Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Ny pod från Svensk Solenergi

Svensk Solenergi har startat podden ”Heta S(t)olen”. Först ut var Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik med specialitet solceller vid Uppsala universitet. Marika är en ikon inom svensk solcellsforskning. Marika har jobbat med solcellsforskning under hela sitt yrkesverksamma liv. Hon var med och grundade företaget Solibro för tillverkning av solcellsmoduler baserade på tunnfilmsolceller av CIGS. Podden fick därmed ett rätt stort fokus på solcellsteknik.

Podden var trevlig att lyssna på. Intressant för min del då jag undervisat om solcellsteknik vid Mälardalens universitet, men aldrig forskat inom utveckling av själva solcellerna. Kanske lite avancerat för gemene man då man exempelvis behöver ha en hum om vad ett bandgap är och att solljuset består av fotoner för att förstå förklaringen av en solcells verkningsgrad. Å andra sidan kan man Googla fram betydelsen av ord som man inte är bekant med.  Hade kanske velat veta lite mer om vilka problem som behöver lösas för att tandemsolceller ska bli kommersiella och hur långt bort det kan vara med kommersiella tandemsolceller. Detta första avsnitt var 33 minuter, kanske lite långt för en pod.

Solelforskningscentrum Sverige

Vi fick också höra om kompetenscentret Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE). Det har ett 50-tal partners och finansieras med en tredjedel vardera av Energimyndigheten (36,5 miljoner under fem år), näringsliv och akademi. Sex olika akademier eller forskningsinstitutet deltar (Uppsala universitet, Mälardalens universitet, Karlstads universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Högskolan i Borlänge och RISE). SOLVE har sju olika forskningsteman. Målet är att 15 doktorander ska utbildas under de fem åren.

Solcellers verkningsgrad

Hur många försäljare av solceller förklarar för sina kunder hur en solcell fungerar fysikalist? Det är långt ifrån trivialt att förklara på ett enkelt och kortfattat sätt. I podden fick vi höra Marika förklara hur en solcell fungerar. Jag kunde hänga med, kanske beroende på att jag själv i forna kursen Solceller och solfångare på Mälardalens universitet försökt förklara detta för ingenjörsstudenter.

En halvledares bandgap är centralt när det gäller att förstå verkningsgraden för solceller. Likaså att solljuset har ett spektrum av många olika våglängder, omfattande ultraviolett, synligt och infrarött ljus. Om solljuset haft en enda våglängd hade man kunnat välja ett material med ett bandgap som motsvarande den våglängden och då skulle en solcell kunna fånga 100% av solljuset. Men med en solcell som har bara ett skikt är det omöjligt på grund av solljusets många våglängder. Solljusets fotoner med lägre energi än bandgapet kan inte utnyttjas och för fotoner med högre energi än bandgapet blir energiöverskottet värme.

Tandemsolceller

Ett sätt att förbättra verkningsgraden är att göra solceller med mer än ett skikt, så kallade tandemsolceller, som kan utnyttja en större andel av solljuset. Med tandemsolceller som Marika forskar på skulle man teoretiskt kunna höja verkningsgraden till över 40 % enligt Marika, jämfört med högst 33,7% för en solcell bestående av ett skikt. En teoretisk gräns på 46% anges för solceller med två skikt i den vetenskapliga artikeln Perovskite—a Perfect Top Cell for Tandem Devices to Break the S–Q Limit. Med en solcell bestående av oändligt antal lager är den teoretiska gränsen 68,7% verkningsgrad för normalt solljus som inte är koncentrerat på något sätt.

Perovskite

I Uppsala forskar man bland annat på solceller av perovskite, senaste årens solcellsraket, som skulle kunna bilda en tandemsolcell med kisel. Det finns idag ingen kommersiell tandemsolcell med perovskite. Om man hittar en perovskite som är tillräckligt stabil kan det gå fort för tandemsolceller att etablera sig, på motsvarande sätt som att monokristallina solceller med sin högre verkningsgrad tagit över från polykristallina solceller under de senaste fem åren.

Ser fram emot nästa avsnitt av podden ”Heta S(t)olen”.

Svenska Kraftnät underskattar tillväxten av solkraft

Svenska Kraftnät har släppt rapporten “Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023” daterad 31 maj. I denna rapport finns nedanstående tabell där man gjort en prognos för installerad effekt per kraftslag och elområde vid årsskiftet 2023-2024. Man har antagit att solkraft kommer att växa med 33% (800 MW) under 2023 och att solkraften därmed ökar från 2,4 GW installerad effekt till 3,2 GW vid kommande årsskifte.

Prognos för installerad effekt (MW) per kraftslag och elområde vid årsskiftet
2023/2024. Från Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2023, Svenska Kraftnät 2023-05-31.

I “Ny prognos för installationstakten” från Svensk Solenergi 23 maj tror man att det kan bli fler än 100 000 nya solcellsanläggningar med 1,3-1,7 GW installerad effekt under 2023. Det ska jämföras med att vi hade 147 691 anläggningar vid gångna årsskiftet med en installerade effekt på 2,38 GW och att det installerades 55 333 anläggningar med en effekt på 797 MW under 2022 enligt Energimyndighetens statistik. Man kan ana att Svenska Kraftnät antagit att det kommer att installeras lika stor effekt under 2023 som under 2022, medan Svensk Solenergi har en mycket högre prognos, baserat bland annat på hur mycket som installerades under första kvartalet i år.

Enligt Svenska Kraftnäts produktionsstatistik var den inmatade solkraften till nätet 692 GWh under januari-maj i år, vilket är en ökning med 68% jämfört med 2022. Som en första approximation kan man anta att ökningen av inmatad solkraft på årsbasis i grova drag motsvarar en lika stor ökning av den installerade effekten, antaget att solstrålningen är ungefär lika mellan åren. Tittar man på enskilda månader kan dock variationen i solstrålning göra att man inte kan göra detta antagande för enskilda månader. En solig maj i år gav en inmatning på 316 GWh, vilket är 121%(!) mer än maj i fjol. När det gäller Svenska Kraftnäts statistik för solkraft får man tänka på att den bara redovisar hur mycket solel som matats in till nätet, den av producenten egenanvända solelen ingår inte.

Solkraft i Sverige går mot ett nytt rekordår 2023. Den installerade effekten kan nå 4 GW vid årsskiftet, antaget en ökning med 68%, vilket är lika med ökningen av inmatad solel till nätet under januari-maj i år jämfört med 2022. Det är långt över Svenska Kraftnäts prognos och i paritet med Svensk Solenergis prognos.

Svenska myndigheter som Energimyndigheten och Svenska Kraftnät bör bli bättre på att förutse tillväxten för solkraft, som ständigt underskattas. Är det någon som känner till någon prognos från en myndighet där tillväxten för solkraft överskattats?