Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018

Under 2008-2015 var det en sjunkande trend för värdet av egenanvänd solel medan det sedan 2016 har varit en kraftigt ökande trend. Från och med december 2015 har värdet ökat från 91 öre/kWh till 142 öre/kWh under oktober 2018 i detta exempel. Som mest var värdet 157 öre/kWh under augusti i år.

Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet beräknades som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med oktober 2018 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2).
  • Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
  • Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
  • Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat.
  • Moms. 25%.
  • Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för installation av elcertifikatmätare och årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det är svårt att få någon lönsamhet i det för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
  • Ingen hänsyn har tagits till inflation.

Historisk och framtida trend

I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling. Det har inte heller varit en ökande utveckling, annat än under de knappt tre senaste åren.

När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet blir trenden ett något sjunkande värde för egenanvänd solel under de senaste nästan elva åren, vilket skulle vara än tydligare om man skulle ta hänsyn till inflationen. En linjär trendlinje är dock missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.

Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.

Faktorer som kan ge högre värde för egenanvänd solel
Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer inom de närmaste åren vilket temporärt kommer att minska Sveriges elproduktion, möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker etc. vilket i kombination med minskad elproduktion kan ge ett högre elhandelspris är exempel på faktorer som nämns som kan ge ett ökat värde för egenanvänd solel.

Läste nyligen i ett bildspel som visades i receptionen på Vattenfalls stora kontor i Solna att “behovet av el ökar hela tiden”. Många tror nog att det är så, men förvånande att läsa denna myt hos Vattenfall. Sveriges elanvändning idag är i stort sett densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, och elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet. Tror att Vattenfall snarare menade beroendet istället för behovet om man tänkte på Sverige eller också tänkte man på världens elanvändning, som har en ökande trend.

Faktorer som kan ge lägre värde för egenanvänd solel
Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2017 hade 7,2% solel i sin nätanslutna elproduktion (enligt statistik från Fraunhofer ISE), att jämföra med Sveriges mindre än 0,2%, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.

Att tänka på

Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns ca 155  nätbolag (enligt Energiföretagen) och 143 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling av värde av såld solel 2011-2018.

PS 24/11. Hade missat påslaget på 2 öre/kWh i elhandelspriset. Gjorde därför en justering av figurerna och värdena i första textstycket.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med oktober 2018.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med oktober 2018 (blå kurva) och linjär trendlinje (rödlinje).

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med oktober 2018 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (rödlinje).

294 kWh solel under september

2018 kommer att bli det bästa året för vår utbyggda solcellsanläggning. Efter september hade vi passerat helåret 2017 och den 3 oktober passerade vi helåret 2016.

Under september månad gav våra solceller 294,2 kWh (61,4 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var mer än september ifjol som gav  225,4 kWh (47,0 kWh/kW) men mindre än september 2016 som gav 320,8 kWh (66,9 kWh/kW).

Bästa dag blev 2 september med 15,8 kWh (3,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var rekord för september för vår utbyggda solcellsanläggning, som vi haft snart tre år. Vår allra bästa dag hittills var 12 maj 2017 med 27,16 kWh (5,7 kWh/kW).

I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under september.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under september använde vi 99 kWh (34%) själva och matade in ett överskott på 196 kWh (66%) till nätet. Under senaste året (okt 2017 – sep 2018) har egenvändningen varit 35% i genomsnitt. Egenanvändningen räknad i procent har minskat i år på grund av den höga solelproduktionen, där merparten av den ökade solelproduktion blir överskott som matas in till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskat.

Grad av självförsörjning

Vi köpte 274 kWh el under september och vår elanvändning var 373 kWh, inklusive den egenanvända solelen. Av vår elanvändning var 26% solel. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 79%.

Vi var ett plushus under maj-augusti, men under september var solelproduktionen 79 kWh lägre än elanvändningen. Under 10 av månadens 31 dygn producerade solcellerna mera el än vår elanvändning under dygnet.

