I en nyhet idag från Energimyndigheten skrivs
“Nu lanseras en helt ny webbguide för villaägare som planerar renoveringar. Guidens syfte är att ge oberoende expertråd om åtgärder som minskar energiåtgången och dess klimatpåverkan, förbättrar inomhusmiljön, sparar pengar och tar hänsyn till kulturvärden.”
I “Min husguide” finns under renoveringsåtgärder bland annat ”RENOVERINGSÅTGÄRDER Installation av solceller”
Man kan undra vem som skrivit denna text, då den information som ges i vissa delar är felaktig eller vilseledande. Det hade varit lämpligt att låta en solcellsexpert granska texten innan publicering…
Här är några axplock
- ”Teknisk livslängd 20 år”.
Med tanke på att effektgarantin för solcellspaneler vanligen är 25 år och för vissa paneler 30 år kan man undra varför man satt 20 år. Dessutom står det teknisk livslängd. Den tekniska livslängden motsvarar hur länge en solcellsanläggning är funktionsduglig, som säkert är långt över 20 år. För en solcellsägare är det ekonomisk livslängd som borde användas kan man tycka. Den ekonomiska livslängden är den tid anläggningen bedöms vara lönsam. I projektet ”Investeringskalkyl för solceller” satte vi den ekonomiska livslängden till 30 år. - ”De är normalt seriekopplade vilket gör att skuggning av en solcell även påverkar angränsade solceller”.
Man skriver solceller när man förmodligen menar solcellspaneler, som i sin tur består av många seriekopplade solceller, och då blir skrivningen direkt felaktig. Eftersom panelerna har bypassdioder kommer skuggning av en panel i normala fall inte att påverka angränsande paneler. Se inlägget ”Bondfångeri när det gäller effekten av skuggning av solceller” från juni i år. - “Ofta krävs bygglov, kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor.”
Kravet på bygglov för installationer som följer byggnadens form togs bort 1 augusti 2018, med vissa undantag. Se Boverkets “Nytt undantag från krav på bygglov för solcellspaneler och solfångare“. - ”Du kan också få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”
Detta gäller bara för det överskott som matas in till nätet, inte för hela produktionen. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten var högst 100 Ampere. - ”Solcellsmodulen bör ha en verkningsgrad på 15 procent.”
Motivering saknas. Man bör inte sätta något krav på modulverkningsgrad, då det kan utesluta vissa solcellstekniker, som tunnfilm och färgade byggnadsintregererade solceller, som har lägre verkningsgrad än standardmoduler av kristallint kisel. För en solcellsägare finns ofta även estetiska krav som sannolikt blir allt vanligare i framtiden, där man kan vara villig att göra en kompromiss vad gäller solelproduktionen för att få önskat utseende. - ”Naturskyddsföreningen har tagit fram en guide som beskriver hur man kan gå tillväga för att installera solceller, Så blir du solrevolutionär.”
Det visar sig att länken i “Min husguide” till ”Så blir du en solrevolutionär” (här är den rätta länken) går till Energimyndighetens Solelportalen! Det finns mycket nyttig information i denna portal, som är betydligt mera genomarbetad än i “Min husguide”. Naturskyddsföreningens information är mer kortfattad, men som har fördelen att snabbt ge en överblick av viktiga punkter.
Informationen hos Naturskyddsföreningen är dock inte helt uppdaterad. Solel svarar idag snarare för 0,3% än 0,2% av elmixen. Priset för köpt el är idag högre än 1 kr/kWh. Elcertifikatens värde ligger idag betydligt lägre än 12 öre/kWh, under september var medelpriset 7,8 öre/kWh enligt statistiken från Energimyndighetens Cesar. Värdet är på väg mot nära noll och elcertifikaten kommer därmed inom ett par år att vara ointressanta småhusägare. Naturskyddsföreningen text “Det går ibland att höja säkringen för en kostnad.” blir tvetydig när det gäller vilken säkring och kostnad man menar. Se diskussionen till inlägget “Måste man höja säkringsabonnemanget vid solcellsinstallation?“. Om man får ett stort överskott kan man sätta in en högre servissäkring för det överskott som matas in till nätet. Det blir då en engångskostnad för det, men det blir ingen ökad fast årlig kostnad för elabonnemanget eftersom man inte behöver höja säkringen för den köpta elen. - ”Installerad effekt på ca 5 kW krävs vilket ger mellan 4 500 till 5 000 kWh per år.”
