Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU4 ”Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem” kom den 8 november. Där behandlas bland annat nettodebitering. Det är tyvärr en mager läsning för de småskaliga elproducenterna. Här nedan ges några utdrag från betänkandet, med mina kommentarer.

Egenproducerad el och nettodebitering

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motioner om s.k. nettodebitering av el och om införande av ett fastprissystem för förnybar el. Utskottet hänvisar bl.a. till att dessa frågor har behandlats av riksdagen så sent som under våren 2011. Jämför reservation 4 (S, MP, V).

Propositionen
Regeringen anser att det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet. Därigenom ges elkonsumenten större möjligheter att ta kontroll över sin elanvändning och samtidigt bidra till omställningen av energisystemet i enlighet med uppställda mål.

I Energimarknadsinspektionens rapport Nettodebitering – Förslag till nya regler för elanvändare med egen elproduktion (EI R2010:23) föreslås det att det ska införas en reglering med nettodebitering i Sverige. Innebörden är att en elkonsument som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, och som även är elproducent, ska få kvitta den el som matas in på nätet mot den el som tas ut från nätet under en kalendermånad. Kvittningen ska endast ske mot den rörliga delen av elnätsavgiften.

Regeringen anser att införandet av ett system med nettodebitering måste utredas närmare innan den kan ta ställning i frågan. Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.

Mina kommentarer
1. ”… det bör bli lättare för enskilda att leverera egenproducerad förnybar el till nätet.”
Detta är inte tekniskt svårt idag. Då hade man inte haft över 1 miljon solcellsanläggningar i Tyskland… Däremot är det idag väldigt svårt att bedöma vilken ersättning man får för den inmatade elen och var man bor i landet kan spela stor roll. Detta måste man komma till rätta med.
2. ” Inte minst måste de EU-rättsliga förutsättningarna ges en närmare belysning.”
Kan ingen upplysa regeringen om att både Danmark och Belgien redan har nettodebitering.

Elcertifikatsystemet

Vidare skriver man

Ytterligare utveckling av elcertifikatssystemet till förmån för småskalig elproduktion
Regeringen har sedermera i proposition 2010/11:155 föreslagit vissa förändringar av reglerna för elcertifikat som syftar till att underlätta för mindre producenter av förnybar el genom att de får undanta den el de producerat som de själva har använt från kvotplikt. I den propositionen gör regeringen också bedömningen att elcertifikatssystemet uppnår de uppsatta målen och att det i huvudsak fungerar väl. Någon reglering av golv- och takpriser för elcertifikat bör, enligt regeringen, därför inte ske. Propositionen behandlas för närvarande av riksdagen (bet. 2011/12:NU6).

Mina kommentar
Jag har i ett inlägg den 26 oktober granskat vilken betydelse det nya lagförslaget om elcertifikat får för ägare av små solcellsanläggningar och i inlägg den 31 oktober framgår texten i en skrivelse jag gjorde till Näringsdepartmentet. Jag kan inte se annat än att den nya lagen skulle ge enbart mycket marginella förändringar och att solcellsanläggningar skulle missgynnas i förhållande till andra produktionssätt av el. Därför blir ovanstående uttalande mest tomt prat utan någon innehåll av värde för de små elproducenterna.

Nettodebitering igen

Forsättningsvis skrivs

Därför ser utskottet positivt på att regeringen kommer att gå vidare med en fördjupad analys av vilka konsekvenser s.k. nettodebitering kan tänkas få.
…
Kvittning av egenproducerad el mot den el man förbrukar kan vid första anblicken tyckas vara en relativt enkel administrativ åtgärd. Vid en närmare analys framgår det dock att en sådan reform väcker flera komplexa följdfrågor som bl.a. hänger samman med EU-rättsliga, skattemässiga och mättekniska aspekter. Till detta kommer frågor om exakt vilka kostnadsposter som ska kvittas bort, hur ofta avräkningen lämpligen bör ske och hur kostnaderna för reformen ska fördelas på elmarknadens olika aktörer. Andra skäl som gör att genomförandet inte bör hastas fram är det pågående arbetet med att skapa en nordisk slutkundsmarknad för el och den i propositionen redovisade ambitionen att se över det s.k. mätarmonopolet. Frågans komplexitet avspeglas för övrigt också av att många remissinstanser ser positivt på nettodebitering, men att det råder olika uppfattningar om vad en nettodebiteringsreform bör omfatta och hur den bör genomföras.

Mina kommentar
1. Om Danmark och Belgien, som har nettodebitering, klarat EU-rätten kan detta inte vara något problem i Sverige heller.
2. Flera nätbolag förordar och testar redan nettodebitering genom att ett nettoavräknat värde skickas till elhandlaren. Enklare än så kan administrationen inte bli. Jag har inte hört talas om att de upplevt några problem med ”mättekniska aspekter”, så vad menar regeringen med detta?
3. När det gäller de ekonomiska aspekterna för alla inblandade aktörer har detta utförligt behandlats i Elforsk-rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” från 2010. Jag föreslår att regeringen läser den!

Sammanfattningsvis kan sägas att regeringen har märkligt svårt att komma till skott i frågan om nettodebitering. Det känns som att en kombination av ointresse och okunskap hämmar regeringen i denna fråga.

Men ni som är Mälarenergis kunder vet väl att ni från årsskiftet kan få nettodebitering?