Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Extra effekt när solen passerade molnkant

Publicerat av

En klar och kall förmiddag gav hopp om nytt årsbästa men molnighet seglade in och gjorde att det stannade vid 12,8 kWh, mot 14,74 kWh igår och 14,64 kWh i förrgår. Bästa 5-minutersperiod gav i genomsnitt 2934 W under den perioden, att jämföra med 2775 W igår och 2888  W i förrgår. Det var 5 grader lägre modultemperatur idag än igår vid den maximala effekten. Med en temperaturkoefficient på 0,3%/C för våra moduler borde det ge 1,5% (42 W) högre toppeffekt idag än igår, eftersom modulverkningsgraden ökar med sjunkande temperatur, om man antar att det var lika klart idag som igår (inget dis). Eftersom det skilde 159 W i toppeffekt mellan idag och igår förklarar den lägre modultemperaturen idag bara en del av skillnaden. Den högre toppeffekten idag har alltså ytterligare en orsak.

Det är ett känt fenomen att reflektion i moln vid varierad molnighet kortvarigt kan ge en högre effekt än vid molnfritt väder. Jag följde momentanvärdena från växelriktaren under en del av dagen och jag kunde då se att den maximala AC-effekten var 3004 W, alltså 70 W högre än snittvärdet för bästa 5-minutersperioden när solen var intill kanten av ett mindre moln. Sju minuter senare var effekten 1700 W och tio minuter senare 950 W. De toppar man ser i diagrammet nedan för dagens effektkurva bör bero på tillfällig extra effekt på grund av solens reflektion i molnkanter under korta stunder.

Jämförelse av solcellernas effekt 3-5 april 2012.

Vårlök i Engelska Parken, Gäddeholm. 5 april 2012.

Årsbästa för solcellerna

Publicerat av

14,74 kWh var aningens bättre än gårdagens 14,64 kWh som är de högsta noteringarna i år. Det var soligt och klart idag, men på sen eftermiddag kom enstaka små moln, så det hade kunnat bli något lite mera utan dessa strömoln. Även igår var det lite moln, vilket ses i diagrammet nedan som visar de effektvärden som loggas var femte minut.

Idag var högsta effekten under en 5-minutersperiod 2775 Watt. Igår var högsta effekten 2888 Watt.

Jämförelse av solcellernas effekt 3-4 april.

Krokus i rabatt hemmavid. 4 april 2012.

Q-Cells bankrutt

Publicerat av

Det kan gå snabbt upp och ner för solcellsföretagen. Q-Cells startade 1999. Under 2007-2008 var Q-Cells världens största modultillverkare. Enligt Q-Cells hemsida har de ca 2 000 anställda. I dag sade de sig vara bankrutt… En anledning anges vara den tuffa konkurrensen från Kina.

Det var Q-Cells som köpte Solibro i Uppsala i sin helhet 2009. Solibro hade utvecklat tunnfilmstekniken CIGS (koppar-indium-gallium-diselenid). Forskningsenheten Solibro Research i Uppsala slog världsrekord för verkningsgrad för en CIGS-submodul (fyra celler om sammanlagt 16 cm2) med 17,4% i slutet av fjolåret.

Under 2011 tillverkade Q-Cells 66 MW enligt RenewableEnergyWorld.com och var därmed tvåa i världen av CIGS-moduler. Enligt GTM Research var japanska Solar Frontier i särklass störst 2011 med 577 MW CIGS-moduler producerade. De anger att Solibro tillverkade 95 MW CIGS under 2011, vilket är förvånsvärt skilt från ovanstående, och MiaSolé 60 MW.

Q-Cells kan återuppstå genom en rekonstruktion. Men, vilket ben ska man satsa på? Si-solceller, Si-moduler, CIGS-moduler och system har man sysslat med hittills. Det går inte gärna att köra på i samma hjulspår, något måste avvecklas förmodar jag.

