Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Ta bort hämmande kravet nettokonsument för solcellsägare

Publicerat av

Solceller hade inte blivit någon succé hos småhusägare om det inte vore för vissa politiska stödåtgärder. En av de viktigaste är att man som småhusägare inte behöver betala något inmatningsabonnemang för den överskottsel som matas in till nätet.

Jag författade 2005 rapporten ”Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. Elforsk report 05:30 (2005)”. Där påpekades att kostnaden för det inmatningsabonnemang (då 4 400 kr/år inklusive moms hos Mälarenergi) som behövs för att sälja överskottsel var så hög att det inte lönade sig att producera något för försäljning för en småhusägare, som idag svarar för den i särklass största andelen bland solcellsägarna. Det dröjde dock till april 2010 innan en ändring gjordes i Ellagen. Ändringen gjorde att mindre elproducenter inte behöver betala något inmatningsabonnemang om man har ett säkringsabonnemang som är högst 63A, inmatning till nätet har högst 43,5 kW effekt och om man är nettokonsument under ett kalenderår, det vill säga att man köper mer el än man säljer. Utan denna förändring hade vi sett mycket mindre solcellssystem på småhus idag, utan något större överskott för försäljning.

Säljer man mer el än man köper blir man en nettoproducent. Om man blir nettoproducent under ett år har nätbolaget rätt att ta ut en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Men det är inget krav att nätbolagen måste ta ut en avgift och det är inte alla nätbolag som gör det. Kolla därför med ditt nätbolag hur de gör och vad det i sådana fall kostar. Kostnaden för det årliga abonnemanget är vanligen så hög att det inte lönar sig för en småhusägare att bli nettoproducent om nätbolaget vill ha betalt för inmatningsabonnemanget.

Kravet om nettokonsument hindrar utvecklingen för solceller

Trenden är att småhusägare bygger större anläggningar än för några år sedan då solcellsanläggningar har blivit billigare och medvetenhet om solceller ökat. Man kan exempelvis vilja fylla sitt hustak för att få en snygg installation. Om man har en låg elanvändning är det troligt att man blir nettoproducent och man riskerar att få betala en årlig avgift för inmatningsabonnemanget. Valet kan då bli att man installerar en mindre anläggning och på så vis hindras utvecklingen för solceller.

Frågor om nettokonsument eller nettoproducent är en av de vanligaste som dyker upp på bloggen. Blev senast igår uppringd av en västeråsare som installerat solceller och som blivit nettoproducent. Vare sig det bolag han köpt solcellerna ifrån eller dess underleverantör hade upplyst honom om att Mälarenergi tar betalt för inmatningsabonnemanget när man blir nettoproducent. Hos Mälarenergi kostar abonnemanget 2025 kr/år. Men vissa nätbolag tar inte ut någon avgift. Enligt tidigare kommentarer från bloggläsare tog exempelvis E.ON bort avgiften den 1 januari 2019. Ellevio är ett annat nätbolag som inte tar ut någon avgift för inmatning.

Önskvärda ändringar

För att slippa kravet på en årlig avgift för inmatningsabonnemanget bör följande ändringar göras i Ellagen:

  • Ta bort kravet på nettokonsument.
  • Ändra säkringsgränsen från 63A till 100A.

Det presenterades en promemoria om ny Elmarknadslag i september 2017, där man föreslog att ta bort kravet på nettokonsument för att slippa betala inmatningsabonnemang. Promemorian har varit ute på remiss och enligt diskussionen i kommentarerna har riksdagen gett bifall till regeringens proposition 2017/18:237 den 16 juni 2018, men den nya lagen har inte trätt i kraft ännu (reviderade detta stycke efter diskussionen i kommentarerna). Man kan undra varför det tar sådan tid, med tanke på att det snart gått 2,5 år sedan promemorian släpptes och mer än ett år sedan riksdagsbeslutet togs. Det är dags att det blir verkstad nu…

I den nya förslaget finns fortfarande gränsen 63 A för säkringsabonnemanget kvar. När det gäller skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet är gränsen däremot 100 A säkringsabonnemang i Inkomstskattelagen (67 kap., §27). Det vore önskvärt att ha samma gräns, 100 A, i både den nya Elmarknadslagen och i Inkomstskattelagen. Om vi vill stödja att flera installerar solceller och bidrar till det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion 2040, enigt Energiöverenskommelsen 2016, bör lagarna utformas för att stödja istället för att stjälpa.

