Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Solcellsystem för 2 dollar per Watt i Indien

Publicerat av

Fick höra häromdagen att stora solcellsystem placerade på marken har ett totalpris på 2 USD/W i Indien. Det blir 13 500 kr/kW. Sannolikt är det en angivelse utan moms eller motsvarande. Om det systempriset skulle gälla i Sverige, med tillägg av svensk moms, skulle vi hamna på en elproduktionskostnad för solel på 1,45 kr/kWh, utan något investeringsstöd eller elcertifikat, och 1,30 kr/kWh om man skulle få elcertifikat för hela solelproduktionen. Detta med det räknesätt som beskrivs under ”Kostnad solel”. Tänk på att detta pris skulle vara ett i det närmaste fast pris 30 år framåt i tiden. Vad tror du att priset för köpt el är om 30 år (i dagens penningvärde)?

Samma källa angav 3 USD/W för takbaserade solcellssystem i Tyskland (vilket stödjer min tro att det är angivelser utan moms), 4 USD/W i Japan och 6 USD/W för byggnadsintegrerade system (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). Med andra ord är det stora skillnader mellan olika länder och tillämpningar.

Åtminstone för mig var det en överraskning att Indien skulle vara det land där det är billigast att installera solceller. Egen tillverkning av lågkostnadsmoduler och billig arbetskraft skulle vara förklaringen till detta.

 

All time high för december!

Publicerat av

4,27 kWh idag krossade tidigare bästa dag i december från ifjol den 10 december, som gav 3,41 kWh. 14,44 kWh hittills i december gör att fjolårets 18,87 kWh under december kan bli en munsbit. Det hela hänger på i vilken form nederbörden kommer inom den närmaste tiden. Nederbörden som kommer i natt kan börja som blötsnö men bör övergå i regn. Det verkar också bli plusgrader dagtid under de flesta dagar den kommande veckan.

Idag fick jag höra en fascinerade uppgift om lägsta pris för stora solcellsanläggningar på mark. Vad tror du priset är för en komplett anläggning per Watt? Och vilket är landet? Svar kommer i morgon.

Som inbiten långfärdsskridskoåkare vill jag nu ha kyla som julklapp…

Solcellerna går snart i vinteride

Publicerat av

2,01 kWh idag gör 9,67 kWh under december. Det är redan hälften av de 18,87 kWh vi skrapade ihop i december ifjol. MEN, nu vankas nederbörd med start i morgon. Ett tunt snötäcke kan töa bort rätt omgående om det blir solsken senare, men kommer det någon halv dm eller mer är det väl fara värt att solcellerna går i vinteride, vilket verkar kunna bli fallet på fredag. I år ska jag inte sopa bort snö från solcellerna under december, man har inte mycket att vinna på det…

Effekt av rengöring av solcellerna?

Publicerat av

Med en fungerade solinstrålningssensor hade det varit tämligen enkelt att avgöra vilken effekt lördagens rengöring av solcellerna fick. Utan denna hjälp och utan att ha varit på plats hemma för att se om det fanns dis på himlen blir det en utmaning…

Här nedan har jag ritat upp fem olika dagars elproduktion enligt värden från Sunny Webbox, som loggar olika mätvärden var femte minut. Vi fick 3,25 kWh idag, men utan molntussen på morgonen och molnighet efter ca 12.30 skulle det ha blivit mera. Den 10 december ifjol blev det 3,41 kWh, men då var toppeffekten 1092 W (17% lägre). Den 30 november i år var dygnsproduktionen 3,48 kWh, men den hackiga kurvan visar att det var dis- eller molnstörningar, med 1189 W (9% lägre än idag) toppeffekt. Den 28 november i år gav 4,84 kWh och då var toppeffekten 1471 W (12% högre än idag). 26 november var snarlik den 28:e med 4,81 kWh, med 1438 W (9% lägre än idag) toppeffekt.

