Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solceller väntar på en soluppgång i Norge

Publicerat av

Idag började ONS 2022 i Stavanger. Förutom en konferens är det en jättelik utställning i åtta stora hallar med hundratals utställare, även en del utomhus. Gjorde 6 000 steg i utställningen till lunch. Det var minst sagt magert vad gäller solceller. Sintef hade en liten solcellsmodul tillsammans med en ljust färgad modul för fasadintegrering (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). Statkraft hade i sitt bildspel en bild på solcellspark där det gick en stor grupp med får. De skrev även att ”Renewable energy is not part of the future. It is the future”. Sant, men olja och gas är fortfarande väldigt viktiga för Norge. Hos Renas, som jobbar med återvinning, visades en video där två killar gjorde breakdance på ett solcellstak och i en solcellspark.

I programmet finns en ”Net Zero Markets” som var ny för ONS-konferensen. En session idag var ”Solar Energy – role and development in the future energy systems”. Anna Werner, VD Svensk Solenergi och jag var där. Med talare och moderator var vi väl runt 30 personer. Konferensen förväntas få 50 000 – 60 000 besökare under de 3,5 dagarna, enligt en jag frågade när vi hämtade vår besöksbricka igår.

Norge lever gott på olja och gas. Vid en busshållplats där vi bor finns reklamen ”Vår Energi er olje og gass” (Vår Energi är ett företag). De norska oljefonderna har 12 000 miljarder norska kronor i kassakistan enligt e24.no. Man baxnar, svårt att fatta så stora belopp. Intäkterna till norska staten har varit runt 100 miljarder per år enligt en kortlek som fanns hos norska Petoro. I nyhetsartikeln från e24.no görs bedömningen att statens intäkter kan öka till 1 500 miljarder i år, om gaspriserna fortsätter att vara höga på grund av kriget i Ukraina. En jag träffade i Petoros monter trodde på 1 000 – 1 500 miljarder år, inklusive skatter och avgifter. Att svenska regeringen vill dela ut 60 miljarder från de “flaskhalsavgifter” som Svenska Kraftnät fått från elöverföring mellan de svenska elområdena är väldigt mycket pengar, men förbleknar i jämförelse med norska statens fossilintäkter.

En slutsats blir att sol inte är i fokus i Norge. Men med tanke på att spotpriset även i sydligaste Norge har nått höga nivå, ikväll över 7 kr/kWh, skulle intresset för solel kunna öka avsevärt hos husägare i Norge. När vi gick runt i Kvernevik i kväll såg vi inte ett enda hus med solceller eller solvärme. Dock har politikerna i Norge infört en kraftig ekonomisk kompensation på grund av de höga elpriserna (Krismöte om elpriserna i Norge), som motverkar intresset för energieffektivisering och egen elproduktion. Så det finns en risk för ”business as usual” i Norge i den närmaste framtiden.

Reklam vid busshållplats.

Norsk “Energy future” med olja och gas.

Färgad solcellsmodul för byggnadsintegrering hos Sintef.

Breakdance i solcellspark hos Renas.

Solcellspark med får i bildspel hos Statkraft.

Anna Werner och Bengt Stridh med nya kepsar.

Solar Energy – relevant for Norway and the Nordics?

Publicerat av

Sitter i Kvernevik utanför Stavanger i södra Norge. I morgon börjar konferensen ONS 2022. Anna Werner, VD Svensk Solenergi, och jag har blivit inbjudna som talare under “Net Zero Markets” i sessionen “Solar Energy – relevant for Norway and the Nordics?”.

Ser i Svenska Kraftnäts kontrollrummet att spotpriset för el i södra Norge just nu är drygt 6 kr/kWh (589 Euro/MWh). I norra halvan av Norge är spotpriset bara ca 11 öre/kWh (10 Euro/MWh). Norge har enligt NVE ca 90% vattenkraft (137,9 TWh under normalår) i sin elproduktion, resterade del är vindkraft (15,4 TWh) och kraftvärme (2,5 TWh). Liksom Sverige är de en stor exportör av el. Elexporten var 25,8 TWh under 2021 enligt Le Monde, som för någon vecka sedan uppmärksammade att fyllnadsgraden i de norska vattenmagasinen är lägre än normalt, vilket gör att den norska elexporten kan minska.