  • Ett temporärt alternativ i väntan på att den nya Elmarknadslagens förslag genomförs vore att alla nätbolag frivilligt låter bli att ta ut avgiften för inmatningsabonnemanget för se små elproducenterna, på det sätt som exempelvis E.ON och Ellevio har beslutat att göra.

Ellagen idag

I ellagens kapitel 4, 10§ står idag

”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Förslag i promemoria 2017-09-22

I regeringens promemoria från 22 september 2017 står under “Småskalig elproduktion” i kapitel 6:

” 22 §   En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen.”

Skillnaden mot dagens ellag är att man föreslår att stryka meningen om krav på att man är nettokonsument.

Under ”Skälen för förslaget” står på sidan 179-180 i promemorian:

”Att befria elanvändare med mikroproduktion från skyldigheten
att betala nätavgift för sin inmatning är ett sätt att göra det möjligt
för dessa elanvändare att på ett lönsamt sätt sälja sin överskottsel
(prop. 2009/10:51 s. 12 f.).   …

Kravet att elanvändaren ska vara nettoanvändare
Det är angeläget att allra minsta mikroproducenterna, dvs. de som
kan ha rätt att undantas från nätavgiften enligt 4 kap. 10 § tredje
stycket ellagen, får starka incitament att investera och producera i
förnybar el. Kravet att mikroproducenten ska vara nettoanvändare
kan avhålla nya producenter från att investera i mikroproduktionsanläggningar,
eftersom även mindre avgifter har betydelse för om
en sådan investering ska ske eller inte. Kravet kan även medföra att
befintliga mikroproducenter minskar sin produktion för att inte
vara tvungna att betala nätavgiften för inmatning.
Kravet att mikroproducenten måste vara nettoanvändare under
ett kalenderår innebär även en administrativ börda för nätföretagen,
som varje år kontrollerar om mikroproducenten har varit
nettoanvändare eller inte och fakturar elnätsavgiften i efterhand om
producenten inte har varit en nettoanvändare. Med hänsyn till att
det kan antas tillkomma elanvändare som producerar sin egen el
kan också de administrativa kostnaderna för företagen antas öka.
Med hänsyn till att kravet kan motverka etableringen av mikroproduktion
av el i Sverige, och med beaktande av den administrativa
bördan för nätföretagen, bör kravet att en elproducent ska vara
nettoanvändare av el för att kunna undantas från nätavgiften för inmatning
utgå.”

Om några år 10% solel i svensk elmix under bästa timmen

Publicerat av

I föregående inlägg uppskattades att solel bidrog till 0,4% av Sveriges slutliga elanvändning under 2019. Det är även intressant att titta på andelen solel per timme, med tanke på att solelproduktion är variabel över tid.

En svårighet med en sådan uppskattning är att det inte finns några nationella mätvärden för egenanvändningen av solel per timme så här nöjer jag mig med att i första hand titta på värden för den andel av solelen som matas in till nätet utifrån data från Svenska Kraftnäts “Elstatistik”. Den verkliga andelen solel per timme av Sveriges slutliga elanvändning är alltså högre än nedanstående värden.

Den högsta andelen solkraft inmatad till nätet under 2019 var den 22 juni kl. 12-13 med 2,35%. Detta var också den timme som hade högst inmatad effekt av solkraft till nätet, 261,5 MW. Det är en kraftig ökning från 2018 då den högsta andelen var 1,26% den 8 juli 2018 kl. 12-13 och från 2017 då den högsta andelen var 0,70% den 22 juli kl. 11-12.

Varaktighetskurvorna enligt nedan visar att det är få timmar med högsta andelarna av solel, men de ökar kraftigt i antal. 2017 var det ingen timme som hade mer än 1% solel. Det ökade till 55 timmar under 2018 och till 656 (7,5% av årets timmar) under 2019.

