Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

PVSEC 2012 i Frankfurt – Dag 1

Publicerat av

Idag blir det en blandning av svenska och engelska…

Kom till konferensen 07:35. Ingen kö alls vid registreringen denna morgonstund och jag lyckades lämna in manuskriptet till kommande ”proceedings” innan man egentligen hade öppnat… Var klar i god tid före första föredraget kl. 08:30. Det blev en rätt lång dag, gick hem 17:45. Var på ”plenary” session på förmiddagen. Visade egen poster och tittade på andra posters på eftermiddagen.

ABB:arna Antonis Marionopoulos och Muhammad Nawaz från Västerås bor på samma hotell som jag. Andra svenskar jag träffade var Andrew Machirant och från Uppsala Universitet: Joakim Widén. Tobias Walla, Johan Lindahl och Uwe Zimmerman.

Professor Harry Atwater, Caltech, sade några tänkvärda saker. ”PV is closer to the beginning than to the end”. Detta är en självklarhet som många kritiker glömmer bort. “LCOE” (Levelized Cost of Electricity) och ”EROI” (Energy Return of Investment) måste med tiden kunna konkurrera med fossila bränslen.  Högre verkningsgrad och (inte eller!) lägre tillverkningskostnad behövs båda för att lösa detta. Han nämnde >20% cellverkningsgrad och modulkostnad <$0.5/W. Det räcker alltså inte att en solcellsteknik är billig, den måste även ha hög verkningsgrad. Det är relativ lätt att förstå varför. Skälen är att hög verkningsgrad dels reducerar materialbehovet i solcellsmodulerna dels minskar kostnaderna för resterande delar av systemet (som kablar, monteringsstrukturer, monteringskomponenter, arbetskostnad, land- eller takyta).

Atwater liksom Martin Green och Carsten Baur pratade om flerskiktade (”multijunction”) tunnfilmssolceller. De olika skikten består av olika material som har olika bandgap (exempelvis kan en treskiktad tunnfilmssolcell för rymdtillämpningar bestå av GaInP, GaInAS och Ge) och kan därmed fånga upp solstrålning med olika våglängder, vilket gör dem mera effektiva än solceller som består av bara ett material. Med exempelvis tio skikt i solcellen skulle man kunna nå 60% verkningsgrad även utan koncentrerande tekniker enligt Atwater. Green hade en variant asymmetriska celler som skulle kunna nå över 90% verkningsgrad!

Maiken Wiesenforth, Fraunhofer ISE, berättade om CPV (Concentrating PV). Över 80 MW är installerat kommersiellt hittills i världen, ännu alltså väldigt lite jämfört med andra kommersiella teknologier. Produktionskapaciteten är ca 500 MW/år. Utveckling tog fart med början 2008 när flerskiktade solceller blev tillgängliga, återigen ”multijunction” som nyckelord alltså. Världsrekordet idag för flerskiktssolceller i laboratorieskala är 43,5% verkningsgrad (Solar Junction och Sharp) vid 306 respektive 418 gångers koncentration. Kommersiella flerskiktssolceller ligger på ca 40%. När det gäller solcellsmoduler var Semprius med 33,9% bäst och för solcellssystem var 25-27% ett vanligt värde på verkningsgraden.

Winfried Hoffman trodde att marknadsandelen för ”tjocka” kiselbaserade solceller skulle sjunka kontinuerligt i framtiden till förmån för tunnfilmssolceller och nya tekniker samt att gränsen mellan solceller baserade på kisel och tunnfilm skulle suddas ut, då även kisel i tunna skikt skulle komma.

Här är några spridda nyckelord från diskussioner eller de ca 50 poster jag tittade lite närmare på eller fotograferade för senare studier. Batterier som energilager, ökad egenanvändning av den producerade elen, två 2-axliga solföljare installerade i Piteå (i drift sedan i mars i år), reaktiv effekt, nätstabilisering, optimering av solcellsrader för att undvika skuggning (skuggas cellerna längst ner fungerar inte by-pass dioderna), trådlös övervakning, rengöring i ökenområden, byggnadsintegrerade solceller, distributionstransformator med lindningskopplare från Schneider Elektrotechnik, när Tyskland når 52 GW gäller inte längre tyska inmatningslagen (inmatningstarifferna kan försvinna?), elproduktionsprognoser och energistyrning (SMA-produkt).

