Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Sveriges första agrivoltaiska solcellssystem på plats

Här är bilder från dagens besök, då vi gjorde en intervju med tidningen Jordbruksaktuellt om projekt “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige“. Intressant projekt där kombinationen jordbruk och solceller ska studeras. Projektet har gett mycket uppmärksamhet hos både media och lantbrukare.

SVT har nyligen uppmärksammat projektet. Under nyheten “Försök med solceller och odling i Italien ger Västeråsforskare råg i ryggen” finns fyra videos med intervjuer av deltagare i projektet.

Ny Teknik har skrivit om projektet i artikeln “Kan solcellsparker ge skjuts åt odling” och i november ifjol uppmärksammade ATL projektet i artikeln “Nytt system kombinerar solel med odling“.

Mälardalens högskola är projektledare, med Kärrbo prästgård, Solkompaniet och SLU som partners i projektet, som har finansiering från Energimyndigheten.

Det agrivoltaiska solcellssystemet till höger och referenssystemet till vänster. De dubbelsidiga modulerna har en blå baksida.

Projektledare Pietro Campana, docent vid Mälardalens högskola, är lycklig över det han såg idag.

Även exjobbare Felix vid Mälardalens högskola och Maja från Solkompaniet, som utfört installationen, är mycket nöjda.

Ulf Andersson, markägare och stolt bonde.

Översikt med de tre raderna med vertikalt monterade solcellsmoduler för det agrivoltaiska systemet och referenssystemet med normal lutning i bakgrunden. Alla moduler är dubbelsidiga (“bifacial”). Framsidan är på radernas högra sida, syns bäst på raden längst till vänster.

 

 

Solceller och lantbruk

Ny Teknik uppmärksammar idag kombinationen av solceller och lantbruk i artikeln “Kan solcellsparker ge skjuts åt odling?“. Det knyter an till projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” vi  har på Mälardalens högskola, med Solkompaniet, SLU och Kärrbo prästgård.

Här är nedan är en bild från i torsdags, då referenssystemet nästan var färdiginstallerat vid mitt besök. Bara två solcellsmoduler var kvar att sätta upp. Liksom det agrivoltaiska systemet har det dubbelsidiga solcellsmoduler.

Referenssystem. Kärrbo Prästgård 2021-04-08.

 

 

Solelkommissionen vill ha 30 TWh solel i Sverige > Agrivoltaics?

I Ny Teknik läser vi idag debattinlägget “Sverige bör ha ett mål på 30 TWh för solel” från Solelkommissionen.  De “uppmanar energiminister Anders Ygeman att göra solelparker till ett riksintresse”.

Intresset för att bygga solcellsparker på mark har ökat och det finns en poäng med att se över tillståndsprocesser och vilka marker som är lämpliga att utnyttja för solcellsparker.

I inlägget skriver man “Vindkraft är sedan länge ett riksintresse och Sverige har ett långsiktigt mål för vindkraften på 100 TWh.” Stämmer detta? Har Sverige någonsin haft ett mål om en viss mängd vindkraft?

I ett gemensamt pressmeddelande från Naturvårdsverket och Energimyndigheten den 28 januari i år berättar man om “Nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad“. Och i “Nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad – Frågor & svar” från 28 september ifjol skriver man att

“Vi har utgått från Sveriges mål att elproduktionen ska vara 100 procent förnybar till 2040. Under perioden fram till 2040-talet kommer runt 100 TWh elproduktion att nå sin livslängd och behöva ersättas med ny produktion. Enligt Energimyndighetens bedömning kommer vindkraften att stå för merparten av den elproduktion som kommer att komma in till 2040, tack vare vindkraftens stora potential och låga produktionskostnader. I strategin har vi därför utgått från att vi behöver skapa förutsättningar för runt 100 TWh vindkraft till 2040-talet. Hur mycket vindkraft som sedan kommer att byggas bestäms av marknadsaktörerna och av tillståndsgivande myndigheter.”

Det är en viss skillnad mellan politiskt antagna mål och förslag på en nationell strategi som vill skapa förutsättningar för en viss mängd elproduktion.

Solelkommissionen skriver att för 30 TWh solel behövs 45 000 hektar mark och att

“Totalt har vi i södra och mellersta Sverige 450 000 hektar betesmark och 120 000 hektar som ligger i träda. Den samlade åkerarealen i samma område är 2 100 000 hektar. Utgångspunkten för solelparker är att använda mark som inte är högproduktiv, det vill säga i första hand betesmark och åkermark av de lägre klasserna.”

Agrivoltaics

I detta sammanhang kan det vara intressant att studera kombinationen odling och solcellsparker, det som kallas “agrivoltaics” på engelska. I ett projekt vid Mälardalens högskola, i samarbete med Kärrbo prästgård, utanför Västerås, Solkompaniet och SLU ska vi snart installera ett “agrivoltaiskt” forskningssystem i projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige“. Det ligger väl i tiden kan man säga.