Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Årsarkiv: 2023

Ledigt jobb: Postdoktor inom agrivoltaiska system vid MDU

Publicerat av

Mälardalens universitet söker en postdoktor i agrivoltaiska system, som kombinerar jordbruk och solelproduktion. Ett aktuellt och spännande forskningsområde.

“Forskningsmiljön Future Energy har flera projekt om agrivoltaiska system med fokus på styrning, modellering, simulering och optimering med hänsyn till både jordbruksproduktion och elproduktion. För närvarande har vi också projekt som fokuserar på att jämföra olika agrivoltaiska systemkonstruktioner, fokuserade både på matematisk modellering och laboratorie- och fältbaserade experiment, för både småskaliga och storskaliga system. Målen med projekten är att utveckla verktyg för att stödja den agrivoltaiska industrin nationellt och internationellt.”

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Projekt “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” hade Mälardalens universitet som ledare. Slutrapport finns att hämta på projektets webbsida. 

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft

Publicerat av

Regeringens klimathandlingsplan släpptes igår. I en handlingsplan förväntar man sig konkreta åtgärder för att nå ett eller flera mål. När det gäller energi finns en önskan från stål- och gruvindustri om väldigt stora mängder el inom de närmaste tio åren för att de ska kunna genomföra sina planer att ersätta kol och koks med vätgas, framställd genom elektrolys av vatten. Dessutom pågår en elektrifiering av transportsektorn. En undrar var därför hur regeringen ska stötta att ny elproduktion tillkommer inom det närmaste årtiondet.

Elproduktionen i Sverige på rekordhöga 170 TWh under 2022 bestod av vattenkraft (40,9%), kärnkraft (29,5%), vindkraft (19,5%), kraftvärme (9,0%) och solkraft (1,2%). Av dessa är det framför allt vindkraft och solkraft samt i viss mån kraftvärme som har potential att öka under det närmaste årtiondet. Ny kärnkraft lär vi få vänta minst tio år på och då med förbehållet att “Staten behöver skjuta till pengar om det ska byggas kärnkraft i Sverige, säger Vattenfalls vd Anna Borg.” Det betyder att vi skattebetalare måste stå för en del av notan om det ska bli någon ny kärnkraft.

Jag sökte på orden sol, vind, kraftvärme, fjärrvärme och kärnkraft i den 245 sidor långa handlingsplanen. Sol var omnämnt sex gånger, vind 28 gånger, kraftvärme fem gånger, fjärrvärme 18 gånger och kärnkraft 75 gånger enligt nedanstående tabell. Solvärme saknades helt. I all sin enkelhet ger det en tydlig vink om regeringens inriktning.

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solenergi

När det gäller solenergi nämner regeringen inte en enda egen konkret åtgärd. Den enda, men betydelsefulla åtgärden, är att enligt EU:s förnybarhetsdirektiv kommer solceller att få en särställning vad gäller snabb handläggning. Men regeringen menar att det inte kommer att påverka Sverige i någon högre grad då de skriver att solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga. Det är inte riktigt sant.

Solcellsparker på mark kräver oftast ett samråd med länsstyrelsen, som gör en prövning mot gällande lagar i Sverige, exempelvis 12 kap. 6 § i Miljöbalken, och exempelvis påverkan på natur- och kulturmiljö. När det gäller en solcellspark på 147 MW i Svedberga, Skåne, som European Energy lämnade in till samråd hos länsstyrelsen i Skåne 7 juli 2020 är ärendet fortfarande inte avgjort. Länsstyrelsen beslutade om förbud av verksamheten 26 april 2022, vilket European Energy överklagade till Mark- och miljödomstolen, som upphävde länsstyrelsen beslut 31 oktober 2022. Länsstyrelsen överklagade domstolens beslut och ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen, som förväntas komma med ett beslut i början av 2024. Det har då tagit ca 3,5 år att handlägga detta ärende. Det är långt ifrån en snabb handläggning och som sinkar hela solcellsbranschen i Sverige.

