Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Energiminister Anna-Karin Hatt lovar tunt

Publicerat av

I Miljöaktuellt den 20 december finns en debattartikel ”Därför måste vi uppmuntra folk att producera egen el” undertecknad energiminister Anna-Karin Hatt. Får man veta något nytt där? Nej, tyvärr är det väldigt urvattnat skrivet.

I februari i år gick remissrundan ut för Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering, som de höll på med i ungefär ett år. Sedan i våras verkar det inte vara någon i solcellsbranschen som hört något konkret om vad ett kommande förslag från Näringsdepartementet om nettodebitering ska innehålla.

Anna-Karin Hatt lovar heller inget i denna artikel, notera hur försiktigt hon uttalar sig:

”Ett sätt att ytterligare uppmuntra den småskaliga elproduktionen vore att införa regler för nettodebitering.” Vore att ger inget löfte om att nettodebitering ska införas.

”Därför arbetar vi nu intensivt på Näringsdepartementet”. Hur intensivt jobbas det egentligen? Det har inte läckt ut någonting efter remissrundan på Energimarknadsinspektionens rapport om vad Näringsdepartementet egentligen gör eller hur de funderar. Och vad är det som tar sådan tid att utreda? Man behöver inte göra om hela Energimarknadsinspektionens arbete utan det är bara skattefrågan som ska utredas.

”Min förhoppning är att vi ska kunna lägga ett konkret förslag om nettodebitering under 2012.” Hon vågar inte trots det intensiva arbetet utlova något ens under 2012 med tanke på att hon använder förhoppning … Det vore bra att få se en tidsplan för de olika aktiviteter som ingår i det intensiva arbetet.

”Med ett system för nettodebitering vill jag hjälpa ännu fler att kunna göra detsamma i framtiden, och på så sätt få utlopp för sitt engagemang och sin vilja att bidra till en hållbar energiförsörjning”.

I sista meningen vågar hon äntligen lova något. Men vi får nog vänta till 2013 innan nettodebitering är i drift, se tidigare utlåtande från Näringsdepartementet i Tvärsnytt den 22 november.

 

Dagsmeja på solcellerna

Publicerat av

I morse var det 8 cm heltäckande snö på alla solcellsmodulerna. Sent i kväll var mer än hälften av ytan på solcellsmodulerna snöfria! Snön hade glidit av under dagen, men inte tillräckligt mycket för att det skulle bli någon produktion av solel. Både idag och igår har det blivit noll i solelproduktion.

I nederkant av modulerna 1-4, 6-8 fanns heltäckande snö och något lite snö fanns även i nederkant av modul 9-11 samt lite mera i nederkant av 12. När det gäller modulerna 8-14 hade de sannolikt varit helt snöfria om det inte varit för den ram som sticker upp lite över modulytan och som något hindrar snö att glida av.

Kunde inte låta bli att sopa rent modulerna 4-14 och skapade därmed ett litet experiment om egenuppvärmning fixar att ta bort snön på modulerna 1-3 om det nu blir en del sol i morgon. Det skulle vara intressant att kunna mäta skillnaden i ström genom den snöfria strängen respektive genom den sträng som har tre moduler som delvis är snötäckta.

Modulerna 1-7 är seriekopplade i en sträng och modulerna 8-14 i en annan sträng.

Modulerna 1-7 är seriekopplade i en sträng och modulerna 8-14 i en annan sträng.

 

Undantag från energiskatt för el som framställts i en solcellsanläggning

Publicerat av

Skatteverket kom den 16 november 2011 med ställningstagandet ”Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator”.

Ställningstagandet inleds med

El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.

Kapitel 11 i lagen om skatt på energi  handlar om ”Energiskatt på elektrisk kraft” och paragraf 2 lyder i sin början så här

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

…

Det nya i skatteverkets ställningstagande är att solcellsanläggningar uttryckligen ”kan omfattas” av undantaget i 11 kap. 2 § 2 i LSE vilket ger svart på vitt vad vi antagit sedan tidigare. En glad nyhet är dessutom att man inte behöver ta hänsyn till någon effektgräns om man ”bara” har en eller flera solcellsanläggningar, utan det som avgör om man ska betala energiskatt eller inte är då om det är yrkesmässig leverans.

MEN ologiska undantag finns

Råkar man exempelvis ha en elproduktionsanläggning med generator på över 100 kW och dessutom en eller flera solcellsanläggningar måste man betala energiskatt även för elen från solcellsanläggningen som jag tolkar Skatteverkets utlåtande.

