Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Bild

Skuggning på vårt solcellstak

Publicerat av

På vintern är solhöjden låg och det blir lätt skuggor på solcellstak. När det är frost på solcellerna efter en kylig natt är det lätt att se skuggorna. När nedan är en bildserie som visar hur östra delen av vårt tak skuggas rejält under morgonen och tidig förmiddag av en stor och vacker lind på vår tomt.

I och med att vi nu har loggning av varje modul går det också att se hur skuggningen påverkar produktionen på varje modul. Här är en serie bilder tillsammans med data från Solar Edge “monitoring portal”. Vår solcellsanläggning heter Geddeholm 73 i portalen.

Man ska undvika att placera solcellsmodulerna i skuggiga lägen, speciellt mitt på dagen då solinstrålningen är som bäst.

09.10 – 2 december

Kraftig skugga i öster. Modulerna längst i öster har inte producerat någonting.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Kraftig skuggning i öster. 2 december kl. 09.09.

Kraftig skuggning i öster. 2 december kl. 09.09.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.15.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.15.

 

09.40 – 2 december

Inte lika mycket skuggning som en halvtimme innan, men tre moduler längst i öster producerar fortfarande ingen solel.

Skuggning i öster. 2 december kl. 09.38.

Skuggning i öster. 2 december kl. 09.38.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.35.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 09.35.

10.40 – 2 december

Verkar vara skuggning fortfarande på modulen längst upp till höger, men nu producerar alla moduler solel.

Lite skuggning i öster. 2 december kl. 10.41.

Lite skuggning i öster. 2 december kl. 10.41.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 10.37.

Solelproduktion per modul hittills under dagen. 2 december kl. 10.37.

PS. Här är en beskrivning från Solar Edge som beskriver hur effektoptimerarna fungerar vid skuggning: “Technical Note SolarEdge Fixed String Voltage, Concept of Operation“.

Liten skugga påverkade solelproduktionen

Publicerat av

Eftersom vi nu har Solar Edge effektoptimerare (“power optimizer”) på varje modul och har moduler i tre olika väderstreck och tre olika sorters moduler är det spännande att titta på solelproduktionen för varje modul.

Figur 1 visade hur effekten varierade den 1 december för två moduler som satt ovanför varandra, till höger om vår takstege. Jag hade svårt att förstå varför den lägre sittande modulen gav lägre energi under dagen, det blev 41% mer solel från den övre modulen under dagen. Snön som hade kommit ett drygt dygn innan borde ha smält bort dagen innan eftersom det var sol då.

När jag på förmiddagen dagen efter stod och tittade ut genom fönstret under ett telefonsamtal gick det upp en talgdank. Stegen… Stegen till taket hade jag satt ett hack längre upp än tidigare, så att den nu stack upp längre än tidigare ovanför takfoten. Yep, den skuggade ett hörn på den modul som producerade mindre, se fotot i Figur 2.

Stegen åkte ner och dagen efter var effekten från de två modulerna lika, se Figur 3.

Detta hade jag knappast upptäckt utan möjligheten att följa produktionen för varje modul. Med tidigare stränglayout med sju moduler i en sträng hade detta i sämsta fall kunnat påverka hela strängens produktion. I bästa fall hade en by-pass diod i den skuggade modulen aktiverats och då hade bara produktionen från 1/3 av en modul tappats.

Minskad solelproduktion på grund av partiell skuggning från exempelvis träd, grannhus, flaggstänger, takkupor eller andra takinstallationer är förmodligen relativt vanligt för småhus. Att ha ett skuggfritt tak är sannolikt viktigare för god solelproduktionen än att ha exakt rätt taklutning och väderstreck.

Figur 1. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 med skuggande stege ovanför takfoten. 1 december 2015.

Figur 1. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 med skuggande stege ovanför takfoten. 1 december 2015.

Figur 2. Stege skuggar hörnet av en modul 12. Modul 7 sitter rakt ovanför modul 12.

Figur 2. Stege skuggar hörnet av en modul 12.Modul 7 sitter rakt ovanför modul 12.

Figur 3. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 utan skuggande stege ovanför takfoten. 3 december 2015.

