Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Är risk för fel på solcellsmoduler skäl att ha optimerare?

Det kom en fråga i forumet om hur vet man att en solcellsmodul i drift ger den effekt man kan förvänta sig och om det är skäl att ha optimerare, för att lättare kunna upptäcka modulfel.

Det bör först konstateras att det är relativt ovanligt att det blir fel på en solcellsmodul i drift. Om det blir ett fel är det troligaste att en bypassdiod går sönder och kortsluts. Om en modul har tre bypassdioder tappar man då en tredjedel av den defekta modulens effekt och spänning. Om man som i frågeställarens fall har 24 moduler betyder det att man tappar 1/72 = 1,4% av systemets effekt. Förändringen i effekt och spänning är så liten att den kan vara svår att upptäcka i system utan optimerare.

Om man av någon anledning skulle tappa produktionen från en hel modul ger det en signifikant lägre strängspänning eftersom man då tappar ca 40-45 V, vilket bör gå att detektera som ett fel i den strängen även utan optimerare. Om man tar två strängar som är anslutna till olika MPPT (maxeffektföljare) i växelriktaren kommer strängarna att ge signifikant olika effekt, vilket också bör gå att detektera som ett strängfel även utan optimerare.

För att identifiera vilken modul som det blivit fel på behöver man mäta på varje modul för sig. Ur den synvinkeln är den felande modulen lättare att identifiera i ett system med optimerare.

Hur påverkar ett modulfel intäkterna?

Låt säga att det är moduler med en effekt på 400 W. Med 24 moduler blir den installerade effekten 9,6 kW. Om det årliga utbytet är i genomsnitt 900 kWh/kW blir den årliga solelproduktionen 8 640 kWh. Med ovanstående fel på en bypassdiod gör det att man tappar 120 kWh/år. Merparten av denna förlorade solel lär för en småhusägare vara ett överskott som matas in till nätet. Anta att värdet på detta överskott är ca 1 kr/kWh, om man har skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel. Man förlorar därmed ca 120 kr/år.

Hur stor den totala ekonomiska förlusten blir under systemets livslängd beror på när i tiden felet inträffar. Om felet inträffar långt fram i tiden finns en osäkerhet i om skattereduktionen för överskottsel finns kvar på nuvarande nivå och värdet av den förlorade solelen kan därmed bli lägre än idag.

Ger system med optimerare en högre solelproduktion?

Med optimerare skulle man själv lätt kunna upptäcka ett fel med en defekt bypassdiod enligt ovan. Men det innebär också en högre investeringskostnad och många flera komponenter samt kontakter i systemet som ökar risken för framtida komponent- eller kontaktfel. För oskuggade solcellssystem ger optimerare rimligen marginella skillnader i solelproduktionen. SolarEdge optimerare, som är de vanligaste, har en viktad verkningsgrad på 98,8%. Man förlorar alltså 1,2% av effekten i optimerare, som i teorin mer eller mindre kan kompenseras av minskade mismatchförluster mellan modulerna.

I den danska studien ”The Impact of Optimizers for PV-Modules” från 2019, där man jämförde solcellssystem med och utan optimerare visade mätningarna att solcellssystem utan optimerare gav ett något högre utbyte än system med optimerare, trots att systemet med optimerare enligt specifikationer av växelriktarnas och optimerarnas verkningsgrad hade 1,1 procentenheter högre verkningsgrad. Den danska studiens slutsats blev att system med optimerare ger ett högre utbyte endast i fall då en eller flera solcellsmoduler är helt skuggade under en stor del av dagen eller om modulerna i en sträng har olika orientering. Dessa situationer kan vanligen undvikas genom en lämplig layout av systemet.

Slutsats

Slutsatsen blir att välja optimerare för att lättare kunna upptäcka modulfel är ett svagt skäl för att välja optimerare.

Solel ger tio gånger större skörd än energiskog

Debattartikel i Land 29 juni: “Solel ger tio gånger större skörd än energiskog“.

Yteffektivitet

Här är mina uppskattningar av yteffektivitet i form av producerad energi per kvadratmeter. “Agrivoltaics” innebär att man kombinerar solceller och odling på samma mark, se bildexempel här nedan.