 

 

På plats i Frankfurt för PVSEC

Publicerat av

Är nu på plats på Hotel President Frankfurt, 500 meter från PVSEC-konferensen i Frankfurt. Vi åkte förbi ingången till konferensen på väg till hotellet och vi såg att konferensbanderollen var på plats. Lite lågbudgethotell är det nog vi bor på. Antonis och jag fick gå ut på parkeringen och in genom ingång i husets andra ände för att komma till våra rum, lite annorlunda. På de flesta hotell brukar trådlöst Internet ingå i priset. Här kostar det €13 för 24 timmar. Fast frukost ingick i alla fall i priset.

En annan annorlunda detalj i badrummet på hotellet är att det fanns separata vattenmätare för varmvatten och kallvatten. Har inte sett det tidigare. Både rumsfönstren stod på glänt så det blev till att vrida på elementen direkt.

I morgon blir det gemensamma föredrag på förmiddagen. Efter lunch är det flera parallella sessioner och dessutom börjar postersessionerna. Jag har mitt posterpass mellan 13.30 och 15.00 i sessionen ”Large PV Power Plants and Distributed PV: System Aspects and Grid Integration”. Flera andra intressanta posters i samma session, får kanske smita iväg och titta på dem om inte rusningen är alltför stor till min poster. Skulle väl inte tro att det blir så hektiskt, å andra sidan är väl besökarna på konferensen som alertast första dagen. Gäller att planera dagarna väl eftersom man inte hinner se allt.

Mer eller mindre solinstrålning i år jämfört med normalt?

Publicerat av

Det beror på var man bor. Från Mälardalen och norrut har det varit mindre soligt än normalt vid SMHI:s mätstationer. Östersund har med 756 kWh/m2 en global solinstrålning som är 8,5% lägre än normal under perioden 1961-1990, vilket är den största avvikelsen från det normala bland SMHI:s mätstationer. Söder om Mälardalen har det varit soligare än normalt vid SMHI:s mätstationer. Växjö med 830 kWh/m2 i global solinstrålning hittills i år är 6,6% mer än normalt! Se diagrammen här nedan.

Solelproduktionens variation är ungefär lika som den globala solinstrålningen. Det kan dock bli en vissa avvikelser beroende på hur temperaturen har varierat i förhållande till det normala, eftersom solcellernas verkningsgrad sjunker med ökande celltemperatur (0,45%/°C är ett normalt värde).

Man mäter även solskenstid, som är den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. Detta värde är inte lika intressant för en solelproducent, men när media visar solligor är det solskenstid man anger. Solskenstid mäts dessutom vid flera stationer än globalstrålningen. Karlskrona är bäst av SMHI:s mätstationer när det gäller solskenstid med 1731 timmar hittills i år. De ligger 1! timme före Visby. Rankar man orter efter solskenstid behöver den nödvändigtvis inte bli densamma som för globalstrålning. Exempelvis ligger Luleå (1523 timmar) före Karlstad (1512 timmar) när det gäller solskenstid medan Karlstad (866 kWh/m2) klart slår Luleå (773 kWh/m2) i globalstrålning.

PS. Kan tilläggas att vi till och med augusti har producerat 5,2% mindre solel än ifjol, som åtminstone i Stockholm hade 5% högre solinstrålning än normalt under perioden 1961-1990.

Globalstrålning januari-augusti 2012. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Världens största

Publicerat av

Nästa vecka hålls 27th European Photovoltaic Solar Energy Conference and Exhibition (PVSEC) i Frankfurt. Konferens hålls måndag-fredag och utställningen tisdag-fredag. Vi är tre stycken från ABB, Corporate Research, i Västerås som deltar med varsitt bidrag. Jag deltar även som gästforskare på Mälardalens Högskola.

