I en nyhet idag från Energimyndigheten skrivs

“Nu lanseras en helt ny webbguide för villaägare som planerar renoveringar. Guidens syfte är att ge oberoende expertråd om åtgärder som minskar energiåtgången och dess klimatpåverkan, förbättrar inomhusmiljön, sparar pengar och tar hänsyn till kulturvärden.”

I “Min husguide” finns under renoveringsåtgärder bland annat ”RENOVERINGSÅTGÄRDER Installation av solceller”

Man kan undra vem som skrivit denna text, då den information som ges i vissa delar är felaktig eller vilseledande. Det hade varit lämpligt att låta en solcellsexpert granska texten innan publicering…

Här är några axplock

• ”Teknisk livslängd 20 år”.
  Med tanke på att effektgarantin för solcellspaneler vanligen är 25 år och för vissa paneler 30 år kan man undra varför man satt 20 år. Dessutom står det teknisk livslängd. Den tekniska livslängden motsvarar hur länge en solcellsanläggning är funktionsduglig, som säkert är långt över 20 år. För en solcellsägare är det ekonomisk livslängd som borde användas kan man tycka. Den ekonomiska livslängden är den tid anläggningen bedöms vara lönsam. I projektet ”Investeringskalkyl för solceller” satte vi den ekonomiska livslängden till 30 år.
• ”De är normalt seriekopplade vilket gör att skuggning av en solcell även påverkar angränsade solceller”.
  Man skriver solceller när man förmodligen menar solcellspaneler, som i sin tur består av många seriekopplade solceller, och då blir skrivningen direkt felaktig. Eftersom panelerna har bypassdioder kommer skuggning av en panel i normala fall inte att påverka angränsande paneler. Se inlägget ”Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller” från juni i år.
• “Ofta krävs bygglov, kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.”
  Kravet på bygglov för installationer som följer byggnadens form togs bort 1 augusti 2018, med vissa undantag. Se Boverkets “Nytt undantag från krav på bygglov för solcellspaneler och solfångare“.
• ”Du kan också få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”
  Detta gäller bara för det överskott som matas in till nätet, inte för hela produktionen. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten var högst 100 Ampere.
• ”Solcellsmodulen bör ha en verkningsgrad på 15 procent.”
  Motivering saknas. Man bör inte sätta något krav på modulverkningsgrad, då det kan utesluta vissa solcellstekniker, som tunnfilm och färgade byggnadsintregererade solceller, som har lägre verkningsgrad än standardmoduler av kristallint kisel. För en solcellsägare finns ofta även estetiska krav som sannolikt blir allt vanligare i framtiden, där man kan vara villig att göra en kompromiss vad gäller solelproduktionen för att få önskat utseende.
• ”Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide som beskriver hur man kan gå tillväga för att installera solceller, Så blir du solrevolutionär.”
  Det visar sig att länken i “Min husguide” till ”Så blir du en solrevolutionär” (här är den rätta länken) går till Energimyndighetens Solelportalen! Det finns mycket nyttig information i denna portal, som är betydligt mera genomarbetad än i “Min husguide”. Naturskyddsföreningens information är mer kortfattad, men som har fördelen att snabbt ge en överblick av viktiga punkter.
  Informationen hos Naturskyddsföreningen är dock inte helt uppdaterad. Solel svarar idag snarare för 0,3% än 0,2% av elmixen. Priset för köpt el är idag högre än 1 kr/kWh. Elcertifikatens värde ligger idag betydligt lägre än 12 öre/kWh, under september var medelpriset 7,8 öre/kWh enligt statistiken från Energimyndighetens Cesar. Värdet är på väg mot nära noll och elcertifikaten kommer därmed inom ett par år att vara ointressanta småhusägare. Naturskyddsföreningen text “Det går ibland att höja säkringen för en kostnad.” blir tvetydig när det gäller vilken säkring och kostnad man menar. Se diskussionen till inlägget “Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?“. Om man får ett stort överskott kan man sätta in en högre servissäkring för det överskott som matas in till nätet. Det blir då en engångskostnad för det, men det blir ingen ökad fast årlig kostnad för elabonnemanget eftersom man inte behöver höja säkringen för den köpta elen.
• ”Installerad effekt på ca 5 kW krävs vilket ger mellan 4 500 till 5 000 kWh per år.”
  Det motsvarar ett utbyte på 900-1000 kWh/kW per år och gäller i bra lägen. Examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i år av Erik Schelin visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna. För de 828 anläggningar som även hade data för 2017 var utbytet 798 kWh/kW. Många tak på småhus har inte optimerad lutning eller väderstreck samt att en viss skuggning ofta förekommer och då kan solelproduktion bli lägre än 4 500 kWh vid 5 kW installerat.
• “Solcellerna bör placeras mot söder, sydost eller sydväst och skuggfritt.”
  Då priserna på solcellsanläggningar sjunkit så mycket under 2010-talet kan även installationer mot väster eller öster eller på fasad övervägas. Speciellt om man har platta tak kan låglutande system med paneler orienterade mot väster och öster vara värda att ha i åtanke.
• ”En riktlinje kan vara att utforma din anläggning så att produktionen motsvarar husets hushållselanvändning under ett år.”
  Det saknas en motivering till denna riktlinje och därför svårt att bedöma hur relevant denna riktlinje är. Om man tänker på risken att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man blir nettoproducent under ett kalenderår är det inte alla elbolag som tar ut någon sådan avgift och i dessa fall blir riktlinjen irrelevant. I en promemoria om ny Elmarknadslag som kom i september 2017 har man dessutom föreslagit att ta bort kravet att vara nettokonsument för att man ska slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man har högst 63 A säkring.