Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Din fråga är mer komplicerad än man skulle kunna tro och utan mer info går det inte att ge något entydigt svar. Det fick mig i alla fall att skriva inlägget “Vad påverkar effekten hos en solcellsanläggning?“.
Nuvärdet för lönsamheten talar om vilket nuvärdet är på summan av alla utgifter, inklusive investeringen, och intäkter under livslängden med hänsyn tagen till den kalkylränta man satt. Kalkylräntan kan man säga motsvarar det avkastningskrav man har. Om nuvärdet är positivt (grönt) har man gått med plus och investeringen är därmed lönsam sett över livslängden.
I Excelbladets kommentar till kalkylräntan skrev jag: “Här anges en real kalkylränta, där man från den nominella räntan räknat av inflationen. Här kan även ingå hänsyn till skatteeffekter, exempelvis att privatpersoner får göra ett ränteavdrag på 30% i inkomstdeklarationen för lån. För privatpersoner 1-2% om man antar realränta efter skatt för ett banklån. Om man vill göra en riskjustering kan man välja en högre ränta. För övriga används vanligen en högre kalkylränta än för privatpersoner, där det finns en stor spridning i vilken kalkylränta man brukar använda.”
I sig en intressant rubrik till denna tråd. Den fråga man ställer sig är vilka garantier ger egentligen installatörer när det gäller solelproduktionen (kWh per år)?
Nyligen var det uppe ett exempel i forumet när en solcellsköpare utanför Kramfors uppenbart fått glädjekalkyler när det gäller årlig solelproduktion i vissa offerter. Vad händer om anläggningen inte levererar enligt offerten? Troligen ingenting om det inte är något uppenbart fel på anläggningen är min gissning, eftersom installatörerna inte brukar garantera en viss årlig elproduktion. Rätta mig om jag har fel…
Att en solcellsanläggning ger lägre effekt efter växelriktaren (AC) än den installerade märkeffekten (DC) för modulerna är helt normalt. Hur mycket lägre det blir ett visst datum beror på taklutning, i vilket väderstreck anläggningen är monterad, dag på året (styr solhöjden, som påverkar solstrålningens infallsvinkel, som påverkar verkningsgraden) och vilken lufttemperaturen är, som påverkar celltemperaturen, som i sin tur påverkar effekten. Effekten sjunker med ca 0,4%/°C vid ökande solcelltemperatur.
Idag toppade vi på 4,56 kW med 4,794 kW installerat i rakt söderläge med 27 graders taklutning, det vill säga 95% av märkeffekten. Skulle kunna skriva ett inlägg om vad vi har haft för högsta effekt någonsin.
Intressant spörsmål. Fyrar var en av de första tillämpningar för solceller i Sverige i slutet 1970-talet. När vi åker skridskor på Mälaren åker vi förbi flera sådana fyrar. Oftast är det bara en enda solcellsmodul. Vet dock ingenting om batteristorlek och vilken effekt fyrarna har.
Förstår inte “avsaknad av sol på den aktuella platsen”.
Vi räknar lite på ditt fall. Fattar det som att det är 50 W kontinuerligt när det är skumt eller mörkt. Låt säga 5 000 h per år. Det gör att 250 kWh behövs per år. Anta montering vertikalt för att slippa snö och ett lågt utbyte på 700 kWh/kW (om platsen har mycket skuggning kan värdet bli lägre). Det ger en nödvändig installerad effekt på 357 W. Om det är blybatterier är verkningsgraden i storleksordningen 80%, då får vi att det behövs 446 W solceller. När det gäller energin under ett år borde man alltså klara det med några solcellsmoduler.
Däremot kommer det att behövas rätt duktigt med batterier för att klara vintern eftersom det är lite sol vintertid. Då behöver man räkna på solelproduktionen. För att kunna göra det måste man veta plats, om det går att sätta modulerna rakt mot söder och hur det är med eventuell skuggning. Dessutom behövs någon slags byggnad för batterierna och en sjökabel till märket etc.
Man skulle med andra ord behöva någon solcellskunnig som håller på med system som inte är nätanslutna som tittade på frågan lite mer i detalj.
