Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Energiskatt

Regeringen föreslår nya stöd till solceller i höstbudgeten

Publicerat av

Regeringen ger i dagens artikel “Industrins gröna omställning i höstbudgeten” två goda nyheter gällande solceller i den kommande höstbudgeten. Man skriver så här

“Majoriteten av den förnybara el som framställs i mindre anläggningar på samma ställe som elen förbrukas är sedan tidigare helt befriad från energiskatt. Förslagen innebär bland annat att detta undantag utvidgas genom att gränsen för vad som utgör en mindre anläggning höjs liksom gränsen för hur stor produktionskapacitet en producent sammanlagt får ha för att tillgodoräkna sig skatteundantaget. För till exempel en solelproducent kommer detta innebära att denne kan få skattebefrielse så länge produktionskapaciteten understiger 500 kW. Skatteundantaget gäller den el som förbrukas där den framställs.

Fortsatt stöd för investering i solceller för andra än privatpersoner
Regeringen förlänger solcellsstödet till kommuner och företag. Förslaget innebär en 10 procent i stödnivå för kommuner och företag under 2021. Regeringen föreslår att 260 miljoner kronor ska gå till stödet 2021. Regeringen återkommer till hur stödet ska utformas och fördelas. För privatpersoner har regeringen nyligen remitterat förslag om att införa ett grönt avdrag för bland annat solceller.”

Bra att det klargörs vad som gäller för kommuner och företag. Bostadsrättsföreningar som inte kan få den nya skattereduktionen för installation av grön teknik nämns inte specifikt. Eftersom rubriken är “för andra än privatpersoner”, får vi hoppas att bostadsrättsföreningar omfattas också.

Bra att gränsen för energiskatt på egenanvänd solel föreslås höjas från nuvarande 255 kW till 500 kW, även om önskemålet fortfarande är att den begränsning bör tas bort.

PS. Enligt raskt besked från Rikard Nordin (C) på Twitter omfattas även bostadsrättsföreningar av det fortsatta investeringsstödet.

 

Ta bort gränsen 255 kW för energiskatt på egenanvänd solel

Publicerat av

Bygger man en solcellsanläggning på minst 255 kW måste man betala energiskatt på den solel man använder själv enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi. Det är troligen en av de mest hämmande lagarna för den svenska solcellsmarknaden.

På Solelmässan i Uppsala den 29 oktober vi fick höra ett exempel på hur illa denna lag slår. Filip Elland, Hållbarhetschef på Castellum, ett av Sveriges största fastighetsbolag, berättade att man planerar att bygga 20 solcellsanläggningar på 100-255 kW under 2020. Större anläggningar var inte lönsamma på grund av energiskatten på egenanvänd el. Man hade kunnat bygga 45% större anläggningar i genomsnitt om inte gränsen på 255 kW funnits. Fyrtiofem procent större…

Om vi vill stödja installationer av solcellsanläggningar och bidra till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa. Att betala energiskatt för solel man producerat och använder själv är svårbegripligt. Den elen har aldrig varit ute på marknaden och det finns ingen som nationellt registrerar hur mycket el som är egenanvänd.

Förslag

Det har påtalats många gånger att man bör slopa energiskatt på all egenanvänd solel. På motsvarande sätt som att solvärme, vedeldning, egenodlade äpplen eller morötter inte beskattas. Det skulle gynna utbyggnaden av solcellsanläggningar. Konsekvensen av nuvarande lag blir annars att alla lämpliga ytor för solcellsinstallationer inte utnyttjas av villiga solcellsinvesterare, vilket exemplifieras avskräckande väl i fallet Castellum enligt ovan.

Det går trögt med att ta bort gränsen på 255 kW. Varför kan man undra?

Att helt ta bort energiskatten på egenanvänd el skulle motsvara små rännilar i statens intäktsbudget jämfört med nedanstående undantag för energiskatt. Anta att ca 0,5 TWh (uppskattning) solel producerades i Sverige 2019 och att 50% (osäker uppskattning) var egenanvänd samt energiskatt 35,3 öre/kWh blir det ca 90 miljoner under 2019 om man skulle räkna på all egenanvänd el, även den som från 1 juli 2016 redan är undantagen från energiskatt.

Energiskatt – Många undantag

Energiskatten på el höjdes med 0,75 öre/kWh från 1 januari till 44,13 öre/kWh inklusive moms (35,3 öre/kWh exklusive moms) för de flesta i Sverige.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande. Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. En gissning är rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var preliminärt 24,8 miljarder under 2018 enligt Ekonomifakta. Det finns dock enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar lägre eller mycket lägre energiskatt på el.

Skatteverket skriver i Energiskatt på el:

“El som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige, av kunder inom hushåll och tjänstesektorn, har en lägre energiskatt. Den lägre skatten uppnås genom ett avdrag med 9,6 öre/kWh i deklarationen för energiskatt på el. Om du förbrukar el, men själv inte deklarerar energiskatt på el är det den som överför elen till dig som yrkar avdrag för energiskatten..”

och i Återbetalning av energiskatt på el för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk:

“Du kan söka återbetalning för energiskatt på el som förbrukats i

  • jordbruk
  • skogsbruk
  • vattenbruk, till exempel fiskodling, kräftodling, musselodling och vattenväxtodling.
    Du får tillbaka den energiskatt som du har betalat förutom 0,5 öre/kWh.”

och i Lägre skatt för vissa datorhallar

“Om du förbrukar el i en datorhall kan du ha rätt till lägre energiskatt på el. Du betalar då energiskatt med 0,5 öre/kWh efter avdrag eller återbetalning.”

och i Lägre skatt på el som förbrukas i skepp

“Ett skepp som ligger i hamn kan ha rätt till återbetalning av energiskatt för elförbrukningen. Den lägre skatten efter återbetalning är 0,5 öre/kWh.”

och i “Skattebefrielse för drift av tåg eller annat spårbundet transportmedel”

“Om du förbrukat el för drift av tåg eller annat spårbundet transportmedel (exempelvis spårvagn och tunnelbana) har du rätt till skattebefrielse.”

och i Lägre skatt för industriell verksamhet

“När du förbrukar el i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet betalar du energiskatt med 0,5 öre/kWh efter avdrag eller återbetalning.”

Industrins elanvändning var 49,8 TWh år 2017 enligt Energimyndighetens Energiläget i siffror 2019 och med en återbetalning på 34,8 öre/kWh blir det drygt 17 miljarder i återbetald energiskatt per år.

Varför energiskatt på egenanvänd solel?

Publicerat av

Problem

Låt säga att du har två byggnader på en gård och att du vill installera 200 kW solceller på vardera byggnad, det vill säga 400 kW tillsammans. En del av solelen använder du själv och en del blir överskott som säljs. Ska du då betala energiskatt på den egenanvända elen?

