Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Känner inte till någon komplett och uppdaterad lista. Har varit tal om att Energimarknadsinspektionen skulle göra en sådan. Vet inte när det kan komma i sådana fall.
Generellt kan nog räkna med att de flesta betalar Nord Pool spotpris för såld solel, eventuellt med något mindre avdrag. Vissa elbolag betalar ett högre pris inledningsvis. Det får ses som marknadsföring för att försöka att locka nya kunder, som även blir elköpare. Det blir en ren förlustaffär för elbolagen att köpa in solel till ett högre pris än marknadspriset (Nord Pool spotpris). Men om de kan värva en ny kund som också blir elköpare kan det gå ihop sig i slutändan för elbolaget.
Din energirådgivares gissning motsvarar 870-905 kWh/kW och år. Det verkar mera rimligt. Viktigt att veta är också var du bor, vid kusten, Kramfors eller längre in från kusten, det spelar roll för hur stor produktionen blir per år.
Angående de förlustkällor som energirådgivaren nämner:
– Förluster i växelriktare ingår i alla beräkningar, så det är inte där skillnaderna ligger i offertberäkningarna. En bra växelriktare har ca 97-98% verkningsgrad, så man förlorar bara 2-3% i växelriktaren.
– Modulerna rengörs i Sverige naturligt av regn och vid snösmältning, så förlusterna på grund av nedsmutsning är små i Sverige, speciellt om du bor i en ren omgivningsmiljö däruppe i Kramfors kommun.
– Degradering av solcellsmodulernas effekt med tiden är låg i Sverige och det är inget som påverkar beräkningen av solelproduktionen inledningsvis, som dina offertleverantörer gjort. I projektet “Investeringskalkyl för solceller” räknade vi med 0,3%/år. Från projektets hemsida på Mälardalens högskola kan du ladda ner en Excel-mall för att göra egna beräkningar på ekonomin.
– En viktig fråga är däremot skuggning, men där kan du själv göra en bedömning. Träd i närheten, grannhus, takkupor etc. är sådant som kan ge skuggning och som därmed kan sänka solelproduktionen. Du skriver att ditt tak är utan skuggning och då är det ett bra läge!
– Snö. En snabbkoll med PVGIS för Kramfors visar att ca 7% av årsproduktionen sker under november-februari. I mars blir det mera sol och utan snötäckning skulle mars svara för ca 10% av årsproduktionen. I mars kan det komma tövädersdagar så att snön glider av solcellsmodulerna. Snön glider av lättare från solcellsmoduler än från ett tegeltak exempelvis.Ett tips kan vara att försöka hitta någon i trakten som har solceller och hör vilka erfarenheter de haft. Jag hittar ingen solcellsanläggning i Kramfors i SMA:s öppna databas, men i Härnösand finns det. Här är en i Ultrå , utanför Härnösand, som verkar ha riktigt bra solelproduktion.
PS. Det finns för övrigt en solkarta för Kramfors kommun. Du kan själv testa där och se vad det blir. Sannolikt får du då ett annat värde än de som angetts i dina offerter. Noggrannheten i de beräknade värdena via landets solkartor är mer eller mindre okänd, i vart fall brukar det inte anges någon noggrannhet för de beräknade värdena, så man får ta värdena med en nypa salt.
Uppgifterna i dina offerter motsvarar en årsproduktion på 968, 942 respektive 1037 kWh/kW eller ett medeltal på 982 kWh/kW med en spridning på -4% till +5% från medelvärdet.
Det finns flera faktorer som påverkar utbyter, däribland
1. Var någonstans i Kramfors kommun är det?
Det är säkert skillnader inom kommunen. Det är högre solstrålning i kustnära lägen, varför man skulle få mer solel vid kusten än längst i väster kommunen.
2. En viktig faktor som påverkar utbytet är om taket skuggas eller inte, vilket inte framgår av din beskrivning.
3. En tredje faktor är att beräkningar vanligen inte tar hänsyn till snötäckningstid. 27 grader är samma taklutning som hemma hos oss och så långt norrut gissar jag att taket kommer att vara snötäckt en stor del av vintern. Visserligen är solinstrålning låg vintertid men lite förluster av solelproduktion kommer det att bli på grund av snön.En snabb test med webbaserade PVGIS med 27 graders taklutning och söderläge med solstrålningsdatabasen PVGIS-ERA5 ger ett årligt utbyte på 911 kWh/kW i Kramfors centrum, 968 kWh/kW vid kusten vid Ångermanälvens utlopp och 882 kWh/kW i Ullånger. Ett grundläggande problem med beräkningar norr om 60:e breddgraden i PVGIS är dock att de tillgängliga solstrålningsdata inte är lika pålitliga, vilket även kan gälla andra beräkningsprogram. Det gör det därmed svårare att jämföra noggrannheten i gjorda beräkningar för Norrland jämfört med gjorda beräkningar för sydligare orter.