År 2017 2018 2019 jan-okt
Installerad nätansluten solcellseffekt vid årets slut 231 411 700-800*
Inmatad solkraft till nätet (GWh) 79,1 147,6 254,1
Max inmatad effekt solkraft per timme (MW) 86,3 149,1 261,5
Max andel solkraft per timme av elanvändningen 0,70% 1,26% 2,35%
Antal timmar över 2% solkraft av elanvändningen 0 0 25
Antal timmar över 1% solkraft av elanvändningen 0 55 656
Antal timmar över 0,5% solkraft av elanvändningen 102 892 1506

Den installerade effekten för solceller 2019 är en uppskattning enligt inlägget Nära fördubblad solcellseffekt i Sverige under 2019. Den officiella statistiken från Energimyndigheten kommer under våren. För 2019 fanns bara värden för januari-oktober tillgängliga från Svenska Kraftnät men det påverkar inte värdena i tabellen då solandelen i november-december är låg.

Snart 10% solel i svensk elmix under bästa timmen

Solandelen är fortfarande låg men om ökningen av den installerade solcellseffekten blir låt säga 50% per år under de kommande åren (vilket är lägre än vad den varit under de senaste åren), då kommer 10% andel solel av den el som matas in till nätet att nås redan 2023 för den timme som har högst andel solel. Om man istället antar en betydligt blygsammare tillväxt med en 50% ökning under 2020 och lika stor installerad effekt under de följande åren nås 10% år 2026, under förutsättning att Sveriges elanvändning håller sig ungefär på dagens nivå.

Om man skulle anta att 30% (osäker gissning!) av den producerade solelen är egenanvänd under timmen med den högsta solelproduktionen skulle den verkliga andelen solel för denna timme passera 10% av Sveriges slutliga elanvändning redan inom tre-fem år. En spännande tanke…

Kommentarer
Om man istället för andel av elanvändning skulle ta andel av svensk elproduktion skulle det bli lägre värden, exempelvis 2,01% under 2019 istället för 2,35%. Eftersom solelen i huvudsak produceras och används lokalt i lågspänningsnätet tyckte jag att det var mest relevant att jämföra med elanvändningen i Sverige.

Ska man vara petig borde den egenanvända solelen läggas till i Sveriges elanvändning innan man beräknar andelen solel. Men eftersom det är låga värden för solel idag skulle det endast ha en marginell inverkan, exempelvis 2,33% istället för 2,35% om man skulle anta att 30% av den producerade solelen var egenanvänd under denna timme. Andelen egenanvänd solel är dessutom okänd men vid hög solelproduktion sjunker vanligen egenanvändningen, speciellt för småhusägare.

Andel solel inmatad till elnätet av Sveriges elanvändning per timme. Notera att det är logaritmisk skala på x-axeln och att egenanvänd solel inte ingår, varför den verkliga andelen solel av Sveriges elanvändning är högre. Data från Svenska Kraftnäts “Elstatistik”.

0,4% solel i Sveriges slutliga elanvändning 2019

Publicerat av

Energiföretagen publicerade “Elstatistik för 2019: Största nettoexporten någonsin” den 30 december. Där anger man en uppskattad tillförsel av solkraft på 0,39 TWh under 2018 och 0,6 TWh under 2019, därmed en ökning på 53,5%. Tillförseln under 2018 är dock ett för högt värde.

SCB, med statistik från Energimyndigheten, anger i sin publikation Årlig energistatistik (el, gas och fjärrvärme) 2018 att solkraft gav 0,391 TWh under 2018. Uträkningen är gjord som installerad effekt vid årets slut för nätnanslutna solcellsanläggningar (411 MW) och med ett antagande om att solcellsanläggningarna gav 950 kWh/kW i genomsnitt under året. Det är dock ett tankefel att använda den installerade effekten vid årets slut och det antagna utbytet är sannolikt ett för högt värde, vilket leder till en överskattning av Sveriges solelproduktion för 2018.