Tips till regeringen

  • Regeringen bör snarast ge tydligare riktlinjer åt länsstyrelserna när det gäller prövningsfrågor för solcellsparker på mark.
  • Speciellt skulle det behövas ett regelverk för agrivoltaiska anläggningar där man kombinerar jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark, liksom det finns i flera andra europeiska länder.
  • Ta bort energiskatten på egenanvänd solel för solcellsanläggningar på minst 500 kW. Det är en rent fiskal skatt som saknar logik då det rör sig om en “vara” som aldrig varit ute på en marknad.

Omnämnande av ordet sol i regeringens klimathandlingsplan

Läs och döm själv om detta är värt namnet handlingsplan när det gäller solkraft i Sverige.

Sida 15

Kärnkraften minskar därför behovet av nätutbyggnad och storskalig energilagring, och möjliggör nyanslutning av intermittenta fossilfria energikällor såsom vind- och solkraft.

Sida 31

Exempel på andra initiativ och samarbeten där Sverige för närvarande deltar är … International Solar Alliance ….

Sida 80

Förnybartdirektivet

Förhandlingarna om revideringen av förnybartdirektivet färdigställdes under tiden Sverige var ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet och beslutades slutligt den 9 oktober 2023. Ändringarna, i de delar som handlar om tillståndsprocesser, syftar till att korta beslutstiderna för förnybar energi och tillhörande infrastruktur samt öka sannolikheten för att sådana projekt ska ges tillstånd, bl.a. genom att förnybar energi ska ses som ett överskuggande allmänintresse vid vissa avvägningar, t.ex. vid EU:s artskyddsregler. Tidsfrister förs in och skärps för tillståndsprövningen. Det kommer att behöva göras ändringar i svensk lagstiftning för att genomföra direktivets krav. Installation av solceller kommer att få en särställning vad gäller snabb handläggning, men påverkar inte Sverige i någon högre grad eftersom solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga.

Sida 89

Utbyggnaden av nätanslutna solceller ökar snabbt i Sverige, men från en förhållandevis låg nivå. År 2022 var den installerade effekten 2 384 MW vilket är en ökning med 50 procent från föregående år. Vid slutet av 2022 fanns totalt 147 692 elnätsanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med 55 333 anläggningar eller motsvarande en ökning på 60 procent jämfört med året innan.

Forskning

Som forskare inom energiteknik med inriktning mot solcellssystem var jag nyfiken på vad regeringen hade att säga om energiforskning. Forskning och innovation avhandlas på drygt fyra sidor. Kärnkraft, batteriteknik och elektrifiering (utan någon precisering) är de områden som nämns konkret. Inget konkret skrivs om solenergi, vindkraft eller kraftvärme. Regeringen skriver att

”Regeringen avser återkomma med en forsknings- och innovationsproposition som anger inriktningen för forskningspolitiken framåt
…
En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.
…
Kompetens inom elektrifiering och batteriteknik är viktig för klimatomställningen. Regeringen gör en strategisk forskningssatsning vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola AB för att tillsammans med näringslivet stärka möjligheterna att långsiktigt utveckla en stark forsknings- och utbildningsmiljö inom elektrifiering och batteriteknik.
…
I och med regeringens satsningar på kärnkraftteknik behöver flera forskningsområden förstärkas och den kompetens som krävs på strålsäkerhets- och strålskyddsområdet behöver upprätthållas. ”

Förekomst av olika ord i regeringens klimathandlingsplan

Baserat på sökningar i regeringens pdf-fil.

Ord i regeringens klimathandlingsplan 2023-12-21

PS. Se även artikeln “Vart tog solkraften vägen, ministern?” i Aftonbladet i går. Upptäckte den precis efter att jag skrivit detta inlägg.