Har under senaste dagarna fått frågor av tre personer rörande tolkning av “Lag (1994:1776) om skatt på energi“, när det gäller energiskatt på egenanvänd solel från större solcellsanläggningar.

Energiskatt

En normal villaägare behöver inte bekymra sig om att bli skyldig att betala energiskatt för sin solelproduktion. De som äger solcellsanläggningar med tillsammans mindre än 255 kW installerad effekt är sedan 1 juli 2016 befriade från energiskatt på egenanvänd el.

Men, för solcellsanläggningar på minst 255 kW ska man betala full energiskatt på egenanvänd el.

Om man per juridisk person äger flera solcellsanläggningar som var och en har en installerad effekt på mindre än 255 kW, där anläggningarna tillsammans har en installerad effekt på minst 255 kW ska man från 1 juli 2017 istället betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel.

När det gäller energiskatt på den överskottsel som man säljer är det slutanvändaren av den elen som får betala energiskatten.

Tolkningsproblem

I “11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft” finns ett par otydligheter som ger tolkningsproblem:

“2 §/Träder i kraft I:2018-01-01/ Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den
1. framställts

a) i en anläggning med en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt,
b) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kilowatt, och
…
Vad som anges i första stycket 1 a respektive b om den installerade generatoreffekten ska för elektrisk kraft som framställs från
…
2. sol, i stället motsvaras av 255 kilowatt installerad toppeffekt, och…”

 

Anläggning

Vad som menas med en anläggning är inte definierat i lagtexten. Skatteverket gav följande svar till en av personerna:

”Produktionsenheter som geografiskt och tekniskt är sammanhängande, exempelvis genom att dela generator eller som på annat sätt är sammanhängande, ses som en enda anläggning.”

En solcellsanläggning har ingen generator. Möjligen kan man tänka sig växelriktare eller transformator istället.

Hur Skatteverkets tolkning ”på annat sätt är sammanhängande” ska tolkas (!) kan man undra över. Det logiska är att definiera sammanhängande på DC-sidan, dvs att en anläggning slutar efter växelriktarna eller transformatorn, om det är en riktigt stor anläggning. Här är min tolkning:

  • Två solcellssystem på olika byggnader med åtskilda växelriktare är två anläggningar.
  • Två solcellssystem på olika byggnader med gemensamma växelriktare är en anläggning.

Installerad toppeffekt

I lagtexten är det inte definierat vad som menas med ”255 kW installerad toppeffekt”. Är det DC- eller AC-effekt och under vilka förhållanden?

När det gäller solcellsmoduler definieras märkeffekten som toppeffekten vid “Standard Test Conditions” (STC = 1000 W/m2 vinkelrät mot modulytan, celltemperatur 25°C och “air mass” = 1,5, som definierar ett visst spektrum). Vid andra förhållande kan teoretiskt en högre effekt levereras, märkeffekten är ingen absolut toppeffekt.

Man kan tänka sig två alternativa definitioner av en anläggnings toppeffekt:

  • Summan av modulerna märkeffekt. Det är den högsta DC-effekt en anläggning kan leverera vid STC. Detta är ett vanligt sätt att ange en anläggnings installerade effekt.
    När man beräknar utbytet (kWh/kW) för en solcellanläggning använder man alltid DC-effekten, det vill säga kWh (AC) / kW (DC).
  • Högsta AC-effekt som växelriktarna eller transformatorn kan leverera. Denna tolkning har också en logik eftersom en anläggning inte kan leverera högre AC-effekt än så och att det borde vara denna effekt som en nätägare är intresserad av. Om man exempelvis har moduler vända mot väster och öster istället för mot söder kan moduleffekten vara betydligt högre än toppeffekten för växelriktarna eller transformatorn. Därför är detta en tolkning som anläggningsägare önskar.

Vilken tolkning som gäller är dock oklart i nuläget så vitt jag vet. Om någon fått ett klart besked från exempelvis Skatteverket vore det intressant att veta.

Varför energiskatt på egenanvänd solel?

Ovanstående tolkningsproblem är dock i grunden helt onödiga. Det finns ingen logik i att man ska betala energiskatt på solel som är egenanvänd. Den elen har aldrig varit ute på marknaden och det finns ingen som mäter hur mycket el som är egenanvänd. På motsvarande sätt som att solvärme, vedeldning, egenodlade äpplen eller morötter inte beskattas. Det är för övrigt inte ens möjligt att på något enkelt sätt mäta mängden egenanvänd solel. Man måste istället göra en beräkning av hur mycket av solelen som är egenanvänd el.

Mängden egenanvänd el = Anläggningens hela produktion (mätvärden samlas inte in av någon gemensam instans) minus det överskott som matas in till nätet (mäts och samlas in av nätägaren).

Förslag

Var konsekvent och slopa energiskatt på all egenanvänd solel. Det skulle gynna utbyggnaden av solcellsanläggningar och vi slipper fastna i kvicksand av lagtolkningar. Konsekvensen av nuvarande lag blir annars att alla lämpliga ytor för solcellsinstallationer inte utnyttjas av villiga solcellsinvesterare.

Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering 20170915

Publicerat av

Här är en uppdatering av inlägget Värde av egenanvänd och såld solel från oktober ifjol och motsvarande inlägg i maj 2015. För att man ska förstå betydelsen av vilken egenanvändning man har av solelen och eventuellt värde av energilagring måste man ha koll på hur mycket den egenanvända respektive den sålda solelen är värd.

Detta är en uppdatering av priserna som är underlaget för nedanstående tabell och diagram. Det finns väldigt många olika varianter, så se dessa antagen som exempel, där du själv kan sätta in dina egna värden om de jag använt inte stämmer för dig.

Uppdaterade priser

Kundkrafts lägsta elhandelspris för ett fast 1-årsavtal är för närvarande 37,05 öre/kWh, exklusive moms och inklusive elcertifikatavgift. Det är 0,44 öre/kWh högre än oktober ifjol. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige och det finns olika typer av avtal, så här kan det vara förhållandevis stora skillnader mellan olika elkunder. Man kan exempelvis välja rörligt elpris och man betalar då Nord Pool spotpris plus 5,27 öre/kWh för att täcka påslag och elcertifikatavgift hos Kundkraft.

Elcertifikatavgiften är vanligen sammanslagen med elhandelspriset och man ser därför inte denna avgift på elräkningen. Utellus (tidigare namn OX2) anger den dock på våra elräkningar och den var 2,40 öre/kWh, exklusive moms, i augusti. Det är en sänkning med 1,65 öre/kWh jämfört med oktober 2016. Elcertifikatavgiften varierar mellan olika elhandelsbolag. Hittade två andra uppgifter: Öresundskraft 2,0 öre/kWh och Värnamo Energi 2,5 öre/kWh, exklusive moms. Antog 2,5 öre/kWh, exklusive moms i elcertifikatavgift. Sänkningen från ifjol har att göra med att elcertifikatpriserna har rasat i år. Elcertifikatavgiften bör vara elcertifikatpriset * kvotplikten (24,7% i år) plus ett påslag från elhandlaren för deras kostnader vid köp och försäljning av elcertifikat.