Om man antar att utbyggnaden av solcellsanläggningar var jämn över året under 2018 skulle den installerade medeleffekten varit 321 MW under 2018, då den installerade effekten var 231 MW vid utgången av 2017. Antaget ett utbyte på ca 900 kWh/kW under 2018 skulle det bli ca 0,29 TWh solel under 2018. Antagandet om utbytet bygger på examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” vid Mälardalens högskola i fjol av Erik Schelin som visade att den genomsnittliga solelproduktionen under extremt soliga 2018 var 890 kWh/kW för de 1380 studerade anläggningarna.

Sveriges elproduktion var 159,7 TWh under 2018 och den slutliga elanvändningen, exklusive förluster, 130,6 TWh enligt SCB. Solelen skulle därmed motsvara ca 0,18% av svenska elproduktionen och ca 0,22% av den slutliga elanvändningen under 2018. 

Med den uppskattade utbyggnadstakten för solceller under 2019 enligt inlägget Nära fördubblad solcellseffekt i Sverige under 2019 blir en uppskattning att solel svarade för 0,3% av Sveriges elproduktion under 2019 respektive 0,4% av den slutliga elanvändningen.

Trend i Sveriges elanvändning

Enligt Energiföretagens pressmeddelande minskade Sveriges totala elanvändning, inklusive överföringsförluster, med 3,6% till 137,2 TWh under 2019. Sveriges högsta årliga elanvändning hittills var 2001, men den har därefter minskat enligt nedanstående diagram. Det är intressant att elanvändningen minskar då alla prognoser pekar på en mer eller mindre drastiskt ökad framtida elanvändning. Sveriges elanvändning 2019 var på samma nivå som 1987, då den var 137,4 TWh enligt Energimyndighetens Energiäget i siffor 2019. Under de senaste ca 30 åren har alltså Sveriges elanvändning inte ökat trots en befolkningsökning på ca 1,9 miljoner sedan 1987.

Intressant är också att nettoexporten av el slog nytt rekord med 25,8 TWh under 2019 enligt Energiföretagens pressmeddelande.

Sveriges årliga elanvändning inom landet. Data från “Tillförsel och användning av el 2001–2018 (GWh)” från SCB och för 2019 från Energiföretagens pressmeddelande 20191230.

Nära fördubblad solcellseffekt i Sverige under 2019

Publicerat av

Tog ut statistik från Svenska Kraftnät hur mycket solel som matats in till nätet från 2016 till och med oktober 2019. En bedömning är att den installerade solcellseffekten i Sverige vid årets slut hamnar i intervallet 700-800 MW, vilket är nära en fördubbling under 2019 jämfört med 2018 års 411 MW. Under 2020 bör milstolpen 1 GW passeras!

Tabellen visar hur mycket solkraft som matats in till nätet under åren 2016-2019, där årets värde avser enbart januari till oktober. Den installerade effekten är hämtad från Energimyndighetens statistik för nätanslutna solcellsanläggningar. Figuren i slutet visar inmatningen per månad under åren 2016-2019.

År Inmatad solkraft till nätet (GWh) Förändring från föregående år Installerad effekt vid årets slut (MW)
2016 51,0 140
2017 79,1 +55% 231 (+65%)
2018 147,6 +86% 411 (+78%)
2019 (jan-okt) 254,1 +72%

Den högsta effekt som matades in till nätet under en timme var 261,5 MW under 2019 den 22 juni kl. 12-13 respektive 149,1 MW under 2018 den 1 juli kl. 12-13.

Tittar på man på månaderna januari-oktober har inmatningen till nätet ökat med 75% under 2019 jämfört med 2018. Tar man hänsyn till att solinstrålningen var betydligt högre under 2018 än under 2019, exempelvis ca 9% högre i Lund och ca 10% högre i Stockholm, bör den installerade solcellseffekten nästan ha fördubblats under 2019.

