken köps av den svenska investeringsfonden Infranode.

Elen ska säljas på den fria marknaden, det vill säga Nord Pool spotmarknad. Spotpriserna i Danmark och elområde SE4 i sydligaste Sverige är relativt lika om man tittar på snittpriser över ett år. Under 2018 var snittpriset 45,303 öre/kWh i DK1 (där solcellsparken ligger) och 47,508 öre/kWh i DK2 medan det var 47,656 i SE4.

Kolla in denna video där man filmat med drönare över Vandel 1 och Vandel 2. Ger en uppfattning om storleken på en 113,1 MW solcellspark.

Jämför även med denna solcellspark i Chile på 246 MW, som jag fotade från flyg i oktober i år.

PS. Bengt Perers tipsade om artikeln “Ny gigant-solcellepark uden hverken tilskud eller sponsor” där det står att Vandel 3 har en installerad effekt på 155 MW och det totalt blir 268 MW. Min uppskattning blev 1 MW för hög, justerade därför texten.
PS 15/12. Blev en miss när det gäller priset. Priset 5000 kr/kW var i danska kronor. Med en växelkurs på ca 1,4 SEK/DKK blir det ca 7000 svenska kr/kW.

PS 2020-01-25. I den äldre artikeln “Gigantisk solcellepark på vej helt uden tilskud: Bestseller køber strømmen” från 13 februari 2019 står att “Modellen bag parken er i stedet, at Bestseller garanterer at købe strøm fra solcellerne til en fast og ikke offentliggjort pris af firmaet Better Energy, som skal udvikle og drive parken.”. Om det stämmer kan man undra vilket pris Bestseller betalar. Solcellsparken ligger i elområde DK1 där Nord Pool spotpris var 40,716 öre/kWh i genomsnitt under 2019.

Stor solcellspark sedd från flyg, nära kusten mellan Ántofagasta och Santiago i Chile. Molnen/dimman i bakgrunden ligger vid kusten av Stilla Havet.

12% solel i Danmark mitt på dagen igår

Igår producerade solceller i Danmark som mest 561 MWh under timmen kl. 12-13. Under samma timme svarade solceller för 12,0% av Danmarks elanvändning. Intressant att solel i vårt nära grannland svarade för så stor andel av landets elförsörjning med tanke på att vi bara är i mitten av mars månad. Under dessa timmar var det uppenbarligen svaga vindar och vindkraften svarade bara för 3-7% av Danmarks elanvändning, vilket gjorde att man fick importera 31-31% av sin elanvändning under dessa timmar.

Danmarks elförsörjning 11 mars 2019 enligt data hämtade från energinet.dk. Procentsiffrorna visar andelen solel under de olika timmarna.

Rekord för dansk solel 2018

Under 2018 slog solel i Danmark nytt rekord med 2,8% (0,95 TWh) av Danmarks elanvändning, medan vindkraft svarade för 40,7% (13,9 TWh), vilket var under 2017 års rekord med 43,4%. Andelen solel har under sex år ökat från 0,3% till 2,8% i Danmark. En kittlande fråga är hur länge det dröjer inte vi har nått denna nivå i Sverige. Inom 5-10 år är min gissning. Att tänka på är att Sveriges elanvändning per invånare är betydligt högre än i Danmark.

Under 2018 var den högsta solelproduktion i Danmark under en timme 715 MWh den 2 juli kl. 13-14. Detta dygn gav också 2018 års högsta solelproduktion med 6,4 GWh. Den timme som hade högst solandel var 6 maj 2018 kl. 13-14 då man hade 21,5% solel. 20 maj 2018 var det dygn som hade högst solandel av Danmarks elanvändning med 8,5%.

I slutet av 2017 hade Danmark 907 MW solceller anslutna till elnätet enligt en dansk IEA-rapport, motsvarande 158 W per invånare. Det kan jämföras med Sverige som 2017 hade 231 MW nätanslutet enligt SCB:s statistik över nätanslutna solcellsanläggningar och 309 MW nätanslutet enligt IEA-rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2017, motsvarande 23-31 W per invånare.