Orimligt långa väntetider på elnätutredningar för ny elproduktion

Publicerat av

Vi hade igår ett möte med en markägare för möjlig installation av en agrivoltaisk solcellsanläggning i projekt ”Solbruk i Skåne” som leds av Region Skåne. Markägaren hade fått besked från nätägaren E.ON att för en planerad konventionell solcellspark på ca 15 MW krävdes en elnätutredning som skulle ta fyra månader och som skulle kunna starta 2025 i kvartal 3. Det betyder att ett besked om denna anslutning är möjlig skulle komma först i början av 2026, om mer än två år. Därefter skulle det uppskattningsvis ta ytterligare 1-2 år för upphandling och byggande innan solcellsparken skulle vara i drift 2027-2028. Det är orimligt med så långa väntetider för elnätutredningar, som sinkar utbyggnaden av ny elproduktion.

Till saken hör att Skånes effektkommission i sin Färdplan för Skånes
elförsörjning 2030 har som mål att

“Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt ska öka ifrån dagens 15% till minst 50% 2030 under årets alla timmar”

Hur ska det gå till med så långa handläggningstider för nätutredningar för ny elproduktion och utdragna tillståndsprocesser som kan ta åratal, kan man undra?

Agrivoltaics – en konfliktlösare? webbinarium 12 december

Publicerat av

Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE) bjuder in till ett webbinarium om agrivoltaics den 12 december.

Genom att kombinera jordbruk med solelproduktion, agrivoltaics, kan jordbruksmark få en optimerad användning till nytta för både energisystemet och markägaren.

Under det här webbinariet berättar landets främsta forskare på området om sin forskning för att hitta en optimerad design för agrivoltaiska solcellssystem.

Kärrbo prästgård i Västerås har tilldelats Miljö och klimatrådets hederspris för sitt visionära arbete med elproduktion kombinerad med ekologisk odling. Med exempel från Kärrbo prästgård beskrivs forskningen kring odling av grödor i kombination med solelproduktion.

Anmälan görs här.

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” har slutförts med  Mälardalens universitet som projektledare.

Hur många solcellsparker med bete finns i Sverige?

Publicerat av

Har försökt att lista solcellsparker med bete i Sverige enligt nedan.

  • Tipsa gärna om du känner till flera solcellsparker med bete.

Solcellsparker med bete är en form av agrivoltaiska solcellsanläggningar som verkar vara i ökande. Får är vanligast som betesdjur, men fann även en med hästar och en där man planerar att ha nötdjur. Har även hört ett fall där man tänkt sig att ha getter, men har inga data för den.

Vår forskning inom agrivoltaiska solcellssystem vid Mälardalens universitet har hittills varit inriktad på kombinationen odling och solelproduktion. Men kan finnas anledning att även göra studier på  bete och solelproduktion. Vore därför intressant att veta hur vanligt det är i Sverige och vilka erfarenheter man haft.

Solcellsparker med bete i Sverige. Tipsa gärna om du känner till flera.

Kärrbo prästgård. 2021-10-13.

Utredningen Sveriges klimatstrategi saknar solkraft

Publicerat av

I går presenterades utredningen “Sveriges klimatstrategi 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit-For-55” vid en pressträff med utredaren John Hassler, professor i makroekonomi, och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari. Utredarens uppdrag beskrivs så här av regeringen:

“Utredare John Hassler har haft i uppdrag att analysera hur Sveriges politik på ett principiellt plan bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats eller kan förväntas inom EU:s klimatpaket.”

När det gäller elproduktion skrivs att

“Det behövs också konkreta åtgärder som möjliggör en snabb expansion av
landbaserad vindkraft, exploatering av fler områden för havsbaserad
vindkraft, åtgärder för effekthöjning i befintlig vattenkraft och en långsiktig
strategi för utbyggd kärnkraft.”

Det finns konkreta förslagspunkter gällande elproduktion för vindkraft och kärnkraft enligt nedan. För vattenkraft finns ovanstående passus om effekthöjning i befintlig vattenkraft. Men inga förslag finns gällande elproduktion från solkraft eller kraftvärme. Det kan tyckas märkligt att dessa två kraftslag utelämnas.

Vindkraft

27 Stärk närliggande fastighetsägares rätt till kompensation eller inlösen när vindkraft byggs.

28 Lägg förslag om kommunal vindkraftsskatt eller en ersättning via statsbudgeten.

29 Effektivisera och rättssäkra processen för kommunala beslut om vindkraft utan att ta bort möjligheten för kommunerna att påverka var vindkraft ska byggas.