Våra föredrag på ONS 2022 går på tisdag förmiddag :

Moderator Maja Busch Sevaldsen Solenergiklyngen
Need for new energy production in Norway/Nordics Julie Larsen Gunnerød Statnett
Danish ambitions and market opportunities in Solar Energy – seen from the industry Jens Peter Zink European Energy
Sweden – a booming market Anna Werner Svensk Solenergi
Potential for solar in Norway and barriers. Use of existing infrastructure – buildings (PV and BIPV) (low-hanging fruit) Bjørn Thorud Multiconsult
Solar in combination with Agriculture Professor Bengt Stridh Malardalens Universitet
City X-change (smart city – share electricity buildings and community) Bjørn Ove Berthelsen Trondheim kommune
Investing in utility scale solar in the Nordics Heikki Siniharju Fortum
Which role can regulation authorities play for energy transition? Jarand Hole NVE
What does it take for solar to contribute to the energy market in the Nordics? Jens Peter Zink, Bjørn Thorund, Anna Werner, Heikki Siniharju and Jarand Hole
Session wrap up Maja Busch Sevaldsen Solenergiklyngen

 

Konferens AgriVoltaics2022 i Italien

Publicerat av

Kom idag till Piancenza utanför Milano i Italien. Jag och doktoranderna Sebastian Zainali och Silvia Ma Lu deltar på plats och Pietro Campana deltar digitalt från Mälaradalens Universitet i konferensen Agrivoltaics2022. Sebastian och Silvia ska presentera en poster och Pietro har ett muntligt föredrag.

Agrivoltaics där jordbruk och solelproduktion samsas på samma jordbruksmark är ett hett ämne både i världen och i Sverige. Agrivoltaics skulle kunna lösa konflikten mellan att använda jordbruksmark för odling eller för solelproduktion, genom att man använder jordbruksmark både för odling och för solelproduktion på samma mark.

Förutom ett mycket bättre markutnyttjande ger det lantbrukare dubbla inkomster och ger därmed en förstärkt ekonomi för lantbrukaren. Det sistnämnda är nog så viktigt för att få ett livskraftigt jordbruk. Ska vi i Sverige öka vår självförsörjningsgrad från dagens ca 50% tror jag att lönsamheten för svensk jordbruk behöver förbättras. Sedan 1951 har 1,1 miljoner hektar åkermark slutat brukats, 30% av vår åkermark, och antalet sysselsatta i jordbruket har minskat med 80% till 166 300 år 2020, enligt Jordbruksverkets statistik. Alarmerande siffor…

Ska bli en intressant och inspirerande konferens som pågår onsdag-fredag och med studiebesök vid en stor solcellspark för “agrivoltaics”.

I Sverige är vi självförsörjande på spannmål och nästan på socker, potatis, morötter och ägg. Källa: Från Sverige.

De första solcellerna i Piancenza sågs på hustak från hotellkorridoren.

Informationsblad “Funderar du på att bygga en solcellsanläggning på marken?”

Publicerat av

Länsstyrelsen i Hallands län höll idag en minikonferens “Solceller på mark”. Syftet var att erbjuda ett kunskapsstöd och att utbyta erfarenheter mellan länsstyrelse, kommuner, LRF och andra intressenter som arbetar med solcellsanläggningar på mark. Det gällde speciellt större solcellsparker där antalet ansökningar i Hallands län ökat från noll för två år sedan till många idag.

Hos länsstyrelsen i Hallands län finns ett informationsblad “Funderar du på att bygga en solcellsanläggning på marken?” som kan vara värt att studera. Här några korta utdrag:

Markanläggningar kräver inte bygglov. Transformatorstationer och teknikbodar kräver däremot bygglov och ansökan lämnas in till kommunen.

I princip kräver alla storskaliga solcellsanläggningar i naturen ett 12:6-samråd (miljöbalken 12 kapitlet 6 §), men det kan även gälla mindre anläggningar. Undantaget är om anläggningen prövas enligt miljöbalken på något annat sätt.

Checklista för 12:6-samråd

    • Finns det kartor med layoutskiss och måttangivelser?
    • Finns det motivering för val av plats?
    • Berörs skyddade områden?
    • Hur kommer naturmiljön att påverkas (exempelvis djurliv och växter)?
    • Behövs någon typ av inventering?
    • Hur kommer kulturmiljön att påverkas?
    • Finns det fornlämningar som berörs?
    • Finns det kommunala planer som berörs?
    • Hur kommer friluftslivet att påverkas?
    • Finns det fotomontage från olika håll?
    • Hur ska anläggningen skötas?
    • Behövs dispens från terrängkörningslagen?
    • Hålls tillräckligt avstånd till närliggande väg?