Vad händer med Solibro Research AB i Uppsala? 2010 hade de 39 anställda som gjorde en omsättning på 110 miljoner enligt bolagsinfo på allabolag.se. Man kan väl säga att detta inte var den bästa av dagar för solcellsforskare i Sverige…

Vi får väl se detta som ett hack i en uppåtgående utvecklingskurva. Att solenergi kommer att fortsätta att växa i betydelse i världen kan vi vara övertygande om.

En blomma till Solibro Research AB (krokus i hemmarabatt den 3 april).

 

Seg myndighetsprocess för investeringsstöd till solceller

Publicerat av

I budgetpropositionen som presenterades 20 september ifjol fanns pengar anslagna för ett fortsatt investeringsstöd till solceller under 2012. Man kan därför tycka att årets medel för investeringsstöd borde ha varit länsstyrelserna tillhanda redan under januari för att undvika ett glapp mellan 2011 och 2012. Energimyndighetens beslut kom dock först 27 februari och det dröjde sedan ytterligare en-två veckor innan länsstyrelserna hade medlen tillgängliga via Boverket.

Varför tog det över två månader att få ut medlen till länsstyrelserna? Med ett investeringsstöd på 45% och 57,5 miljoner i stöd blir det investeringar motsvarande 128 miljoner kr som försinkades på grund av den sega myndighetsprocessen.

Energimyndigheten fördelade 57,5 miljoner kronor till länsstyrelserna och sparade 2,5 miljoner kronor för administrativa kostnader. Som framgår av tabellen nedan fick Jönköpings län mest per innevånare, 14,08 kr. Minst fick Västerbotten med 2,57 kr per innevånare. Snittet för riket var 6,06 kr per innevånare. Den satsning regeringen gör på investeringsstöd för solceller är med andra ord blygsam.

Ringde länsstyrelsen i Västmanlands län och pratade med Bo Bertilsson. Där var ca 4 miljoner sökta och det är dubbelt så mycket som finns tillgängligt att fördela. Hade en tanke att skicka in en ansökan för en liten utbyggnad av vår solcellsanläggning, men några pengar i år kan vi alltså inte räkna med. Jag rekommenderar trots det alla att skicka in en ansökan om ni funderar på att installera en solcellsanläggning. Dels för att visa att ett intresse finns, dels för att få en plats i kön om det blir en fortsättning nästa år. Ansökan är dessutom inte bindande.

Fördelning av investeringsstöd till solceller 2012 per län.

Källor

Snöklocka i rabatt. 2 april.

260 kWh solel under mars

Publicerat av

Det blev 260,71 kWh solel under mars. I mars ifjol blev det 292,32 kWh. 11% mindre i år än under mars ifjol alltså.

Diagrammen nedan visar dels solelproduktionen per dygn under 2012 dels en jämförelse mellan mars 2011 och 2012. Max under ett dygn 2011 var 14,8 kWh medan max stannade vid 13,26 kWh i år.

Solelproduktion per dygn under mars 2012.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2011 och mars 2012.

Det var 1-2 cm nysnö i morse. Snön smälte under dagen och våra våriris lät sig inte bekommas av de få plusgraderna.

Våriris. 31 mars 2012.

251 kWh solel hittills under mars

Publicerat av

Det blev 251,17 kWh solel hittills under mars. I mars ifjol blev det 292,32 kWh. 14% mindre i år än ifjol alltså hittills. Det kan finnas tre orsaker till det.

  1. Mindre solinstrålning i år än ifjol. Störst effekt.
  2. Sannolikt varmare i mars i år än ifjol. Högre temperatur på solceller ger lägre verkningsgrad och därmed mindre energi från solcellsmodulerna. En grad högre celltemperatur ger 0,3% lägre toppeffekt enligt databladet för våra moduler.
  3. Smutsiga moduler. Det har inte regnat (eller snöat) mycket i mars. Jag gjorde därför ren modulerna med vatten och fönstertrasa på skaft på kvällen den 23 mars.

PS. Var lite snabb att avsluta mars, det är en dag kvar…

Vilka problem har regeringen med nettodebitering?