Figur 3. Jämförelse av effekten från modul 7 och 12 utan skuggande stege ovanför takfoten. 3 december 2015.

57 kWh solel under november

Publicerat av

Under november månad producerade vi 56,96 kWh (16,5 kWh/kW) solel. Under november 2010-2013 skördade vi mellan 52,7 kWh och 66,9 kWh (15,7-19,9 kWh/kW) medan november ifjol var ovanligt mörk med 21,1 kWh (6,3 kWh/kW).

Under 2015 har vi hittills producerat 2 607 kWh (776 kWh/kW). Det kommer att bli den näst lägst årsproduktionen under åren 2011-2015. Vårt rekord är från 2013 då det blev 2 972 kWh (885 kWh/kW).

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

PS. Igår natt föll lite snö. Hos oss bara någon cm där det allra mesta på modulerna töade bort under gårdagen. Det låg lite snö kvar i nederkant på en modul i morse. Inne i Västerås stad hade det kommit betydligt mera snö och en solcellsägare som jag pratade med hade snötäckta moduler och i stort sett noll produktion idag, då det var en övervägande solig dag.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Trollbunden av norrsken

Publicerat av

Det var säkert många som tog chansen att se den gångna nattens mäktiga norrsken. Norrsken uppstår med hjälp av solvindens elektroner. De exciterar atomer högt upp i atmosfären. När atomerna går tillbaka till sitt grundtillstånd emitterar de ljus av olika våglängder. Vanligast är grönt ljus från syre.

Tittade på norrskenet över en timme igår. Såg det först från vårt hus balkong. Gick ut på en öppen betesmark och fick där en vidare vy. Avslutade runt midnatt med att stå på balkongen igen och då var norrskenet helt enastående. Det kändes stort, magiskt, mystiskt…Blev trollbunden. Att få se det så häftigt här, utanför Västerås, var verkligen en upplevelse. Det var en fördel att bo ute på landet där det var mörkt i omgivningarna.

Bilderna nedan är tagen från vår balkong. Klicka på dem för att se större bilder. När vi tittade på norrskenet “live” hade det övervägande vitaktig färg, med en dragning åt grönt. På fotona blev det starkare färger. Även lila och röda färger sågs på fotona, men dessa färger uppfattades inte “live”. Undrans vad det beror på?

I kväll var det spridda tunna moln på himlen så det var inte lika bra förhållande som igår natt. Men det fanns också områden där stjärnor syntes utan synbart norrsken, åtminstone fram till 22.30. Kl. 23.15 hade det klarnat upp, men inget norrsken. Så det toppade igår natt.

Norrsken och Karlavagnen. 17 mars kl. 23.54.

Norrsken och Karlavagnen. 17 mars kl. 23.54.

Norrsken. 17 mars kl. 23.58.

Norrsken. 17 mars kl. 23.58.

Norrsken. 18 mars kl. 00.02.

Norrsken. 18 mars kl. 00.02.

Norrsken. 18 mars kl. 00.06.

Norrsken. 18 mars kl. 00.06.

Skuggning av solcellsmodulerna ska undvikas

Publicerat av

Gjorde ett experiment idag. Vid klarblå himmel mitt på dagen provade jag att täcka över en liten del av en av våra 14 solcellsmoduler, med 240 W märkeffekt vardera, för att se hur denna simulerade skuggning påverkade effekten. Modulerna är kopplade i två strängar med sju moduler per sträng.

Våra Sanyo HIT 240 HDE4 moduler är lite speciella i och med att de har så många solceller i varje modul, se bilder. Varje modul har 240 solceller som är serie- och parallellkopplade i tre block med en bypassdiod per block. När jag täckte över en eller flera celler närmast kortsidan på modulen gick strömmen genom bypassdioden för det blocket istället för genom blocket av solceller, vilket gjorde att 96 av solcellerna i modulen förbikopplades och ej bidrog till effektgenereringen. (Detta stycke korrigerades efter det att informationen enligt PS påträffades).

