Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Sista dag idag att kommentera promemoria Skattereduktion för installation av grön teknik

Publicerat av

Enligt remiss av promemorian “Skattereduktion för installation av grön teknik” ska en skattereduktion på 15% för privatpersoner ersätta dagens investeringsstöd för solceller. Idag är sista dag att ge kommentarer på denna remiss. Är själv inte på någon remissinstans men finns anledning att skicka in kommentarer ändå tycker jag. Desto fler som tycker till desto större chans att det får genomslag. Gör din röst hörd helt enkelt!

Det finns en del frågetecken i förslaget

  • Förslaget är riktat mot privatpersoner. Hur blir det för företag, bostadsrättsföreningar, lantbruk, kommuner etc som inte kan få denna skattereduktion? Skrivningen är inte helt tydlig när det gäller bostadsrätter, hittar inget om att bostadsrättsföreningar kan ansöka om en skattereduktion för exempelvis en solcellsanläggning.
    2019 svarade anläggningar med en effekt över 20 kW för 45% av den installerade effekten. Denna marknad riskerar att drabbas av en kraftig och plötslig åderlåtning om det bara kommer att finnas ett stöd för privatpersoner, som installerar mindre anläggningar.
  • Skattereduktionen bör omfatta även nybyggda hus och inte bara hus som är minst fem år gamla.
  • Även solfångare bör omfattas av skattereduktionen. Det är ologiskt att skattereduktionen omfattar solceller och hybridsystem som producerar både värme och el, men inte renodlade solfångarsystem som producerar värme.
  • Skattereduktion föreslås omfatta arbets- och materialkostnader. Det vore mera logiskt och enklare att låta skattereduktionen omfatta totalkostnaden för en nyckelfärdig installation. Det ska vara enkelt att göra rätt.
  • Glapp i stödsystemen. Efter 7 juli i år kommer det inte att finnas något stöd att söka förrän i januari 2021. Det kommer att ge en oönskad ryckighet i marknaden. En lösning kan vara att låta den föreslagna skattereduktionen gälla från och med juli i år istället för från föreslagna 1 januari 2021.

Kuriosa är att förslaget räknar med en utökad administration för installationsföretagen på 4 minuter per redovisningstillfälle, till en kostnad av 28 kr.

Noterar även skrivningen

“Baserat på information på branschorganisationen
Svensk solenergis webbplats är ett hundratal företag verksamma som
installatörer, tillverkare och importörer av solceller, eller säljer produkter
och tjänster avseende solenergi (inkl. lagringslösningar).”

Denna uppskattning av antal företag är en grov underskattning. Svensk Solenergi har enligt uppgift igår 260 medlemsföretag och det lär finnas en hel del företag som inte är medlemmar i Svensk Solenergi som sysslar med solenergi.

Ansökningsstopp för solcellsstödet 7 juli 2020

Publicerat av

Regeringen släppte idag en liten bomb i pressmeddelandet “Färdigställandetiden förlängs för solcellsstödet“.

“Regeringen har idag beslutat om en förordningsändring, som innebär att det datum då installationerna ska vara slutförda flyttas fram sex månader; från 31 december 2020 till 30 juni 2021.

Samtidigt införs ett ansökningsstopp för solcellsstödet den 7 juli 2020.
Investeringsstödet för solceller och stödet för energilager kommer enligt ett förslag som regeringen remitterat att ersättas med ett skatteavdrag från 2021.”

Det gör att den som vill ha chansen att ta del av det nuvarande investeringsstödet för solceller på 20% behöver göra en rask ansökan senast 7 juli. Läs mer på Energimyndighetens “Så ansöker du om investeringsstöd till solceller“.

Solel för lantbruk – webbinarium 16 juni

Publicerat av

Bland deltagarna finns Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson för Centerpartiet, som ger det senaste om solel och lagstiftning.