På måndag presenterar jag postern ”Economical Benefit of Cleaning of Soiling and Snow Evaluated for PV Plants at Three Locations in Europe” (5AV.1.53). Frågeställningen är om det lönar sig att göra rent solcellsmodulerna från smuts eller snö, där jag genom modellering gjort en utvärdering av en hypotetisk solcellsanläggning på 1 MW i Murcia (Spanien), München eller Stockholm. Någon sådan stor anläggning har förvisso inte byggts i Sverige ännu men i Totana, nära Murcia, byggde ABB en nyckelfärdig 1 MW anläggning redan 2008. Är det lönt? Nej. Inte i Sverige. Om de antaganden jag gjort gäller

  • om kostnad för rengöring (€2500/MW, baserat på litteraruppgifter på €2500-€6000/MW)
  • om värde av förlorad solelproduktion (industripris eller Nord pool spotpris på elen)
  • om hur mycket nedsmutsning eller snö på solcellerna minskar solelproduktion om man inte rengör modulerna. 1-7% energiförlust under ett år har rapporterats från sydvästra USA och Italien. Rimligen i genomsnitt mindre i Sverige. Fast detta är knappt studerat i Sverige, känner bara till en undersökning och tusan vet om den finns publicerad. Egentligen lite märkligt att en sådan basal fråga, liksom degradering av solcellsmodulerna, inte studerats mera på olika platser i Sverige.

PVSEC är världens största solcellskonferens. Ifjol var det över 1000 posters och några hundra muntliga föredrag! Dock var det förvånansvärt få svenskar där, förstod aldrig varför, hoppas att det är flera i år. Jag gjorde några blogginlägg om konferensen ifjol: 4 september, 5 september, 6 september, 7 september, 8 september och 9 september.

Om tekniken är med mig hoppas jag att det blir ett eller annat inlägg på bloggen under nästa vecka. I år slipper jag i alla fall 1-1,5 timmes daglig resa, så det borde bli lite mera tid för det. Bor nu inom gångavstånd från mässområdet, letade rätt på hotell själv i år…

PS. Hittade lite uppgifter om årets konferens i en broschyr. 337 muntliga presentationer, 1300 posters, 4000 konferensdeltagare från 80 länder, yta 70 000 m2 (motsvarande ca 10 fotbollsplaner…).

Fjällsippa. Kalkgynnad fjällväxt som indikerar rikare flora. Murfjället 1 augusti 2012.

Fjällsippa. Kalkgynnad fjällväxt som indikerar rikare flora. Murfjället 1 augusti 2012.

Regeringen minskar investeringsstödet till solceller

Publicerat av

I debattartikeln ”Grönt ljus för fler solceller” i Expressen idag skriver energiminister Anna-Karin Hatt att man 2013-2016 kommer att satsa 210 miljoner på fortsatt investeringsstöd till solceller. 210 miljoner under fyra år innebär 52,5 miljoner kr per år i genomsnitt. I år var budgeten till investeringsstödet 60 miljoner kronor vilket innebär att regeringen minskar investeringsstödet till solceller! Det som är bra att man anger villkoren för fyra år framåt, men satsningen är trots allt blygsam i det stora hela.

Ett frågetecken är hur reglerna för investeringsstödet kommer att utformas under dessa fyra år. Det är rimligt att andelen som ges i investeringsstöd (45% idag) och att det maximala beloppet minskas (1,5 miljoner idag), med tanke på att priserna för solcellsanläggningar sjunker *. Idag kan man paradoxalt nog säga att investeringsstödet är en viss bromskloss för utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden. Alla som vill får inte investeringsstöd och de som inte får stöd avvaktar för det mesta med sin investering. Den danska modellen med ett avdrag på inkomstskatten innebär inte samma begränsande effekt, men det skulle bli svårare för regeringen att förutspå kostnaden av ett sådant stöd.