Under 118 hela timmar under månaden var vi självförsörjande och köpte ingen el enligt Vattenfalls data per timme. Vi var säkert självförsörjande under delar av flera timmar, men det går inte att utläsa ur timstatistiken.

I media skriver man ibland om självförsörjning när man i egentligen menar att man producerar lika mycket eller mer el som man använder under exempelvis en månad.

Solfångare

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006. Vi bor 1 km från utkanten av ett stort nybyggnadsområde där 5 000 bostäder planeras på sikt men dit lät kommunen inte dra någon fjärrvärme, man bedömde väl att det inte var lönsamt med dagens energisnålare hus.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar elproduktion och utbyte per modul  under september månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog under sen eftermiddag och kväll.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal. Vi hade även tre stycken 100 W begagnade solcellsmoduler från slutet av 2006, men på den tiden hade vi ingen loggning av driftdata.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Växelriktarens verkningsgrad

Genom att summera de enskilda modulernas energiproduktion (DC) och jämföra med växelriktarens värde (AC) kan man räkna ut växelriktarens verkningsgrad. Den blev i genomsnitt 95,2% under september. Man får dock ta detta värde med en nypa salt eftersom mätnogrannheten kan spela spratt. I databladet anges att “European Weighted Efficiency” är 97,3% för vår växelriktare, SolarEdge SE5K.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Enligt växelriktarens mätvärden var solelproduktionen 297,9 kWh under september. Det var 1,26% högre värde än från elmätaren. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion, egenanvändning och överskott inmatat till nätet per dygn under september 2018. Solelproduktion är data från växelriktaren. In- och utmatning är data från vår nätägare Vattenfalls webb.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under september 2018. Solelproduktion är växelriktardata vilka skiljer sig något från elmätardata. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, som var 12 kWh under månaden. Därför är värdena för egenanvändning annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under september 2018. Modulernas värden är DC-värden, medan växelriktarvärdet är AC. Modul 15 är vänd mot öster, modul 16 mot väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket, som skuggas mera. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under september 2018. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20181016

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från september ifjol. För att förstå betydelsen av hur stor egenanvändning man har av solelen och eventuellt värde av energilagring måste man ha koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd.

Detta är en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

När det gäller elhandelspris har till skillnad från tidigare spotpris + 2 öre i påslag använts, som det är hos vår elhandlare Utellus. Vi är andelsägare i vindkraft och om vi behöver köpa någon el utöver de andelar vi har blir det från Utellus, tidigare OX2 och O2, där de sistnämnda bildade O2 ekonomisk förening där vi ursprungligen köpte våra vindandelar.

Har använt det genomsnittliga spotpriset 40,9 öre/kWh, exklusive moms, i elområde SE3 på Nord Pool spot under ett år (oktober 2017-september 2018). Med 2 öre/kWh i påslag blir det 42,9 öre/kWh, exklusive moms. En rejäl ökning jämfört med 2017, då det genomsnittliga spotpriset var 30,1 öre/kWh under året.

Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder. I stället för att ha rörligt elhandelspris som följer spotpriset kan man exempelvis ha ett bundet avtal under ett år.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. Utellus anger den dock på våra elräkningar och den var för oss rekordhöga 7,19 öre/kWh, exklusive moms, i september i år.

Elcertifikatavgiften varierar mellan olika elhandelsbolag. Elcertifikatavgiften bör vara elcertifikatpriset * kvotplikten (29,9% under 2018) plus ett påslag från elhandlaren för deras kostnader vid köp och försäljning av elcertifikat. Eftersom priserna för elcertifikat ökat kraftigt under året har även elcertifikatavgiften ökat rejält under 2018.

Elöverföring. 27,2 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista (vår nätägare) för enkeltariff = samma pris under årets alla timmar. Vid gångna årsskiftet gjordes en prishöjning med 1,6 öre/kWh (+6,3%). Under senaste nio åren har priset höjts med 70%!

Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder. Man kan också ha tidstariff där man betalar ett högre timpris dagtid under vintermånaderna.