Program och hur man anmäler sig framgår av inbjudan, varifrån denna text hämtas:

“Välkommen till en digital träff om solel för dig som är lantbrukare – ta del av tips, råd och fakta om hur du kan producera egen el med solceller! Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson för Centerpartiet, berättar om aktuell lagstiftning gällande solel. Du kan lyssna på sakkunniga föreläsare från Mälardalens högskola och Länsförsäkringar, se hur lantbrukaren Lars Kallsäby har installerat en solcellsanläggning vid sin verksamhet och ställa frågor till experter inom solel. Det är kostnadsfritt att delta. Webbinariet arrangeras av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Energikontoret i Mälardalen inom ramen för projektet Framtidens solel i östra Mellansverige.“

Program

18.30-18.40 Introduktion
18.40-19.10 Är solceller lönsamma? Bengt Stridh, Mälardalens högskola
19.10-19.25 Säker installation. Niclas Adolfsson, Länsförsäkringar
19.25-19.35 Demonstration av ett gott exempel. Lars Kallsäby, lantbrukare
19.35-19.45 Solel och lagstiftning. Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson för Centerpartiet
19.45-20.00 Frågestund. Har du en fråga redan nu? Mejla gärna din fråga på förhand

Läsning

Kan också tipsa om att ifjol gjordes examensarbetet “Solenergi för jordbruksnäringar– Ekonomiska förutsättningar för jordbruksnäringar för installation av solcellsanläggningar” av Hampus Jansson vid Mälardalens högskola, med Bengt Stridh som handledare.

SVT-nyhet om solceller och offerter

Publicerat av

Blev tidigare i vår intervjuad av SVT Plus per telefon inför deras inslag om solceller. Det resulterade i artikeln “Risk för missvisande offerter när solelsföretagen tillåts räkna olika” som publicerades 30 maj som en nyhet av SVT.

Jag fick se deras text i förväg och jag föreslog en del ändringar. De genomfördes delvis, men ett par otydligheter blev kvar och det blev sakfel två nya meningar då media tyvärr ofta har svårt att skilja på effekt och energi.

  • “Bengt Stridh tycker att det är bättre att istället jämföra kostnaden per installerad kilowattimme (kWh)

Skulle stå “… per installerad kilowatt (kW)“. De i branschen som läser detta tror jag kan förstå vad jag menade, men för andra ger meningen en helt annan betydelse att efterfråga en förväntad produktionskostnad per kWh.

  •  “Enligt Bengt Stridh bör du som konsument alltså inte bara titta på vilket företag som erbjuder högst effekt i sin offert.”

Skulle stå “… högst energi…”

Jag har bett SVT att ändra texten, vilket de gjorde senare under dagen.

 

Skåne Solar Award 2020

Publicerat av

Om du har en solcellsanläggning i Skåne som färdigställts 2020 kan du vara med och tävla om Skåne Solar Award 2020.

“Skåne Solar Award syftar till att öka intresset kring solenergi i Skåne och samtidigt premiera de som investerat i solenergi. Priset tilldelas den anläggning som under föregående år färdigställts i Skåne och som genom sitt koncept och sin gestaltning eller på annat sätt särskilt bidragit till att öka intresset för och produktionen av solenergi. Anläggningar som har en innovativ och nyskapande karaktär skall särskilt premieras.”

Egenvändning av solel – 37% hos oss 2019

Publicerat av

En fundering en blivande solcellsägare kan ha är hur stor andel av den producerade solelen man kommer att använda själv och hur stor andel som blir ett överskott. Egenanvändning minskar med ökande storlek på solcellsanläggningen. Trenden under senare år med ökande storlek på solcellsanläggningar för småhus gör att egenanvändningen för de flesta småhusägare blir lägre än 50% och att därmed mer än 50% blir ett överskott som man får sälja.

Under 2019 producerade vi 3 560 kWh, varav 1 313 kWh (37%) var egenanvändning räknat på årsbasis. Egenanvändningen påverkas förutom av variationer i vår elanvändning även av hur stor solstrålningen är under året. Under soliga 2018 producerade vi 3 820 kWh varav 1 335 kWh (35%) var egenanvändning. Under 2017 var produktionen 3 492 kWh varav 1 430 kWh (41%) var egenanvändning.