Slutsatsen blir att det är för glest mellan soliga dagar för tillfället för att kunna säga något säkert, vi skulle ha behövt solinstrålningssensorn i funktion…

Om man tittar på produktionen per dygn hittills i år ser man kurvformen ser olika ut under första respektive andra halvåret. Andra halvåret har mera molnstörningar vilket ger en flackare kurva. Tittar man på SMHI:s statistik för Stockholm ser man att första halvåret får 57% av årets globala solinstrålning.

Jämförelse mellan fem dagar i november-december

Jämförelse mellan fem dagar i november-december

Solelproduktion per dygn under 2011.

Solelproduktion per dygn under 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Resultatet av modulrengöringen dröjer…

Publicerat av

Får vänta åtminstone en dag till för att se om gårdagens rengöring av solcellsmodulernas yta hade någon effekt. Det blev tyvärr tunt molndis och spridda lite tjockare moln som delvis skymde solen mestadelen av tiden mitt på dagen idag. I morgon finns ett hopp om sol mitt på dagen, håller tummarna för det.

2,72 kWh idag blev i alla fall nästa bästa decembervärdet. December ifjol var snöig men tack vare idogt snöskottande på taket blev det som mest 3,41 kWh under bästa decemberdagen ifjol. I december i år blir det inget snöskottande på taket, det är inte värt arbetet…

 

Rengöring av solcellerna idag

Publicerat av

Gjorde ren ytan på solcellsmodulerna idag. Använde en mikrofibertrasa som monteras med kardborreband på en fönsterskrapa med 1,4 m långt skaft. På inrådan av Maria använde jag bara kranvatten, hon ville inte att jag skulle sulla (dialektalt) ner trasan med diskmedel. Huum… Maria kommer nog inte helt att uppskatta trasans tillstånd efter min rengöring.

Det visade sig att modulytan var rejält smutsig. Den vita trasan blev både svart och grön! Det gröna kom från alger som hittat en nisch i nederkant av modulerna. Tyvärr gör ramarna på modulerna att det blir vatten som står kvar i nedre kanten, där smuts samlas och alger kan bildas. Åtminstone tunnfilmsmoduler kan köpas utan ramar. Det skulle vara en fördel även med tanke på att snön skulle glida av lite lättare då.

Det blev ett rännande upp och ner på stegen för rengöring av trasan efter ett par modulers tvätt. Körde två varv på varje modul med trasrengöring efter första varvet. Nu var jag glad att det fanns en stege bland modulerna. Det gjorde det hela mycket lättare. Som helhet dock ändå inte lätt i alla fall eftersom skaftet borde ha varit 2 meter långt. Nu fick det istället bli stretchningsövningar för att nå överallt.

Undrans var den svarta smutsen kommer ifrån? Vi har ingen biltrafik vid vårt hus så allmänna luftföroreningar kan uteslutas. Vi har träd runt om huset och uppenbarligen kommer det en del skräp från dem. Något eklöv och björkfrön identifierades. Men den stora massa av små partiklar är jag rädd för är sot från den vattenmantlade braskaminens skorsten. Den ena energikällan motverkar en annan med andra ord…, om det nu stämmer att det var sot.

Det tog runt två timmar inklusive förberedelser och fotografering före och efter. Uppfriskande väder med +2 grader och frisk vind på 7-8 m/s. Med Fjällrävens dunjacka expedition blev det överkomligt, för att inte säga svettigt… Maria förundrades över mitt intresse för rengöring av solcellsmodulerna med tanke på att mitt intresse för fönsterputsning är minst sagt svagt. Detta är dock del av ett tekniskt experiment, vilket höjer attraktionsvärdet, :-).

Får vänta på sol för att se om rengöringen har gjort någon märkbar effekt på energiproduktionen. Verkar bli några soltimmar i morgon, så i bästa fall kommer svaret redan i morgon.