Riktigt knepigt blir det om man har en vindkraftanläggning på över 100 kW och dessutom en eller flera solcellsanläggningar. Då undantas ”den el som framställts i vindkraftverket enligt 11 kap. 2 § 1 LSE om producenten inte yrkesmässigt levererar el”, men inte elen från solcellsanläggningen om jag tolkar Skatteverkets utlåtande rätt. Detta blir väldigt konstigt, för att inte säga löjeväckande.

Uppenbarligen finns här en lucka i lagen om skatt på energi. Rimligen borde även solcellsanläggningar omfattas av undantaget i 11 kap. 2 § 1 LSE. Jag ser ingen logik i att bara vindkraftsanläggningar omfattas av detta undantag, däremot kan man inse att vindkraftslobbyn varit framgångsrik…

Yrkesmässig leverans

Vad är då yrkesmässig leverans? 1 kap. 4 § LSE anges att

4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den

1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller

2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor. Lag (1999:1289).

I Skatteverkets ställningstagande ” Utmatning på elnätet av överskottsel från vindkraftverk – yrkesmässig leverans eller inte” från 2005-06-28 har detta också berörts och där skriver man

Enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen avses med näringsverksamhet förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte, de s.k. rörelsekriterierna.

Slutsats

En normal villaägare behöver inte bekymra sig om att bli skyldig att betala energiskatt för sin solelproduktion. Det har vi hävdat tidigare, nu är det också helt klarlagt genom Skatteverkets ställningstagande.

En ägare av en solcellsanläggning är undantagen från att behöva betala energiskatt, i vart fall så länge värdet på ersättningen för överskottsel som matas in till nätet är högst 30 000 kr. Över 30 000 kr hänger det på om det är näringsverksamhet eller om det ”bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse”. För en normal privatperson har jag svårt att se att man skulle kunna hamna i denna kategori och i sådana fall skulle inte gränsen på 30 000 kr gälla.

I tabellen nedan gjorde jag några räknexempel hur stora anläggningar som behövs för att nå 30 000 kr vid några olika ersättningar per kWh. Jag har antagit att 7 m2 behövs för 1 kW. Notera att minsta anläggningsstorleken är för det orealistiska fallet att all producerad el matas in på nätet. Om man exempelvis antar att hälften av solelen är överskottsel behövs dubbelt så stor solcellsanläggning för att nå 30 000 kr.

Se även inlägg från 28 december 2011 om inkomstskatt.

Ersättning Överskott för att nå 30 000 kr i
intäkt		 Minsta anläggnings-storlek (om all el
matas in till nätet)
Nordpool spotpris – 4 öre (E.ON, Fortum, Vattenfall). Antag 50 öre/kWh. 60 000 kWh 60-75 kW (420-525 m2)
1,50 kr/kWh (Telge Energi) 20 000 kWh 20-25 kW (140-175 m2)
2,50 kr/kWh (Telge Energi) 12 000 kWh 12-15 kW (84-105 m2)

Drabbad av snöfrossa

Publicerat av

Har tidigare skrivit att jag inte skulle göra någon borttagning av snö på solcellsmodulerna under december. Men, idag drabbades jag av snöfrossa. Solcellsmodulernas yta var snövit på morgonen av blöt snö, men jag såg att snön också glidit ner lite, så att det var tunnare med snö upptill. Blev nyfiken på om jag sopade rent modulerna, skulle dagens magra ljus räcka till för att ge tillräcklig värme för att hålla modulerna rena under dagen? Sopade rent modulerna vid 11-tiden. Det var då i stort sett uppehåll, men det dröjde inte många minuter förrän det började snöa och lätt snöfall fortsatte hela dagen. Hade viss hjälp av temperaturen, +0,1 grader hela dagen.

Följde avgiven effekt från solcellsmodulerna och effekt efter växelriktaren till och från under dagen mellan 11.12 och 14.22, då växelriktaren gjorde kväll. Jag läste av värdena direkt från Sunny Webbox för att kunna se momentanvärden istället för de medelvärden för 5-minutersintervall som går att ladda ner i efterhand. Som mest noterade jag 73 W DC från solcellsmodulerna, vilket gör 3,8 W DC per kvadratmeter modulyta och ca 15 W värme antaget en modulverkningsgrad på 20% vid denna instrålning och temperatur. En riktigt låg effekt men solcellsmodulernas yta blev aldrig snövit under dagen, vilket det delvis blev på altanen. Det blev ett genomskinligt slask som gled ner till nedersta halvan eller tredjedelen på modulytorna. Återigen kan konstateras att ramen på modulerna hindrar snön att glida av.