Okända faktorer är hur mycket svenska solcellsanläggningar producerar i genomsnitt och hur stor andel av den producerade solelen som är egenanvänd. Det går därför inte att ge något exakt svar på hur mycket solel som produceras i Sverige eller hur stor den installerade effekten är med hjälp av ovanstående data. Vi får därför se hur bra min bedömning av den installerade effekten är först när Energimyndighetens officiella statistik för installerad effekt kommer under våren. 

Storleken på egenanvändningen är en fråga vi försöker besvarar i forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med Mälardalens högskola som projektledare, finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare. Vi har dock inga resultat att presentera ännu från detta projekt. Det har byggts några större solcellsparker på 1 MW eller mer under 2019 som matar in all solel till nätet, men deras andel av den totalt installerade effekten är så liten att det inte borde ha något större påverkan på andelen inmatad el till nätet i Sverige. En trend är småhusanläggningars storlek har ökat genom åren, vilket medför en minskad egenanvändning och en större inmatning till nätet. 

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under åren 2016-2019. Med data från Svenska Kraftnät.

Framgång för solceller i Högsta förvaltningsdomstolen

Publicerat av

Enligt tips i föregående inlägg ”Bakslag för solceller i Högsta förvaltningsdomstolen” finns även en betydande framgång för solcellsägare enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 25 oktober i år. Domen innebär att HSB Bostadsrättsförening Gasellen i Linköping har rätt att göra avdrag med två tredjedelar av momsen för installationskostnaden av en solcellsanläggning under 2012-2014. Att det blev två tredjedelar beror på att det är så stor andel av den producerade solelen som föreningen säljer.

Ärendet har haft flera rättsliga turer. Skatteverket ansåg att föreningen inte hade rätt till momsavdrag då man ansåg att solcellsanläggningen omfattade av avdragsförbudet för stadigvarande bostad. Föreningen överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Linköping, som biföll överklagandet och beviljade föreningen momsavdrag. Skatteverket överklagade till Kammarrätten i Jönköping, som biföll överklagandet och fastställde Skatteverkets beslut. Föreningen överklagade detta beslut och fick rätt i Högsta förvaltningsdomstolen, som i sin dom skriver

”Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening innebär det förhållandet att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder inte att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet.

Föreningen har således rätt att göra avdrag för den del av den ingående mervärdesskatt som hänför sig till förvärvet av solcellsanläggningen och som kan anses hänförlig till föreningens skattepliktiga försäljning av el. Skatteverket har inte invänt mot vare sig storleken av kostnaderna eller fördelningen av dem på egen förbrukning respektive försäljning. Överklagandet ska därför bifallas. ”

Se även blogginlägget ”HFD medger momsavdrag för solcellsanläggning” från Tax matters.

Det lite underliga är att Högsta förvaltningsdomstolen i den senare domen från 3 december i år, enligt föregående inlägg, skrev

“Skatterättsnämnden har inte haft anledning att ta ställning till frågan om det föreligger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för inköp och installation av anläggningar för el respektive vatten. Målet ska därför visas åter till nämnden för behandling av den frågan.”

Frågor och diskussion

Högsta förvaltningsdomstolen fastslog i domen från 3 december att moms ska tas ut på solel som bostadsrättsföreningar producerar och säljer till lägenhetsinnehavare. Innebär det med tillämpning av domen från 29 oktober att bostadsrättsföreningar skulle få göra avdrag för momsen på hela kostnaden för solcellsanläggningen?

En fråga man kan ställa sig är om domen i Högsta förvaltningsdomstolen även kan tillämpas av småhusägare? Skatteverkets har enligt ett ställningstagande från 2018 varit att man måste sälja all producerad solel för att kunna göra avdrag för momsen för köp av en solcellsanläggning.

En dom i kammarrätten från i mars i år medgav dock ett avdrag på 66% av installationskostnaden för två makar som installerat solceller på en ekonomibyggnad och sålt ett överskott på 66% av den producerade solelen till ett elhandelsbolag. Detta enligt blogginlägget “Kammarrätten underkänner Skatteverkets tolkning av momsavdrag för solcellsinvesteringar” från Tax matters. Om detta vore tillämpbart för alla småhusägare som har solceller skulle det vara gynnsamt.