Det motsvarar ett utbyte på 900-1000 kWh/kW per år och gäller i bra lägen. Examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i år av Erik Schelin visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna. För de 828 anläggningar som även hade data för 2017 var utbytet 798 kWh/kW. Många tak på småhus har inte optimerad lutning eller väderstreck samt att en viss skuggning ofta förekommer och då kan solelproduktion bli lägre än 4 500 kWh vid 5 kW installerat. - “Solcellerna bör placeras mot söder, sydost eller sydväst och skuggfritt.”
Då priserna på solcellsanläggningar sjunkit så mycket under 2010-talet kan även installationer mot väster eller öster eller på fasad övervägas. Speciellt om man har platta tak kan låglutande system med paneler orienterade mot väster och öster vara värda att ha i åtanke. - ”En riktlinje kan vara att utforma din anläggning så att produktionen motsvarar husets hushållselanvändning under ett år.”
Det saknas en motivering till denna riktlinje och därför svårt att bedöma hur relevant denna riktlinje är. Om man tänker på risken att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man blir nettoproducent under ett kalenderår är det inte alla elbolag som tar ut någon sådan avgift och i dessa fall blir riktlinjen irrelevant. I en promemoria om ny Elmarknadslag som kom i september 2017 har man dessutom föreslagit att ta bort kravet att vara nettokonsument för att man ska slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man har högst 63 A säkring.
Otrolig bra Bengt. Synd att icke kunniga skriver sånt utan att konsultera kunniga.
Jag tror din blogg är mycket känd och de flesta läser nog dina bloggar.
Tack för det!
Tack Bengt! Det är ju tragiskt att detta inlägg behövs.
När jag startade bloggen 2010 var det stor informationsbrist när det gäller solceller. Idag finns ett överflöd av information. Men all information som ges är tyvärr inte korrekt eller kan vara vilseledande och informationen kan ha passerat bäst före datum, vilket även kan gälla äldre inlägg på denna blogg. Så det gäller att vara källkritisk. Dock lättare sagt än gjort för en potentiell solcellsköpare som funderar på att köpa sin första solcellsanläggning. Därför besvärande att sådan här halvtafflig information dyker upp via Energimyndigheten, som normalt sett borde vara en vederhäftig källa.
Håller med. I tillägg är det tyvärr mycket enkelt att bygga en hemsida och skriva “vi är experter med lång och gedigen erfarenhet”. Mycket enklare att skriva än att bli expert med lång och gedigen erfarenhet. Trevlig helg Bengt!
Härlig läsning. En fråga: vet du hur status är på följande; “I en promemoria om ny Elmarknadslag som kom i september 2017 har man dessutom föreslagit att ta bort kravet att vara nettokonsument för att man ska slippa betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget om man har högst 63 A säkring.”?
Tack Lennart
Vet tyvärr inte status för promemorian förslag om ny Elmarknadslag. Men kanske någon läsare vet?
Texten har justeras idag enligt uppgift från projektledaren på Sustainable Innovation. Så det var inte Energimyndigheten själv som skrivit texterna, men de har väl finansierat arbetet.
Hej Bengt,
Jag har gått igenom var och en av dina punkter för att avgöra om kritiken är befogad eller inte. Du vinner med 5-4 mot Energimyndighetens konsulter.
1. Teknisk livslängd: Bengt vinner. Energimyndighetens uppskattning är för låg.
2. Seriekoppling. Bengt vinner. Partiell skuggning utgör inte ett särskilt stort problem idag.
3. Bygglov. Myndigheten vinner. De har bara valt ordet ”ofta” istället för det mer korrekta ”ibland”. Inte tillräckligt för att förlora.
4. Skattereduktion. Myndigheten vinner. De behöver inte ta med alla detaljer just här. Det finns ju på Solelportalen.
5. Myndighetens användning av ordet ”bör”. Bengt vinner. Vilken verkningsgrad man väljer är ett privat val och inte något som myndigheten ska göra åt en.
6. Länkar till ideella föreningar. Bengt vinner. Energimyndigheten ska inte länka till andra föreningar än svensksolenergi.se.
7. Utbytet per installerad kW och år. Myndigheten vinner. De skriver att output är 900-1 000 kWh för optimalt placerade anläggningar. De borde kanske lägga till något om att de flesta anläggningar inte är optimalt placerade och att alla år inte är extrema solår, eller komplettera texten med någon siffra från vanliga anläggningar under normalår, dvs referera till din forskning. Men det finns inget fel i sak.