Kärnkraft

35 Skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid. Överväg att skapa trovärdighet för en sådan genom att delfinansiera eventuella nya investeringar.

Skattereduktion för solel kritiseras

I texten under Skatter och fördelningspolitik på sida 111 av de 118 sidorna finns ett stycke där solel berörs:

“Andra typer av subventioner med oklara motiv bör undvikas. Det gäller till exempel olika typer av subventioner till solel som snedvrider utbyggnaden av elsystemet och knappast vare sig kan motiveras fördelningspolitiskt eller industripolitiskt. Ett tydligt exempel är här skattereduktionen på 60/öre per kWh solel som betalas också då elpriserna är negativa. Detta snedvrider konkurrensen och minskar lönsamheten i mer ekonomiskt effektiva sätt att producera elkraft.”

Utredaren verkar vilja slopa skattereduktionen för solel. Man ska ha i åtanke att skattereduktionen riktar sig mot mindre solcellsinstallationer. Större solcellsanläggningar får ingen skattereduktion då det finns en begränsning på högst 100 A säkring, högst 30 000 kWh/år eller högst så stor elmängd som man köper per år. Det kan därmed aldrig bli mer än 18 000 kr/år per anläggning. För en vanlig husägare blir det betydligt mindre belopp.  Exempel: 10 kW solcellsanläggning som ger 900 kWh/kW,år med överskott på 70% som ger skattereduktion blir det 10 kW * 900 kWh/kW,år * 70% * 0,6 kr/kWh = 3 780 kr/år.

Enligt inlägget Rekord för solel under 2022 matades 1,10 TWh solel in till nätet ifjol. Det blir en överdrift att anta att all solel inmatad till nätet får skattereduktion, det stämmer inte, men som ett räkneexempel skulle det bli 660 miljoner kr om all solel under 2022 hade fått en skattereduktion.

Men delfinansiering av kärnkraft uppges inte snedvrida konkurrensen 
Ställ detta i relation till utredarens förslag att överväga “… att delfinansiera eventuella nya investeringar” i ny kärnkraft. Polen aviserade nyligen att de vill bygga sex nya kärnkraftsreaktorer till en kostnad på över 440 miljarder kr.  Utredarens idé om delfinansiering av investeringar i ny kärnkraft lär innebära tvåsiffrigt antal miljarder i subventioner till ny kärnkraft. Svenska regeringen har dessutom tidigare aviserat 400 miljarder i kreditgarantier till ny svensk kärnkraft.

Utredaren verkar inte att tycka att hans förslag för kärnkraft skulle snedvrida konkurrensen och han är därmed inte konsekvent i sitt resonemang.

Fortsättning följer

Den presenterade utredningen är ett förslag. Beslut ska tas av riksdagen och innan dess lär det bli utredningar som leder till modifieringar, så det är svårt att i nuläget veta exakt var vi hamnar.

En slutsats är dock att solkraft ligger onödigt långt ner på prioritetslistan och helt saknas i den föreslagna klimatstrategin. Minst sagt märkligt.

 

Trends in PV Applications 2023

Publicerat av

Nu har IEA PVPS släppt rapporten “Trends in PV Applications 2023“. Läs och begrunda! Rapporten ger en bra överblick över läget för solceller i världen. De skriver att

For the 28th consecutive year, the IEA-PVPS Trends report is now available. This document provides the most comprehensive global overview of the development of the Photovoltaics sector, covering policies, drivers, technologies, statistics and industry analysis.

Några höjdpunkter från rapporten:

1 TW passerat och rekordhög installation 2022

1 183 GW solceller installerat totalt i världen vid slutet av 2022 gör att den magiska gränsen 1 TW är passerad.

235,8 GW solceller installerades under 2022, vilket är ett nytt rekord. Det betyder att 20% av världens installerade solcellseffekt installerades under fjolåret.

5% solel i världens elproduktion 2022

Den installerade solcellseffekten i världen vid utgången av 2022 uppskattas kunna svara för 6,2% av världens elbehov. Under 2022 svarade solel för 5% av världens elproduktion enligt Figur 7.2.