Vet inte om du har så stor nytta av att kontakta Skatteverket, de är inte inblandade i lönsamhetsuppskattningen annat än de kan tala om reglerna för skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet, som finns på deras sida Mikroproduktion av förnybar el – privatbostad.
100 A * 230 V * 3 faser = 69 000 W = 69 kW (AC) är vad säkringen tål.
Den installerade moduleffekten (DC) = modulernas märkeffekt brukar vara större än växelriktarens högsta effekt (AC), eftersom modulerna vanligen aldrig ger märkeffekten och då man får förluster i växelriktare och kablar. Om man dessutom har ett montage i öst-väst kan man installera mera än i sydligt montage eftersom toppeffekten blir lägre om man har modulerna i öst-väst.
Har man dessutom alltid en egenanvändning och har en växelriktare där man kan ställa in hur mycket den som mest kan mata in till nätet skulle den installerade moduleffekten kunna ökas ytterligare. Är dock osäker på vad nätägarna tycker om en sådan lösning, som skulle kunna leda till att man installerar mycket mer än 69 kW vid 100 A säkringsabonnemang.
Vad är bakgrunden till din fråga?
Vi har Vattenfall som nätägare. Där kostar ett 16A abonnemang 4 330 kr/år efter de senaste årens rejäla höjningar. 20A och 25A kostar 6 050 kr/år respektive 7 570 kr/år.
Om du fyller taket blir du en nettoproducent av el, du kommer att producera mer el än du använder. Det innebär att nätbolaget med dagens skrivning i ellagen har rätt att ta ut en årlig kostnad för det inmatningsabonnemang man behöver när man börjar sälja sitt överskott av el. Hur mycket det kostar beror på vilken nätägare man har. Det är inte säkert att alla nätägare tar ut denna kostnad, fastän man har rätt till det. Fråga din nätägare hur de gör och vad det kostar Det finns ett förslag att man ska ta bort kravet på att man måste vara nettokonsument av el för att slippa betala inmatningsabonnemang, men när och om det skulle träda i kraft är oklart.
För att summera det hela kan det bli ökade fasta kostnader på flera tusen kronor per år om du höjer din säkring och blir nettoproducent. Detta ska ställas mot de ökade intäkterna. Nästan all (80-90%?) den tillkommande elproduktionen för den större solcellsinstallationen skulle bli ett överskott som matas in till nätet. Du kommer förmodligen att få ett så stort överskott att du inte skulle kunna få skattereduktion för riktigt hela överskottet, eftersom skattereduktion är maximerad till högst för så mycket el man köper under ett år.
Det behövs mera data för att kunna beräkna lönsamheten i detalj: pris för höjt säkringsabonnemang, pris för inmatningsabonnemang och man behöver göra en beräkning av elproduktionen och hur stort överskottet blir. Det är sådant som en bra installatör borde klara av eller också får du räkna själv. Denna ekonomi kan ställas mot hur man värderar att det blir snyggare att fylla taket med solceller och att priset per kW för solcellsanläggningen sannolikt blir lägre om du fyller taket.
I fliken grundläggande antagande anger man antal år till byte av växelriktare och kostnaden för detta. Om du har batterier och antar samma livslängd som för batterierna behöver du ”bara” ändra kostnaden för byte av växelriktare och där lägga till kostnaden för batterierna, angiven som kr per kW solceller.
Om du vill ha en annan livslängd för batterier får du manuellt gå in fliken kassaflöden och lägga till en reinvesteringskostnad som ett negativ värde för lämpliga år. Men det gäller då att man förstår vad man håller på med eftersom man då manipulerar Excelberäkningarna.
Tänk på att minst 10% av elen som man matar in i batterierna blir förluster som man inte får någon användning för och som måste räknas av i kalkylen.
Se Excelbladen från projektet “Investeringskalkyl för solceller“. Då lägger du en reinvesteringar vid lämpliga tider, som nuvärdesberäknas på samma sätt som görs för byte av växelriktare efter 15 år i den kalkylen. En svårighet kan vara att veta vad batterier kostar om 10-15 år.