Vid en storlek på min pappskiva på 8,5×4,5 cm (som ett eklöv), täckande drygt hälften av en solcell och ca 0,3% av en moduls yta minskade effekten 108 W vilket var 3,8% av hela effekten efter växelriktaren, som var 2 834 W utan skuggning, se diagram. Vid en storlek på pappskivan på 4,5×4,5 cm (som ett asplöv) blev det ingen märkbar effektminskning.

Även små skuggor kan alltså ge märkbara förluster vid soligt väder. Skuggning av modulerna mitt på dagen ska undvikas, eftersom det kan ge kännbara effektförluster!

PS 7/4. I “General Installation Manual HIT Photovoltaic Module” från Panasonic (där Sanyo är dotterbolag sedan 2009) april 2012 finns inte vår modul men bilden på VBHHxxxAE series ser precis ut som våra moduler. Om bypassdioder står

“Specifications of bypass diode for VBHHxxxAE series are as follows; Number of bypass diode: 3 diodes, Number of series cells per bypass diode: 96 cells / diode (1st and 3rd block, 2 parallels of 48 cells series), 48 cells / diode (2nd block, 2 parallels of 24 cells series) (See Figure 4-2).”

Se figuren 4-2 här nedan. Lite överraskande att det var olika antal solceller per bypassdiod, jag vet inte varför modulen är konstruerad så. Normalt brukar det vara lika många solceller för varje bypassdiod i modulerna. Det bör betyda att om det är snö längs ner på hela kortsidan kommer effektförlusten att bli lika som i mitt experiment, istället för att hela modulens effekt skulle förloras.

Figure 4-2: Number of series cells per bypass diode. Från General Installation Manual HIT Photovoltaic Module. Panasonic april 2012.

 

 

Morgonskugga från omgivande träd och rimfrost på modulytorna. 6 april 2013 kl. 08.07.

Morgonskugga från omgivande träd och rimfrost. 6 april 2013 kl. 08.07.

Många små solceller i Sanyo HIT 240 HDE4. Det är fyra solceller i “cirkeln”. Klicka på bilden så slipper du Moiréeffekten.

Skuggexperiment. Drygt en halv solcell täckt.

Effekt avläst efter växelriktaren före, under (drygt halv solcell täckt) och efter skuggexperiment.

Snösväng på taket idag

Publicerat av

Vid dagens töväder rasade snön självmant av från sex av våra 14 solcellsmoduler. Kunde inte motstå frestelsen att sopa bort snön (närmare 2 dm) från de övriga modulerna. Tyvärr sitter de så till att snön inte glider av så lätt på dem, eftersom den avglidande snön fastnar mot ett snedtak, så därför behövs där hjälp.

Jag kan på en gång säga att snörengöring av solcellsmoduler inte rekommenderas, eftersom man vinner så lite på detta och man riskerar att skada både solcellsmodulerna och sig själv om man har otur. Som forskare är jag dock nyfiken på hur solelproduktionen är även vintertid, så jag tog mig friheten att köra lite ”vardags-edge” på taket. Vi har en stege på taket bland solcellsmodulerna och den är i stort sett en nödvändighet, utan takstegen skulle jag inte ge mig upp på taket.

Solcellerna gav 0,225 kWh (= 0,067 kWh/kW) idag till ett värde av ungefär lika många kronor. Men det var ändå lite fascinerande att solcellerna gav som mest 142 Watt under denna helmulna dag just innan det började regna redan på sen förmiddag, se diagrammet här nedan.  Variationerna runt kl. 10.00 berodde nog på att jag höll på med snösopningen då och att modulerna därmed var snötäckta i lite varierande grad eftersom jag var tvungen att skjutsa snön från den ena sidan till den andra.

Vi får hoppas på en fin och solig vinterdag snart som jämförelse!

Huum… Dagens regn övergick under kvällen till blötsnö och i skrivande stund (19:30) är det 1 cm blötsnö på solcellerna. Nåja, i morgon ska det bli plusgrader och då bör den smälta bort.

Solcellseffekt en mulen decemberdag, med regn. 2012-12-26.

Solcellseffekt en mulen decemberdag, med regn. 2012-12-26.

Efter snösväng på taket. 20121226.

Efter snösväng på taket. 20121226.