Publicerat av

Frågan om nettodebitering har diskuterats åtminstone ända sedan Lennart Söders nätanslutningsutredning som kom i februari 2008. I DN 23 juni 2011 fick vi veta att regeringen skulle tillsätta ytterligare en utredning om nettodebitering. I Miljöaktuellt 20 december skrev energiminister Anna-Karin Hatt en debattartikel i Miljöaktuellt. I en replik från 3 januari i år ger Anna-Karin Hatt en viss precisering vad regeringen ser som stötestenar:

  1. Vem ska kvitta den använda elen mot den producerade?
  2. Över vilken tidsperiod ska det ske?
  3. Hur ska skatt och moms hanteras?
  4. Hur ska elen prissättas?

Sverige är inte först i världen med att fundera på nettodebitering, så vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Danmark, Belgien, Holland och 43 stater i USA har nettodebitering. Dessutom erbjuder redan Utsikt, Mälarenergi och Elinorr olika former av nettodebitering.

Min favorit är Elinorrs modell med nettoavräkning. Enkelt och smidigt, som kan genomföras utan några administrativa komplikationer hos elbolagen.

I framtiden måste vår energiförsörjning baseras helt på förnyelsebara energikällor. Vi bör därför införa regler för nettodebitering som gör det möjligt att utnyttja alla tillgängliga tak- och fasadytor för solenergi. Om vi skulle utnyttja låt säga 25% av de byggnadsytor som har minst 70% av optimal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Fördelar med att producera solenergi på befintliga byggnader är exempelvis att

  • ingen ny mark exploateras för installation, nya vägar eller nya kraftledningsgator
  • produktionen sker där behovet finns. Överföringsförlusterna i nätet kan minska och inga energikrävande transporter behövs.
  • landskapsbilden påverkas inte
  • de är tysta, inget störande ljud genereras
  • egen elproduktion ökar intresset för vad elen används till, viket kan göra att man upptäcker möjligheter att minska sin elanvändning

Svaren på Anna-Karins Hatts frågor blir därför

  1. Max 43 kW (motsvarar 63 A säkring).
  2. Ett år. Enligt modell från Elinorr.
  3. Danmark, Belgien och Holland tillhör EU och har löst detta. Lär av dem!
  4. Enligt Elinorrs modell tar man med sig ett eventuellt överskott av kWh till nästkommande månad.
    Låt säga att man gör detta under ett kalenderår. Om man råkar få ett överskott under något år skulle man kunna få NordPool medelspotpris för året eller för månaderna juni-juli, då man producerar som mest överskott.

Det tog väl någon halvtimme att formulera detta. Hur lång tid ska det ta för regeringen?

 

USA världsledande i nettodebitering

Publicerat av

Belgien har nettodebitering upp till 10 kW växelströmseffekt. Danmark har nettodebitering per år upp till 6 kW moduleffekt. Holland har nettodebitering upp till 5000 kWh (produceras av en solcellsanläggning på 5,6 kW om årsproduktionen är 900 kWh/kW).

Detta är dock intet mot USA, som är världsledande när det gäller nettodebitering. 43 stater plus Washington DC och Puerto Rico har en ”net metering policy”. De detaljerade villkoren skiljer från stat till stat. Framför allt kan den tillåtna anläggningsstorleken variera.

Storlek för solcellssystem

I New Mexico är gränsen 80 MW (80 000 kW)!! Lägst effektgräns har Alaska, Delaware, New York, West Virginia och Wyoming med 25 kW, som alltså är betydligt högre än gränserna i Belgien, Danmark och Holland.

I exempelvis Colorado och Arizona har man ingen effektgräns utan där är gränsen 120% respektive 125% av den normala årliga konsumtionen av el.

Avräkningsperiod

Om man under en månad har överskott tillåter många stater att man tar med sig detta överskott till nästa månad i form av kWh, endera i all oändlighet eller under en 12 månader lång period. Detta är samma metod som tillämpas av Elinorr .

Elcertifikat

Ägaren får elcertifikat (”Renewable Energy Certificates” = REC) för varje producerad MWh. Det finns i vissa stater även speciella elcertifikat för solel (”Solar renewable energy certificates” = SREC). Man kan handla med solelcertifikat på SREC Trade.  De historiska priserna för SREC varierar friskt mellan $10 (Pennsylvania) och $540 (Massachusetts).