Här finns ett orosmoln för småhusägare som har solceller. Det finns en vilja hos nätägarna att gå över till tariffer baserade på effekt (kW) istället för energi (kWh). Några nätbolag har redan effekttariffer. Sala-Heby Energi, Sollentuna Energi och Malungs Elnät är de jag känner till, det kan finnas flera. Det rörliga nätpriset (“nättariffen”) baseras hos dem på medelvärdet av högsta effekten under 3-5 timmar under en månad mellan kl. 07-19 (enbart vardagar hos Sala-Heby Energi).

Om alla nätbolag skulle övergå till effekttariffer skulle det medföra att dagens värde per kWh för elöverföringen försvinner för småhusägare för egenanvänd el. För oss rör det sig om 34 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet på egenanvänd el. Anledningen till att detta värde försvinner är att de högsta effekterna för småhusägare normalt är när det inte är någon solelproduktion (morgon och kväll, mulna dagar). Det skulle också göra att för många skulle det vara lönsammare att mata in solelen till nätet än att använda den själv om skattereduktion skulle finnas kvar med samma belopp som idag. Även för batterilager till solel skulle det bli ett bakslag, då ökad egenanvändning av antalet producerade kWh solel skulle bli Ebberöds bank. Batterilagrets ekonomi skulle bli beroende av i vilken mån effekttoppar kan sänkas och för denna funktion skulle det vara billigare att använda köpel för att ladda batteriet istället för solel. Med effekttariffer skulle det med andra ord kunna bli bakvända världen för många solcellsägare…

Energiskatt. 32,5 öre/kWh, exklusive moms. En höjning med 0,6 öre/kWh (+1,8%) gjordes vid årsskiftet. Vid kommande årsskifte görs en ny höjning till 34,7 öre/kWh +(+6,8%).  I vissa nordliga kommuner är energiskatten 23,5 öre/kWh eftersom man får göra ett skatteavdrag. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, yrkesmässig växthusodling, datorhallar eller om man bedriver yrkesmässigt jord-, skogs- eller vattenbruk får man energiskatten återbetald, bortsett från 0,5 öre/kWh.

I Energiöverenskommelse ingick att sänka effektskatterna för kärnkraft och fastighetsskatterna för vattenkraft. Dessa sänkningar finansieras genom en succesiv höjning av energiskatten.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid. Om man har ett batterilager och även kan ladda det från nätet kan man i vissa sammanhang minska effekttoppar och det kan då bli aktuellt med lägre fasta kostnader om man har ett effektabonnemang. Det är specialfall som inte tas med i denna sammanställning.

Här har antagits att överskottselen säljs till Nord Pool spotpris, vilket gäller hos de flesta elbolag som köper solel, utan något avdrag. Enstaka elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, upp till 1 kr/kWh. I takt med att solelmarknaden växer borde priset gå mot marknadspriset för el som är Nord Pool spotpris.

Värdet för elcertifikat var i medel 11,335 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar.

Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel med elcertifikat 2021-2023 är det låga 3-4,5 öre/kWh, så det är oklart om elcertifikatpriserna kommer att hålla dagens nivåer om några år.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 42,8% fossil el år 2017.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms, i så kallad energiersättning. Den senaste förändringen var en sänkning med 0,3 öre/kWh (6%) i januari 2017. Det är intressant att medan priset för elöverföring och fasta avgifter har ökat kraftigt under senare år har energiersättningen minskat med 22% sedan 2014! Undrans varför? Vore intressant att höra en förklaring till detta…