Skatteverket skriver att

“Med anledning av HFD:s uttalande kommer Skatteverket att se över följande ställningstagande.

2018-03-01, dnr 202 90662-18/111, Avdragsrätt för mervärdesskatt vid inköp och installation av en solcellsanläggning för mikroproduktion av el,

2017-12-20, dnr 202 492055-17/111, Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin jordbruksfastighet och

2017-12-20, dnr 202 492052-17/111, Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad.”

Det är minst sagt snårigt med olika domar och överklaganden. Trots regeringens intentioner att stödja solcellsägare kan man inte säga att Skatteverket suttit i samma båt i momsfrågan. Högsta förvaltningsdomstolen är den högsta allmänna förvaltningsdomstolen i Sverige så vi hoppas att Skatteverket lägger ner vapnen nu.

Bakslag för solceller i Högsta förvaltningsdomstolen

Publicerat av

Den dom som Högsta Förvaltningsdomstolen meddelande den 3 december är ett bakslag för solceller i Sverige, vilket uppmärksammades i ett Twitter-inlägg av Johan Öhnell i förrgår.

Domen innebär att moms ska tas ut på solel som bostadsrättsföreningar eller fastighetsägare producerar och säljer till lägenhetsinnehavare. Det gör att denna solel blir 25% dyrare för lägenhetsinnehavarna och det blir en extra administration kring detta. Det hela rimmar minst sagt illa med den klimathandlingsplan som regeringen släppte igår.

Det lite märkliga är att Högsta förvaltningsdomstolen ändrade Skatterättsnämndens förhandsbesked, som var av motsatt uppfattning, och istället gick på Skatteverkets linje. Den åtta sidor långa texten i domen  avslutas med dessa meningar som sammanfattar domstolens bedömning.

”Villkoren för leveranserna liknar således i hög grad de som beskrivs i den första av EU-domstolens två varianter i Wojskowa Agencja Mieszkaniowa (se punkt 16 ovan). Högsta förvaltningsdomstolen drar därför slutsatsen att det av den domen följer att bolagets och bostadsrättsföreningarnas tillhandahållanden av el och/eller vatten ska anses vara fristående från bostadsupplåtelserna och att de därmed är skattepliktiga. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska således ändras.”

Det finns även en tre sidor lång skiljaktig mening då en av de fem beslutsfattarna i domen hade en avvikande mening.

Momsavdrag för inköp? Knappast…

En knorr är att domen avslutas med

”Skatterättsnämnden har inte haft anledning att ta ställning till frågan om det föreligger rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt för inköp och installation av anläggningar för el respektive vatten. Målet ska därför visas åter till nämnden för behandling av den frågan.”

Om man fick rätt att göra avdrag för momsen för inköpet av solcellsanläggningen skulle det se bättre ut. Men vi vet inte om det kommer att vara möjligt och när ett besked i sådana fall skulle komma. Skatteverket är enligt texten i domen emot även detta vilket talar starkt emot ett positivt utfall i frågan.

Rask lösning önskas

Vill vi gynna installationer av solceller måste onödiga hinder som detta rensas bort. Här krävs snarast bot och bättring, där regeringen raskt måste hitta en lösning på detta dilemma.

PS 20/12. Se även artikeln Domstolsbeslut kan spräcka planer på solel i Fastighetstidningen.

Nordens största solcellspark i Vandel (DK) byggs ut utan stöd

Publicerat av

Energy Supply DK skriver idag att i början av 2020 börjar man bygga solcellsparken Vandel 3. Tillsammans med tidigare Vandel 1 och 2 med 113,1 MW installerad effekt kommer det att vara den största solcellsparken i Norden och den sjunde största i Europa enligt artikeln. Det intressanta är att man skriver att Vandel 3 byggs helt utan något stöd. Solcellsparkerna ligger på en nedlagd flygplats på Jylland, ungefär i höjd med Malmö.