Smutsigt på ytan av solcellsmodulerna.

Smutsigt på ytan av solcellsmodulerna.

Detalj av ytskräp på en solcell. Det är 2 mm mellan de smala lodräta linjerna.

Detalj av ytskräp på en solcell. Det är 2 mm mellan de smala lodräta linjerna.

Gröna alger fanns i nederkant på alla moduler.

Gröna alger fanns i nederkant på alla moduler.

Smustig putstrasa. Efter bara två moduler.

Smustig putstrasa. Efter bara två moduler.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Behöver solceller rengöras?

Publicerat av

Nej, inte i Sverige. Regn och snö rengör modulytan. De förluster man gör är så små att det inte lönar sig att rengöra solcellsmodulerna. Så har jag svarat tidigare. Det är bland annat baserat på en studie som Mats Andersson, Energibanken, brukar referera till. Jag har för mig att man i den studien rengjorde en modul dagligen och hade en annan som referens om inte rengjordes. Slutsatsen blev att man bara vann ett fåtal procent på rengöring och att det därmed inte vara ekonomiskt motiverbart.

Vi körde igång vår solcellsanläggning 28 oktober 2010 och börjar därmed kunna jämföra data från ett år till ett annat. Ta en titt på de soliga dagarna i nedanstående diagram som visar timvärden för november 2010 och 2011. Nog kan man få för sig att toppvärdena verkar högre under 2010 än under 2011. Det är dock få dagar som varit soliga under samma dagar båda åren, så jämförelsen är inte helt trivial.

16 november ifjol var max effekt under en 5-minutersperiod 1839 W (kl 11.35-11.40), medan det var max 1625 W (kl. 11.40-11.45) den 17 november i år. Värdena i de omgivande 5-minutersintervallen verkade stabila, så man kan nog utgå från att det var stadigt solsken i 5-minutersintervallen med max effekt. Det var alltså 214 W (11,6%) lägre maxeffekt i år än ifjol. En förvånansvärt stor skillnad!

Det kan finnas flera orsaker till skillnaderna:

• Skillnad i hur klart väder det var (”Clearness index”). Ett svagt dis kan ge betydande skillnader och skulle kunna förklara olikheterna mellan i år och ifjol. Tyvärr är vår solinstrålningsmätare ur funktion sedan en tid, väntar på byte av sensorbox, så vi har inga solinstrålningsvärden att jämföra med.

• Skillnad i lufttemperatur. November ifjol var kallare = högre toppeffekt med 0,3%/grad för våra moduler (0,45% mera typiskt värde). Men även om man antar 20 grader lägre solcelltemperatur ifjol blir det ”bara” 6% skillnad i toppeffekt, så det kan inte förklara hela skillnaden på 214 W.

• En modul ”borta”, stämmer rätt hyggligt med skillnaden i effekt i kombination med högre temperatur i år. Borde kunna avslöjas om så är fallet genom jämförande mätning av öppenkretsspänningen på de två strängarna vid solsken.

• Nedsmutsning.

• Annan okänd faktor.

Tittade på de loggade 5-minutersvärdena för DC-spänning och DC-ström för 17/11 i år och 16/11 ifjol, då båda dagarna var soliga. Detta gav en aha-upplevelse:

2011-11-17: 243,7 Volt och 6,9 Ampere

2010-11-16: 246,9 Volt och 7,7 Ampere

Detta utesluter att en modul är ”borta”. Det borde vara betydligt större skillnad i spänning om så var fallet. Lägre ström betyder lägre solinstrålning mot solcellerna, beroende på att det just var lägre solinstrålning eller att det var gucka (dialektalt Västeråsuttryck) på modulerna. Var upp och tittade i mörkret med släpljus av en stark lampa. Jo, det kan nog vara så illa det är en del gucka på modulerna, dels små (fåtal mm) spridda rester av löv (frön…) men möjligen fanns även en film på ytan som inte har märkts när jag tittat på modulerna uppifrån i dagsljus. Kan inte uteslutas att vedeldningen ger sitt bidrag. Skorstenen för vår vattenmantlade braskamin sitter precis ovanför solcellsmodulerna. Förra vintern, när det var snö på modulerna, kunde man se att en del sot hamnade på snön.