Elöverföring. 25,6 öre/kWh, exklusive moms, enligt Vattenfall Söder prislista för enkeltariff (vår nätägare). Det är en höjning med 2,4 öre/kWh (10,3%!) jämfört med oktober 2016. Det är andra året i rad som Vattenfall höjt priset för elöverföringen med 2,4 öre/kWh vid årsskiftet, vilket gör att den på två år ökat med 23%. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige, vilket gör att det blir skillnader för olika elkunder.

Här finns ett orosmoln för småhusägare som har solceller. På Solforum i Västerås tidigare i veckan hördes ett rykte att Vattenfall Elnät planerar att gå över till effekttariffer 2020. Några nätbolag har redan effekttariffer. Sala-Heby Energi, Sollentuna Energi och Malungs Elnät är de jag känner till, det kan finnas flera. Det rörliga nätpriset (“nättariffen”) baseras hos dem på medelvärdet av högsta effekten under 3-5 timmar under en månad mellan kl. 07-19 (enbart vardagar hos Sala-Heby Energi). Om alla nätbolag skulle övergå till effekttariffer skulle det medföra att dagens värde per kWh för elöverföringen försvinner för småhusägare på egenanvänd el. För oss rör det sig om 32 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet på egenanvänd el. Anledningen till att detta värde försvinner är att de högsta effekterna är när det inte är någon solelproduktion (morgon och kväll, mulna dagar). Det skulle också göra att för många skulle det vara lönsammare att mata in solelen till nätet än att använda den själv om skattereduktion skulle finnas kvar med samma belopp som idag. Även för batterilager till solel skulle det bli ett bakslag, då ökad egenanvändning av antalet producerade kWh solel skulle bli Ebberöds bank. Batterilagrets ekonomi skulle bli beroende av i vilken mån effekttoppar kan sänkas och för denna funktion skulle det vara billigare att använda köpel för att ladda batteriet istället för solel. Med effekttariffer skulle det med andra ord kunna bli bakvända världen för många solcellsägare…

Energiskatt. 32,5 öre/kWh, exklusive moms, vilket är en ökning med 3,3 öre/kWh jämfört med oktober 2016. I vissa nordliga kommuner är energiskatten 22,9 öre/kWh eftersom man får göra ett skatteavdrag. I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen, yrkesmässig växthusodling, datorhallar eller om man bedriver yrkesmässigt jord-, skogs- eller vattenbruk får man energiskatten återbetald, bortsett från 0,5 öre/kWh.

I Energiöverenskommelse ingick att sänka effektskatterna för kärnkraft och fastighetsskatterna för vattenkraft. Dessa säkningar finansieras genom en höjning av energiskatten.

Inga fasta avgifter har räknats in i elpriserna i detta fall, eftersom jag utgått från att de fasta elpriserna blir desamma även med egen solelproduktion. Med enbart solelproduktion är det inte realistiskt att kapa elkabeln eller att sänka säkringsabonnemanget, på grund av den låga solelproduktionen vintertid. Om man har ett batterilager och även kan ladda det från nätet kan man i vissa sammanhang minska effekttoppar och det kan då bli aktuellt med lägre fasta kostnader om man har ett effektabonnemang. Det är specialfall som inte tas med i denna sammanställning.

Nord Pool spotpris har hittills under 2017 varit 29,40 öre/kWh i område SE3. Under 2016 var det i medel 27,78 öre/kWh, exklusive moms, så det har blivit en ökning under detta år. Så sent som 2010 var spotpriset 54,25 öre/kWh. Här har antagits att överskottselen säljs till spotpriset, men vissa elbolag betalar ett högre pris än spotpriset, se Köpare solel.

Värdet för elcertifikat var i medel 13,112 öre/kWh, exklusive moms, under senast året enligt statistik från Energimyndighetens Cesar. Det är 2,9 öre/kWh lägre än förra uppdateringen i oktober 2016.

De höjda kvotplikterna som infördes från januari 2016 har inte räckt till för att höja priserna på elcertifikat, istället har vi sett en kraftig nedgång i priserna under 2017. Enligt statistiken i Cesar har månadsmedelpriset varit under 10 öre/kWh under alla månader i år utom i januari och mars. Enligt Svensk Kraftmäklings priser för handel 2018-2022 ses inte någon ljusning för elcertifikatpriserna.

Värdet för ursprungsgarantier (UG) sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för UG, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 48,4% fossil el år 2016.

Från vår nätägare Vattenfall Eldistribution får vi 4,7 öre/kWh, exklusive moms, i så kallad energiersättning. Ersättningen sänktes med 0,3 öre/kWh vid årsskiftet. Beloppets storlek varierar mellan olika nätbolag. Det är en ersättning för nätbolagets minskade överföringsförluster och denna ersättning har olika benämningar hos olika nätbolag, vilket kan vara lite förvirrande. Nätbolagen borde enas om en gemensam benämning kan man tycka…

Resultat

Resultaten visas i tabellen och diagrammet här nedan. Slutsatsen blir att med elcertifikat för överskottselen och skattereduktion blir värdet av den sålda överskottselen knappt 11 öre lägre än värdet av den köpta elen, om överskottselen säljs till Nord Pool spotpris i detta exempel. Skillnaden har ökat med knappt 5 öre sedan ifjol eftersom energiskatten höjts och priserna på elcertifikat gått ner.

Om man har effekttariff eller är lantbrukare eller tillhör någon annan av de som betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt på köpt el är det idag betydligt lönsammare att sälja elen än att använda den själv, om man får skattereduktion. Skattereduktionen är begränsad till högst 30 000 kWh eller som mest den mängd el man köper. Dessutom får säkringen i anslutningspunkten vara högst 100 A. Det är dock ingen som vet hur länge den politiskt beslutade skattereduktionen kommer att finnas kvar och vilken nivå den kommer att ligga på. Livslängden för en solcellsanläggning brukar jag sätta till 30 år. Under livslängden hinner alltså nio regeringar vara inblandade, så alla politiskt betingade villkor kommer säkert att ändras på ett eller annat sätt under denna långa tid.