Den viktiga pusselbiten nettodebitering fattas fortfarande och den är inte i nära sikte eftersom regeringens utredning förväntas bli klar först i juni 2013. Långsiktigt är möjligheten till nettodebitering mycket viktigare än investeringsstödet. Hatt upprepar att regeringen har som ”ambition … att utforma ett system för så kallad nettodebitering”. Varför använder hon ett så försiktigt ord som ambition kan man undra? Hatt skriver att nettodebitering bland annat innebär att ”elproducenten får en garanterad rätt att föra ut sin el till elnätet”. Detta är väl en missuppfattning, eller en otydlig skrivning, som inte har något med nettodebitering att göra? Den rätten har man redan idag om man uppfyller nätägarens villkor, dock finns ingen garanterad rätt till ersättning för den el man matar in på nätet frånsett nätägarens energiersättning (kallas så av Vattenfall, heter olika hos olika nätbolag).

I sista stycket gör Hatt en koppling till fotosyntesen och att ta till vara mer av solens energi ”som växter”. Förstår inte denna koppling. Har Hatt blandat ihop begreppen? Växter producerar socker och syre med fotosyntes. Solceller producerar el med fotoelektrisk effekt (photovoltaic effect på engelska och därav det engelska namnet photovoltaics för solceller).

Om man jämför hur mycket solenergi växter kan lagra är det för övrigt en bråkdel av hur effektiva solcellsystem är. Energiskog kan lagra ca 5-7 kWh/m2 och år i Sverige (källa: boken Miljöfysik av Mats Areskoug) och systemverkningsgraden innan vi har användbar energi blir lägre än så. Ett solcellsystem i Sverige ger ca 100-150 kWh/m2 och år i användbar växelström i Sverige, beroende på solcellernas verkningsgrad och var man bor i Sverige.

* PS 18 september.

I artikel i Ny Teknik den 17 september står att

-Vi föreslår inga nya ändringar vad gäller reglerna för stödet. De blir desamma som gäller i dag, säger Christian Ljungblad, politiskt sakkunnig i energifrågor på näringsdepartementet.

Det tycker jag är förvånande, speciellt om det ska vara oförändrade regler under hela perioden 2013-2016. I stödsystemet med inmatningstariffer som är mycket vanligt i Europa sänker man succesivt stödet för att stimulera prissänkningar för de levererade solcellsanläggningarna.

PS 18 oktober. Såg i en debattartikel i Expressen att Anna-Karin Hatt skriver att stödet blir 60 miljoner 2013 och 50 miljoner per år 2014-2016.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

Höstvärme ger rekordsen start av golvvärmen

Publicerat av

En positiv sidoeffekt av egen solelproduktion är att intresset för den egna elanvändningen ökar och att man därmed blir medveten om var det finns el att spara. Har en känsla av att detta gör att egenproducenten sparar mera el än de som inte har egen elproduktion.

En sak jag upptäckte rätt snart i vårt eget hus var att under sommaren gick cirkulationspumpen till golvvärmen fastän vi inte hade någon som helst behov av golvvärmen. 40,6 W kontinuerlig effekt och 0,97 kWh per dygn till ingen nytta alls. Rent och skärt energislöseri helt enkelt. Pratade med rörmokaren om det gjorde något om vi slog av cirkulationspumpen till golvvärmen på sommaren. Han var skeptisk till detta, det var inte säkert att den startade när den stått stilla länge tyckte han. Löste det genom att sätta en timer på cirkulationspumpen som gör att den går femton minuter varje morgon, den lösningen köpte rörmokaren.

Satte timer på golvvärmepumpen den 5 maj i år. Fick sätta igång den några dagar i slutet av maj då det var några kalla nätter. Det gör ca 130 dagar utan behov av golvvärmepumpen hittills i sommar och 125 kWh sparade.

Hur många golvvärmepumpar i Sverige är det som står och går helt i onödan under sommaren? Jag vet inte. Men låt säga att det är 100 000 och att de alla skulle använda lika mycket energi som vår, då skulle det göra ca 12 GWh i år. Det var ungefär produktionskapaciteten för Sveriges alla solceller vid utgången av 2011…

Ifjol startade vi golvvärmen den 19 september, vilket var rekordsent. I år är det mycket god chans på nytt rekord! Hittills har vår inomhustemperatur inte varit under 20 grader, så vi behöver inte lida utan golvvärme. Är det en solig dag blir inomhustemperaturen en bra bit över 20 grader och den värmen räcker för att hålla huset varmt även nattetid, hittills.