I morgon eller på söndag blir det storstädning av modulerna med vatten och lite diskmedel med långskaftad gummiskrapa. Får kanske dra upp en vattenslang på taket för sköljning. Får avvakta att det blir plusgrader, det är -3,7 grader kl. 23.30 i kväll.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala (gäller alla figurer i denna blogg). OBS! Y-skalorna är olika. De låga värden i slutet av november ifjol berodde på tidigt snöfall…

Solelproduktion per timme under November 2010.

Solelproduktion per timme under November 2010.

Solelproduktion per timme under november 2011.

Solelproduktion per timme under november 2011.

Sveriges första kund som köper solel är klar!

Publicerat av

Bengt Nordberg blev den första i Sverige att köpa solel hos Telge Energi! Han jobbar med solenergifrågor hos Ericsson och fick kännedom om avtalet via denna blogg. Jag blev lite rörd av denna solskenshistoria! Jobbade förresten för många år sedan i ett projekt med Ericsson vad gäller försörjning av reservenergi till basstationer vid strömavbrott.

Med Telge Energis avtal om solenergi kan man köpa en ”portion” solel. ”En portion innehåller 100 kWh till en kostnad av 21 kronor extra per månad.” kan man läsa i informationen om deras avtal. Årets julklapp för solcellsanhängare!

Genom att köpa en portion solel kan man bidra till att det med tiden installeras mera solcellsanläggningar i Sverige. Enligt uppgift från en läsare av bloggen har Telge satt ett tak på 100 MWh i denna första omgång. Om det slår väl ut kommer en ny upphandling av solel under nästa år.

 

59 kWh solel under november

Publicerat av

Under november producerade våra solceller 58,8 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Det är 6,08 kWh (12%) mer än under november ifjol, då snö i slutet av månaden påverkade solelproduktionen negativt.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden (Gäddeholm 73) med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november 2010 – januari 2011 var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS.

Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 860 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Detta är en justering av tidigare antagande om 800 kWh/kW baserat på första årets elproduktion. Alla elproduktionsvärden är hämtade från växelriktaren som i jämförelse med vår elmätare ger 1% för lågt värde.

För januari-februari 2011 gav PVsyst osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli-oktober hamnade vi under alla prognoser. Juli-augusti var mindre soliga än normalt, till skillnad från januari-juni och september-oktober som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm, se inlägg från 27 september. Under juli gav Sunny Portal den bästa prognosen, medan PVGIS var närmast under augusti-oktober. Under november var Sunny Portal bäst, men alla prognoser var 19-23% ifrån den verkliga månadsproduktionen.

Det är intressant att notera att även fast ett verkligt värde för årsproduktionen har använts i Sunny Portal och man därför ”bara” behövt göra en fördelning per månad har man bara haft bästa månadsprognosen under juli och november. Det är ett illustrativt exempel på att det är långt ifrån trivialt att göra produktionsprognoser.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet efter genomgång av timvärden från Vattenfall.

Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
nov 2010 52,71 47,4 73,2 72,4 73
dec 2010 18,87 0,3 32 47,8 31
jan 2011 48,09 19,7 49,8 48,7 68
feb 2011 129,93 124,5 121 129 70
mar 2011 292,32 260,6 229 273 255
apr 2011 362,20 348,5 336 368 465
maj 2011 449,87 408,3 452 500 448
jun 2011 441,79 409,2 416 508 552
jul 2011 367,05 414 418 471 454
aug 2011 334,11 380,0 338 407 446
sep 2011 241,11 293,9 251 275 272
okt 2011 138,75 183,5 149 164 159
nov 2011 58,80 47,4 73,2 72,4 73
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under november 2011.