Andra villkor

Elbolagen får inte ta ut några extra avgifter för kunder med nettodebitering. Elbolagen får inte heller tvinga kunder med nettodebitering att byta till en annan tariff.

I beskrivningen står att ”Net metering is a popular and administratively simple policy option for U.S. states.” Ja, just det, populärt och enkelt… Hur svårt kan det vara för regeringen att komma till skott i denna fråga i Sverige?

Mera läsning

Mycket mera läsning finns på den faktaspäckade DSIRE (Database for State Incentives for Renewables & Efficiency), exempelvis:

DSIRE Home. Klickbar karta där man kan se villkoren för varje stat. ”Net metering” hittar man under ”Rules, Regulations & Policies”

Net metering. Beskrivande text.

Net metering policies. Karta i Powerpoint med tillåtna anläggningsstorlekar, som kan variera beroende på produktionssätt, därav de olika värdena för vissa stater.

 

Nettoavräkning i Danmark

Publicerat av

Här är en något reviderad repris av en text som jag skrev som en del av ett inlägg i 15 februari 2011. Texten blev lite dold där och tänkte att det kunde passa i samband med nyligen gjorda inlägg om nettodebitering i Belgien och Holland.

På Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Man behöver bara fylla i en ensidig ansökan “Anmodning om nettoafregning” om man vill ha nettoavräkning. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

För den som vill sätta sig in i alla detaljer finns dokumentet “Retningslinjer for nettoafregning af egenproducenter” på 37 sidor. I kapitel 8 känner vi igen att Danmark liksom de svenska bolagen som erbjuder nettodebitering och nettoavräkning för ett resonemang om “lån” av el till nätet (efter dansk förebild?) :

“Man kan sige, at egenproducenten “låner” det kollektive elforsyningsnet i løbet af afregningsperioden til opbevaring af elektricitet i de tilfælde, hvor egenproducenten har overskudsproduktion, som på et andet tidspunkt i løbet af afregningsperioden bruges til at dække eget elforbrug.”

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

§ 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettoavräkning i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettoavräkning sedan 1998, vilket visar att det är genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns hos våra politiker.

PS 2012-08-23
Tillfrågade Peter Ahm, Danmark, som skrivit deras IEA PVPS lägesrapport för solceller i Danmark om varför man valt 6 kW som en gräns. Peter svarade:

“The reason for a 6 kW cap was, that the production for a typical Danish PV roof-top system would equal the annual ectricity consumption of a typical household; and for non-commercial buildings 6 kW/100 sq m of area would correspond to the typical annual electricity consumption in schools, nurseries etc. This way no one should be tempted to misuse the net metering scheme establishing very high electricity consumption.”

Frågade även om nettoavräkning inneburit några problem gentemot EU-direktiv. Svaret blev:

“The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes”.

PS 2014-08-18. Sedan 20 november 2012 har Danmark nettoavräkning per timme.

Nettodebitering i Holland också

Publicerat av

Pratade med Wilfried van Sark, Universiteit Utrecht, igår kväll. Han är en av deltagarna på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ) mötet här i Bryssel.

Wilfried berättade att man har nettodebitering i Holland också. För tillfället är det ett tak på 5 000 kWh, men det har höjts från en tidigare lägre nivå och en höjning till 10 000 kWh diskuteras. En intressant modell att sätta ett energitak istället för ett effekttak som Danmark och Belgien har gjort.

Att även Holland har nettodebitering är ny info för oss svenskar. Att Danmark och Belgien har nettodebitering visste vi sedan tidigare. I Sverige tycker Skatteverket att det skulle strida mot EU:s direktiv att inför nettodebitering i Sverige. Det argumentet känns inte speciellt gångbart med tanke på att man åtminstone i ovanstående tre länder i EU har möjlighet till nettodebitering i lite olika former.

PS. 28 augusti 2012 träffade jag en kille från den holländska branschorganisationen PV Holland. Han bekräftade gränsen på 5 000 kWh. En komplettering var att det finns en gräns för maxstorlek på 15 kW.