Produktionsmetod​ Energi (kWh/m2)​ Antaganden / Referens
Solcellsmoduler som följer takets lutning​​ 180-200​ 900-1000 kWh/kW,år.
Modulverkningsgrad 20%.
Solcellspark 60-70 1,5 ha/MW​.
900-1100 kWh/kW,år​
”Agrivoltaics”​ 29-48 2,1-3,1 ha/MW. Vertikala rader, 8-12 m radavstånd, två vertikala 400 W moduler på höjden, Next2Sun e-post 2021-06-09​.
900-1000 kWh/kW,år​​
Energiskog (brutto) 5-7 Mats Areskoug (2006). Miljöfysik. Energi för hållbar utveckling.​
Svensk skogs-tillväxt, genomsnitt för landet (brutto)​ ca 1,2 Skogstillväxt 115 miljoner m3. Produktiv skogsmark ca 23,6 miljoner hektar. Energilagring i genomsnitt ca 2400 kWh/m3. Egen beräkning med data från SLU Skogsdata 2021 och Jan-Erik Liss (2005), Brännved – energiinnehåll i några olika trädslag. ​​

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Projekt “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige”, som leds av Mälardalens högskola.

Åtta examensarbeten om solceller på torsdag på MDH

På torsdag är det heldag med presentationer av examensarbeten av högskole- och civilingenjörer i energiteknik vid Mälardalens högskola, enligt nedanstående schema. Presentationerna görs via Zoom, där du kan vara med om du finner något av intresse. Kanske hittar du också en blivande ingenjör till ditt företag?

Det är åtta stycken arbeten om solceller. Två handlar om “agrivoltaics”, där odling och solceller samsas på samma mark och ger lantbrukaren två inkomstkällor. Vårt projekt “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” har gett rekordstor uppmärksamhet från media, lantbrukare och installatörer, så det är ett hett ämne.

Två arbeten handlar om dubbelsidiga solcellsmoduler, som blivit vanligare och som passar bra för “agrivoltaics”. Ett arbete redovisar en utvärdering av byggnadsintegrerade solceller (BIPV). Ett arbete handlar om solceller och batterilager. Ett arbete handlar om solceller på villa och ett annat om beräkning av utbytet från solceller med artificiell intelligens (AI). Och så finns förstås flera andra arbeten, som inte direkt handlar om solceller.

Exjobbsredovisning_degree project presentation_ 3 juni_energiteknik_vt2021

Doktorand på agrivoltaiska solcellssystem söks till Mälardalens högskola

Mälardalens högskola söker en doktorand i energi- och miljöteknik, som ska forska inom området agrivoltaiska solcellssystem där odling och solceller kombineras. Det är en ny tillämpning för solcellssystem i Sverige, som gett mycket stort intresse från media, lantbrukare och solcellsinstallatörer.

Bilder på det forskningssystem vi håller på att installera vid ett projekt vid Mälardalens högskola finns i inlägget “Sveriges första agrivoltaiska solcellssystem på plats“. Projektet finansieras av Energimyndigheten med Kärrbo prästgård, Solkampaniet och SLU som partners. Solcellssystemet har levererats av tyska Next2Sun.

Här är några inslag i SVT från 27 april och 26 februari i år, som handlar om projektet.

Försök med solceller och odling i Italien ger Västeråsforskare råg i ryggen

Sol, gräs och vatten: Unik forskning ska kombinera odling och solenergi utanför Västerås

Lantbrukaren Ulf deltar i forskningsprojekt om hållbarhet: ”Kan bli en komplett hållbar bonde”

Först i Sverige: Odling mellan solpanelerna i unik forskning på Mälardalens Högskola (2021-02-26)

Projektet är även med på IVAs 100-lista 2021 i kategorin cirkulär ekonomi.

Webbinarium “Solceller och laddstolpar för besöksnäringen” 3 maj

Projekt Framtidens solel håller ett kostnadsfritt webbinarium den 3 maj med titeln “Solceller och laddstolpar för besöksnäringen“. Innehåll enligt Framtidens solel:

“Vilka fördelar med solceller finns det för säsongsverksamheter som periodvis har högre energiförbrukning? Och hur bör besöksnäringen rusta för ett mer fossilfritt samhälle där allt fler fordon är eldrivna? Det ska vi få reda på under det första tillfället i årets upplaga av Solturnén!”

Länk till anmälan finns på webbsidan enligt ovan.

 

Sveriges första agrivoltaiska solcellssystem på plats

Här är bilder från dagens besök, då vi gjorde en intervju med tidningen Jordbruksaktuellt om projekt “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige“. Intressant projekt där kombinationen jordbruk och solceller ska studeras. Projektet har gett mycket uppmärksamhet hos både media och lantbrukare.