Beloppets storlek varierar mellan olika nätbolag. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar (exempelvis nätnytta) hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat och skattereduktion för såld överskottsel blir värdet av egenanvänd solel, som ersätter köpt el,  20 öre/kWh högre än värdet av såld el, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris som i detta exempel. Skillnaden har ökat med 9 öre sedan september ifjol beroende på att elcertifikatavgiften och energiskatten ökat, medan värdet av elcertifikat minskat något. För de som saknar tilldelning av elcertifikat, vilket gäller en majoritet av småhusägare, blir egenanvänd solel värd 31 öre/kWh mer än såld solel.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare eller tillhör någon annan av de som betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt på köpt el är det idag lönsammare att sälja solelen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Skattereduktionen är begränsad till högst 30 000 kWh eller som mest den mängd el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten vara högst 100 A. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Värde (öre/kWh)
Värde egenanvänd el vid rörligt avtal för köpt el.
Exklusive elcertifikat.
138
Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el.
Exklusive elcertifikat.
104
Värde egenanvänd el i jordbruk.
Inklusive elcertifikat.
89
Värde såld el med skattereduktion.
Inklusive elcertifikat.
118
Värde såld el utan skattereduktion.
Inklusive elcertifikat.
58

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Exempel på värde av egenanvänd respektive såld solel.

Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från oktober ifjol och motsvarande inlägg i maj 2015. För att man ska förstå betydelsen av vilken egenanvändning man har av solelen och eventuellt värde av energilagring måste man ha koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd.

Detta är en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, så se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

Kundkrafts lägsta elhandelspris för ett fast 1-årsavtal är för närvarande 37,05 öre/kWh, exklusive moms och inklusive elcertifikatavgift. Det är 0,44 öre/kWh högre än oktober ifjol. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder. Man kan exempelvis välja rörligt elpris och man betalar då Nord Pool spotpris plus 5,27 öre/kWh för att täcka påslag och elcertifikatavgift hos Kundkraft.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. Utellus (tidigare namn OX2) anger den dock på våra elräkningar och den var 2,40 öre/kWh, exklusive moms, i augusti. Det är en sänkning med 1,65 öre/kWh jämfört med oktober 2016. Elcertifikatavgiften varierar mellan olika elhandelsbolag. Hittade två andra uppgifter: Öresundskraft 2,0 öre/kWh och Värnamo Energi 2,5 öre/kWh, exklusive moms. Antog 2,5 öre/kWh, exklusive moms i elcertifikatavgift. Sänkningen från ifjol har att göra med att elcertifikatpriserna har rasat i år. Elcertifikatavgiften bör vara elcertifikatpriset * kvotplikten (24,7% i år) plus ett påslag från elhandlaren för deras kostnader vid köp och försäljning av elcertifikat.

Elöverföring. 25,6 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista för enkeltariff (vår nätägare). Det är en höjning med 2,4 öre/kWh (10,3%!) jämfört med oktober 2016. Det är andra året i rad som Vattenfall höjt priset för elöverföringen med 2,4 öre/kWh vid årsskiftet, vilket gör att den på två år ökat med 23%. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder.

Här finns ett orosmoln för småhusägare som har solceller. På Solforum i Västerås tidigare i veckan hördes ett rykte att Vattenfall Elnät planerar att gå över till effekttariffer 2020. Några nätbolag har redan effekttariffer. Sala-Heby Energi, Sollentuna Energi och Malungs Elnät är de jag känner till, det kan finnas flera. Det rörliga nätpriset (“nättariffen”) baseras hos dem på medelvärdet av högsta effekten under 3-5 timmar under en månad mellan kl. 07-19 (enbart vardagar hos Sala-Heby Energi). Om alla nätbolag skulle övergå till effekttariffer skulle det medföra att dagens värde per kWh för elöverföringen försvinner för småhusägare på egenanvänd el. För oss rör det sig om 32 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet på egenanvänd el. Anledningen till att detta värde försvinner är att de högsta effekterna är när det inte är någon solelproduktion (morgon och kväll, mulna dagar). Det skulle också göra att för många skulle det vara lönsammare att mata in solelen till nätet än att använda den själv om skattereduktion skulle finnas kvar med samma belopp som idag. Även för batterilager till solel skulle det bli ett bakslag, då ökad egenanvändning av antalet producerade kWh solel skulle bli Ebberöds bank. Batterilagrets ekonomi skulle bli beroende av i vilken mån effekttoppar kan sänkas och för denna funktion skulle det vara billigare att använda köpel för att ladda batteriet istället för solel. Med effekttariffer skulle det med andra ord kunna bli bakvända världen för många solcellsägare…

Energiskatt. 32,5 öre/kWh, exklusive moms, vilket är en ökning med 3,3 öre/kWh jämfört med oktober 2016. I vissa nordliga kommuner är energiskatten 22,9 öre/kWh eftersom man får göra ett skatteavdrag. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, yrkesmässig växthusodling, datorhallar eller om man bedriver yrkesmässigt jord-, skogs- eller vattenbruk får man energiskatten återbetald, bortsett från 0,5 öre/kWh.