Regeringen minskar investeringsstödet till solceller

Publicerat av

I debattartikeln ”Grönt ljus för fler solceller” i Expressen idag skriver energiminister Anna-Karin Hatt att man 2013-2016 kommer att satsa 210 miljoner på fortsatt investeringsstöd till solceller. 210 miljoner under fyra år innebär 52,5 miljoner kr per år i genomsnitt. I år var budgeten till investeringsstödet 60 miljoner kronor vilket innebär att regeringen minskar investeringsstödet till solceller! Det som är bra att man anger villkoren för fyra år framåt, men satsningen är trots allt blygsam i det stora hela.

Ett frågetecken är hur reglerna för investeringsstödet kommer att utformas under dessa fyra år. Det är rimligt att andelen som ges i investeringsstöd (45% idag) och att det maximala beloppet minskas (1,5 miljoner idag), med tanke på att priserna för solcellsanläggningar sjunker *. Idag kan man paradoxalt nog säga att investeringsstödet är en viss bromskloss för utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden. Alla som vill får inte investeringsstöd och de som inte får stöd avvaktar för det mesta med sin investering. Den danska modellen med ett avdrag på inkomstskatten innebär inte samma begränsande effekt, men det skulle bli svårare för regeringen att förutspå kostnaden av ett sådant stöd.

Den viktiga pusselbiten nettodebitering fattas fortfarande och den är inte i nära sikte eftersom regeringens utredning förväntas bli klar först i juni 2013. Långsiktigt är möjligheten till nettodebitering mycket viktigare än investeringsstödet. Hatt upprepar att regeringen har som ”ambition … att utforma ett system för så kallad nettodebitering”. Varför använder hon ett så försiktigt ord som ambition kan man undra? Hatt skriver att nettodebitering bland annat innebär att ”elproducenten får en garanterad rätt att föra ut sin el till elnätet”. Detta är väl en missuppfattning, eller en otydlig skrivning, som inte har något med nettodebitering att göra? Den rätten har man redan idag om man uppfyller nätägarens villkor, dock finns ingen garanterad rätt till ersättning för den el man matar in på nätet frånsett nätägarens energiersättning (kallas så av Vattenfall, heter olika hos olika nätbolag).

I sista stycket gör Hatt en koppling till fotosyntesen och att ta till vara mer av solens energi ”som växter”. Förstår inte denna koppling. Har Hatt blandat ihop begreppen? Växter producerar socker och syre med fotosyntes. Solceller producerar el med fotoelektrisk effekt (photovoltaic effect på engelska och därav det engelska namnet photovoltaics för solceller).

Om man jämför hur mycket solenergi växter kan lagra är det för övrigt en bråkdel av hur effektiva solcellsystem är. Energiskog kan lagra ca 5-7 kWh/m2 och år i Sverige (källa: boken Miljöfysik av Mats Areskoug) och systemverkningsgraden innan vi har användbar energi blir lägre än så. Ett solcellsystem i Sverige ger ca 100-150 kWh/m2 och år i användbar växelström i Sverige, beroende på solcellernas verkningsgrad och var man bor i Sverige.

* PS 18 september.

I artikel i Ny Teknik den 17 september står att

-Vi föreslår inga nya ändringar vad gäller reglerna för stödet. De blir desamma som gäller i dag, säger Christian Ljungblad, politiskt sakkunnig i energifrågor på näringsdepartementet.

Det tycker jag är förvånande, speciellt om det ska vara oförändrade regler under hela perioden 2013-2016. I stödsystemet med inmatningstariffer som är mycket vanligt i Europa sänker man succesivt stödet för att stimulera prissänkningar för de levererade solcellsanläggningarna.

PS 18 oktober. Såg i en debattartikel i Expressen att Anna-Karin Hatt skriver att stödet blir 60 miljoner 2013 och 50 miljoner per år 2014-2016.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

Ger mycket solceller i elnätet problem med nätspänningen?

Publicerat av

I förra bloggen framgick att man i Danmark räknar med att installera 30 000 solcellsanläggningar i år. En fantastisk ökning jämfört med tidigare år. En fråga man kan börja fundera över är om det kan bli problem för elnätet om många små solcellsanläggningar installeras utspritt i nätet?