Solelproduktion per dygn under november 2011.

Solelproduktion per timme under november 2011.

Solelproduktion per timme under november 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala. I timdiagrammen finns vissa “hack” mitt på dagen för ett par dagar, då timvärden saknades i loggningen.

Näringsdepartementet tror att nettodebitering dröjer minst ett år

Publicerat av

I Tvärsnytt idag på morgonen gjorde man en uppföljning på tidigare inslag den 22 november hemma hos oss. Jag hade tipsat Tvärsnytt om att Mälarenergi börjat med nettodebitering, att Näringsdepartementet utreder frågan om nettodebitering och att de borde göra ett inslag om detta. Återigen hade Tvärsnytt gjort ett bra arbete med sitt inslag.

I inslaget intervjuas Daniel Johansson (c), statssekreterare Näringsdepartementet. Reportern säger i inslaget att Näringsdepartementet tror att nettodebitering dröjer minst ett år, kanske mer. Detta var tyvärr vad man kunde befara. Efter denna utredning måste man sannolikt ändra i någon förordning och/eller lag för att göra nettodebitering laglig och sådant tar tid förutom att själva utredandet tar tid.

Vi minns att Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering som kom 26 november ifjol tog nästan ett år. Utredningen gick ut på remiss och det enda som hänt sedan dess är att regeringen tillsatt en ny utredning om nettodebitering. Daniel Johansson säger att frågan för närvarande bereds av regeringskansliet.

Minns också  att redan i februari 2007 fick Lennart Söder i uppdrag att göra ”nätanslutningsutredningen”, som kom i februari 2008 och där han lade fram ett förslag som skulle ha gett nettodebitering. Regeringens utredning är alltså den tredje i ordningen som behandlar nettodebitering för små elproducenter.

Den sega historien om nettodebitering vittnar om avsaknad av politisk handlingskraft. Daniel Johanssons uttalande “Vi driver frågan hårt i regeringen och vår förhoppning är att få igenom det. Hittills har vi fått igenom att frågan ska utredas vidare…” ger inga pluspoäng. Som sägs av Anders Richert, nätchef Svensk Energi, i Tvärsnytts inslag är alla intressenter positiva till att genomföra nettodebitering. Det är därför ingen bedrift att skryta om att regeringen “fått igenom” ytterligare en utredning av frågan om nettodebitering.

Det enda uttalade motstånd som finns mot nettodebitering är hos Skatteverket, men det är inte Skatteverket som ska tillåtas styra Sveriges energipolitik. Det är trots allt politiska beslut som bestämmer vilka regler Skatteverket ska tillämpa. Den senfärdighet som regeringen visat i denna fråga, trots att motstånd saknas, visar väl tyvärr att det inte finns någon större intresse för frågan hos regeringen.

Regeringens senfärdighet i frågan om nettodebitering ger tyvärr lite kalla kårar när man tänker vidare på vad som ska hända när nuvarande investeringsstöd till solceller upphör 2012. Vad händer från och med 2013 med stödet till solcellsanläggningar? Vad vi vet pågår inget arbete med att ta fram beslutsunderlag för kommande stöd och ska vi något stöd som tar vid från 1 januari 2013 behöver detta arbete startas nu! Det får inte bli en upprepning av 2009 då det blev ett halvt års glapp när det inte fanns något stödsystem, på grund av att beredningen av frågan startades alltför sent.

Min tro är vi behöver dels nettodebitering dels ett begränsat stöd under några år för att få fart på solcellsmarknaden i Sverige. Efterhand som systempriserna sjunker kan stödsystemet fasas ut. Det som ligger i potten är 10-15 TWh/år om vi sätter solceller på en fjärdedel av alla lämpligt orienterade tak- och fasadytor på svenska byggnader.