Värde (öre/kWh)
Värde egenanvänd el vid fastprisavtal för köpt el. Exklusive elcertifikat. 118,9
Värde egenanvänd el vid effekttariff för köpt el. Exklusive elcertifikat. 86,9
Värde egenanvänd el i jordbruk. Inklusive elcertifikat. 76,3
Värde såld el med skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 108,2
Värde såld el utan skattereduktion. Inklusive elcertifikat. 48,2

PS 20/9. Uppdaterade diagrammets beskrivningstext. Spotpris och elcertifikatpris gäller januari-augusti 2017. Kan även tilläggas att elöverföringen gäller för enkeltariff hos Vattenfall Söder, om man har tidstariff är det ett annat pris.

Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Exempel på värde av egenanvänd och såld solel.

Regler för energiskatt och moms för solelproducenter

Publicerat av

Svensk Solenergi har i dagens nyhet “Energiskatte- och momsregler för solelproducenter” gjort en sammanställning av regler för energiskatt och moms för solelproducenter med anledning av att lagen om skatt på energi ändrades den 1 juli 2017. Där ges även checklistor för installatörer och fastighetsägare.

En privatperson behöver normalt sett inte

  • Momsregistrera sig, eftersom man behöver sälja överskottsel för minst 30 000 kr per år för att det ska bli aktuellt. En normal småhusägare säljer överskottsel för några hundralappar eller tusenlappar per år, så det är långt ifrån gränsen för momsregistrering. Denna ändring i Mervärdesskattelag (1994:200) gäller från och med 1 januari 2017, läs mer i inlägget Små solelproducenter slipper momsredovisning från 1 januari.
  • Betala energiskatt för egenanvänd el eftersom det bara är aktuellt om anläggningens effekt är minst 255 kW. Enligt Statiska Centralbyråns statistik hade 86 % (8 673) av de svenska solcellsanläggningarna en installerad effekt på mindre 20 kW, så även här är de flesta långt ifrån gränsen för energiskatt på egenanvänd el. Denna ändring i Lag (1994:1776) om skatt på energi gäller från och med 1 juli 2017.

 

 

Sänkt energiskatt på egenanvänd solel för de med mer än 255 kW

Publicerat av

Idag publicerade regeringen “Lagrådsremiss om energiskatt på solel“. Regeringen föreslår att om man äger flera solcellsanläggningar med tillsammans över 255 kW installerad effekt ska man från 1 juli 2017 betala 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel, istället för full energiskatt. Endast för solcellsanläggningar större än 255 kW ska man betala full energiskatt på egenanvänd el. De som äger anläggningar med mindre än 255 kW är sedan 1 juli 2016 redan befriade från energiskatt på egenanvänd el. När det gäller såld el är det som tidigare slutkonsumenten som betalar energiskatt.

Regeringen skriver även att “Regeringens avsikt är att i nästa steg kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande av skatten samt bedriva påverkansarbete i EU.”

Regeringens förslag innebär att man föreslår en ändring i lagen om skatt på energi.

Den föreslagna lagändringen innebär ingen förändring för mindre solelproducenter, exempelvis småhusägare, men har en stor inverkan för de juridiska personer som idag har flera olika anläggningar som tillsammans har över 255 kW installerad effekt. Den lagändring som gjordes 1 juli 2016 fick hård kritik då man räknade per juridisk person. Det innebar att många kommuner, landsting, större företag etc. kom över gränsen på 255 kW och sedan dess är tvungna att betala energiskatt på egenanvänd solel. Med det nya förslaget kommer man istället att räkna per anläggning, vilket är betydligt rimligare.

De flesta har tyckt att det är mycket ologiskt att betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att den varit inmatad till nätet, det vill säga varit ute på elmarknaden. Det är som att man skulle beskatta egenodlade grönsaker för att ta en liknelse. Att man räknade per juridisk person fick också absurda effekter som att inte ICA (olika juridiska personer) men Coop och Axfood (en juridisk person i Sverige) var tvungna att betala energiskatt på egenanvänd el om företaget installerade mer än 255 kW utspritt på olika håll i Sverige.

Energiskatten baserad på juridisk person motverkade dessutom regeringens mål om 100% förnyelsebar elproduktion 2030, då kommuner, landsting, större företag etc. har goda förutsättningar för solel med stora takytor och stora byggnader med elanvändning och därmed möjlighet till hög egenanvändning av solel.

Många undantag

Energiskatten på el höjdes med 0,38 öre/kWh till 36,88 öre/kWh inklusive moms (29,5 öre/kWh exklusive moms) från 1 januari 2017.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande. Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. En gissning är rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var 20,4 miljarder under 2015 enligt Ekonomifakta. Det finns dock enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar mindre eller mycket liten energiskatt på el.

Skatteverket skriver i Energiskatt på el:

“El som förbrukas i vissa kommuner i norra Sverige, av kunder inom hushåll och tjänstesektorn, har en lägre energiskatt. Den lägre skatten uppnås genom ett avdrag med 9,6 öre/kWh i deklarationen för energiskatt på el. Om du förbrukar el, men själv inte deklarerar energiskatt på el är det din elleverantör som yrkar avdrag för energiskatten.”

Och Vattenfall i Energiskatt på el 2017:

“Bedriver ditt företag industriell verksamhet, jordbruks- skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, samt förbrukning i datorhallar eller som landström* har du rätt till återbetalning på viss del av energiskatten på er elanvändning från Skatteverket. Återbetalningen är 29 öre/kWh på den ordinarie skattesatsen om 29,5 öre/kWh, så att skatten efter återbetalning blir 0,5 öre/kWh.”

Industrins elanvändning var 49,7 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en återbetalning på 29 öre/kWh blir det ca 13 miljarder i återbetald energiskatt per år.

Den sänkning av energiskatt regeringen nu föreslår är små rännilar av pengar i jämförelse med ovanstående stora belopp. Om vi antar att solelproduktionen under 2016 var 150 GWh, se gårdagens inlägg Hur mycket solel producerades i Sverige 2016?, att 50% av elen var egenanvänd samt energiskatt på 26,2 öre blir det ca 22 miljoner under 2016 om man skulle räkna på all egenanvänd el, även den som från 1 juli 2016 är undantagen från energiskatt.

Nu ser vi fram mot en rusch för solcellsinstallationer hos kommuner, landsting, större företag, större bostadsrättsföreningar, köpcentrum etc.!

Helg-edge. Aggarösundet i Mälaren 15 januari 2017.

 

 

 

Magdalena Andersson och Isabella Lövin presenterar förändringar i skatten på solel

Publicerat av

Enligt pressmeddelande från Regeringen. Med skatten menar de energiskatten på egenanvänd el.

Tid:
Plats: Finansdepartementet, Jakobsgatan 24

Enligt ett par olika twitter-inlägg anges att energiskatten sänks till 0,5 öre/kWh för egenanvänd el. Denna uppgift finns även i artikeln Uppgifter: Regeringen sänker solelskatten. Vi får se om det stämmer när regeringen gjort sin dragning.