Det framgår inte vilken effekt Vandel 3 kommer att ha när den är färdig 2021. Det står att den kommer att producera 152 000 MWh, medan man anger att den Vandel 1 och 2 producerar 110 000 MWh. I en artikel i ing.dk angavs 155 MW och att det totalt blir 268 MW i Vandel. Det kan jämföras med att Sverige hade totalt 411 MW installerat vid slutet av 2018, enligt Energimyndighetens statistik.

I ing.dk anges att priset är hemligt men att Københavns Kommunes energiselskab har gett en “tommelfingerregel” motsvarande 5 000 danska kr/kW, vilket gör ca 7 000 svenska kr/kW vid kurs ca 1,4 SEK/DKK. Lågt pris om det stämmer. Man uppger också att huvuddelen av den nya solcellsparken köps av den svenska investeringsfonden Infranode.

Elen ska säljas på den fria marknaden, det vill säga Nord Pool spotmarknad. Spotpriserna i Danmark och elområde SE4 i sydligaste Sverige är relativt lika om man tittar på snittpriser över ett år. Under 2018 var snittpriset 45,303 öre/kWh i DK1 (där solcellsparken ligger) och 47,508 öre/kWh i DK2 medan det var 47,656 i SE4.

Kolla in denna video där man filmat med drönare över Vandel 1 och Vandel 2. Ger en uppfattning om storleken på en 113,1 MW solcellspark.

Jämför även med denna solcellspark i Chile på 246 MW, som jag fotade från flyg i oktober i år.

PS. Bengt Perers tipsade om artikeln “Ny gigant-solcellepark uden hverken tilskud eller sponsor” där det står att Vandel 3 har en installerad effekt på 155 MW och det totalt blir 268 MW. Min uppskattning blev 1 MW för hög, justerade därför texten.
PS 15/12. Blev en miss när det gäller priset. Priset 5000 kr/kW var i danska kronor. Med en växelkurs på ca 1,4 SEK/DKK blir det ca 7000 svenska kr/kW.

PS 2020-01-25. I den äldre artikeln “Gigantisk solcellepark på vej helt uden tilskud: Bestseller køber strømmen” från 13 februari 2019 står att “Modellen bag parken er i stedet, at Bestseller garanterer at købe strøm fra solcellerne til en fast og ikke offentliggjort pris af firmaet Better Energy, som skal udvikle og drive parken.”. Om det stämmer kan man undra vilket pris Bestseller betalar. Solcellsparken ligger i elområde DK1 där Nord Pool spotpris var 40,716 öre/kWh i genomsnitt under 2019.

Stor solcellspark sedd från flyg, nära kusten mellan Ántofagasta och Santiago i Chile. Molnen/dimman i bakgrunden ligger vid kusten av Stilla Havet.

Intressant fasadinstallation av solceller i Västerås

Publicerat av

Passade på att fota den nya solcellsinstallationen på fasad på ABB Arena, Rocklunda, i Västerås i kväll. Det är semitransparenta glas-glas-moduler och bakom modulerna har man satt färgad LED-belysning som ger en intressant effekt. I kväll var det röd belysning men har även sett att det finns grön belysning. Vad jag förstår från fastighetsbolaget Hemsö, som vi träffade häromdagen på Mälardalens högskola, kan man använda belysningen för att göra olika mönster på fasaden.
Installationen kan ses från E18 när man passerar Rocklundaområdet. E18 går bara något hundratal meter från fasaden.

PS 2019-11-27. La till två bilder i dagsljus morgonen efter.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-26.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-27.

ABB Arena, Rocklunda, Västerås. 2019-11-27.

Inbjudan att delta i enkät om solceller – Påminnelse

Publicerat av

Stort tack till alla 86 solcellsägare som svarat på denna enkät via bloggen (även andra kanaler används för samla in enkätsvar). Vi vill gärna få in fler svar, så vi håller enkäten öppen ett tag till.

Mälardalens högskola leder forskningsprojektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige”, med finansiering från Energimyndigheten och med HESAB, Tekniska verken, Vattenfall AB samt Kraftpojkarna AB som övriga projektdeltagare.