PS. Fredag den 21 september klockan 19.10 startade jag cirkulationspumpen för golvvärmen. Det var dags. 20,3 grader inomhus när jag kom hem, prognos med regn och runt 10 grader dagen efter gjorde beslutet enkelt. Det blev 2,5 dygn senare än ifjol, som var det tidigare rekordet för sen start!

Energislösande cirkulationspump till vårt golvvärmesystem.

Energislösande cirkulationspump till vårt golvvärmesystem.

Ger mycket solceller i elnätet problem med nätspänningen?

Publicerat av

I förra bloggen framgick att man i Danmark räknar med att installera 30 000 solcellsanläggningar i år. En fantastisk ökning jämfört med tidigare år. En fråga man kan börja fundera över är om det kan bli problem för elnätet om många små solcellsanläggningar installeras utspritt i nätet?

Enligt den danska artikeln ”Ny analyse fra Dansk Energi: Grønt lys for udbredt brug af solceller” har man studerat i vilken grad solcellsanläggningar kan påverka nätspänningen i Danmark. Om det blir väldigt många solcellsanläggningar som installeras skulle det kunna leda till för hög nätspänning i distributionsnätet (400 V spänning).

Med en 5 kW solcellsanläggning på vart sjunde bostadshus, vilket skulle innebära 200 000 solcellsanläggningar med en sammanlagt installerad effekt på 1 GW, är det bara mellan 0,3-0,4% (600-800) av installationer som skulle få problem med nätspänningen i Danmark. Om istället var femte bostadshus skulle ha en solcellsanläggning skulle 0,4% få problem med nätspänningen, vid vart tredje hus 2,7% och om alla bostadshus (1,4 miljoner anläggningar med en sammanlagd effekt på 7 GW) hade solceller skulle 25% få problem med nätspänningen.

MEN, om vi tittar på Sverige ska det inte behöva uppstå några problem med nätspänningen, inte ens om merparten av alla hus skulle få solceller. Enligt svensk standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” ska växelriktarna sluta leverera ström när nätspänningen blir för hög eller för låg (strömavbrott), se inlägg från 10 februari 2011. Däremot skulle det vara negativt för anläggningsägaren om solcellsanläggningar slutar leverera ström när solen lyser som bäst. Därför finns det anledning att fundera på andra möjliga lösningar när vi får riktigt många solcellsanläggningar i nätet (vilket kommer att ta sin tid).

Några alternativa lösningar är

  1. Installera växelriktare som kan leverera eller absorbera reaktiv effekt, för att stabilisera nätspänningen. Några sådana krav finns inte idag i Sverige. Sedan 1 januari 2009 finns en lag i Tyskland att solcellsanläggningar som levererar ström till mellanspänningsnätet ska kunna hantera reaktiv effekt.
  2. Förstärka nätet genom att installera flera eller tjockare elkablar. Kostsamt.
  3. Manuell säsongjustering av transformatorernas spänningsreglering i distributionsnätet (10/0,4 kV). Arbetskrävande.
  4. Automatisk spänningsreglering av distributionsnätet transformatorer. Det görs med lindningskopplare som monteras i transformatortanken. Lindningskopplare tillverkas exempelvis av ABB i Ludvika. Med en sådan väljs automatiskt hur många transformatorlindningar som ska vara inkopplade och man kan därmed reglera utspänningen från transformatorn så att den blir stabil på 0,4 kV hos elanvändarna. Lindningskopplare finns normalt inte på distributionstransformatorer men det kan möjligen bli en framtida produkt för ABB.
Oxtunga. Onsholmen, 24 juni 2012.

Oxtunga. Onsholmen, 24 juni 2012.