Slutsats av regeringens pressmeddelande

Det var inte 100% riktigt så som det framställdes i de första twitterkommentarerna. Läste igenom regeringens pressmeddelande Så tar regeringen bort skatten på solel som hastigast och gör följande tolkning.

  • Gränsen på 255 kW kommer att räknas per solcellsanläggning istället för per juridisk person som gäller från och med 1 juli i år, då de nya reglerna infördes. Man kan alltså ha många små anläggningar som tillsammans har en högre installerad effekt än 255 kW utan att man ska behöva betala mer än 0,5 öre/kWh i energiskatt på egenanvänd solel istället för dagens 29,2 öre/kWh exklusive moms (19,3 öre/kWh i vissa nordliga kommuner). Detta ska lösas genom att man får göra ett avdrag i punktskattedeklaration.
    I ett följande steg vill man “kontakta EU-kommissionen om ett helt borttagande av skatten”.
  • Anläggningar på 255 kW eller högre effekt kommer att få betala normal energiskatt på egenanvänd el, så för dessa anläggningar blir det ingen förändring.

De nya reglerna önskar regeringen införa från och med 1 juli 2017.

Det nya förslaget är bra och kommer att möjliggöra en ökad solcellsmarknad i Sverige hos större fastighetsägare, större bostadsrättsföreningar, kommuner, landsting etc.

PS. Sedan 1 juli gäller att om en juridisk person har mindre än 255 kW installerad effekt i en eller flera anläggningar betalar man ingen energiskatt på egenanvänd el och detta gäller även fortsättningsvis.

Strategi för ökad användning av solel – Kommentarer

Publicerat av

Under rubriken ”Så kan Sverige få fart på solelproduktionen” lanserade Energimyndigheten i förrgår tre rapporter inom uppdraget från regeringen att föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige och att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi. Dessutom skulle Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från sol.

Reagerade på pressmeddelandets rubrik ”få fart på”. Under 2010-2015 har den totalt installerade effekten ökat årligen med 31-84%. Under 2015 installerades 47,38 MW vilket gav 126,8 MW totalt inklusive inte nätanslutna, en ökning av den totala effekten med 60%! Detta enligt den nationella rapporten för Sverige från IEA PVPS som kom tidigare i år. Det är en väldigt bra fart…Frågan är väl snarare hur farten ska kunna behållas.

De tre rapporterna är

  1. Förslag till strategi för ökad användning av solel (44 sidor),
  2. Förslag till heltäckande solelstatistik – Hur kan utbyggnadstakt, kostnader och teknik som används till solceller mätas och beräknas? (56 sidor)
  3. Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel (45 sidor, publicerades i mars i år).

De två sistnämnda lämnar jag därhän idag.

Dessutom finns fyra underlagsrapporter, som jag inte hunnit läsa, och en illustration enligt nedan av ”Solelstrategi – målbild”.

Mål

Som mål presenteras 5-10% solel i den totala elanvändningen år 2040. I målbilden anges 7-14 TWh/år.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Solelstrategi målbild. Från Energimyndigheten.

Energiuppskattningen förutsätter att vi håller elanvändningen ungefär vid dagens nivå. Sedan 1987 har elanvändningen i Sverige varit relativt oförändrad, se diagrammet, trots att vår befolkning ökat med 1,4 miljoner invånare. Vi kan hoppas att det gäller 25 år framåt också, även om IVA-projektet vägval el förutspått en elanvändning på 140-180 TWh/år år 2050.

Sveriges elanvändning 1970-2014. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Sveriges elanvändning 1970-2014, inklusive överföringsförluster. Rådata från Energiläget i siffror 2016 från Energimyndigheten.

Förslag

Som förväntat bygger förslagen till stor del på ett utökat stöd till solel. Bland de konkreta förslagen finns bland annat att

  • ett solROT-avdrag införs istället för investeringsstöd för privatpersoner,
  • energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
  • elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden
  • möjlighet ges till skattereduktion för mellanstora anläggningar
  • gränsnivå för inmatningsabonnemang höjs

Man vill också målgruppsanpassa styrmedlen. Man har gjort en indelning i tre olika kategorier. Upp till 68 kW, 68-255 kW och över 255 kW. Det är på de två första kategorierna man vill satsa. Gränsen på 68 kW har att göra med 100 A säkring, men 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, så varför det blev 68 vet jag inte.

solROT

Den mest överraskande nyheten är ett förslag om solROT-avdrag. I pressmeddelandet står (mina fetkmarkeringar)

”I och med införandet av skattereduktionen tillsammans med möjligheten att använda sig av ROT-avdrag skulle investeringsstödet kunna slopas helt för villor och bostadsrättsföreningar. Därmed skulle medel frigöras som kan användas till investeringar av andra aktörer som inte kan nyttja ROT-avdrag eller skattereduktion.”

och på sidan Energimyndigheten har tagit fram förslag till solelstrategi

”Justeringen möjliggör att villaägare erhåller motsvarande ersättningsnivå snabbare samtidigt som kötid för investeringsstödet minskar för de övriga ägarkategorierna, när mer medel finns att tillgå inom den årliga ramen.”

I rapporten anges att 68% av de som fått investeringsstöd beviljat är privatpersoner  och på sidan 20 att

”Energimyndigheten menar att investeringsstödet för solcellsanläggningar på villor kan ersättas med ett riktat ROT-avdrag, ett solROT”.

Men bostadsrättsföreningar nämns inte, så om även bostadsrättsföreningar ska omfattas känns oklart…. Motiveringen är

”Utfasning av dessa skulle kunna korta ner väntetiden för att få investeringsstöd för de övriga ägarkategorierna. Dels rör det sig om själva handläggningstiden, men störst vinst för systemet är möjligheten att fördela ramens hela nivå på de övriga ägarkategorierna och på så vis möjliggöra att fler snabbare kommer på tur att erhålla investeringsstödet.

…

Ett solROT-avdrag på 50 procent skulle minska hela kostnaden för installation av solcellsystem med 15 procent . Därmed leder kompensationen till samma återbetalningstid som om privatpersonen hade erhållit investeringsstöd, men förenklar och snabbar upp processen. Dessutom möjliggör justeringen att de andra två kategorierna med större anläggningarna erhåller investeringsstöd snabbare. Med fler investeringar och högre utbyggnadstakt som följd.”

Det väcker onekligen några frågor.