Import och export av el i Danmark

Som mest under en timme importerade Danmark 2,1 GWh el igår. Det motsvarar ungefär två svenska kärnkraft på full effekt. De svenska kärnkraftverken har en toppeffekt på 0,87-1,45 GW. Dagen innan var det blåsigt väder åtminstone på morgonen och då kunde man istället exportera 1,3 GWh som mest under en timme.

Detta visar vilka utmaningar framtida elförsörjning står inför när andelen el från vind och sol ökar, där det kommer att bli mycket större svängningar i elproduktionen än vad vi är vana vid idag. Bättre möjlighet till elöverföring i elnätet, användarflexibilitet, energilagring och energieffektivisering kommer att bli alltmer viktigt när andelen el från vind och sol ökar.

Möjligheter till överföring av el inom ett land och mellan länder kommer att bli allt viktigare. En annan lösningar är ökad så kallad användarflexibilitet, det vill säga att användarnas elanvändning flyttas från tider med låg till hög elproduktion. En tredje lösning är utökad energilagring, att exempelvis småhus som har solceller sparar sitt överskott under dagen och använder på kvällen och natten när solen inte lyser. Vi får inte heller glömma energieffektivisering, den bästa energin är den som inte används…

Källa till data från Danmark

Danmarks data är hämtade från Energinet. Jag antar att ovanstående tal bara avser den el som matas in till nätet och att egenanvänd solel, liksom i Sverige, inte ingår i statistiken. Här nedan visas en skärmdump som visas data per timme för Danmarks elförsörjning igår.

PS 12 mars. Fick revidera sifforna och första diagrammet något för Danmarks produktion under gårdagen då siffervärdena hade ändrats när jag tittade idag. Gårdagens värde var tydligen preliminära.

Data för elförsörjning i Danmark 3 mars 2019. Skärmdump från energinet.dk.

 

IEA PVPS Task 15 i Köpenhamn – Dag 2

Idag intensiv mötesdag och avslutande middag på kvällen. Det blir långa dagar på de här mötena. Får bli några länktips som snappades upp under dagen, som inspiration.

Solenergi byplanlaegning & landskap. Solar City Denmark. Kolla exempelvis in Köbenhavn Nordhavn. Fantastiskt exempel på byggnadsintegrerade solceller i en skolbyggnad, som vi kommer att besöka på torsdag. Den grönaktiga fasaden består av solcellsmoduler som är monterade i något olika vinklar vilket ger en säregen färgvariation i fasaden. Färgen beror på hur solljuset faller in mot fasaden och därmed kommer färgen på fasaden att variera under dagen.

BIPV – Building Integrated Photovoltaic. Eurac Research. Databas med exempel på byggnadintegrerade solcellssystem där det finns utförlig information om varje system. Detta är temporär adress, du som läser detta får här chans till en exklusiv förhandstitt. Sidan är inte färdig, det fattas text på en del ställen.

Solar Age: new database for solar buildings. Annan databas, för arkitekter. Kostar 89 Euro att få tillgång till databasen under 12 månader.

Solarfassade.info. Äldre sida som inte längre uppdateras.

Denmark selects 19 MW of projects in sub-1-MW solar tender. Artikel i Renewables Now 14 november. Har inget att göra med byggnadsintegrerade solceller, men ändå mycket intressant. I en auktion utlyst av danska energimyndigeten och där danska regeringen anslagit 105 miljoner danska kronor har 19 stycken MW-solcellsprojekt vunnit med bud på 10,0-14,9 danska ören/kWh (13,8-20,5 svenska ören/kWh*) under 20 år, utöver säljpris för solelen = Nord Pool spotpris minus avdrag för eventuella avgifter, som jag fick det förklarat av en dansk deltagare som var insatt i processen. Anläggningarna ska uppföras inom två år från det att man skrivit på kontraktet. Googlade fram denna artikel som referens. I en annan artikel i PVTECH som angivet priset i US-dollar (USD) hade man gjort fel på en tiopotens vid omräkning från dansk valuta till USD, vilket man även gjort i denna artikel när gäller priset i USD. Kan ibland löna sig att vara lite källkritisk…

Spännande upplägg, läs mer på Tender scheme for solar PV with an installed capacity of less than 1 MW från danska energimyndigheten. Det måste vara en grannlaga uppgift att göra en kalkyl baserad på en koppling till spotpris under 20 år, med tanke på de stora variationer som kan bli i spotpriset under de kommande två åren.