För en normal småhusägare finns ingen ekonomisk lönsamhet med batterilager idag, se inlägget Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?.
Anledningen till att det är bra med hög egenanvändning är att värdet av den egenanvända solelen är högre än värdet för den sålda elen. I dessa inlägg görs en jämförelse av värdet av egenanvänd och såld el:
Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018
Utveckling av värde av såld solel 2011-2018Den sålda elen har idag ett högt värde på grund av skattereduktionen för överskottsel, så idag är det OK med ett stort överskott. Om skattereduktionen minskar eller försvinner kommer ekonomin för den sålda elen att försämras och då är det en fördel med hög egenanvändning.
Om man vill räkna på egenanvändningen måste man använda timdata, det blir väldigt fel om man bara tittar på månadsdata.
Det är helt OK. Solcellsanläggningen kommer sannolikt inte att ge mer än 8 kW, gjorde en snabbkoll i PVGIS. Det beror på man aldrig uppnår märkeffekten sommartid eftersom celltemperauren blir högre än vid vilken märkeffekten är definierad (25 grader). När celltemperaturen går över 25 grader, vilket den gör på sommaren när solen ligger på, sjunker verkningsgraden med 0,4%/grad över 25 grader. Dessutom är anläggningen mot SV, vilket ger lägre maxinstrålning än rakt mot söder, och det blir också några procent förlust i växelriktaren.
Man dimensionerar om möjligt alltid en högre moduleffekt än effekt på växelriktaren. Det ger bättre ekonomi att inte överdimensionera växelriktaren.
Intressant med de olika beräkningarna. Det blir i tur ordning 968, 980, 1001, 1000, 1037 (antaget att EON har 46 paneler som du skrev tidigare) kWh/kW. Står det ingen brasklapp för beräkningarna om att man inte tar hänsyn till snötäckningstid?
Du kan också jämföra priserna per kW. Exempelvis blir det 17 579 kr/kW, 14 516 kr/kW respektive 16204 kr/kW enligt de offertpriser du angav tidigare. Jag gissar att Svea Solar är billigast räknat per kW.
På OBOS webbsida står att deras solcellspannor ger ”ett effektuttag på upp till 120 kWh per kvadratmeter”. Det kan tyckas besvärande att man inte kan skilja på effekt och energi när man är i en energibransch. Står inte under vilka förhållanden 120 kWh/m2 gäller, så oklart hur man ska tolka ”upp till”. De har tunnfilmssolceller från Hanergy, så det är CIGS- teknologi.
Soltech ShingEl som har CdTe tunnfilmssolceller uppges ge ca 100 W/m2. Om vi antar att det gäller vid så kallade ”standard test conditions” där man använder 1 000 W/m2 i strålning innebär det ca 10% modulverkningsgrad.
För St Eriks solcellspannor hittar jag ingen specifikation, bara att de har en effekt på 9 W styck.
Teslas har också en takpanna, ”Solar roof”. Går att göra en reservation på Teslas svenska hemsida men det står skrivet i stjärnorna om och när man kan få en leverans.
Dessa byggnadsintegrerade lösningar är tämligen nya på marknaden så någon erfarenhet av lång tid i drift finns väl inte än helt enkelt. De ger snyggare installationer så de har framtiden för sig. Vad som legat byggnadsintegrerade lösningar i fatet har varit priset. Det vore intressant att se en jämförelse av totalpriser inklusive installation för de olika lösningarna i jämförelse med en vanlig standardinstallation.
Man kan jämföra prestanda med vanliga moduler baserade på kiselsolceller som i bra lägen i Mälardalen ger 900-1 000 kWh/kW per år. Med en modulverkningsgrad på 17-18% gör det 5,5-6 m2/kW och 150-170 kWh/m2 per år. Vanliga standardsolceller ger alltså betydligt mer solel per m2. Men om man å andra sidan ska fylla hela sitt tak med solceller kommer man säkert att få ett stort överskott av solel, som på sikt kommer att ha ett lägre värde än egenanvänd solel, vilket gör att man skulle kunna nöja sig med solceller som har lägre verkningsgrad för att minska överskottet.