För närvarande har vi i Sverige ingen lättillgänglig statistik för egenanvändningen av solel för existerande solcellsanläggningar. Egenanvändningens storlek påverkar solcellsägarens ekonomi, solcellsförsäljares offertberäkningar och elnätsägarens behov av investeringar i elnäten. Att veta storleken på egenanvändningen är även viktig för att få kännedom om den totala solelproduktionen i Sverige. Projektets syfte är att råda bot på dessa kunskapsbrister.

Vi hoppas att du som är solcellsägare och har värden för din solelproduktion från minst hela 2018 vill hjälpa forskningen framåt genom att svara på några frågor. Vi önskar att få data från både små och stora anläggningar, alla kan vara med!

Du hittar enkäten via följande länk
https://sv.surveymonkey.com/r/solegen5

Vi vill gärna ha ditt svar senast den 10 november 2019.

Om du har några frågor om enkäten går det bra att kontakta Bengt Stridh, Universitetslektor Mälardalens högskola. Kontaktuppgifter finns i enkäten.

Solelmässan i Uppsala välbesökt

Publicerat av

Idag hölls Solelmässan i Uppsala. Den var mycket välbesökt, det var till och med lapp på luckan. Det vara många utställare på plats och många föredrag att lyssna på. Jag, David Larsson, Solkompaniet, och Anna Svensson, Soltech Energy höll föredrag om byggnadsintegrerade solceller (BIPV), som en del av vårt deltagande i IEA PVPS Task 15 Enabling Framework for Acceleration of BIPV. Rummet var sprängfyllt med runt 100 åhörare. Kul! Föredragen kommer att finnas på Solelmässans hemsida.

Dessförinnan hade Anne Andersson, RISE, Elin Molin, PPAM, och Dan-Eric Archer, Check Watt, hållit föredrag om deltagande i IEA PVPS Task 13 Performance, Operation and Reliability of Photovoltaic Systems, där jag också är med som en av de svenska representanterna.

Apropå byggnadsintegrering visade Midsummer solpanelen SunWave , som man utvecklat anpassad för Benders 2-kupiga takpannan Palema. Panelen består av CIGS tunnfilmsolceller på en 0,15 mm tjock stålplåt som motsvarar fem av Benders takpannor. Panelen är bara 2 mm tjock och sätts fast utanpå takpannorna. Varje panel har en effekt på 55±2,5 W. De säljs i paket om 100 paneler = 5,5 kW. Enligt uppgift under ett föredrag av Midsummer säljs de av Benders till ett pris av ca 125 000 kr (ca 22 700 kr/kW), inklusive moms men exklusive installation. Effekten per kvadratmeter anges till ca 110 W, vilket ger en verkningsgrad på ca 11%.

En detalj i sammanhanget är att även om SunWave estetiskt ser ut som BIPV kvalar den inte in i definitionen av byggnadsintegrerade solceller enligt IEA PVPS Task 15, då den inte ersätter något byggnadsmaterial. Den smula invecklade definitionen av BIPV som rekommenderas av IEA PVPS Task 15 är:

“A BIPV module is a PV module and a construction product together, designed to be a component of the building. A BIPV product is the smallest (electrically and mechanically) non-divisible photovoltaic unit in a BIPV system which retains building-related functionality. If the BIPV product is dismounted, it would have to be replaced by an appropriate construction product.”

Kortfattat kan man säga att BIPV ersätter ett byggmaterial och har dubbla funktioner, i form av elproduktion och att vara ett byggelement.

Man kan få BIPV i olika färger. Verkningsgraden blir lägre än för standardmoduler, men bättre exempelvis en vit solcellsfasad som producerar el än en vit fasad som inte producerar någon el. Bloggens devis är “Solceller på varje hus i framtiden” och vi kommer att se allt mer av estetiskt tilltalande solcellsprodukter i framtiden är min tro.

Mer än fullsatt under föredraget om byggnadsintegrerade solceller (BIPV).

David Larsson, Solkomnpaniet, berättar om affärsmodeller för BIPV.

Anna Svensson, Soltech Energy, berättar om BIPV-produkter.

Solpanelen SunWave, utvecklad av Midsummer för Benders takpanna Palema.