För alla beräkningar gäller att de är medelvärden över ett antal år. Solinstrålningen kan variera runt ±10% mellan olika år sett över en anläggnings livslängd. Exempelvis var 2018 ett extremt bra år när gäller solstrålning, se inlägget Hög solstrålning 2018 med flera rekord, och det är därför inte representativt för ett normalår.
Det finns ingen enhetlig definition av mikroproducent så jag brukar aldrig använda det ordet.
I ellagen står det så här:
“En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”Om man är nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget och det sänker ekonomin. Kostar exempelvis 2 025 kr/år, inklusive moms, hos Mälarenergi. Men det är inte alla nätbolag som tar ut denna abonnemangsavgift, så det är bäst att kolla med sitt nätbolag.
Det finns ett förslag om lagändring att ta bort kravet på nettokonsument, men om och när det i sådana fall skulle genomföras är oklart. Det vore en välgärning om kravet på nettokonsument kunde tas bort. Har man ett bra tak och vill utnyttja hela taket för solelproduktion bör man kunna göra det utan att drabbas av några extra pålagor för att man råkar bli nettoproducent.
Spänningarna ska räcka med rätt val av växelriktare. Eftersom det är två separata MPPT:er är de oberoende av varandra. Använd ett simuleringsprogram för att testa lämplig konfiguration, exempelvis SMA:s Sunny Design.
Man bör inte blanda moduler som sitter med olika takriktningar i samma serie. Man får då mer än en maxeffektpunkt i ström-spänning-kurvan. Lite beroende på taklutningar och skuggningar kan det då bli så att endera begränsas strömmen till vad den sämsta modulen ger, alternativt kan det bli så att man bara får ström från en av orienteringar. Det kan man lösa genom att ha olika serier på olika MMPT i växelriktaren, men med bara 2-3 moduler fungerar inte det och det är dessutom tre olika takriktningar. En variant är skippa ONO och VSV som är delvis skuggade och ha de två återstående serierna med 5 respektive 10 moduler på varsin MPPT. Billigaste alternativet.
Med effektoptimerare från Solar Edge måste man ha minst 14 moduler i serie vill jag minnas och har man en del skuggning bör man nog ha ändå fler i serie. Så en möjlig variant är att sätta alla moduler i en serie med effektoptimerare.
Ett tredje alternativ är modulväxelriktare på varje modul. Dyraste alternativet?
Ja, skattereduktionen fungerar förhållandevis bra idag och en bevakning är en bra åtgärd.
En sak som borde åtgärdas är att man måste betala energiskatt på egenanvänd solel om anläggningen har en effekt som är större än 255 kW. Det är en hämmande faktor på stora tak. Om det finns stora tak med bra förutsättningar ska vi utnyttja dem så mycket det går och det är olyckligt att det finns en gräns på 255 kW. Det gör att man vanligen inte bygger större anläggningar på byggnader även om det skulle vara möjligt. Sådana här hämmande regler måste bort…
Kul att du som politiker intresserar dig för ämnet! Jag tror att det genomfördes en ändring i EU rörande energiskatt som gjorde att nettodebitering skulle vara möjlig, men jag har lite diffust minne av detaljerna och skulle behöva läsa på för att vara säker.
Nettodebitering är definitivt mer lättförståeligt och skattereduktionens framtid vet vi inte så mycket om, då den inte är tidsatt. Möjligen stor apparat att försöka styra om ett system som är sjösatt och varit i drift några år, sådana förändringar kostar i nya administrativa rutiner för alla parter.
Titta gärna på inläggen Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018 och Utveckling av värde av såld solel 2011-2018. I det sistnämnda inläggets diagram ser man hur stor betydelse skattereduktionen har för värdet av såld överskottsel. Trenden är att småhusägare bygger större anläggningar idag än för några år sedan. Det betyder också att överskottet blir större och därmed att skattereduktionen får en stor betydelse för ekonomi. Det är därför önskvärt att den kommer att finnas kvar under rätt många år efter igångkörningen av en solcellsanläggning.