I Energiöverenskommelse ingick att sänka effektskatterna för kärnkraft och fastighetsskatterna för vattenkraft. Dessa säkningar finansieras genom en höjning av energiskatten.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid. Om man har ett batterilager och även kan ladda det från nätet kan man i vissa sammanhang minska effekttoppar och det kan då bli aktuellt med lägre fasta kostnader om man har ett effektabonnemang. Det är specialfall som inte tas med i denna sammanställning.

Nord Pool spotpris har hittills under 2017 varit 29,40 öre/kWh i område SE3. Under 2016 var det i medel 27,78 öre/kWh, exklusive moms, så det har blivit en ökning under detta år. Så sent som 2010 var spotpriset 54,25 öre/kWh. Här har antagits att överskottselen säljs till spotpriset, men vissa elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, se Köpare solel.

Värdet för elcertifikat var i medel 13,112 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar. Det är 2,9 öre/kWh lägre än förra uppdateringen i oktober 2016.

De höjda kvotplikterna som infördes från januari 2016 har inte räckt till för att höja priserna på elcertifikat, istället har vi sett en kraftig nedgång i priserna under 2017. Enligt statistiken i Cesar har månadsmedelpriset varit under 10 öre/kWh under alla månader i år utom i januari och mars. Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel 2018-2022 ses inte någon ljusning för elcertifikatpriserna.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 48,4% fossil el år 2016.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms, i så kallad energiersättning. Ersättningen sänktes med 0,3 öre/kWh vid årsskiftet. Beloppets storlek varierar mellan olika nätbolag. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen knappt 11 öre lägre än värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris i detta exempel. Skillnaden har ökat med knappt 5 öre sedan ifjol eftersom energiskatten höjts och priserna på elcertifikat gått ner.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare eller tillhör någon annan av de som betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt på köpt el är det idag betydligt lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Skattereduktionen är begränsad till högst 30 000 kWh eller som mest den mängd el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten vara högst 100 A. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Värde (öre/kWh)
Värde egenanvänd el vid fastprisavtal för köpt el. Exklusive elcertifikat. 118,9
Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el. Exklusive elcertifikat. 86,9
Värde egenanvänd el i jordbruk. Inklusive elcertifikat. 76,3
Värde såld el med skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 108,2
Värde såld el utan skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 48,2

PS 20/9. Uppdaterade diagrammets beskrivningstext. Spotpris och elcertifikatpris gäller januari-augusti 2017. Kan även tilläggas att elöverföringen gäller för enkeltariff hos Vattenfall Söder, om man har tidstariff är det ett annat pris.

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Exempel på värde av egenanvänd och såld solel.

Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från i maj ifjol. Hade tänkt skriva om ekonomin för energilagring redan ifjol men det blev inte av, men det är nu högaktuellt med tanke på regeringens nya bidrag till energilager. För att man ska förstå eventuellt värde av energilagring måste man ha full koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd, så vi börjar med en uppdatering av detta ämne.

Texten i fjolårets inlägg är fortfarande aktuell, så läs gärna den. Här kommer en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, så se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

Kundkrafts lägsta elhandelspris för ett fast 1-årsavtal vid senaste upphandling var 37,49 öre/kWh, exklusive moms och inklusive elcertifikatavgift. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. OX2 anger den dock på våra elräkningar och den var 4,05 öre/kWh, exkusive moms, i oktober. Det är en höjning med 0,55 öre/kWh jämfört med maj 2015. Lite förvånande då elcertifkatpriser gått ner sedan dess. Hittade ett par elbolag som redovisar avgiften på sina hemsidor: Öressundskraft 3,6 öre/kWh och Värnamo Energi 4,0 öre/kWh, exklusive moms. Antog 4,0 öre/kWh, exkusive moms i elcertifikatavgift.