Det är lite rörigt i rapporten med siffervärdena och man är inte stringent i ordvalen. Man skriver omväxlande elbehov eller slutlig elanvändning (“demand” eller “final electricity consumption”) och elproduktion (“production”) och verkar anse att de är lika, vilket inte är självklart då det beror på om man räknar in överföringsluster eller inte i elanvändningen.

I förordet på sidan 2 står att solel svarade för 6,2% av världens elproduktion under 2022 och i grafiken på sidan 4 anger man 6,2% av världens elbehov. Det är skrivfel som jag tolkar det eftersom man på sidan 84 skriver att man utgår från den installerade effekten vid årets slut vid uträkningen av 6,2% (min kursivering): “Concerning global PV penetration, with around 1 183 GW installed worldwide, PV could produce almost 1 538 TWh (see Table 7.1) of electricity on a yearly basis. This represents around 6.2% of the global electricity demand covered by PV.” Om man ska räkna ut andelen av solel under 2022 kan man inte utgå från den installerade effekten vid årets slut eftersom 20% av effekten installerades under året. Dessutom anger man 5% solel i världens elproduktion i Figur 7.2 som anges visa (min kursivering) “Share of renewable in the global electricity production in 2022″ på sidan 84.

Man kan jämföra med Statistical Review of World Energy från energy institute, som anger att sol svarade för 1322,6 TWh av världens 29 165 TWh i elproduktion (“electricity generation“) under 2022, vilket ger en andel på 4,5% för solel av världens elproduktion. IEA-rapporten anges ett till synes avrundat värde på 25 000 TWh i “final electricity consumption 2022″. När man i Sverige pratar om slutlig elanvändning brukar man inte räkna in överföringsförlusterna, som i Sverige var 5,8% av elproduktionen 2022 enligt Energimyndighetens preliminära årssammanställning.

Sådana här uppskattningar är inte helt triviala att göra för världen. Det blir en del osäkerhet i hur stor världens solelproduktion är och hur stor världens elanvändning är. Jag har tolkat det att man menar elanvändning när man skriver “demand” eller “final electricity consumption” i rapporten. Ska man vara petig kan det även bli en viss skillnad om man räknar på andel av elproduktion eller andel av elanvändning, beroende på om man räknar med överföringsförluster i elnätet i elanvändningen eller inte.

I Energimyndighetens preliminära årssammanställning för 2022 angavs att vi använde 137 TWh och att vi utöver det hade 10,2 TWh i överföringsförluster. Förlusterna är en stor post. Jämför med att 13 TWh skulle ha krävts om alla personbilar ifjol med en total körsträcka på 6,5 miljarder mil skulle ha varit elbilar med en antagen elanvändning på 2 kWh/mil.

Överbud har sänkt modulpriserna under 2023

Vissa länder hade en avmattning i marknaden på grund av leveransproblem, begränsningar i nätkapaciteten och brist på arbetskraft.

Tillverkningskapaciteten har ökat snabbare än marknadstillväxten, vilket gett överutbud och betydande prissänkningar på solcellsmoduler under 2023.

Australien i topp per invånare

Australien hade vid utgången av 2022 mest installerat per invånare med 1 169 W. Tvåa var Nederländerna med 1 031 W/invånare, trea Tyskland med 800 W/invånare och Belgien fyra med 698 W/invånare. Australien har mycket goda förutsättningar när det gäller solstrålning, så det är inget märkligt att de ligger i topp.

I Sverige hade vi 227 W per invånare, vilket är en bit kvar till Europatoppen. Men stora delar av södra halvan av Sverige har ungefär lika goda förutsättningar när det gäller årlig solstrålning som norra halvan av Tyskland, Nederländerna och Belgien. Så det finns gott hopp för Sverige också.

400 W per invånare i Sverige 2023?

2023 har varit ett nytt rekordår i Sverige så kanske når vi 400 W per invånare vid årets slut😊.

Årlig installerad solcellseffekt i världen. Från IEA:s rapport Trends in PV Applications 2023.