* med kurs 1 DKK = 1,376 SEK = medel hittills under 2018 enligt Riksbanken.

Semitransparenta byggnadsintegrerade solceller i matsalens tak vid Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn. 20181120.

IEA PVPS Task 15 möte i Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn. 20181120.

 

Interpellationsdebatt Borg-Holm om nettodebitering

Jens Holm, V, hade ställt en interpellation (= en fråga i riksdagen från en enskild ledamot till statsråd) om nettodebitering till energiminister Anna-Karin Hatt, C. Denna debatterades i morse av finansminister Anders Borg, M, och Jens Holm.

Holm hade ställt frågorna:

  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att säkerställa att småskaliga producenter får ordentligt betalt för det överskott de levererar?
  • Avser statsrådet att, med tanke på de osäkerheter som framkommit gällande skattereduktionen, ta initiativ till att i stället införa ett enkelt nettodebiteringssystem?
  • Avser statsrådet att ta något initiativ för att också de som äger sin egen elproduktion via andelsägande ska ingå i det kommande stödsystemet?

Anders Borg sade att man inte är beredd att föreslå några förändringar för att ta med andelsägande i regeringens förslag om skattereduktion. Borg var också helt avvisande till nettodebitering. Han menade att frågan var väl prövad (utan att närmare förklara i vilket sammanhang) och var mycket tydlig med att det strider mot EU:s momsdirektiv. Han menade att om andra länder har nettodebitering bryter de mot detta direktiv. Han hänvisade till att det finns domar i EU-domstolen att man inte får kvitta omsättningar mot varandra. Lägg på minnet att Borg sade ”Något nettodebiteringssystem kommer vi inte att få i Sverige.”

Jens Holm förde fram att andra länder som Danmark, Nederländerna och Belgien har nettodebitering och menade att det går om man vill, men att han hade känslan av att Borg inte vill ha nettodebitering. Holm saknade ett tyngre argument för att slå hål på Borgs retorik, så jag får nog säga att Borg tog denna rond.

Behållningen av dagens interpellationsdebatt om nettodebitering tycker jag var att Borg lovade att tillskriva EU:s skattekommissionär Argilas Semeta och fråga om nettodebitering är förenligt med EU:s momsdirektiv. Han skulle också nämna EU:s andra länder som har nettodebitering. Det kan finnas anledning att ställa denna fråga igen till EU eftersom den utredning om nettodebitering som kom i juni 2013 enligt uppgift vid en förfrågan inte kunnat namnge den muntliga EU-källa man hade för ställningstagandet att nettodebitering strider mot EU:s momsdirektiv, vilket minst sagt var förvånande.

Kan nämnas att den som skrivit Borgs inledningsanförande hade gjort en groda. I Borgs manus stod nämligen att vindkraft ökat från 998 TWh till 9800 TWh under alliansens regim. Det ska vara GWh, det blev fel på en faktor 1 000 i manuset. Detta skrivfel hade ingen betydelse för debatten, men det visar väl att elfrågor inte är helt lätta att greppa för våra politiker. Det är mycket få ingenjörer som är riksdagsledamöter. Ny Teknik fick det till 15 stycken i oktober 2010 (varav två inte hade avslutat sina utbildningar).

V, MP och S behöver läsa på ytterligare om nettodebitering för att kunna bemöta alliansen med skarpare argument. Man bör i detalj studera de regelverk för nettodebitering som finns eller har funnits i Belgien, Cypern, Danmark, Holland och Italien. En viss vägledning kan vara EPIA:s ”Net-metering and self-consumption schemes in Europe”, från 2013-09-30. Man får dock tänka på att villkoren i olika länder kan ha ändrats sedan den presentationen gjordes.