Ska anläggningen byggas på brukningsvärd jordbruksmark?
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse, enligt 3 kapitlet 4 § i miljöbalken. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det bör därför utredas om annan mark istället kan tas i anspråk. Om inte bör det säkras att marken under solcellsanläggningen kan skötas med jordbruksliknande skötsel. Det kan exempelvis vara bete, ängsslåtter eller odling mellan raderna.

Jordbruksmark ur produktion
Det finns ofta goda möjligheter att fortsätta med en jordbruksliknande skötsel, såsom bete, ängsslåtter eller odling mellan raderna av solcellspaneler. Anmälan om att ta jordbruksmark ur produktion blir då inte aktuell.

Digital minikonferens om solcellsparker på mark 8 april

Publicerat av

Länstyrelsen i Hallands län anordnar en digital minikonferens om solcellsparker på mark 8 april. Ett i högsta grad aktuellt ämne. Kommer att delta med ett föredrag om “agrivoltaics”. Sista dag för anmälan är i morgon onsdag, 6 april.

I inbjudan skriver man.

“Solcellsanläggningar på marken blir allt vanligare i Halland. Såväl Länsstyrelsen som kommunerna får många frågor från intressenter som vill anlägga solcellsparker

Å ena sidan bidrar solcellsparkerna till klimatomställningen, men å andra sidan finns det många utmaningar och målkonflikter när de anläggs på jordbruksmark eller i annan naturmiljö. Därav krävs i regel ett 12:6-samråd om väsentlig ändring av naturmiljön, enligt miljöbalken. Även andra typer av prövningar kan krävas.

Syfte: Tanken med konferensen är att erbjuda ett kunskapsstöd och att utbyta erfarenheter mellan länsstyrelse, kommuner, LRF och andra intressenter som arbetar med solcellsanläggningar på mark.

Målgrupp: Konferensen riktar sig i första hand till handläggare och beslutsfattare som hanterar ärenden om större solcellsanläggningar på mark.”

 

 

Agrivoltaics uppmärksammas av TV4 nyheter

Publicerat av

I samband med ett inslag om FN:s vetenskapliga klimatpanels (IPCC) nya alarmerande rapport sände TV4 nyheter även ett inslag om ett pågående forskningsprojekt om “agrivoltaics” som leds av Mälardalens universitet: Unikt svenskt projekt prövas: Solpark testas på lantbruk.

Agrivoltaics går ut på att jordbruk och solelproduktion samsas på samma jordbruksmark. Därmed finns en möjlighet att lösa den konflikt som finns när solcellsparker etableras på jordbruksmark. Jordbrukarna får dessutom dubbla intäkter, från jordbruket och från solelproduktionen, vilket bör vara mycket välkommet för jordbrukarnas ekonomi.

Projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” vid Kärrbo prästgård utanför Västerås är det första forskningsprojektet om agrivoltaics i Sverige. I andra länder är forskning inom agrivoltaics mer intensiv. I exempelvis Tyskland har Fraunhofer ISE publicerat “Agrivoltaics: opportunities for agriculture and the energy transition. A guideline for Germany” i oktober 2020. I denna rapport beskrivs den stora potentialen för agrivoltaics på detta sätt:

“High Potential Evident
Among all approaches of integrated PV, agrivoltaics harbors the greatest potential. Only around four percent of arable land is needed to cover Germany’s current total electricity demand (final energy) on the balance sheet (ca. 500 GWp installed capacity). According to an initial assessment by Fraunhofer ISE, the technical potential of agrivoltaics in Germany alone is around 1700 GWp , based on shade-tolerant crops in category I for the most part. If only ten percent of these 1700 GWp were to be utilized, the current PV capacity in Germany would more than triple. From an energy perspective, the dual use of arable land for crop and energy harvesting is considerably more efficient than just growing plants for energy alone, which presently amounts to 14 percent of the agricultural land in Germany.”

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” som leds av Mälardalens högskola.

Solrekord under mars

Publicerat av

Med 393 kWh solel under mars blev det nytt rekord för mars för vår solcellsanläggning. Det klart högsta värdet under 2016-2022 för vår utbyggda anläggning på 4,8 kW.