8. Myndighetens användning av ordet ”bör”. Egentligen vinner du här igen, men du har redan fått en poäng första gången som myndigheten felaktigt använde ordet ”bör”, så poäng uteblir för denna vinst. Och det är lätt att förstå av sammanhanget att myndigheten menar att om man vill maximera output i form av kWh så är det smart att rikta panelerna åt söder. Därför vinner myndigheten.
9. ”En riktlinje kan vara”. Du vinner! Detta är så nära ett ”bör” man kan komma och skulle alltså kunna ses som något du redan fått poäng för. Men här angriper du istället att det saknas en källa eller motivering. Och det blir det du vinner hela matchen på. Informationen om att det ibland kan vara smart att ha en viss riktlinje blir helt meningslös om det inte står när/varför en sådan riktlinje ger bäst ekonomi.
Tack för en fantastisk blogg!
Anna Werner, nybliven VD för branschföreningen Svensk Solenergi
Tack för kommentarer! Alltid värdefullt med andras tankar. Kan ge lite ytterligare info hur jag tänkte, där du anser att guiden vann.
3. Under 2018 installerades 10 188 solcellsanläggningar enligt Energimyndighetens statistik. Av dessa var 8 650 (85%) med en installerad effekt på mindre än 20 kW. Rimligen var nästan alla (>95% en gissning) av dessa på byggnader och med installationer som inte krävde bygglov. I guiden står att ”Bakom guiden står Energimyndighetens beställargrupp för småhus (BeSmå).” Alltså verkar man vända sig till småhus. Att skriva att man ”ofta” behöver bygglov blir vilseledande, då det är sällsynt att bygglov skulle behövas för småhusägare. Vore intressant att veta om någon har statistik över hur många av de byggda småhusanläggningarna där bygglov krävts efter att ändringen för bygglov gjordes 1 augusti 2018.
4. Tyckte att skrivelsen ”Du kan också få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.” var vilseledande eftersom det inte är för själva produktionen man får skattereduktion utan för ett eventuellt överskott som matas in till nätet. Skulle man ha 100% egenanvändning får man ingen skattereduktion.
7. Nu har texten ändrats så jag ser inte vad det stod från början. Men om man anger värden för optimal produktion bör man också nämna att småhusägare enligt examensarbetet kan få en lägre solelproduktion, då man ofta inte har helt optimerade förhållande med avseende på lutning, väderstreck och skuggning.
8. Här fanns ingen motivering till rekommendationen. Man kan inte utgå från att läsaren förstår mellan raderna vad som menas i sådana här texter som vänder sig till privatpersoner utan tidigare erfarenhet av solceller. Man måste vara mycket tydlig i hur man skriver sådana här texter och i denna guidetext saknades denna tydlighet.
Hej Bengt!
Punkt 3 är väl ett bra ämne för ett exjobb? Att ta reda på om undantaget för bygglov verkligen är ett undantag för de småhusägare som vill installera solceller och i så fall för hur stor andel av dem?
Punkt 4 Jag tycker fortfarande att den är på gränsen. Oklart hur petig en myndighet måste vara. Men det är ju i alla fall lätt att rätta till nu.
Punkt 7 Ofta anges bara laboratorievärden för konsumentprodukters prestanda. Här stod det ju i alla fall att det är maxprestanda som anges. Men såklart bäst att komplettera med någon idé om vad som är rimligt att förvänta sig. Det är ju svårt för folk att veta om ett normalår kan tänkas ge 95, 85 eller 75 procent av outputen under ett superår. Å andra sidan kanske det inte kommer så många fler normalår…
Punkt 9 har du ju redan fått vinst för.
Trevlig helg!
Ja, det vore intressant att veta hur stor andel som har behövt bygglov. Möjligen lite knepigt att samla in denna statistik om man måste fråga varje kommun. Blev lite förvirrad när det gäller sista punkten, skulle stå 8, ändrade det.
Lika dåligt är det på Konsumenternas energibyrå vilket jag påpekat för Anna som skrivit allt men hon tar tyvärr inte åt sig av kritiken.
Tråkigt när sådana människor som inte har egna anläggningar skriver om sådant de tror sig veta saker om….
Tråkigt att man inte kan lita på Energimyndigheten.