  • Investeringsstödet till privatpersoner är idag 20%. Ett solROT-avdrag på 15% ger därmed något lägre återbetalningstid.
  • För att få det nuvarande ROT-bidraget måste huset vara minst fem år gammalt. I rapporten nämns inget om hur denna grupp ska hanteras. Möjligen framgår det av underlagsrapporterna som jag inte läst.
  • Genom att slussa över privatpersoner till ett solROT är det ett sätt att öka stödet till solcellsinvesteringar. Vårt nuvarande ROT-avdrag har ingen budgetbegränsning så en naturlig kommande fråga från beslutsfattare är vad kostnaden skulle kunna bli.
    • I rapporten duckar man helt (“går inte att bedöma nu”) för frågan om kostnaderna som därmed skulle tillkomma utöver redan budgeterade investeringsstöd på 1,395 miljarder under perioden 2016-2019.
      Låt säga 1 000 anläggningar per år under tre år (2017-2019) á 5 kW. Då blir det i storleksordningen 3 000 * 15% * 19 000 kr/kW (medelpris småhusanläggningar 2015) * 5 kW (uppskattning) = ca 43 miljoner extra i ROT-avdrag. Med tanken på att statens budget för ROT-avdrag var nästan 17 miljarder 2014 blir det relativt sett inga stora förändringar i statens kostnader för ROT-avdrag.
    • Är det sannolikt att det går få igenom en höjd ROT-nivå till 50% för just solcellsinstallationer? Njae, en högoddsare? ROT-nivån sänktes vid årsskiftet från just 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle kunna leda till ett lämmeltåg av andra förslag om höjda ROT-nivåer för olika saker…
  • Hur blir det med stödnivån och högsta belopp för fortsättningen av investeringsstödet? Såg inget om det i det jag läst

Elcertifikat

I rapporten skrivs

”Justeringen innebär att nya anläggningar med en installerad toppeffekt på högst 68 kW inte längre ingår i elcertifikatsystemet från 2020, i och med det nya målet för elcertifikatsystemet till 2030. Den intäkt som faller bort för anläggningar med en installerad effekt på högst 68 kW från år 2020 behöver kompenseras för.”

Kompensationsförslagen är

” utreds om motsvarande intäkt som elcertifikaten ger upphov till, på cirka 0,2 kr/kWh, kan läggas på skattereduktionen; en höjning av ersättningsnivån från 60 öre till 80 öre per kWh”

Som påpekas i rapporten ger detta ingen ersättning för förlorade elcertifikat för den egenanvända solelen. En begränsning för större anläggningar kan också bli att skattereduktion ges för högst 30 000 kWh. Den allvarligaste invändningen är dock att elcertifikat garanteras under 15 år, men för skattereduktionen finns ingen garanterad tid över huvud taget. Ingen vet hur länge den kommer att finnas kvar och till vilken nivå.

Alternativt föreslår man

” En annan möjlig lösning är att solROT-avdragets nivå och behov ses över i samband med införandet av justeringen i elcertifikatsystemet, förslagsvis inom ramen för kontrollstation 2019. Detta för att bedöma om det finns behov av höjd nivå av solROT för att kompensera för inkomstbortfall från elcertifikatsystemet.”

Lite grumliga förslag, som bygger på att ytterligare utredningar behövs och långsiktigheten i förslagen kan ifrågasättas.

Inmatningsabonnemnag

Man föreslår att dagens gräns på 63 A (43,5 kW) för att slippa årlig avgift för inmatningsabonnemang och elmätarbyte höjs till 100 A (68 kW).

Det är bra! Ändå bättre hade varit om man tagit bort kravet på att man ska vara nettokonsument av el under ett år.

Undrans hur man fick 68 kW? 230 V * 100 A * 3 faser = 69 kW, på motsvarande sätt som att 230 V * 63 A * 3 faser = 43,5 kW.

Energiskatt

Under rubriken ”Undantag för energiskatt på egenproducerad el” skriver man att

”Som ett exempel föreslår Energimyndigheten att man justerar styrmedel från att gälla juridisk person till anslutningspunkt eller liknande…”

I rubriken borde ha stått egenanvänd el. Man betalar inte energiskatt på den överskottsel man matar in till nätet.

Energiskatt på egenanvänd el för juridiska personer som har mer än 255 kW solceller är idag ett stort hinder för den framtida utvecklingen. Förslaget är ett stort steg framåt men varför ska man betala energiskatt på egenanvänd el? I media har nyligen framkommit att regeringens tidigare hänvisning till EU:s regelverk var felaktig! Energiskatt bör inte betalas för el man producerat och använt själv och som aldrig matats in till nätet. Effekten av egenanvänd el är att mängden köpt el minskar liksom vid exempelvis energieffektiviseringar. Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood, har kallat denna skatt en ”idiotskatt”. I folkmun gör nog de flesta den bedömningen.

Skattereduktion

Ytterligare en fråga som föreslås utredas:

”Energimyndigheten menar att en höjd effektgräns för att erhålla skattereduktionen bör utredas…”

Det är OK, men det finns en väldigt mycket viktigare fråga när det gäller skattereduktionen. Idag finns inga långsiktiga garantier över huvud taget gällande hur länge man ska få skattereduktionen och till vilken nivå. Det ger en stor ekonomisk osäkerhet för speciellt småhusägare som vanligen har ett överskott på över 50% som matas in till nätet. Därmed är man starkt beroende av skattereduktionen för att få en ekonomi i investeringen. Jag är övertygad om att förändringar kommer att ske i skattereduktion långt innan en solcellsanläggnings livslängd på 25-30 år har närmat sig om inga utfästelser görs om tiden för skattereduktionen. Det vore därför högst önskvärt med ett beslut som visar på långsiktigheten i skattereduktionen.

Fakta – detaljer

På s. 17 står (min fetmarkering) ” För jordbruksfastigheter är det mer fördelaktigt att sälja all el, eftersom energiskatten är sex gånger lägre för detta segment jämfört med andra producenter i kategorin.”. Jordbruk betalar 0,5 öre/kWh i energiskatt istället för det normala 29,2 öre/kWh, exklusive moms. 29,2/0,5 = 58. Det blev ett fel på en tiopotens, det skulle ha stått sextio….

På s. 7 skrivs att ”Medelinstrålningen över Sverige är omkring 1 000 kWh/m2 per år.” Tittar man på SMHI:s karta över solinstrålning i Sverige för den metrologiska perioden 1960-1990 framgår det att medelvärdet är lägre. Visserligen har solinstrålning ökat i södra Sverige med några procent sedan dess men medel ligger fortfarande under 1 000 kWh/m2 per år om man ser på Sverige som helhet.

Saknat

I energiöverenskommelsen anges som mål 100% förnybar elproduktion år 2040. Strategin behandlar enbart solel enligt regeringens uppdrag. En nationell strategi för solvärme saknas. Solvärme skulle sommartid exempelvis kunna ersätta el för uppvärmning av tappvarmvatten i hus som inte har fjärrvärme. I ett småhus kan man minska det årliga energibehovet för tappvarmvatten till ungefär hälften med hjälp av solvärme. Solvärme har dessutom billig energilagring i form av varmvatten i en ackumulatortank, vilket gör att man kan få varmvatten dygnet runt sommartid.