Här nedan är några diagram från dage

1. AC-effekt efter växelriktaren som funktion av DC-effekten från solcellsmodulerna.

2. Modulspänning som funktion av DC-effekten. MPP (Maximum Power Point) ligger inte vid exakt samma spänning hela tiden.

3. Verkningsgrad för växelriktaren som funktion av AC-effekten. Verkningsgraden blir riktigt låg vid den låga instrålning som var idag. Vid dessa låga effekter spelar växelriktarens eget effektbehov roll (<10 W enligt specifikationen för växelriktaren = Sunny Boy 3000TL-20).

Det blev bara 0,082 kWh idag. Kl. 16 var det -0,2 grader och modulerna var helvita av några mm snö…

Tycker fortfarande att det inte är någon större vits att sopa bort snö under december. Det är inte mycket energi det är frågan om och det finns en skaderisk (hos person och solcellsmoduler). Jag råkade ut för en lättare sträckning av baksidan av låret när jag halkade på nocken idag…

Genomskinlig snöslask längst ner på modulerna, kl. 12.23.

Genomskinlig snöslask längst ner på modulerna, kl. 12.23.

Växelriktarens effekt (AC) som funktion av solcellsmodulernas effekt (DC).

Växelriktarens effekt (AC) som funktion av solcellsmodulernas effekt (DC).

Spänning från modulerna (DC) som funktion av solcellsmodulernas effekt (DC).

Spänning från modulerna (DC) som funktion av solcellsmodulernas effekt (DC).

Växelriktarens verkningsgrad som funktion av växelriktarens levererade effekt (AC).

Växelriktarens verkningsgrad som funktion av växelriktarens levererade effekt (AC).

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Snö på solcellerna

Publicerat av

Jag trodde tidigare att solcellerna skulle gå i vinteride den 6 december. Det dröjde till idag. Kl 22. hade vi 2 cm blöt snö på solcellsmodulerna. Eftersom det förutspås bli kallare från och med måndag får vi räkna med att snön stannar kvar på modulerna. Vi har hittills producerat 23,36 kWh under december och frågan är om det blir något mer. Det är klart bättre än ifjol, då det blev 18,87 kWh under december, som var väldigt kall och snöig.

 

Nästan bara vind- och solel till huset 2011

Publicerat av

Vi har sedan 2007 andelar i O2 ekonomisk förening och är därmed delägare i vindkraftverket Svegström utanför Sveg. Vi har 14 andelar som ger oss möjlighet att köpa upp till 14 000 kWh/år till föreningspriset. Vi har solfångare, solceller och eldar med egen ved i vår vattenmantlade braskamin. Kan vi hålla vårt behov av inköpt el under 14 000 kWh/år kan vi alltså säga att all vår el kommer från vind och sol.

Vi har hittills köpt 13 200 kWh i år, varav ca 1400 kWh till vårt fristående garage och förråd. Vi kommer inte riktigt att klara att hålla oss under 14 000 kWh köpt el i år. Om januari fortsätter som hittills behöver vi köpa ca 200 kWh extra från O2. Rimligen blir avslutningen av december kallare än första halvan så det betyder att vi i praktiken kommer att behöva köpa några hundra kWh extra. O2:s ”kompletteringsel”, som de kallar det, är ”förnybar” enligt deras hemsida, mest troligt är det väl vattenkraft (hittade senare att det är 49% vatten och 51% vind enligt O2:s faktura) och man kan därför säga att all vår energi till huset är uthålligt förnyelsebar.

Räknar vi med att vi hittills matat in 1548 kWh solel till nätet kommer nettot att bli klart under 14 000 kWh köpt el.

 

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

Publicerat av

I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Solcellsanläggning kWh/kW, Jan-Nov 2011
KTH, Stockholm 1064
Bua Kyrka, norr Varberg 928*
Finnängen, Linköping 871
ABB Corporate Research, Västerås 867
Gäddeholm, Västerås 852

* Data för Bua Kyrka hämtas från soldata.se. Troligen har det blivit något fel på uppladdningen av data från Bua till soldata.se i oktober, snarare än att anläggningen varit ur drift i oktober, och värdet för Bua är därför för lågt.

KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011 och kommer att slå svenskt rekord för solceller med drygt 1070 kWh/kW under ett år. Om någon för några år sedan påstått att det var möjligt med ett så högt värde i Sverige hade man inte blivit trodd! Man får ha i minnet att 2011 varit 5% soligare än normalt i Stockholm och att när man använder olika beräkningsprogram för att förutsäga solelproduktion används väderdata för ett typiskt år. Korrigerar man för det hamnar KTH på ca 1020 kWh/kW under ett normalår.