Köporgie av solceller i Danmark

Publicerat av

Fick ett tips av Jonas Hållén om den intressanta artikeln ”Se hvem i Danmark der er vildest med solceller”, publicerad i danska Ingeniøren igår. Den handlar om statusen för solceller i Danmark och nog är det ”vilt”. Den 10 september var drygt 112 MW solceller installerade i Danmark. 20 000 anläggningar på sammantaget 100 MW har installerats i år och man tror att det kommer att bli 30 000 anläggningarna installerade innan årets slut. Man räknar då att ha passerat 150 MW i installerad effekt, motsvarande en elproduktion på 0.135 TWh.

En sagolik utveckling! Vid utgången av 2011 hade Sverige 15,7 MW installerade solceller, då i samma härad som i Danmark. Under 2012 har det blivit en fenomenalt intensiv aktivitet i Danmark och Sverige har hamnat långt bak i kölvattnet på vårt grannland.

Det finns fyra orsaker till den positiva utvecklingen i Danmark (punkt 4 tillagd 2012-09-28, glömde den i första utgåvan)

  1. Nettoavräkning har funnits sedan 1998, för solcellsanläggningar upp till 6 kW, detta är grundbulten.
  2. Skattereduktion för de som köpt solcellsanläggningar. Infört 2010. Man kan skriva av 25% per år av inköpskostnaden i inkomstdeklarationen, till dess att 12 300 kr återstår av inköpskostnaden. I gengäld ska man betala en årlig skatt på 60 öre/kWh på den producerade solelen. Efter tio år reduceras skatten till 40 öre/kWh.
  3. Kraftigt sjunkande priser på solcellsystem, detta är den utlösande faktorn.
  4. Högt elpris. Hushållens elpris var högst i EU under andra halvåret 2011 enligt statistik från Eurostat.

De två första punkterna är aktiva beslut av danska politiker att stödja småskaliga solcellsystem. Den tredje punkten har man fått på köpet från omvärlden. Våra svenska politiker borde ta lärdom av våra grannar, svårare än så här är det faktiskt inte att få drag under galoscherna på solcellsmarknaden!

PS 16 oktober. Progonoserna för antalet installerade solcellsanläggningar i Danmark under 2012 får revideras. Jyllands-Posten skrev igår att Energinet hade registrerat 31 538 anläggningar hittills i år.

PS 25 oktober. Ny Teknik publicerade idag artikeln “Danmark tar täten“.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Nettodebitering – Hur kommer den att utformas?

Publicerat av

I kommentar skrevs ”Hej funderar vad för typ nettodebitering du tror det blir i slutändan.” Det är en i högsta grad aktuell och intressant fråga. Jag tycker att det är den viktigaste frågan i solcellsverige för närvarande.

Men det är lite svårt att sia om vad för typ av nettodebitering det blir. I regeringens nuvarande utredning är det väl ”bara” jurister, tekniska experter saknas? Det gör det extra svårt att sia om vilket förslag utredningen kommer att föreslå. Viktigt är att det blir ett system som är enkelt att administrera för elbolagen, så att inga onödiga kostnader uppstår, och som är lätt att förstå för elkunderna, så att man vet hur mycket den solel som matas in på nätet blir värd. Idag är det snårigt att förstå sig på vad överskottselen blir värd, med mycket stora variationer mellan olika elbolag. Det spelar också roll var man bor eftersom nätbolagen börjat köpa överskottsel. Det behövs ett mera enhetligt ersättningssystem för överskottsel inmatad till nätet än idag helt enkelt.

Bland de som testar nettodebitering för tillfället ger Elinorr och DinEl netto per år, medan Mälarenergi och Utsikt ger netto per månad. Personligen gillar jag den nettoavräkning som Elinorr använder.

I en Elforskstudie som jag, Andreas Molin, Joakim Widén och Björn Karlsson gjorde blev slutsatsen att om vi ska utnyttja våra byggnadsytor maximalt räcker det inte med nettodebitering per månad, det behövs en längre period. Rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” Elforsk 10-93 finns att ladda ner på solelprogrammets hemsida. Där behandlas flera av de frågor som nuvarande regeringsutredning ska studera.

