Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Du behöver inte vara så oroad, det hela verkar vara i sin ordning.
En solcellsanläggnings märkeffekt definieras vid en solinstrålning på 1000 W/m2 och en solcelltemperatur på 25°C. I praktiken har man i stort sett aldrig dessa förhållanden. På sommaren med full solinstrålning blir solcelltemperatur betydligt högre, kan bli 60-70°C och då sjunker verkningsgraden. För kiselsolceller sjunker verkningsgraden med ca 0,4%/°C när man överstiger 25°C. Man har dessutom förluster i växelriktaren, i DC-kablar och man använder därför vanligen lägre effekt (AC) på växelriktaren än märkeffekten (DC) för solcellsmodulerna. Det blir en billigare växelriktare och den kommer att jobba med lite högre verkningsgrad, eftersom den sjunker vid de lägsta effekterna. Se även inlägget Vad påverkar effekten hos en solcellsanläggning?.Solsintrålningen kan mycket kortvarigt bli högre än 1000 W/m2 vid växlande molnighet på grund av reflektion i molnkanterna, men det är så korta tider att det är försumbart om man tittar över ett års tid.
Jag gjorde en beräkning med PVGIS med databas ERA5 för solinstrålning för år 2016, med taklutning 38 grader, tak åt SSV i Västerås och installerad effekt 12,6 kW. Den högsta effekten under ett år blev ca 10,8 kW. Växelriktaren kommer i ditt fall att begränsa uteffekten till 10 kW. Du förlorar därmed lite effekt under några timmar under året. Under detta år blev det under 11 timmar och den förlorade effekten blev 3 kWh, så det är försumbart. Det kan bli lite andra värden för andra orter och andra år.
Det viktiga att titta på är snarare för mycket solcellsanläggningen producerar under ett år, där man brukar använda jämförelsetalet kWh/kW för det årliga utbytet.
Finns fler forskningsartiklar om kylflänsar på solcellsmoduler än leverantörer är min tro. Har för mig att jag sett en amerikansk leverantör som har kylflänsar, men hittar inte på dem nu. Även i betydligt varmare klimat än i Sverige används standardmoduler utan kylning.
Finns många olika elmätare, har inte koll på storlekarna.
I ellagen står att ”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen.”
Det blir därför i normala fall ingen kostnad för byte av elmätare när man installerar solceller. I detta fall kompliceras det av vem som äger elmätarskåpet. De hushåll som delar skåpet eller nätägaren?
Det blir ingen el som blir bortkastad. Endera används elen i huset eller också matas elöverskottet in till nätet. Det är inte säkert att det som sker i praktiken i de olika faserna återspeglas i vad elmätaren mäter. Det beror på vilken typ av elmätare man har, om den summerar ett värde över alla faser eller om det är en “sann” 3-fas-mätare. Se de gamla inläggningen Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I och Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II.
Företaget Ferroamp har en produkt som tillämpar fasutjämning.
16A säkring * 230 V * 3 faser = 11,04 kW = max vad säkringen klarar.
(30+26) paneler * 320 W = 17,92 kW, men den toppeffekten kommer du inte att uppnå, eftersom man får förluster i växelriktare och kablar samt att toppeffekterna för de olika taken blir på lite olika tider.
Då taklutningen saknas går det inte att räkna ut vad toppeffekten blir. Vid 27 graders taklutning blir toppeffekten mellan 14 kW och 15 kW vid uppskattning med PVGIS. Det skulle därmed behövas en egenanvändning på 3-4 kW när toppeffekten nås för att undvika att överskottet överstiger de 11 kW säkringen klarar. Gissar att elanvändningen inte är så hög mitt på dagen sommartiden och då klarar inte 16 A säkring detta.
En billigare lösning än att öka säkringsabonnemanget, som leder till höjda årliga kostnader, är att välja växelriktare där man kan begränsa hur mycket el som matas in till nätet. Vet inte om den funktionen finns i Fronius växelriktare.
Frågan är vad Jämtkraft:s årliga fasta avgift är för ”lagring” av dina 6 000 kWh? Det står att avgiften beror på storleken av överskottet och att den är minst 20 kr/månad = 240 kr/år, så denna kostnad måste du dra av från din eventuella vinst på ”lagringen”. Att sia om framtida spotpriser är svårt. 2018 var augusti den månad som hade högst spotpris och under 2017 var det september, så det är inte säkert att spotpriset är som högst vintertid.
Finns nog ingen statistik på det. Jag tror att det är en liten andel som gör det själva.
2017 gjordes ändringar i regelverket som gör att det är få småhusägare som får göra installation av elkablarna själva. Elsäkerhetsverket skriver så här under “Vem får installera solceller?”
“Elinstallationsarbete i samband med installation av solceller får endast utföras av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram, eller av en elinstallatör som är auktoriserad för arbetet och som utför elarbetet på sin egen elanläggning.”Man får betala energiskatt, elcertifikatavgift och moms på det för den el man tar tillbaka under vinterhalvåret. Oklart om det påverkar avgiften för elöverföringen, antar att den blir oförändrad över året. Om det blir en vinst eller inte beror då på hur stor prisskillnaden är för elhandeln mellan sommar och vinter. Det hela hänger även på hur mycket el man tar tillbaka. Man får tänka på att det kostar ”från” 20 kr/månaden = minst 240 kr/år. Om man exempelvis har ett överskott på 1 000 kWh/år blir det minst 24 öre/kWh i fast avgift. Det är rätt mycket. Om man har större överskott blir det lägre fast avgift per kWh, men står också att ”månadsavgiften baseras på hur stort överskott du har producerat”. Svårbedömt, men man täljer nog inte guld med kniv…
I en del simuleringsprogram kan man lägga in skuggande objekt. Det går exempelvis i PVsyst (köpprogram). I webbaserade PVGIS kan man lägga in egen horisontprofil, men inte näraliggande skuggande objekt som träd.