Enligt den danska artikeln ”Ny analyse fra Dansk Energi: Grønt lys for udbredt brug af solceller” har man studerat i vilken grad solcellsanläggningar kan påverka nätspänningen i Danmark. Om det blir väldigt många solcellsanläggningar som installeras skulle det kunna leda till för hög nätspänning i distributionsnätet (400 V spänning).

Med en 5 kW solcellsanläggning på vart sjunde bostadshus, vilket skulle innebära 200 000 solcellsanläggningar med en sammanlagt installerad effekt på 1 GW, är det bara mellan 0,3-0,4% (600-800) av installationer som skulle få problem med nätspänningen i Danmark. Om istället var femte bostadshus skulle ha en solcellsanläggning skulle 0,4% få problem med nätspänningen, vid vart tredje hus 2,7% och om alla bostadshus (1,4 miljoner anläggningar med en sammanlagd effekt på 7 GW) hade solceller skulle 25% få problem med nätspänningen.

MEN, om vi tittar på Sverige ska det inte behöva uppstå några problem med nätspänningen, inte ens om merparten av alla hus skulle få solceller. Enligt svensk standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” ska växelriktarna sluta leverera ström när nätspänningen blir för hög eller för låg (strömavbrott), se inlägg från 10 februari 2011. Däremot skulle det vara negativt för anläggningsägaren om solcellsanläggningar slutar leverera ström när solen lyser som bäst. Därför finns det anledning att fundera på andra möjliga lösningar när vi får riktigt många solcellsanläggningar i nätet (vilket kommer att ta sin tid).

Några alternativa lösningar är

  1. Installera växelriktare som kan leverera eller absorbera reaktiv effekt, för att stabilisera nätspänningen. Några sådana krav finns inte idag i Sverige. Sedan 1 januari 2009 finns en lag i Tyskland att solcellsanläggningar som levererar ström till mellanspänningsnätet ska kunna hantera reaktiv effekt.
  2. Förstärka nätet genom att installera flera eller tjockare elkablar. Kostsamt.
  3. Manuell säsongjustering av transformatorernas spänningsreglering i distributionsnätet (10/0,4 kV). Arbetskrävande.
  4. Automatisk spänningsreglering av distributionsnätet transformatorer. Det görs med lindningskopplare som monteras i transformatortanken. Lindningskopplare tillverkas exempelvis av ABB i Ludvika. Med en sådan väljs automatiskt hur många transformatorlindningar som ska vara inkopplade och man kan därmed reglera utspänningen från transformatorn så att den blir stabil på 0,4 kV hos elanvändarna. Lindningskopplare finns normalt inte på distributionstransformatorer men det kan möjligen bli en framtida produkt för ABB.
Oxtunga. Onsholmen, 24 juni 2012.

Oxtunga. Onsholmen, 24 juni 2012.

Köporgie av solceller i Danmark

Publicerat av

Fick ett tips av Jonas Hållén om den intressanta artikeln ”Se hvem i Danmark der er vildest med solceller”, publicerad i danska Ingeniøren igår. Den handlar om statusen för solceller i Danmark och nog är det ”vilt”. Den 10 september var drygt 112 MW solceller installerade i Danmark. 20 000 anläggningar på sammantaget 100 MW har installerats i år och man tror att det kommer att bli 30 000 anläggningarna installerade innan årets slut. Man räknar då att ha passerat 150 MW i installerad effekt, motsvarande en elproduktion på 0.135 TWh.

En sagolik utveckling! Vid utgången av 2011 hade Sverige 15,7 MW installerade solceller, då i samma härad som i Danmark. Under 2012 har det blivit en fenomenalt intensiv aktivitet i Danmark och Sverige har hamnat långt bak i kölvattnet på vårt grannland.