Eftersom du bor i Nyland bor du en bit från kusten och därmed är det lite mindre solstrålning än vid kusten. Tror därför att din energirådgivares uppskattning stämmer bäst för ett år med normal solstrålning.
Däremot var speciellt E.ON:s offert en riktig glädjekalkyl, vilket förvånar och inte ger något förtroende. Man borde inse att det blir en lång snötäckningstid så långt norrut på ett tak med 27 graders lutning och inse att ett utbyte på över 1 000 kWh/kW per år är orimligt för ett år med normal solstrålning där du bor. Enligt examensarbeten jag är och har varit handledare för vid Mälardalens högskola är det en liten andel av svenska solcellsanläggningar som får ett utbyte över 1 000 kWh/kW under ett normalsoligt år.
Om man får olika offerter och de ger lika olika uppskattningar för energiutbyte per kW kan man som lekman vara frestad att välja den som ger högst utbyte. MEN, detta är bara beräknade värden som har osäkerheter, det är ingen garanti, och har man oskuggat söderläge som du finns ingen anledning att tro att olika solcellsinstallationer ska skilja mer än 1-2% i årligt utbyte. Skillnaderna kan bero på växelriktarens verkningsgrad eller möjligen i val av kablar och kabellängder som kan ge små skillnader i resistiva kabelförluster samt att det möjligen kan vara små skillnader beroende på modulval. Det är orimligt att tro att skillnaderna skulle kunna bli så höga som 95 kWh/kW som det är för de tre olika offerterna.
Kravet på bygglov togs bort ifjol om solcellsanläggningen följer byggnadens form, om inget annat sägs i detaljplanen för området. Utanför detaljplanerat område eller för markbaserade anläggningar behövs normalt sett inte bygglov. Se Boverket för mera info.
Att man ska behöva redovisa produktionsdata om man fått investeringsstöd är väl något som ska tas bort, om det inte redan har gjorts så.
Visst får man och visst går det att bygga en solcellsanläggning som fungerar vid strömavbrott, men så gott som inga nätanslutna solcellsanläggningar byggs så i Sverige. Det blir som du konstaterat en rätt hög extra kostnad i kombination med den batteribank som behövs. För att klara ett strömavbrott vintertid över längre tid behövs nog dessutom en större batteribank än de normala för solcellsanläggningar.
Här är repris på kommentar som jag skrev för ett knappt år sedan:
Ett solcellssystem som är nätanslutet slutar leverera ström om spänning eller frekvens går över eller under vissa gränser. Det är en säkerhetsfråga att solcellssystemet inte ska kunna mata in ström till nätet när det blivit eller gjorts strömlöst, så kallad ödrift får inte uppstå. I den svenska standarden SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” (som även är en europeisk standard) finns de svenska kraven vid avvikelser på nätspänning och nätfrekvens.
Det går att bygga solcellssystemet så att det kopplar bort från nätet vid strömavbrott och att det då kan fortsätta att leverera ström till huset, utan risk för att ström matas in till nätet utanför huset. Visst vore det en fördel om solcellssystemen kunde fungera även vid strömavbrott och en billig lösning för det vore välkommen. I Sverige har vi så korta tider med strömavbrott att man inte anser att det är lönt att bygga dem så att de fungerar vid strömavbrott. 2015 hade elnätskunderna i genomsnitt 1,2 avbrott och den totala tiden utan el var i genomsnitt 118 minuter, enligt Energimarknadsinspektionen. Ungefär hälften av elkunderna hade inget strömavbrott under 2015. Man behöver även tänka på när under dygnet och året strömavbrotten kommer. Om ett strömavbrott kommer nattetid har man inte någon nytta av solcellerna och vintertid är solelproduktionen vanligen låg. Om batterier blir vanliga i framtiden i småhus skulle det kunna hjälpa till.
Skrev i december 2011 inlägget Solcellerna obrukbara vid strömavbrott, då vi hade haft strömavbrott i 37 timmar.