Solen Runt – senaste nytt inom solenergi med fokus på agrivoltaics

Publicerat av

Solar Region Skåne gör en satsning på kompetensutveckling inom Solen Runt. På onsdag är det ett föredrag online om agrivoltaics med innehåll enligt nedan, som arrangeras av Solar Region Skåne, Sustainable Businees Hub och LRF Syd. Anmälan görs på evenemangets webbsida.

LRF Syd, Solar Region Skåne och Sustainable Business Hub välkomnar Bengt Stridh, forskare och lektor på Mälardalens universitet och hjärnan bakom Sveriges ledande solsida (Bengts Villablogg): Bengt berättar mer om utvecklingen och den senaste teknologin inom solkraft med särskilt fokus på Agrivoltaics.

Program:

10:00 – 10:40: Bengt Stridh

10:40 – 11: 00: Frågor & diskussion

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Anläggningen byggdes i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” under ledning av Mälardalens universitet.

Riksrevisionen ger fel bild av stöd till storskalig solkraft

Publicerat av

Riksrevisionen kom igår med granskningsrapporten ”Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda”. Jag var speciellt intresserad av om de skrev någon om solkraft. Det stod nästan ingenting om solkraft och det lilla som fanns angående skatter och subventioner till solkraft var felaktigt när det skrevs 2015 och är ännu mera fel idag.

Nedanstående diagram anger att ”Solkraft storskalig, kommersiell aktör” skulle ha haft 25 öre/kWh i stöd 2015. Diagrammet är inte Riksrevisionens utan kommer från IVA:s rapporter Vägval el. I IVA:s rapport ”Framtidens elmarknad En delrapport” från 2016 är Figur 3 nästan identisk med Riksrevisionens diagram. IVA:s diagram kommer i sin tur från rapporten ”Skatter och subventioner vid elproduktion En specialstudie” författad av Erica Edfeldt och Niclas Damsgaard, Sweco, som hade en dålig dag på jobbet när de skrev om solkraft.

Stöd storskalig solkraft 2015

Jag påpekade i de två inläggen ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft” (2015-10-22) och ”Vägval el räknar grundligt fel på stöd till solkraft – del 2” (2015-10-23) att Sweco räknat fel när det gäller solkraften.

  • Med storskaligt verkade man ha avsett minst 1,5 MW installerad effekt. De största solcellsanläggningarna i Sverige på den tiden var 1 MW, så det fanns då ingen solcellsanläggning som kunde kallas storskalig med denna definition och därmed hade inte en krona gått i stöd till storskalig solkraft.
  • Investeringsstödet som fanns 2015 på 30% till företag var maximerat till 1,2 miljoner kronor och därmed en högsta stödberättigad kostnad på 4 miljoner kr, som skulle motsvara till ca 300 kW på den tiden enligt min uppskattning. Men det tog man ingen hänsyn till vilket gav en grov överskattning av värdet av investeringsstödet. Min uppskattning gav att investeringsstödet som mest skulle bli 3,2 öre/kWh om man hade byggt 1,5 MW. Om man i stället hade byggt exempelvis 5 MW skulle stödet ha blivit 1 öre/kWh. Men det fanns alltså då ingen storskalig solkraft som fått detta stöd.
  • När det gäller elcertifikat tog man ingen hänsyn till att solcellsanläggningars ekonomiska livslängd är betydligt längre än de 15 år man fick tilldelning av elcertifikat. Om man i stället skulle räkna med mera rimliga 30 års ekonomisk livslängd överskattade man värdet av elcertifikat med en faktor två enbart på grund av detta felantagande.
  • Man tog heller ingen hänsyn till att värdet av elcertifikat skulle kunna förändras under de kommande 15 åren. Medelvärdet per månad av elcertifikat under januari 2016 till och med augusti 2023 var i genomsnitt 7,2 öre/kWh och under senaste två åren 1 öre/kWh i genomsnitt. Det gör att de 16 öre/kWh man antog i Sweco:s rapport 2015 blev grundligt fel.