Tittar man per dygn över året under 2019 varierade egenanvändning mellan 21% och 100%, se Figur 1. Vid hög solelproduktion per dygn var egenanvändning vanligen lägre än årets genomsnitt, se Figur 2. Egenanvändning var lägst den 31 maj med 20,5%, se Figur 3. Dagen efter, den 1 juni, var egenanvändning istället 58%. Det berodde på en betydligt lägre solelproduktion under dagen, 6,4 kWh jämfört med höga 24,6 kWh dagen innan, se Figur 4.

Egenanvändning per månad varierade mellan 30% (juni) och 90% (december) under 2019, se Figur 5. Den högre egenanvändning vintertid beror på att solelproduktionen är låg under vintern och att elanvändning är betydligt högre hos oss än under sommaren. Vi har inte och kommer aldrig att få fjärrvärme. Därmed använder vi elpatron i ackumulatortank för en stor del av vår uppvärmning vintertid. Vi har även en vattenmantlad braskamin, men under den gångna varma vintern blev det inte mycket eldat i den.

Hur stor egenanvändningen är påverkar ekonomin då egenanvänd el som ersätter köpt el har ett annat värde än det sålda överskottet, se ett exempel på värdeskillnad i diagram som finns i inlägget Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?.

Vid beräkningarna har jag använt solelproduktion från växelriktaren enligt Solar Edge och värden för köpt el och inmatat elöverskott till nätet från Vattenfall. Värden från Vattenfall skiljer sig något från värden från Solar Edge, beroende på olika mätnoggrannhet.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Figur 1. Egenanvändning av solel per dygn under 2019.

Figur 2. Egenanvändning av solel som funktion av producerad solel per dygn under 2019. Den röda linjen visar genomsnittet för egenanvändningen (37%) under 2019.

Figur 3. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 31 maj 2019. Värdena från Solar Edge avviker något från Vattenfalls mätvärden som anger 5,21 kWh köpt el och 19,53 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 5,05 kWh = 20,5% (årets lägsta dygnsvärde).

Figur 4. Egenanvändning (blå färg), sålt överskott (grön) och köpt el (röd) den 1 juni 2019. Värden från Solar Edge stämmer inte helt med Vattenfalls mätvärden som anger 4,61 kWh köpt el och 2,69 kWh överskott vilket ger en egenanvändning på 3,72 kWh = 58%.

Figur 5. Egenanvändning av solel per månad under 2019.

 

200 miljoner föreslås i utökat investeringsstöd till solceller

Publicerat av

Idag lämnade regeringen den ekonomiska vårpropositionen 2020 till riksdagen. I ett pressmeddelande säger man:

“Regeringen föreslår en utökning av stödet för installation av solceller för att möjliggöra att fler kan beviljas stöd.”

I budgeten ger man ett förslag på ett utökat stöd till solceller med 100 miljoner 2021 och 100 miljoner 2022. I Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller står att 

“Stöd får avse endast sådana åtgärder som påbörjats tidigast den 1 juli 2009 och slutförts senast den 31 december 2020.”

Förordningen gäller fortfarande, den utökade budgeten är tänkt att användas för utbetalningar som görs efter nyåret, se kommentarer här nedan. Enligt förordningens text kan privatpersoner lämna in ansökan i efterhand, i början av nästa år om installationen påbörjats och slutförts i slutet av året:

“10 §   En ansökan om stöd ska ha kommit in till länsstyrelsen
1. innan projektet har påbörjats om sökanden är ett företag, eller
2. senast inom sex månader från det att projektet påbörjades om sökanden inte är ett företag.”

Enligt nuvarande förordning kan man få 20% av investeringskostnaden i stöd, dock högst 1,2 miljoner kronor per solcellssystem. Sök stödet nu om du funderar på att installera solceller eftersom vi inte vet om den anslagna budgeten kommer att räcka till alla. Läs mer på Energimyndighetens sida “Så ansöker du om investeringsstöd till solceller” hur du gör.