Elöverföring. 23,2 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista (vår nätägare). Det är en höjning med 2,4 öre/kWh (11,5%!) jämfört med maj 2015. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder.

Energiskatt. 29,2 öre/kWh, exklusive moms, vilket är en sänkning med 0,2 öre/kWh jämfört med 2015. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt, 19,3 öre/kWh. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid.

Nord Pool spotpris har hittills under 2016 varit 25,0 öre/kWh i område SE3. Under 2015 var det i medel 20,59 öre/kWh, exklusive moms, vilket var det lägsta priset under de senaste 15 åren. Under 2014 var spotpriset 28,78 öre/kWh och så sent som 2010 var det 54,25 öre/kWh. Här antagits att överskottselen säljs till spotpriset, men vissa elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, se Köpare solel.

Värdet för elcertifikat var i medel 16,012 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar. Det är ca 2,2 öre/kWh lägre än i maj 2015.

Den höjda kvotplikten från gångna årsskiftet har inte räckt till för att höja priserna på elcertifikat, istället har vi sett en nedgång i priserna under 2016. I december 2015 var medelpriset för elcertifikat 16,325 öre/kWh. I september var medelpriset 14,913 öre/kWh. Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel 2017-2021 ses inte någon ljusning för elcertifikatpriserna. I Energiöverenskommelsen från juni i år anges att

  • “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
  • Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.”

Hur detta kommer att påverkar framtida elcertifikatpriser återstår att se.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 0,5 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är osäkert.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 5 öre/kWh i så kallad energiersättning. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Se även inlägget Värde av överskottsel från solcellsanläggningar – Ny tjänst.

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen ca 6 öre lägre än värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris i detta exempel.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare är det idag lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Som nämndes i inlägget Energiöverenskommelsen ökar lönsamheten för egenanvänd solel den 22 juni kommer den slopade skatten på termisk effekt för kärnkraften och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft att finansieras genom en höjning av energiskatten. Enligt min uppskattning i inlägget kräver det en höjning av energiskatten med 17,8 öre/kWh, inkusive moms, från dagens nivå, OM höjningen av energiskatt enbart tas ut på el. Det skulle innebära motsvarande ökat värde på egenproducerad solel som ersätter köpt el och därmed en rejält ökad lönsamhet för egenanvänd solel!

Värde (öre/kWh)

Värde egenanvänd el vid fastprisavtal för köpt el.  Exklusive elcertifikat.

112,4

Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el. Exklusive elcertifikat.

83,4

Värde egenanvänd el i jordbruk. Inklusive elcertifikat.

77,2

Värde såld el med skattereduktion. Inklusive elcertifikat.

106,5

Värde såld el utan skattereduktion. Inklusive elcertifikat.

46,5

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Värde av egenanvänd och såld solel.

Värde av egenanvänd och såld solel.

391 kWh solel under augusti

Under augusti månad gav våra solceller 391,33 kWh (81,6 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det var ungefär som aprils 397 kWh (82,9 kWh/kW) men lägre än under maj-juli, då det blev 544-566 kWh (113,5-118,1 kWh/kW). Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 3 augusti med 20,7 kWh (4,3 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lägre än bästa dagarna under april-juli som varit 24,6-25,6 kWh (5,1-5,3 kWh/kW). I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under augusti.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning och därmed lägre solelproduktion på morgon och eftermiddag än de gamla modulerna högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar solelproduktion och utbyte per modul  under augusti månad.