Man bör också ha i åtanke att det är en viss skillnad på nettomätning och nettodebitering. Om man bokstavligt talat med ”net metering” menar nettomätning finns bara ett mätvärde och då finns inget värde för inmatad överskottsel till nätet som moms skulle kunna baseras på. Med det är inte alltid man menar nettomätning bokstavligt talat när man säger ”net metering”. Därför borde man nog gå till grunden för att se hur de olika regelverken är utformade i de länder som har ”net metering”. I Sverige är nettomätning inte tillåten, utan alla elmätare har olika räkneverk för in- och utgående el. De svenska elbolag som har nettodebitering får därför beräkna skillnad mellan ut- och ingående el innan man gör debiteringen. Ja, det finns några elbolag i Sverige som på eget bevåg genomfört nettodebitering…

Här är lite lästips om Danmark och om ett EU-projekt om “net metering”.

Danmark har nettoavräkning per timme

Boligkontoret i Danmark skriver följande om Danmarks nettoavräkning. Där står (min fetmarkering):

Hvad er nettoafregning?
Boligafdelingen kan på timebasis fratrække sin egen strømproduktion fra det samlede forbrug i samme time (inkl. forbrug i private lejemål).
Økonomisk betyder det, at lejerne undgår at betale moms og afgifter for den el, boligforeningen selv producerer. Heraf betegnelsen ”nettoafregning”.
Producerer solcelleanlægget mere strøm end I benytter, sælges strømmen til det fælles elnet.

Danmark har alltså idag nettoavräkning per timme, vilket jag berättat om tidigare i inlägg från 29 april 2013. Tidigare hade Danmark nettoavräkning på årsbasis upp till 6 kW installerad effekt, vilket man började med redan 1998, se inlägg från 22 mars 2012. Lägg speciellt märke till att Peter Ahm, Danmark, på min fråga om det inneburit några problem mot EU:s direktiv, svarade att

The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes.”

Hur har Danmark kommit undan med sin nettoavräkning under 16 år(!!) om detta skulle strida mot EU:s momsdirektiv?

Wikipedia: “Avräkning är det begrepp som används för den process där energivolymer fastställs, kvalitetssäkras (valideras) och prissätts för att därefter ligga till grund för fakturering.”

Notera att den svenska timmätningen inte är något nettomätning per timme. Vi kan hemma hos oss köpa och sälja el under samma timme (med olika priser på köpt och såld el), dock ej samtidigt eftersom vår elmätare gör en summering över alla tre faserna. Om man har en sann 3-fas elmätare, som inte summerar över faserna, skulle man till och med kunna sälja och köpa el samtidigt på de olika faserna.

Intressant är projektet “Promotion of PV energy through net metering optimization”,

“with the Acronym PV-NET, is co-financed by the European Regional Development Fund through the transnational cooperation programme MED.”

Om nu “net metering” skulle strida mot EU:s momsdirektiv kan man tycka att det är bortkastade pengar för EU att finansiera ett projekt om “net metering”.

Spännande framtid

Det är utmärkt att våra folkvalda politiker diskuterar dessa frågor som intresserar ägarna av de 2 miljoner småhus som finns i Sverige. Ända bättre vore det om man efter snart 7,5 års utredande och diskuterande kunde komma till skott i frågan. Vi väntar med spänning på vad som kommer att hända de följande månaderna. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu…