Svenskt rekord för solstrålning i mars

Solstrålningen var hög i Sverige under mars. Vid SMHI:s mätstation i Norrköping var solstrålningen 95,3 kWh/m2, att jämföra med fjolårets 76,2 kWh/m2 och medelvärdet på 72,0 kWh/m2 under perioden 1991-2020. Årets mars i Norrköping hade därmed 33% högre solstrålning än medel för 1991-2020. Det högsta värdet för Norrköping på 101,1 kWh/m2 sedan 1975 är från 2013 då merparten av SMHI:s 17 svenska mätstationer för solstrålning slog rekord.

Stockholm hade 93,4 kWh/m2 under mars, som är nära det högsta värdet på 96,3 kWh/m2 sedan starten 1922, och 37% högre än medelvärdet på 68,1 kWh/m2 under 1991-2020.

I Lund blev det nytt präktigt rekord för mars med 102,1 kWh/m2, 43% högre än medel för 1991-2020. Det tidigare rekordet från 2003 var på 91,2 kWh/m2.

Även Visby med 106,8 kWh/m2 under mars slog nytt rekord, då det tidigare högsta för mars sedan starten 1955 var 104,0 kWh/m2. 43% högre än medel under 1991-2020.

Snäppet högre var Hoburg på Gotlands sydspets med 111,0 kWh/m2, vilket är det högsta uppmätta värdet någonsin under mars för SMHI:s stationer. Hoburg började mäta solstrålning 2013. Karlstad hade det tidigare rekordet med 107,8 kWh/m2 år 1969. I år fick Karlstad nöja sig med 87,9 kWh/m2, vilket är 21% över medelvärdet 1991-2020.

Kanske slogs rekord på flera platser. Kollade inte in flera av mätstationerna.

Ser att flera dagstidningar har en artikel om nya solrekord under mars när det gäller antal soltimmar. Läs inlägget Samband soltimmar och solstrålning? om varför solcellsägare ska använda data för solstrålning (kWh/m2) vid jämförelser mellan olika orter och inte soltimmar.

Diagram och tabell

Nedanstående diagram visar vår solelproduktion per månad sedan starten den 27 november 2015 för vår utbyggda solcellsanläggning.

En tabell med globalstrålning visar uppmätta värden vid SMHI:s mätstationer för solstrålning mot en horisontell yta under 2021. Där kan man även se högsta och minsta uppmätta värden under de år stationerna varit i drift. Det finns ingen färdig tabell för mars 2022 ännu. Därför hämtade jag timdata för globalstrålning från SMHI webbsida “Ladda ner meteorologiska observationer” och räknade ut månadsvärden för mars 2022.

Solelproduktion per månad hemma hos oss sedan starten för den utbyggda solcellsanläggningen 27 november 2015.

Solstrålning i mars föregående år (2021) mot horisontell yta enligt mätningar vid SMHI:s mätstationer. Från SMHI:s webb.

Rekord för solceller 2021 i Sverige

Publicerat av

Idag kom statistiken från Energimyndigheten över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Under 2021 installerades 26 541 anläggningar med en total installerad effekt på 503,4 MW, vilket är nya rekord. Det är en ökning med 21% av antal installerade anläggningar under året och 29% av installerad effekt jämfört med 2020. Det visar att vi i genomsnitt installerade lite större anläggningar under 2021. Vi ser att anläggningar över 1 MW effekt ökade från 22 till 60 under 2021 och att de ökade från 9,1% av den installerade effekten under 2020 till 15,1% under 2021. Solcellsparker är med andra ord på frammarsch.

Totalt fanns vid årsskiftet 92 360 anläggningar med en installerad effekt på 1,59 GW. Den installerade effekten per invånare ökade med 45% från 105 W/invånare 2020 till 152 W/invånare 2021.

Hur stor andel av den svenska elproduktionen och elanvändningen som är solel går det inte att få fram exakta uppgifter om eftersom den egenanvända solelen inte mäts på nationell nivå och eftersom vi inte vet i detalj hur den installerade effekten ökade under året. Svenska Kraftnät mäter endast den el som matas in till nätet och statistik för installerad solcellseffekt redovisas av Energimyndigheten bara för 31 december varje år.

Anta att utbytet för de svenska solcellsanläggningarna i runda slängar var i genomsnitt 900 kWh/kW under 2021 och att den installerade effekten i genomsnitt var 1,34 GW under 2021, beräknad som medeltalet av installerade effekt vid utgången av 2020 respektive 2021. Det skulle då ge 1,21 TWh solel under 2021. Den svenska elproduktionen var 165,6 TWh under 2021 och elanvändningen var 140,3 TWh enligt Energiföretagens pressmeddelande ”Elåret 2021. Från rekordlågt till rekordhögt elpris” från 27 januari.