Bra, använd Fronius-programmet. Voc blir högre vid lägsta temperatur så man använder inte Voc vid STC (Standard Test Conditions) som står i databladet för att beräkna högsta möjliga spänning.
Du kan inte seriekoppla båda strängarna, då blir spänningen för hög. Växelriktaren har två separata maxeffektföljare (MPPT:er) och då ska du ansluta en sträng per MPPT och räkna spänningen per sträng. Då ska man använda Voc vid lägsta temperatur, inte Vmp vid STC (Standard Test Conditions), eftersom högsta spänningen blir för Voc vid lägsta temperatur. Man kan använda ett dimensioneringsprogram för att se till att allt blir rätt. SMA har Sunny Design. Fronius kanske har något liknande, även om jag vid en snabb koll inte hittade något på deras hemsida.
Egenanvändning runt 50% eller mer är bra för en småhusanläggning, skulle gissa att de flesta som byggs på småhus idag hamnar under 50% egenvändning. Hänger väl på din plånbok och stödnivån, som sagt. En större anläggning blir lite billigare per kW, men totalbeloppet blir förstås större. 30% i stödnivå kommer inte att komma tillbaka, så kan man få det är det bra. Nu vet vi inte än så länge vilken stödnivå man kommer att få om man står i kö nu, ska bli intressant att se vart det landar.
I M-KD budgeten för 2019 som röstades igenom i riksdagen i december ingår en sänkning av investeringsstödet för solceller från 30% till 15%. Om den sänkningen kommer att gälla alla som står i kö är oklart.
I januariöverenskommelsen fanns som punkt 24 att “Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk, till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land”.
Man kan väl därför misstänka att regeringen kommer att återställa den ursprungligen planerade budgeten för 2019 i en vårändringsbudget. En återställning av budgeten och en sänkning till 15% i investeringsstöd även för de som redan stå i kö skulle ge en fördubblad solcellsmarknad under 2019 vad gäller investeringsstödet jämfört med 2018.
Visserligen skulle de som redan står i kö inte få de 30% i stöd som man sett fram emot. Men 15% är ju inte illa heller OM man sänker stödet till 15% även för de som köar, vilket vi inte vet ännu. När vi installerade solfångare 2006 fick vi 7 500 kr i stöd. Med 15% i investeringsstöd för en solcellsanläggning som kostar låt säga 100-150 000 kr, skulle man få 15 000 – 22 5000 kr i stöd, vilket man bör känna sig nöjd med.
En joker i leken är att Centerpartiet vill ersätta nuvarande stöd med ett grönt skatteavdrag, inte bara för solceller utan även för solvärme, energilager etc.
Det finns lite frågetecken för framtiden men nuvarande regeringen blev jackpot i den rådande situationen som jag ser det.
När man ska bedöma egenanvändning av solel måste man titta på timdata för elanvändning och solelproduktion under ett kalenderår. Vi har Vattenfall som nätägare och där kan man själv ladda ner timvärden för elanvändningen via deras webb.
Nästa steg är att man även behöver timdata för solelproduktionen. Sådana data kan man numera få i PVGIS version 5. Rekommenderar att använda ”solar radiation database” som heter PVGIS-ERA5. Åtminstone ger den bäst värden i Mälardalen om man i övrigt använder standardvärden.
Därefter behöver man beräkna hur stor egenanvändning och överskott blir för varje timme samt till sist summera egenanvändning och överskott över årets alla timmar. Denna manöver är snart gjord i ett kalkyblad som Excel.
Timdata från PVGIS blir visserligen ett snitt över ett antal år, men det blir väldigt mycket bättre än månadsdata som man tyvärr inte har stor nytta av för att beräkna egenanvändningen. Om elanvändning och solelproduktion är lika stora under april-september blir det säkert ett stort överskott dagtid.
Båda bilderna visar din solelproduktion, 0,958 kWh idag enligt vad som står i övre högre hörnet på en av bilderna. På bilden som (också) skulle visa konsumtion (i huset som jag tolkar det) står det 0 kWh, så den verkar inte mätas.
Har du någon utrustning för mätning av elkonsumtionen i huset kopplad till Fronius portal?