PS. De svenska utredningar som har gjorts är

  1. Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion. SOU 2008:13. 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara “särskild utredare”. Utgiven 20 februari 2008. Kallas även “nätanslutningsutredningen”. På s. 197 i rapporten står:
    “Utredningen föreslår undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettomätning och nettodebitering. Detta innebär en avsevärd förenkling och kostnadsbesparing för de allra minsta produktionsanläggningarna. I synnerhet innebär detta att ett avgörande hinder för solcellsproduktion försvinner…” och på s. 200:
    “Utredningens förslag om undantag från timvis mätning för små elproducenter samt möjlighet till nettodebitering innebär efterlängtade förenklingar för de elanvändare som önskar producera el.”
    Utredningens förslag skulle ha givit nettodebitering per månad.
  2. Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion – EIR 2010:23. Energimarknadsinspektionen. Regeringen gav den 21 december 2009 i 2010 års regleringsbrev Energimarknadsinspektionen i uppdrag att utreda vilka för‐ och nackdelar ett införande av en reglering om nettodebitering skulle innebära samt vilka effekter detta skulle få för skyldigheten att betala energiskatt på el och andra eventuella konsekvenser. Publicerad 2010-11-26.
  3. Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46. Regeringen förordnade kammarrättsrådet Rolf Bohlin att vara särskild utredare från och med den 2 maj 2012. Utredningen fick i uppdrag att ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. I uppdraget ingick att bedöma de unionsrättsliga förutsättningarna för införandet av ett sådant system. Utredaren skulle dessutom analysera och lämna lagförslag om vem som bör vara skattskyldig för energiskatt på el. Utgiven 14 juni 2013. Regeringen överlämnade propositionen “Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” till riksdagen den 6 mars 2014. I ett pressmeddelande den 10 juni 2014 meddelar Finansdepartementet:
    “Regeringens förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el behöver EU-kommissionens godkännande. Nya statsstödsregler har nyligen beslutas av Kommissionen. Under statsstödsprövningen har framkommit att Kommissionen vid tillämpning av dessa regler sannolikt inte kommer att godkänna skattereduktionen. Regeringen kommer därför att föreslå vissa justeringar i förslaget om skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el. Ambitionen är att skattereduktionen ska kunna träda i kraft senast den 1 januari 2015.”
Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Vingvial. En raritet i Västmanlands län. Fagersta 24 juni 2014.

Vad kostar solceller i Danmark?

Med tanke på förra bloggen den 13 november om de priser som betalats för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd här i Sverige kan det vara intressant att jämföra med priser i andra länder. Här är en jämförelse med vår granne Danmark.

Enligt ett ”Faktaark” från Energistyrelsen i Danmark 6 november 2012 var medelpriset 18 000 kr/kW i september 2012. Med en kurs på 1,16 SEK/DKK blir det 20 880 kr/kW. Det framgår tyvärr inte om priset är med eller utan moms, jag antar här att det är med moms.  Är man kund hos Vattenfall kan man köpa ett nyckelfärdigt paket på 2,94 kW för 21 429 kr/kW. Är man inte kund hos Vattenfall kostar paketet 23 810 kr/kW. Vi är alltså egentligen inte så långt efter Danmark, även om statistiken för de utbetalde investeringsstöden i Sverige visade att genomsnittspriset var nästan 12 000 kr/kW högre än i Danmark.

I början av 2012 hade Danmark ca 10 MW fördelat på 3 000 solcellsanläggningar. I Sverige hade vi vid årsskiftet 15,8 MW installerat, varav knappt 10 MW nätanslutet. För knappt ett år sedan var det alltså ungefär dött lopp mellan Sverige och Danmark om man jämför nätanslutna solcellsanläggningar. Fram till 6 november 2012 hade man registrerat ca 40 000 anläggningar i Danmark med en total effekt på ca 185 MW. Wow, vilken utveckling!!

Här i Sverige tuffar vi väl på med kanske något högre takt än ifjol men Danmark har dragit ifrån oss med hästlängder. Danmark håller på att se över sitt stödsystem så vi får väl se hur det utvecklar sig under 2013. Danmark har EU:s högsta elpris för konsumenter så även utan stöd blir produktionskostnaden för solel lägre än för hushållens pris för köpt el.

I kommande inlägg blir det en jämförelse med Tyskland, världsmästare i installerad solcellseffekt…

Registrerad solcellseffekt i Danmark. Källa: Energistyrelsen i Danmark. J.nr. 3401/1001-4896. 6 november 2012.

Registrerad solcellseffekt i Danmark. Källa: Energistyrelsen i Danmark. J.nr. 3401/1001-4896. 6 november 2012.