Vi får då att svensk solel under 2021 svarade för 0,73% av elproduktionen och 0,86% av den svenska elanvändningen. Vi får ta värden med en nypa salt då det finns osäkerheter i de gjorda antagandena, så vi får avrunda till 0,6-0,8% av elproduktionen och 0,8-1,0% av elanvändningen.

Bäst när det gäller solel i Europa är Tyskland med 58,98 GW installerat som svarade för 9,9% av deras elproduktionen under 2021 enligt tyska energy-charts.info. Det gör 703 W/invånare enligt min beräkning, vilket är en ökning från 648 W/invånare under 2020 enligt IEA PVPS rapport ”Trends in photovoltaic applications 2021”. Att tänka på är att solstrålningen på årsbasis är ungefär lika i södra halvan av Sverige som i norra halvan av Tyskland, så det finns en stor potential för ökning av solenergi i Sverige.

Införande av skattereduktion för grön teknik i januari 2021 bidrog till att det inte längre blev någon kö som det gjorde i det tidigare investeringsstödet, vars storlek begränsades av en årlig statlig budget. I nuläget har det som händer i omvärlden gett en rusning efter egen elproduktion både hos privatpersoner och i önskemål från politiker i Europa. Vi kan därför förvänta oss nya rekord för solceller under 2022.

Tabellen är framtagen med hjälp av data från Energimyndighetens statistikdatabas “Nätanslutna solcellsanläggningar“. I diagrammet framgår att den installerade effekten för <20 kW och 20-1000 kW följs åt relativt väl under åren 2016-2021, där <20 kW ökat något mer än 20-1000 kW under 2020-2021.

År Antal anläggningar Installerad effekt (MW) Antal nya anläggningar Ny effekt (MW) Effekt per invånare (W) Effektökning per invånare
2016 10 006 140 14
2017 15 298 231 5 292 91,0 23 63%
2018 25 486 411 10 188 180,1 40 76%
2019 43 944 698 18 458 287,0 68 68%
2020 65 819 1 090 21 875 391,6 105 55%
2021 92 360 1 593 26 541 503,4 152 45%

Totalt installerad effekt för nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige per effektklass och totalt, enligt data från statistikdatabsen Nätanslutna solcellsanläggningar, Energimyndigheten.

Proposition Nettoproducent slipper nätavgift för inmatning

Publicerat av

Från tidigare lagrådsremiss har regeringen vidare med en proposition från den 17 mars om “Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet“. Regeringen skriver att “Elanvändare ska i vissa fall kunna ansluta mikroproduktionsanläggningar till elnätet utan att betala någon avgift till nätföretaget.” och “En mikroproducent ska kunna undantas från nätavgiften för inmatning utan att vara nettoanvändare av el”. En hake med dessa formuleringar är att mikroproduktion saknar en entydig definition.

I propositionen klargörs vad man menar:

11 § En elanvändare som har ett abonnemang för en säkring om högst
63 ampere ska inte betala någon avgift för att ansluta en produktionsanläggning som
1. producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst
43,5 kilowatt, och
2. ansluts
a) där en anläggning för användning av el redan är ansluten, och
b) med en effekt som inte överstiger uttagsabonnemangets effekt.

38 § Trots 26–37 §§ ska en elanvändare som har ett abonnemang för en säkring
om högst 63 ampere och producerar el som kan matas in med en effekt om högst
43,5 kilowatt inte betala någon avgift för inmatningen.

Det betyder att småhusägare kan fylla sina tak med solceller utan att behöva tänka på risken att bli nettoproducent och att därmed behöva betala en årlig avgift till nätägaren för inmatningsabonnemanget, om lagförslaget går igenom. Äntligen får vi säga. Frågan har varit under diskussion i flera år och bra att man nu kommer till skott. Med tanke på framtida ökad elanvändning i Sverige kommer vi att behöva ny elproduktion och vi bör underlätta för alla husägare att genom egna solcellsinstallationer bidra till detta.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022. Det framgår inte när omröstning sker i riksdagen om propositionen, men det bör bara vara en formsak.

PS 2022-04-06. Gjorde tillägg av lagförslaget angående avgift för inmatningsabonnemang, som innebär att man inte behöver vara nettoanvändare av el för att slippa denna avgift.