Skuggeffekter minskar produktionen mer eller mindre för alla modulerna:

  • Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (8-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Skuggningen på kökstaket gör att dessa 260 W moduler producerar mindre än de 240 W moduler som sitter högre upp på taket och som därmed skuggas mindre.
  • Att den västvända modulen 16 ger något lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 94,5 kWh/kW under augusti. Det är det nästa lägsta utbytet för augusti under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 94,1 kWh/kW (2012) och 115,7 kWh/kW (2015). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data. Exempelvis var augusti ifjol extremt solig, så det förklarar det höga utbytet för augusti ifjol.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,2% högre värden än elmätaren under augusti. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under augusti använde vi 136 kWh (35%) själva och matade in ett överskott på 248 kWh (65%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 248 kWh el under augusti. Av vår elanvändning var 35% solel under augusti. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 385 kWh var något lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Det är glädjande att konstatera att det är fjärde månaden i rad (maj-augusti) som våra solceller producerat mer el än vad vi använder. En spännande tanke är att vi åtminstone i teorin hade kunnat vara självförsörjande på energi under dessa månader om vi hade haft ett batterilager för överskottet av solel. I praktiken finns det dock för oss som solcellsägare ingen som helst ekonomi i sådan lösning idag. För nätägarna skulle det vara av intresse med en sådan lösning då man helt skulle slippa variabel inmatning av överskott till nätet och variabel utmatning från nätet. En intressant fråga är vilket värde detta skulle ha för nätägarna?

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under augusti 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Därför är värdena för egenanvändning aningens annorlunda jämfört de värden som redovisats i texten. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul augusti 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul augusti 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under augusti 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

Energiutbyte per modul under augusti 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket och skuggas mera än de övriga.

566 kWh solel under juli – nytt månadsrekord igen

Under juli månad gav våra solceller 566,41 kWh (118,1 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är nytt månadsrekord igen. Det blev 3 kWh mer än under juni och 22 kWh mer än under maj. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi byggde ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 4 juli med 24,6 kWh (5,1 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lite lägreän bästa dag i juni som gav 25,6 kW den 14 juni. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juli.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurer här nedan som visar solelproduktionen per modul från och med 2 mars i år, efter byte av växelriktare, och solelproduktionen under juli månad. Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (8-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag. Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av lövskog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 135,4 kWh/kW under juli. Det är det bästa utbytet för juli under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 107,3 kWh/kW (2015) och 134,4 kWh/kW (2014). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,4% högre värden än elmätaren under juli. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juli använde vi 174 kWh (31%) själva och matade in ett överskott på 392 kWh (69%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 244 kWh el under juli. Av vår elanvändning var 41% solel under juli. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 421 kWh var lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme (höst, vinter och vår) på båda våningarna. Vi bor sju kilometer ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

PS 5/9. Små justeringar av data då värden för köpt och såld enligt Vattenfalls webb hade ändrat sig några kWh.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juli 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren, Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars - 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2 mars – 31 juli 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

Energiutbyte per modul under juli 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

563 kWh under juni – nytt månadsrekord

Under juni månad gav våra solceller 563,15 kWh (117,5 kWh/kW) solel enligt elmätaren. Det är vårt högsta månadsvärde hittills. Den producerade energin i kWh är dock inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Bästa dag blev 14 juni med 25,6 kWh (5,2 kWh/kW) enligt växelriktaren. Det var lite högre än bästa dag i maj som gav 25,0 kW den 5 maj. I diagrammet här nedan visas solelproduktion, egenanvändning och inmatning till nätet per dygn under juni.

Tack vare att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det rekord för juni. Det gamla rekordet var från juni 2011 då vi producerade 441,8 kWh (131,5 kWh/kW). Medel under juni 2011-2015 var 410,0 kWh (122,0 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Vårt utbyte per installerad kW är lägre än tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul och då kan även utbytet per modul beräknas, se figurerna här nedan. Den lägre solelproduktion för de östligaste modulerna (7-12) beror på att de skuggas av stor ek och lind på morgon och tidig förmiddag. Modulerna 17-19 på kökstaket skuggas av skog på sen eftermiddag och kväll, dessutom skuggas modul 19 på morgon och tidig förmiddag av utstickande fasad. Att den västvända modulen 16 ger lägre produktion än den östvända modulen 15, har också att göra med skuggning av närliggande lövskog på sen eftermiddag och kväll.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 134,5 kWh/kW under juni. Det är det bästa utbytet för juni under åren 2011-2016, då utbytet tidigare varierat mellan 113,8 kWh/kW (2014) och 131,5 kWh/kW (2011). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålning under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,5% högre värden än elmätaren under juni. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under juni använde vi 155 kWh (28%) själva och matade in ett överskott på 408 kWh (72%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning har både produktion och överskott ökat, vilket gör att vår andel egenanvändning minskar.