Stöd storskalig solkraft 2023

Det finns idag inget stöd till storskalig, kommersiell solkraft i Sverige. Inget investeringsstöd ges till företag och elcertifikat tilldelas inte anläggningar som tagits i drift efter 2021.

Slutsats

De som läser Riksrevisionens rapport utan att känna till ovanstående kommer att få en felaktig bild av historiskt och nuvarande stöd till storskalig solkraft.

Diagram från Riksrevisionens rapport Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15).

Projekt Solbruk i Skåne

Publicerat av

Idag var det startmöte för projekt Solbruk i Skåne i Malmö med drygt 20 deltagare. Från Mälardalens universitet deltog jag och doktorand Sebastian Zainali.

Projektet har bland målen att ta fram kunskap om

  • Vilka grödor som kan passa att odla i Skåne i kombination med vilken design på solcellssystem. Önskan är att testa vertikalt monterade fasta solcellsmoduler och 1-axligt solföljande moduler med så många olika grödor som möjligt, med syfte att finna en lämplig växtföljd. Dessutom kommer att utvärderas hur effektoptimerare påverkar solelproduktionen.
  • Hur stor produktionen respektive ekonomin blir för el och grödor i ett solbrukssystem, jämfört med traditionell odling respektive konventionell solcellsanläggning på mark.
  • Hur nationella respektive internationella policys, regelverk och stödsystem för såväl solcellsanläggningar som jordbruk påverkar möjligheterna till tillstånd respektive lönsamma affärsmodeller.

Region Skåne är projektägare och projektpartners är Länsstyrelsen Skåne, Energikontor Syd, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mälardalens universitet och RISE. Ytterligare medverkande aktörer är SolarEdge, Alight, LRF och Nordic Beet research.

Projektet har en budget på cirka 20 miljoner varav cirka 8 miljoner finansieras av Europeiska Regionala utvecklingsfonden (ERUF). Övriga 12 miljoner finansieras av projektorganisationerna varav 8,5 miljoner från Region Skåne.

Projektet pågår 1 september 2023 – 31 december 2027.

Ett första steg i projektet är att besluta om plats för solbruket. Tre kandidater finns för närvarande på listan. Därefter kan vi gå vidare med att diskutera vilka grödor som ska odlas med jordbrukaren och diskutera olika designer på solcellssystem med den blivande solcellsinstallatören.

Min förhoppning är att projektet ska bli en ögonöppnare för olika aktörer i Skåne när det gäller vilka möjligheter som finns med så kallade agrivoltaiska system (solbruk, solsambruk), där jordbruk och solelproduktion samsas på samma mark. Denna kombination ger ett bättre markutnyttjande än om jordbruk och solelproduktion bedrivs var för sig samt ger dubbla intäkter från marken, vilket stärker jordbrukets lönsamhet. Dessutom kan vattenhushållningen förbättras.

Andra projekt

Andra forskningsprojekt inom området vid Mälardalens universitet (MDU) är

Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige (nyligen slutfört)

Optimerad design av agrivoltaiska system i Sverige (Opti-APV)

MATRIX – Utvärdering av den första anläggningen för agrivoltaiska system i Sverige

Förbättring av agrivoltaiska systemprestanda med spektralt selektiva solceller

Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE), där Kombinerad markanvändning är ett av projekten.

IEA PVPS Task 13, där “agrivoltaics” är ett delprojekt

I MDU:s forskningsgrupp ingår Pietro Campana, Bengt Stridh, postdoktor Tekai Eddine Khalil Zidane, doktorand Sebastian Zainali, doktorand Silvia Ma Lu, doktorand Sultan Tekei (börjar 1 oktober) och Sven Ruin (deltid). Vi håller dessutom på med rekrytering av en postdoktor och en biträdande universitetslektor.

Startmöte för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12.

Projekt Solbruk i Skåne tar en fika. Malmö 2023-09-12.

Tove Zellman är tillsammans med Oddvar Fiskesjö projektledare från Region Skåne för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12.

Oddvar Fiskesjö är tillsammans med Tove Zellman projektledare från Region Skåne för projekt Solbruk i Skåne. Malmö 2023-09-12,