Det finns fyra orsaker till den positiva utvecklingen i Danmark (punkt 4 tillagd 2012-09-28, glömde den i första utgåvan)

  1. Nettoavräkning har funnits sedan 1998, för solcellsanläggningar upp till 6 kW, detta är grundbulten.
  2. Skattereduktion för de som köpt solcellsanläggningar. Infört 2010. Man kan skriva av 25% per år av inköpskostnaden i inkomstdeklarationen, till dess att 12 300 kr återstår av inköpskostnaden. I gengäld ska man betala en årlig skatt på 60 öre/kWh på den producerade solelen. Efter tio år reduceras skatten till 40 öre/kWh.
  3. Kraftigt sjunkande priser på solcellsystem, detta är den utlösande faktorn.
  4. Högt elpris. Hushållens elpris var högst i EU under andra halvåret 2011 enligt statistik från Eurostat.

De två första punkterna är aktiva beslut av danska politiker att stödja småskaliga solcellsystem. Den tredje punkten har man fått på köpet från omvärlden. Våra svenska politiker borde ta lärdom av våra grannar, svårare än så här är det faktiskt inte att få drag under galoscherna på solcellsmarknaden!

PS 16 oktober. Progonoserna för antalet installerade solcellsanläggningar i Danmark under 2012 får revideras. Jyllands-Posten skrev igår att Energinet hade registrerat 31 538 anläggningar hittills i år.

PS 25 oktober. Ny Teknik publicerade idag artikeln “Danmark tar täten“.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Nettodebitering – Hur kommer den att utformas?

Publicerat av

I kommentar skrevs ”Hej funderar vad för typ nettodebitering du tror det blir i slutändan.” Det är en i högsta grad aktuell och intressant fråga. Jag tycker att det är den viktigaste frågan i solcellsverige för närvarande.

Men det är lite svårt att sia om vad för typ av nettodebitering det blir. I regeringens nuvarande utredning är det väl ”bara” jurister, tekniska experter saknas? Det gör det extra svårt att sia om vilket förslag utredningen kommer att föreslå. Viktigt är att det blir ett system som är enkelt att administrera för elbolagen, så att inga onödiga kostnader uppstår, och som är lätt att förstå för elkunderna, så att man vet hur mycket den solel som matas in på nätet blir värd. Idag är det snårigt att förstå sig på vad överskottselen blir värd, med mycket stora variationer mellan olika elbolag. Det spelar också roll var man bor eftersom nätbolagen börjat köpa överskottsel. Det behövs ett mera enhetligt ersättningssystem för överskottsel inmatad till nätet än idag helt enkelt.

Bland de som testar nettodebitering för tillfället ger Elinorr och DinEl netto per år, medan Mälarenergi och Utsikt ger netto per månad. Personligen gillar jag den nettoavräkning som Elinorr använder.

I en Elforskstudie som jag, Andreas Molin, Joakim Widén och Björn Karlsson gjorde blev slutsatsen att om vi ska utnyttja våra byggnadsytor maximalt räcker det inte med nettodebitering per månad, det behövs en längre period. Rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” Elforsk 10-93 finns att ladda ner på solelprogrammets hemsida. Där behandlas flera av de frågor som nuvarande regeringsutredning ska studera.

Jag tycker att en väsentlig fördel med installationer på befintliga byggnader är att ingen ny mark exploateras. Om vi på allvar vill satsa på solenergi bör vi i första hand utnyttja befintliga byggnadsytor så långt det går. Om vi exempelvis skulle utnyttja 25% av de tak- och fasadytor som mottar minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Regelverket för småskalig elproduktion med solceller bör därför utformas så att sådan elproduktion stimuleras optimalt och görs möjlig utan allehanda administrativa avgifter och hinder.

Ett grundproblem är att Sverige saknar mål för solenergi och en strategi att nå detta mål. Vet regeringen mera i detalj vad man vill uppnå genom att införa nettodebitering? Det styr utformandet av reglerna för nettodebitering som jag ser det. En lämplig tankegång borde vara att reglerna ska utformas så att befintliga byggnadsytor kan utnyttjas optimalt. Nettodebitering per månad skulle bli en halvmesyr. Låt oss få se ett framsynt förslag som visar att regeringen satsar helhjärtat även på de mindre solelproducenterna, som hittills har hamnat i skymundan.

Kommittédirektivet för den pågående regeringsutredningen ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” finns att ladda ner på regeringens hemsida.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.