Jag tycker att en väsentlig fördel med installationer på befintliga byggnader är att ingen ny mark exploateras. Om vi på allvar vill satsa på solenergi bör vi i första hand utnyttja befintliga byggnadsytor så långt det går. Om vi exempelvis skulle utnyttja 25% av de tak- och fasadytor som mottar minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Regelverket för småskalig elproduktion med solceller bör därför utformas så att sådan elproduktion stimuleras optimalt och görs möjlig utan allehanda administrativa avgifter och hinder.

Ett grundproblem är att Sverige saknar mål för solenergi och en strategi att nå detta mål. Vet regeringen mera i detalj vad man vill uppnå genom att införa nettodebitering? Det styr utformandet av reglerna för nettodebitering som jag ser det. En lämplig tankegång borde vara att reglerna ska utformas så att befintliga byggnadsytor kan utnyttjas optimalt. Nettodebitering per månad skulle bli en halvmesyr. Låt oss få se ett framsynt förslag som visar att regeringen satsar helhjärtat även på de mindre solelproducenterna, som hittills har hamnat i skymundan.

Kommittédirektivet för den pågående regeringsutredningen ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” finns att ladda ner på regeringens hemsida.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

Alltför få solcellsanläggningar ansöker om elcertifikat

Publicerat av

Har tidigare berättat om att eftersom Maria och jag äger 50% vardera av vår solcellsanläggning kunde inte Svenska Kraftnät bokföra vårt första elcertifikat, som vi tjänade in redan i juli ifjol, på våra Cesar-konton eftersom de inte visste vem av oss som skulle tilldelas detta elcertifikat. Låter som Grönköpings Veckoblad, men det är faktiskt sant…

Tragikomiskt blev det även när jag i kväll försökte logga in på Cesar-kontot. Jag skrev först fel lösenord eller rättare sagt försökte logga in på Marias konto med mitt lösenord. När jag sedan skrivit det rätta lösenordet på rätt konto fick jag meddelandet ”Du har loggat ut från Cesar. För att kunna logga in igen måste du stänga detta webbfönster.” Fick stänga Internet Explorer, öppna sidan igen och logga in.

I aktivitetsloggen kunde jag se att den 15 juni var en historisk dag för oss. Då bokfördes ett elcertifikat på mitt Cesar-konto och ett elcertifikat på Marias Cesar-konto! Yeah…Vi är alltså med elcertifikat och äger nu två elcertifikat, som inom kort ska överföras till Telge Energi, som köper vårt solelöverskott.

Priserna på elcertifikat var under augusti i genomsnitt 176,19 kr, exklusive moms. Det är fjärran från toppen i augusti 2008 då månadsmedelpriset var 333,86 kr, se diagrammet här nedan.

Elcertifikatsystemet är definitivt inte anpassat för de små elproducenterna. Symptomatiskt är att Energimyndighetens information om elcertifikat ligger under fliken “Företag”, trots att man inte alls behöver vara ett företag för att godkännas för tilldelning av elcertifikat.  Det är tyvärr alltför få solcellsanläggningar som ansökt om godkännande för elcertifikat. Statistik över vilka anläggningar som är godkända för tilldelning av elcertifikat finns hos Energimyndigheten. Av idag 3321 godkända anläggningar är det bara 73 solcellsanläggningar. Det är okänt hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns i Sverige, men det är rimligen flera hundra solcellsanläggningar som går miste om rätten till elcertifikat!

Rimligen skulle en översyn behövas så att elcertifikatsystemet anpassades till även de små producenterna. En enkel åtgärd, som jag nämnt tidigare, skulle vara att de små producenterna skulle kunna rapporterna in sin produktion en gång per år till Svenska Kraftnät via Internet. Kan vi deklarera en gång per år via Internet borde det även vara möjligt för de betydligt mindre belopp som det gäller för elcertifikat. Om detta genomfördes skulle de små anläggningarna kunna få elcertifikat för hela sin elproduktion och inte bara för det överskott som matas in på nätet.

Prisutveckling för elcertifikat sedan systemet infördes. Prisstatistik från Cesar, Svenska Kraftnät.

Prisutveckling för elcertifikat sedan systemet infördes. Prisstatistik från Cesar, Svenska Kraftnät.

Klicka på bilden för att se den i större skala.