Vi köpte 186 kWh el under juni (justering 5/9 då värdet för enligt Vattenfalls webb hade ändrat sig). Av vår elanvändning var 45% solel under juni. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning på 341 kWh var mycket lägre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme på båda våningarna. Vi bor långt ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juni 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion (gröna staplar), elanvändning (röda) och egenanvändning av solelen (blåa) under juni 2016. I elanvändningen och egenanvändningen ingår inte elen till garaget och förrådet i separat byggnad, det brukar vara ca 5-15 kWh elanvändning per månad under sommaren. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under juni 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under juni 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul under juni 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

Energiutbyte per modul under juni 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

552 kWh solel under maj

Under maj månad gav våra solceller 544,16 kWh (113,5 kWh/kW) solel enligt elmätaren. I diagrammet här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen per dygn under maj 2015 och maj 2016. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Bästa dag blev 5 maj med 25,0 kW (5,2 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Tack vare att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det rekord för maj. Det gamla rekordet var från maj 2011 då vi producerade 459,9 kWh (133,9 kWh/kW). Medel under maj 2011-2015 var 407 kWh (121,2 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Vårt utbyte per installerad kW kommer att sjunka jämfört med tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag än de högre upp på taket.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul. Kan inte visa någon sådan bild från Solar Edge monitoring portal eftersom jag var utomlands vid månadsskiftet och inte hade möjlighet att ladda ner bilden. Tyvärr går det inte heller att göra i efterhand, något som skulle kunna förbättras i Solar Edge portal.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 129,7 kWh/kW under maj. Det är det fjärde bästa utbytet för maj under åren 2011-2016, då utbytet varierat mellan 98,2 kWh/kW (2015) och 133,9 kWh/kW (2011). MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,4% högre värden än elmätaren under maj. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är det tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning och  överskott

Av vår producerade solel under maj använde vi 157 kWh (29%) själva och matade in ett överskott på 387 kWh (71%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka, vilket gör att vår egenanvändning minskar.

Vi köpte 228 kWh el under maj. Av vår elanvändning var 41% solel under maj. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 100% eftersom vår elanvändning 385 kWh var mindre än vad solcellerna producerade under månaden.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme på båda våningarna. Vi bor långt ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2015 och maj 2016.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2015 och maj 2016.

Energiutbyte per modul maj 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket som skuggas mera.

Energiutbyte per modul maj 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket som skuggas mera.

Solelproduktion under regnig dag

Idag var det en regnig dag i Västerås. Vår solelproduktion stannade vid 3,46 kWh (0,72 kWh/kW), vilket är månadens lägsta. I diagrammet ser man nedan att det vid 12-tiden måste ha varit så mulet och regnat så kraftigt att det inte blev någon solelproduktion, vilket är väldigt ovanligt sommartid. Men om man bortsett från dessa 45 minuter gav solcellerna trots allt mer än vad huset behövde under en stor del av förmiddagen.

Överskott av solel (grön färg), egenanvänd solel (blå färg) och köpt el (röd färg) till huset. El som används i garaget och förrådet ingår inte i denna mätning, men den bedöms som försumbar idag. Diagrammet från Solar Edge Monitoring Portal

Överskott av solel (grön färg), egenanvänd solel (blå färg) och köpt el (röd färg) till huset. El som används i garaget och förrådet ingår inte i denna mätning, men den bedöms som försumbar idag. Diagrammet från Solar Edge Monitoring Portal