Slutsats

Det är bra att Sverige äntligen fått ett förslag till en solelstrategi! Visserligen hänvisas i flera fall till ytterligare utredningar, så arbetet kommer att ta sin tid. Man kan diskutera möjliga förbättringar, men det viktiga är att det inte stannar vid enbart sådana diskussioner. Nu gäller det för våra politiker att gå från ord till handling!

Strategi för ökad användning av solel – Kommer i veckan

Publicerat av

I mars publicerade Energimyndigheten rapporten “Delredovisning av uppdraget att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel – Insatser som är möjliga att implementera på kort sikt”. I denna delrapport står att “Slutredovisning avser uppdragets alla delar och sker senast den 17 oktober 2016.” Så denna slutredovisning bör finnas på Energimyndighetens hemsida under kommande vecka.

I delrapporten står vidare “Enligt uppdraget ska Energimyndigheten analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska i kunna öka i Sverige. Dessutom ska Energimyndigheten redovisa ett förslag till hur en heltäckande statistik ska kunna tas fram för området el från solen.”

Skrev idag ihop lite om mina tankar här nedan. Vore kul att höra vad Dina tankar är!

Statistik

När det gäller statistik har det varit segt att få till en tillförlitlig och öppet tillgänglig statistik över Sveriges solcellsanläggningar. En förebild har sedan flera år varit Danmark. Solceller i tal från Energinet, Danmark, som visar statistik över alla solcellsinstallationer gjorda i Danmark. Statistiken uppdateras två-tre gånger per år. Man kan öppna ett Excelblad och där se att den 12 maj 2016 hade Danmark 94 203 solcellsanläggningar med en installerade effekt på 787,834 MW. Man kan se när varje solcellsanläggning togs i drift, vilken effekt den har, vilket postnummerområdet är och vilken nätägare är. När får vi lika bra och öppen statistik i Sverige?

Strategi och stöd

Ska bli intressant att se vilken strategi Energimyndigheten föreslår för öka användningen av solel i Sverige. Ett av de största hindren för ökad användning av solel i Sverige är de idag låga elpriserna, vilket gör att lönsamheten är lägre för solel i Sverige än i exempelvis Danmark och Tyskland som har betydligt högre elpriser. Men detta kan inte Energimyndigheten göra någonting åt. Man får istället jobba med stödsystem och regelförenklingar. Vi har det idag relativt väl förspänt med olika stöd till småskalig solelproduktion, men vissa av stöden behöver ses över:

  • Investeringsstöd. Energimyndigheten har sedan tidigare föreslagit att stänga för nya ansökningar för privatpersoner. Argumenten har dock varit svaga då man räknat med orealistiska antaganden när man tittade på ekonomin. Investeringsstödet bör därför finnas kvar med tanke på att tidigare års kraftiga prisutveckling för solcellssystem till småhusägare klingat av. Vill man räkna på Produktionskostnad och lönsamhet för solel rekommenderas den mall som projektet “Investeringskalkyl för solceller” tagit fram.
    Budgeten för investeringsstödet för perioden 2016-2019 är satt till 1,395 miljarder och det är storleken på denna budget som huvudsakligen dikterar hur mycket solceller som kommer att installeras i Sverige.
  • Bidrag för energilagring. Till privatpersoner. Föreskrifterna har inte släppts än av Energimyndigheten så alla detaljer är inte kända. Eftersom det inte finns någon ekonomisk drivkraft för småhusägare som har skattereduktion att idag investera i batterilager bör man fundera på inriktningen av detta bidrag. Kommer även privatpersoner som bor i bostadsrätter att kunna söka detta bidrag?
    Det bör noteras att man kan söka stöd för ”system för lagring av energi, dock inte värmelager” även med hjälp av investeringsstödet. Undrans hur många som har gjort det?
  • Undantag inmatningsabonnemang. Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Denna ändring gjordes i ellagen så sent som 1 april 2010 och har varit en förutsättning för att småhusägare ska kunna sälja sin överskottsel med vinst.
  • Skattereduktion, införd 1 januari 2015. Eftersom inget är sagt om hur länge denna skattereduktion ska finnas och till vilken nivå innebär det en stor osäkerhet för speciellt småhusägare, som ofta har ett överskott på mer än 50% som matas in till nätet. Den låga egenanvändningen gör att man blir beroende av skattereduktionen för att få en hygglig ekonomi för investeringen. Se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Man borde därför sätta en generös tidsgräns som anger hur länge man ska få denna skattereduktion så att småhusägare vet att man kan räkna med detta stöd under en längre tid.
  • Elcertifikat. Priserna på elcertifikat har minskat rejält under 2016 vilket påverkar all elproduktion i elcertifikatsystemet. Antalet solcellsanläggningar är nu i majoritet i elcertifikatsystemet men det är fortfarande många solcellsägare som inte ansökt om godkännande för elcertifikat. När det gäller småhusägare tar de allra flesta dessutom ut elcertifikat endast för det överskott man matar in till nätet, eftersom detta kan ske utan extra kostnad. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi och därför bör vi se till att få med alla solcellsägare i systemet, vilket kräver en förenkling av systemet för de småskaliga solelproducenterna.
  • ROT-arbete. Man få skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller. Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller.
  • Undantag inkomstskatt. Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
  • Undantag energiskatt. Sedan 1 juli 2016 ska juridiska personer som har mer än 255 kW betala energiskatt för egenanvänd solel. Tanken på betala energiskatt på el man producerat och använt själv utan att elen matats in till nätet känns minst sagt ologisk. Detta är dessvärre i nuläget det enskilt största hindret för utvecklingen av solcellsmarknaden i Sverige. Det har på senare tid visat sig att regeringens tidigare hänvisning till EU-regelverk varit felaktig (!) och energiskatten på egenanvänd el bör därför tas bort snarast möjligt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisas senast januari 2017, så det lär väl dröja en tid till innan vi får se resultatet av denna utredning.

En aviserad förenkling från 1 januari 2017 är att kravet på momsredovisning försvinner för de små elproducenterna och det är en mycket välkommen förenkling.

En önskvärd förenkling vore en översyn av regelverket för bygglov. Idag behövs bygglov även för småhusägare i vissa kommuner men inte i andra kommuner. Bor man i “fel” kommun tillkommer alltså en kostnad för bygglov vid en solcellsinstallation. Varför är det dessa skillnader? Skulle man inte kunna införa ett enhetligt regelverk som gör att bygglov inte behövs under vissa givna förutsättningar?