SVT har nyligen uppmärksammat projektet. Under nyheten “Försök med solceller och odling i Italien ger Västeråsforskare råg i ryggen” finns fyra videos med intervjuer av deltagare i projektet.

Ny Teknik har skrivit om projektet i artikeln “Kan solcellsparker ge skjuts åt odling” och i november ifjol uppmärksammade ATL projektet i artikeln “Nytt system kombinerar solel med odling“.

Mälardalens högskola är projektledare, med Kärrbo prästgård, Solkompaniet och SLU som partners i projektet, som har finansiering från Energimyndigheten.

Det agrivoltaiska solcellssystemet till höger och referenssystemet till vänster. De dubbelsidiga modulerna har en blå baksida.

Projektledare Pietro Campana, docent vid Mälardalens högskola, är lycklig över det han såg idag.

Även exjobbare Felix vid Mälardalens högskola och Maja från Solkompaniet, som utfört installationen, är mycket nöjda.

Ulf Andersson, markägare och stolt bonde.

Översikt med de tre raderna med vertikalt monterade solcellsmoduler för det agrivoltaiska systemet och referenssystemet med normal lutning i bakgrunden. Alla moduler är dubbelsidiga (“bifacial”). Framsidan är på radernas högra sida, syns bäst på raden längst till vänster.

 

 

260 miljoner till solcellsägare som blev utan investeringsstöd 2020

Regeringen har ändrat sig och ger 260 miljoner i investeringsstöd till de 9000 som investerade i solceller men som blev utan stöd ifjol. Detta enligt SVT idag: En kvarts miljard till drabbade solcellshushåll.

Här är regeringens pressmeddelande från igår: Ny version: Medel avsätts i vårbudgeten till solcellsstödet.

Solceller och lantbruk

Ny Teknik uppmärksammar idag kombinationen av solceller och lantbruk i artikeln “Kan solcellsparker ge skjuts åt odling?“. Det knyter an till projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” vi  har på Mälardalens högskola, med Solkompaniet, SLU och Kärrbo prästgård.

Här är nedan är en bild från i torsdags, då referenssystemet nästan var färdiginstallerat vid mitt besök. Bara två solcellsmoduler var kvar att sätta upp. Liksom det agrivoltaiska systemet har det dubbelsidiga solcellsmoduler.

Referenssystem. Kärrbo Prästgård 2021-04-08.

 

 

Energimarknadsinspektionen föreslår slopad inmatningsavgift för nettoproducenter

Energimarknadsinspektion släppte igår nyheten “Ei föreslår nya regler för mindre produktionsanläggningar“. I deras rapport “Översyn av regelverket för nätavgifter för mindre produktionsanläggningar Ei R2021:04” står att läsa följande mycket välkomna förslag på sidan 94

”Vi föreslår samtidigt att kravet att en mikroproducent måste vara nettoanvändare under ett kalenderår för att inte behöva betala någon avgift för inmatningen tas bort. Ett liknande förslag har tidigare lämnats i promemorian Elmarknadslag (Ds 2017:44) och i Ei:s rapport Ren energi inom EU – Ett genomförande av fem rättsakter (Ei R2020:02). Ändringen är nu nödvändig för att en mikroproducent, som är nettoproducent, inte ska behöva betala full nätavgift för inmatning. Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 2023. Datumet är valt med hänsyn till lagstiftningsprocessen och det faktum att många nätföretag beräknar och sätter sina nättariffer från årsskiften. Dessutom kan berörda aktörer behöva en viss förberedelsetid.”

Som påpekas fanns detta förslag med redan 2017 i en promemoria, men sedan dessa har detta av någon anledning gått i stå. Trenden med ökande storlek på solcellsanläggningar på småhus har gjort att flera blir nettoproducenter och då har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget eftersom det i nuvarande ellag framgår att man måste vara nettokonsument per kalenderår för att slippa betala denna avgift:

“En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Vissa nätbolag har redan idag frivilligt tagit bort den årliga avgiften för inmatningsabonnemang för nettoproducenter. Det gäller exempelvis E.ON.

Nu hoppas vi att denna sedan länge önskade lagändring äntligen genomförs. Det kommer att innebära att flera småhusägare kan bygga så stort de vill, vilket kommer att ge ett ökat bidrag från solel till den svenska elproduktionen.