 

Köporgie av solceller i Danmark

Fick ett tips av Jonas Hållén om den intressanta artikeln ”Se hvem i Danmark der er vildest med solceller”, publicerad i danska Ingeniøren igår. Den handlar om statusen för solceller i Danmark och nog är det ”vilt”. Den 10 september var drygt 112 MW solceller installerade i Danmark. 20 000 anläggningar på sammantaget 100 MW har installerats i år och man tror att det kommer att bli 30 000 anläggningarna installerade innan årets slut. Man räknar då att ha passerat 150 MW i installerad effekt, motsvarande en elproduktion på 0.135 TWh.

En sagolik utveckling! Vid utgången av 2011 hade Sverige 15,7 MW installerade solceller, då i samma härad som i Danmark. Under 2012 har det blivit en fenomenalt intensiv aktivitet i Danmark och Sverige har hamnat långt bak i kölvattnet på vårt grannland.

Det finns fyra orsaker till den positiva utvecklingen i Danmark (punkt 4 tillagd 2012-09-28, glömde den i första utgåvan)

  1. Nettoavräkning har funnits sedan 1998, för solcellsanläggningar upp till 6 kW, detta är grundbulten.
  2. Skattereduktion för de som köpt solcellsanläggningar. Infört 2010. Man kan skriva av 25% per år av inköpskostnaden i inkomstdeklarationen, till dess att 12 300 kr återstår av inköpskostnaden. I gengäld ska man betala en årlig skatt på 60 öre/kWh på den producerade solelen. Efter tio år reduceras skatten till 40 öre/kWh.
  3. Kraftigt sjunkande priser på solcellsystem, detta är den utlösande faktorn.
  4. Högt elpris. Hushållens elpris var högst i EU under andra halvåret 2011 enligt statistik från Eurostat.

De två första punkterna är aktiva beslut av danska politiker att stödja småskaliga solcellsystem. Den tredje punkten har man fått på köpet från omvärlden. Våra svenska politiker borde ta lärdom av våra grannar, svårare än så här är det faktiskt inte att få drag under galoscherna på solcellsmarknaden!

PS 16 oktober. Progonoserna för antalet installerade solcellsanläggningar i Danmark under 2012 får revideras. Jyllands-Posten skrev igår att Energinet hade registrerat 31 538 anläggningar hittills i år.

PS 25 oktober. Ny Teknik publicerade idag artikeln “Danmark tar täten“.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Nettoavräkning i Danmark

Här är en något reviderad repris av en text som jag skrev som en del av ett inlägg i 15 februari 2011. Texten blev lite dold där och tänkte att det kunde passa i samband med nyligen gjorda inlägg om nettodebitering i Belgien och Holland.

Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Man behöver bara fylla i en ensidig ansökan “Anmodning om nettoafregning” om man vill ha nettoavräkning. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

För den som vill sätta sig in i alla detaljer finns dokumentet “Retningslinjer for nettoafregning af egenproducenter” på 37 sidor. I kapitel 8 känner vi igen att Danmark liksom de svenska bolagen som erbjuder nettodebitering och nettoavräkning för ett resonemang om “lån” av el till nätet (efter dansk förebild?) :

“Man kan sige, at egenproducenten “låner” det kollektive elforsyningsnet i løbet af afregningsperioden til opbevaring af elektricitet i de tilfælde, hvor egenproducenten har overskudsproduktion, som på et andet tidspunkt i løbet af afregningsperioden bruges til at dække eget elforbrug.”

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

§ 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettoavräkning i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettoavräkning sedan 1998, vilket visar att det är genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns hos våra politiker.

PS 2012-08-23
Tillfrågade Peter Ahm, Danmark, som skrivit deras IEA PVPS lägesrapport för solceller i Danmark om varför man valt 6 kW som en gräns. Peter svarade:

“The reason for a 6 kW cap was, that the production for a typical Danish PV roof-top system would equal the annual ectricity consumption of a typical household; and for non-commercial buildings 6 kW/100 sq m of area would correspond to the typical annual electricity consumption in schools, nurseries etc. This way no one should be tempted to misuse the net metering scheme establishing very high electricity consumption.”

Frågade även om nettoavräkning inneburit några problem gentemot EU-direktiv. Svaret blev:

“The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes”.

PS 2014-08-18. Sedan 20 november 2012 har Danmark nettoavräkning per timme.