Fronius 6.0 liksom andra växelriktare i denna effektklass har två MPPT:er (maxeffektföljare) och det betyder att man kan se de strängar man ansluter till dessa som två separata system. Det går därför utmärkt att sätta panelerna på olika tak så länge man ansluter strängarna från de två olika taken till varsin MPPT.
Genom att ha panelerna på olika tak blir produktionskurvan jämnare över dagen och möjligheten ökar för att ha en högre egenanvändning. Om de två taken har ungefär samma avvikelse från söder ger det ingen direkt produktionsfördel att montera alla panelerna på ett av taken, eftersom det blir marginell skillnad i solelproduktion mellan taken.
När det gäller ekonomin får du kolla med installatören vad de olika systemen kostar inklusive installation. Billigaste nyckelfärdiga anläggningen blir lönsammast.
Det är också en fråga om du vill ha loggning på varje modul eller på varje par av moduler. Man ser inte data för vardera modul om man har en optimerare för två moduler.
Det jag menade var att det var olämpligt att montera två moduler med olika väderstreck till en optimerare. Om man kan ha bara en modul i en optimerare gjord för två moduler har jag inte tänkt på tidigare, men det ska väl fungera då “MPPT operating range” börjar vid 12,5 V enligt specifikationen för P600 och P700.
Däremot kan man inte blanda exempelvis P300 eller P350 optimerare (för en modul) med P600 eller P700 (för två moduler) i en sträng, se SolarEdge Power Optimizers Inter-compatibility – Europe and APAC.
Ett litet tillägg. LCOE kan ses som lägsta pris som den producerade elen måste säljas för att gå jämt upp med kostnaderna under livslängden och då behöver även produktionen nuvärdesberäknas.
Hoppas att det blivit lite klarare.
Om en sektion har ett annat väderstreck än de två övriga kommer de att ha sina respektive toppeffekter vid olika tidpunkter. Om det stämmer kommer 10 kW växelriktare utan vidare att räcka till. Även om så inte skulle vara fallet bör 10 kW räcka till. Eftersom panelerna har olika lutning kommer tiden för toppeffekten att variera något.
Eftersom du verkar planerar udda antal paneler på två av sektionerna går det inte att använda optimerare för två paneler, då skulle man för ett par av optimerarna få paneler som har olika orientering och därmed olika spänning-ström-karakteristik, det är olämpligt. Optimerare från Solar Edge för två paneler kräver minst 15 kW växelriktare.
Vid ett första påseende kan det verka lite ologiskt, men sådan är metoden. LCOE är en internationellt vanlig metod och det hela förklaras så här i rapporten “LEVELIZED COST OF ELECTRICITY RENEWABLE ENERGY TECHNOLOGIESMarch 2018” från Fraunhofer Institute for Solar Energy systems ISE:
“The LCOE results from the comparison of all costs, which arise throughout the lifetime of the power plant for the construction and operating of the plant, with the sum of the generated amount of energy throughout the life cycle. The calculation can be conducted either on the basis of the net present value method (NPV) or the so-called annuity method. When applying the net present value method, the expenses for the investment, as well as the payment flows of revenues and expenditures during the plant’s lifetime, are calculated by discounting related to a shared reference date. For this purpose, the present values of all expenses are divided by the present value of electricity generation. A discounting of power generation initially seems incomprehensible from a physical point of view, but is a consequence of financial mathematical transformations. The underlying idea is that the generated electricity implicitly corresponds to the revenue from the sale of this energy. Thus, the further this income is in the future, the lower the associated present value. The total annual expenditure throughout the entire operating period consists of the investment expenditure and the operating costs, which arise during the lifetime. For the calculation of LCOE for new plants, the following applies”Om du med en solcellsanläggning producerar mindre än vad din elanvändning var före köpet av solcellsanläggningen blir du nettokonsument av el. Om du exempelvis köpte 10 000 kWh/år före installationen, kan du producera upp till 10 000 kWh/år utan att bli nettoproducent, oavsett vilken egenanvändning du får. Det kan uttryckas så här:
Solelproduktion = Egenanvändning + Överskott
Köpt el efter = Köpt el före – Egenanvändning = Köpt el före – (Solelproduktion – Överskott) = Köpt el före – Solelproduktion + Överskott.
Köpt el efter får vara högst så stort som överskottet. Sätter vi Köpt el efter = Överskott i formeln ovan, ger det att Solelproduktion får vara högst så stor som Köpt el före.Exempel: Om du producerar 10 000 kWh solel per år och egenanvändning är 3 000 kWh ger det att överskottet blir 7 000 kWh. Mängden köpt el efter installationen blir 10 000 kWh – 3000 kWh = 7000 kWh.
Solelproduktionen är ca 800 – 1 100 kWh/kW, beroende på var man bor i Sverige, om man har ett hyggligt läge för solceller, under ett år med normal solinstrålning. Man kan i förväg beräkna solelproduktion per installerad kW, vilket ger hur stor effekt man kan installera.
Då både elanvändning och solelproduktionen kan variera mellan olika år ska man väl inte lägga sig precis på gränsen, utan se till att man har lite marginal.
Vi hoppas också att man snart tar bort kravet på man måste vara nettokonsument för att slippa kostnaden för inmatningsabonnemanget. Vi vill att lämpliga takytor ska utnyttjas på bästa möjliga sätt för solceller och då ska vi inte ha en regel som sätter krokben för det.