Jag brukar säga att en hyggligt orienterad solcellsanläggning i Sverige ger  800-1000 kWh/kW och det verkar stämma bra under ett normalår. Solinstrålningen kan variera ±10% jämfört med ett normalår, enligt SMHI:s mätningar, vilket gör att exempelvis KTH-anläggningen under ett maximalt soligt år skulle kunna passera 1100 kWh/kW!

KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari och under november, då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika.

Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar.

Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Solelproduktion November – Summering 2

Publicerat av

I nedanstående diagram har jag summerat solelproduktion, köpt el, överskottsel som matas in på nätet och beräknad elanvändning (köpt el + solelproduktion – överskott som matas in på nätet) per timme för alla dagar i november. Exempelvis gäller värdet 01:00 för timmen 00:00-01:00.

Elanvändningstoppar är under morgonen och på kvällen. På morgonen är det elpatronen i ackumulatortanken som går in. Vi har termostaten inställd på att temperaturen ska vara 60 grader i övre delen av tanken och går temperaturen under denna nivå startar elpatronen (6 kW). Soliga dagar bidrar både solcellerna och den passiva solinstrålningen att minska behovet av att köpa el till elpatronen under dagen. På kvällen är det matlagning, TV-tittande och datorer som ökar på användningen. När vi eldar i den vattenmantlade braskaminen på kvällen kan vi spara på användningen av elpatronen i ackumulatortanken. Vi eldar dock inte i braskaminen varje kväll.

November är en solfattig månad och vår solelproduktion förmådde inte alls täcka elanvändningen ens mitt på dagen. Det är ändå intressant att se att vi trots allt får ett överskott som matas in på nätet under soliga dagar. Under timmen 12-13 var vårt överskott så stort som 55% under månaden.

Summering November 2011 per timme.

Summering November 2011 per timme.

På grund av saknade timvärden är det 6 kWh solelproduktion som saknas, vilket något kan påverkad kurvorna.

Solinstrålning under oktober-november

Publicerat av

På SMHI:s webb finns data för uppmätt solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter i Sverige. Tittar man på Stockholm var solstrålningen under oktober 22% högre än normalvärdet för åren 1961-1990. Under november var det dock 13% lägre än normalvärdet. Men man får komma ihåg att solinstrålning generellt är lägre under vintern vilket gör att variationer runt normalvärdet under vintern har betydligt mindre inverkan på solelproduktionen under ett år än variationer under sommaren. Solstrålningen var i Stockholm +8%, +15%, +25%, +17%, +3%. +5%, -5%, -4% och +7% i förhållande till normalvärdet under årets nio första månader.

Totalt ligger solinstrålningen i Stockholm under 2011 hittills 5,4% högre än normalvärdet. Under ett normalår svarar första halvåret för 57% av årets solinstrålning i Stockholm. Med tanke på hur solinstrålningen varit hittills under året kommer övervikten för första halvåret att bli högre än under ett normalår. Det kommer att bli 59% under första halvåret i år.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under oktober var solskenstiden 45% högre än normalt! Under november var den identiskt med normalvärdet.

SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari, februari, juni, augusti, september och oktober hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj, juli och november hade lägre nederbörd än normalt. Under årets första 11 månader blev det 577 mm nederbörd, vilket betyder att det blir mera nederbörd än normalvärdet för ett helår som är 539 mm i Västerås.

Global solinstrålning Stockholm (data från SMHI:s webb).

Global solinstrålning Stockholm (data från SMHI:s webb).

Solskenstid Stockholm (data från SMHI:s webb).

Solskenstid Stockholm (data från SMHI:s webb).

Nederbörd Västerås (data från SMHI:s webb).

Nederbörd Västerås (data från SMHI:s webb).

Solelproduktion November – summering

Publicerat av

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för november från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-november 2011.

34% av vår producerade solel under november matades in på nätet, vilket var 6% mindre än under oktober. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

1% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under oktober då det blev 3%. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.

Under november köpte vi 1466 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit i oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 1748-2318 kWh under november månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under november på 39 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 1504 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 20 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 1446 kWh. Den förhållandevis låga elanvändningen under november i år jämfört med 2007-2010 visar att november var varmare än normalt.

Summering November 2010 - November 2011.

Summering November 2010 - November 2011.

Under fyra timmar i augusti, ett 20-tal timmar i september, ca tre timmar i oktober och minst fyra timmar i november saknades loggade timvärden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.

Klicka på tabellen och diagrammen för att se dem i full storlek.

Solelproduktion per dygn under november 2011.

Solelproduktion per dygn under november 2011.

Solelproduktion per timme under november 2011.

Solelproduktion per timme under november 2011.