Något Energimyndigheten borde peka på i sin strategi är att införandet av effekttariffer skulle minska intresset för solceller hos privatpersoner, som är den största gruppen potentiella solcellsinvesterare. Med effekttariffer blir värdet av den egenanvända solelen betydligt lägre, vilket kan göra att lönsamheten idag skulle bli tveksam. Med effekttariff betalar man enligt ett antal timmar under en månad som har de högsta effektuttagen. För en småhusägare som har egen solelproduktion är effekttariffer inte lyckat, eftersom man inte kommer att påverka månadens högsta effekter med solcellerna. Därmed minskar värdet av den egenanvända solelen. Solelproduktionen ger som mest mitt på dagen under soliga dagar, medan man i ett småhus har effekttopparna under kväll eller morgon då solcellerna under de sämsta soldagarna inte kommer att ge något bidrag till att minska effektuttaget.

En ämne som skulle kunna problematiseras är i vi vilken mån en högre andel fasta avgifter för el hos slutkonsumenter påverkar intresset för såväl investeringar i egen elproduktion som energibesparingar. Om vi på sikt ska nå målet 100% förnyelsebar energi är det viktigt att även arbeta kraftfullt med energibesparingar. När slutkonsumenter ser att de fasta avgifterna ökar i en högre takt än de rörliga avgifterna är det naturligt att intresset för energibesparing minskar.

Man kan även fundera på hur vi blir bättre på att omsätta forskningsresultat inom solenergiområdet till produkter eller tjänster. Det känns som att det idag finns ett stort glapp mellan svensk grundforskning inom solcellsområdet och de svenska installationsföretagen, där den största tillväxten av arbetstillfällen sker i branschen.

Till sist kan konstateras att solvärme är helt bortglömt i sammanhanget. Hur har det kunnat bli så?? Uppdraget från regeringen var “…hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi.”. Energimyndigheten skrev i sin delredovisning i mars att “Det är av stor vikt att strategin tas fram ur ett systemperspektiv…”. Det känns rätt självklart att solvärme borde ha en roll i detta sammanhang, men för solvärme saknas helt ett svenskt strategiarbete. Inga specifika stöd riktas heller  mot installationer av solvärme, utan allt har under senare år satsatas på solceller vilket gjort att solvärmeinstallationerna minskat och att solvärmebranschen går på knäna. När det gäller universitetsforskning finns det väl knappt någon sådan på solvärme i Sverige. Annat är det i Danmark, där går det framåt för solvärme…

Utredning om energiskatt på egenanvänd el pågår

Publicerat av

Sedan 1 juli ska man betala energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Sagt av regeringen idag

I dag presenterade regeringen vad de kallar en “historisk klimat- och miljöbudget“. I den nämns inget konkret om energiskatten på egenanvänd el i det skriftliga materialet, annat än att “Regeringen arbetar vidare med olika lösningar för att ytterligare skattemässigt gynna solel”.

Däremot gjordes muntliga uttalande under dagens presskonferens. Från DN:s artikel “Nya klimatsatsningar i höstbudgeten” citeras:

“Klimatminister Isabella Lövin lovade på presskonferensen också att egenproducerad solenergi helt ska skattebefrias.

– Om man producerar och konsumerar solenergi inom samma fastighet ska man inte skatta för det, sade Isabella Lövin.

Finansminister Magdalena Andersson uttryckte sig något annorlunda: med EU-regler ska skatten sänkas ”så långt det är möjligt”.”

Klimat- och finansministern verkade med andra ord inte ha enats om ett gemensamt budskap innan presskonferensen…

Utredning

Förmodligen berodde frånvaron av skriftliga besked idag på att man vill invänta resultatet av den utredningen som pågår om bland annat energiskatten. I mars formulerade Finansdepartementet en drygt fem sidor lång promemoria med titeln ”Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el”. Den finns inte utlagd på regeringens hemsida, men du kan läsa hela promemorian som är offentlig handling längst ner på sidan.

Detta var ett resultat av att regeringen i sin budgetproposition för 2016 lovat att göra en översyn av energiskatten av egenanvänd el som fick ett nytt regelverk i somras.

Som utredare tillsattes Ulf Olovsson på Finansdepartementet. Han har bland annat varit expert i utredningen ”Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet”, som publicerades i oktober 2015 och i betänkandet ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” 2013 från utredningen om nettodebitering av el.

Tre sidor i promemorian ägnas åt en bakgrund och själva uppdraget behandlas på två sidor.

Uppdraget

I promemorian skrivs följande under utgångspunkt

”Regeringen har vid flera tillfällen aviserat att vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el ska ses över. En utredare ska därför undersöka dels förutsättningarna för att skattemässigt gynna viss el som blir skattepliktig trots det i budgetpropositionen för 2016 före-slagna undantaget från skatteplikt för energiskatt på el, dels förutsättningarna för att förenkla och utvidga reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”

Utredaren har fått i uppdrag att undersöka följande enligt promemorian

  • hur andra länder stöder solcellsel,
  • förutsättningarna för att skattemässigt gynna solcellsel, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där elen är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.
  • förutsättningarna för och lämpligheten av att förenkla förfarandet för att begära skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el för mikroproducenter, t.ex. genom att skattereduktionen lämnas via elräkningen,
  • förutsättningarna för och lämpligheten av att inom ramen för reglerna om skattereduktion av mikroproduktion av förnybar el ytterligare underlätta för mikroproduktion av förnybar el, och
  • förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion (t.ex. i kooperativa former), inom ramen för reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el komma i åtnjutande av skattereduktionen eller inom ramen för energiskattesystemet motsvarande skattesubvention. I det ligger att en strävan bör vara att ge likartade förutsättningar för mikroproduktion av förnybar el, oberoende av mikroproducentens boendeform.

”Om förutsättningar finns och åtgärdena bedöms lämpliga, ska utredaren lämna de lagförslag som utredaren anser påkallade.”

I uppdraget ingår alltså inte bara att utreda energiskatt på egenanvänd el, den andra punkten i ovanstående lista, utan även en del andra frågor.

Vad som kommer att komma ut av detta vet vi inte ännu. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2017, så det kan dröja till januari innan vi får ett svar. Om redovisningen kommer i januari och det finns lagförslag i det kommer det sannolikt att skickas på remiss och lagförslagen ska sedan beslutas av riksdagen. Det är därför rimligt att tro att eventuella nya lagförslag kan tas i bruk först 1 juli 2017, på samma sätt som det nya regelverket om energiskatt på egenanvänd el infördes 1 juli i år.

Som behandlats i några tidigare inlägg är det rimligt att ta bort energiskatten på egenanvänd el, i de fall då elen använts innanför anslutningspunkten och därmed inte matats in till nätet. Se “Energiskatt på egenanvänd solel bör tas bort“.

Läs promemorian här

Klicka på ikonen som visas längst upp till höger i fönstret så öppnas filen i ett nytt fönster.

PS. Se även SVT:s nyhet “Regeringen svänger om skatt på solel“, publicerad 30 augusti.