PS. Editerade texten efter det att ny information framkommit enligt kommentarerna.

Tidningen Svensk Solenergi är här

Publicerat av

Nu är första numret av Tidningen Svensk Solenergi ute. Denna tidskrift kommer från branschorganisationen Svensk Solenergi, som har 260 medlemsföretag. Artiklarna och annonserna handlar mest om solceller, men det finns även två artiklar om solfångare och en annons där solfångare nämns. Hedrande att denna blogg fick vara med i en artikel.

En svensk tidning om solenergi är ett gott tecken på en starkt växande bransch i Sverige. Vi ser fram emot kommande nummer!

Ny montagehandbok för solceller

Publicerat av

Senergia släppte i förrgår “Senergias Montagehandbok version 1.0”. Den kan laddas ner gratis från deras hemsida.

I bokens inledning står

“Denna guide lämpar sig till dig som är aktiv i solcellsbranschen eller är på väg in i branschen. Målet med denna montagehandbok är att öka förståelsen och medvetenheten hos svenska installatörer för att komma åt de kvalitetsproblem som finns i branschen. Senergias Montagehandbok ersätter inte tidigare handböcker, guider eller standarder.

För dig som vill lära dig mer rekommenderas:

    • SEK Handbok 457 – Solceller Råd och regler för elinstallation
    • Elinstallationsreglerna SS 436 40 00, utgåva 3
    • Installation av solcellsanläggningar – IN Förlag, Författare Fredrik Sjödin
    • Skuggningshandbok – Rapport 2017:385 – Energiforsk

Kom ihåg att alltid följa tillverkarnas anvisningar”

Solelproduktion under ett dygn i olika väderstreck?

Publicerat av

Det kom en fråga hur solelproduktionen varierar över ett dygn i olika vädertreck, som söder, väster och öster. Med hjälp av programmet PVGIS gjorde jag en beräkning för ett tak med lutning 27 grader, som vårt tak, i Västerås. Använde solstrålningsdatabasen PVGIS-ERA5 som verkar ge de mest korrekta årsvärdena för Västerås.

Valde ut två dagar, där den ena var solig och den andra mulen, se nedanstående diagram. Under den soliga dagen kommer tiden för den högsta effekten vid olika tider i de olika väderstrecken. Att effekten blir så pass hög även när solen står bakom modulen har att göra med att solhöjden är högre än taklutningen under en stor del av dagen, se diagrammet när nedan för solhöjden. Produktionen under dagen blev 6,60 kWh i söder, 5,99 kWh i öster och 5,84 kWh i väster, vilket motsvarar 9,2% respektive 11,4% lägre produktion i öster och väster jämfört med i söder.

Under den mulna dagen är det en liten skillnad mellan öster, söder och väster samt att effekten från solcellerna är betydligt mindre än under den soliga dagen. Produktionen under dagen blev 1,46 kWh i söder och väster samt 1,36 kWh i öster, vilket motsvarar 7% lägre produktion än i söder och väster. 

Man får ha i åtanke att den totala solstrålning som når en solcellsmodul har tre tänkbara komponenter: direkt, diffus och reflekterad strålning. Under mulna dagar har man ingen direkt solstrålning utan då är det bara en diffus strålning, som kommer från alla håll från himlen. Det gör att under mulna dagar spelar väderstrecket ingen eller liten roll, beroende på hur tjock molnighet man har.

Effekt (W) från 1 kW solceller i Västerås vid en taklutning på 27 grader en solig dag (12 juni 2015). Beräkning med PVGIS.

Effekt (W) från 1 kW solceller i Västerås vid en taklutning på 27 grader en mulen dag (18 juni 2015). Beräkning med PVGIS.

Solhöjd den 12 juni i Västerås. Tiden på x-axeln är soltid, vilken skiljer sig något från Sveriges normaltid. När solen står rakt i söder är soltiden 12:00.