Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
I International Technology Roadmap for Photovoltaic (ITRPV) från september 2018 skriver man på sidan 47 att från 2018 till 2028 förväntar man sig att halvcellteknologin ökar från 5% till 40%. 2028 förväntar man sig även att det finns kvartscellteknologi.
Förlusteffekten = I^2*R. Strömmen i en solcell är proportionell mot ytan. Halverar man ytan halverar man också strömmen. Halverar man strömmen blir förlusteffekten en fjärdedel av en hel cell.
En annan fördel som anges för halvcellteknologin är lägre mekaniska spänningar i cellerna som minskar risken för sprickor.
Synintrycket som våra ögon ger lurar oss. Ljusintensiteten från vägbelysning är så låg att den inte är praktiskt användbar för solceller. Här ett utdrag ur Trafikverkets Vägbelysningshandbok.
“Belysningsstyrka, E [lx]. Infallande ljusflöde per ytenhet. Enheten är lux (1 lux = 1 lumen/m2). E = v /A, där A betecknar ytans area (m2). I dagsljus varierar belysningsstyrkan från ca 1000 lx (mulet) till över 100000 lx (solljus). Vanlig inomhusbelysning ger en belysningsstyrka i intervallet 100–1000 lx, medan vägbelysning ger ca 1–50 lx.”
Under ett IEA-möte i Israel 2011 visade man där en mycket stor parabol som koncentrerade ljuset minst tusen gånger. Den ansvarige berättade att han vid arbete i månsken hade kunnat känna att det blev varmt i mittpunkten. Tyckte det var fascinerande då månljusets energi är extremt låg.
Utan tillfälliga lockpriser har egenanvänd el ett större värde än såld överskottsel, vilket jag tror gäller för de flesta solcellsägare.
Intressant med de stora olikheterna i elnätpriser hos E.ON och Vattenfall i Mälardalen. Om man tar bort energiskatten betalar du 15,295 öre/kWh i elöverföring. Hos Vattenfall i Västerås betalar vi 34 öre/kWh, alltså mer än dubbelt så mycket.
Den fasta avgiften hos E.ON prisområde Stockholm om man använder mer än 8 000 kWh är 3 405 kr/år. Hos Vattenfall Söder är den 4 330 kr/år, 30% högre än E.ON.
Vid en elanvändning på 13 000 kWh/år blir det en skillnad 3 357 kr/år i avgifter till nätägaren om man tar med både rörliga och fasta avgifter.Finns även artikel i Dagens Industri från igår (17/9): “Ikea jublar över regeringens nya solstöd – tror på rivstart“.
Har du räknat med moms på elöverföringen och energiskatt när det gäller köpt el? Energiskatten är 43,38 öre/kWh inklusive moms, om du inte bor i någon av kommunerna med lägre energiskatt (31,38 öre/kWh).
Varför får du en rabatt på 10,15 öre/kWh på den köpta elen? Och hur länge får du den rabatten?
Med Vattenfall Söder som nätägare och Nord Pool spotpris månadsmedel blev priset för köpt el 132,6 öre/kWh under augusti. Elöverföringen kostar 34 öre/kWh hos Vattenfall Söder, ett pris som skiljer mellan olika nätägare.
I priset för såld el har du angett ett påslag på 40 öre/kWh. Det är inget du kan räkna med långsiktigt. En del elhandlare betalar mer än marknadspriset för el (vilket i sig är en förlustaffär för elhandlaren), i syfte att locka till sig kunder (som i slutändan kan ge en vinst för elhandlaren). De flesta elhandlare betalar inte mer än marknadspriset som är Nord Pool spotpris, med ett litet avdrag. När det gäller skattereduktionen vet vi inte hur länge den kommer att finnas kvar. Åtminstone till nästa val kan vi väl anta, men vad som händer efter nästa val beror på vilken regering det blir. Även utan regeringsskifte kommer man så småningom att tycka att det blir en för stor kostnad i statens budget och då kommer skattereduktionen att minskas eller tas bort.
Priserna för elcertifikat har rasat i år och är de lägsta sedan elcertifikatsystemet infördes. Värdet för elcertifikat är på väg mot noll inom ett par-tre år om vindkraftens utbyggnadsplaner gör att målen i elcertifikatsystemet nås mycket tidigare än planerat. Värdet av ursprungsgarantier är ungefär 1 öre/kWh. Eftersom man som privatperson har få EC och UG med lågt värde blir det med tanke på administrativa kostnader en förlustaffär för en köpare, men någon kanske tar det på goodwill-kontot.
Kortsiktigt kan det under vissa villkor vara mera lönsamt att sälja elen än att använda den själv, men mera långsiktigt kommer egenanvänd el att ha ett högre värde.
Se dessa inlägg där jag tittat på hur värdet av köpt och såld el varierat över tid:
Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018
Utveckling av värde av såld solel 2011-2018IKEA lanserar sin försäljning igår tisdag (17 september) enligt gårdagens artikel “Nu börjar Ikea sälja solceller” i Ny Teknik. Till en början i Skåne, Göteborgsområdet och Stockholm.
Försäljningen kommer att ske online, inte i IKEA:s varuhus. Besiktning på plats och installation kommer att skötas av Svea Solar. IKEA:s bidrag blir marknadsföringen och enligt Ny Tekniks artikel “Ikea står som garant för att affären har en långsiktighet”.
På IKEA:s hemsida kan man få en offert. Offertmallen är från hemsidan för Svea Solar.
Man kan undra vilken skillnad det blir jämfört med att köpa direkt från Svea Solar?
En juristfråga hur man ska tolka avtalstexten… Min känsla är att om man tolkar texten ordagrant är havererad växelriktare en omständighet som “XXX inte kan påverka”. Men ger förstås inget bra intryck att man dröjer så länge att åtgärda ett garantifel. Det är troligt att ditt elbolag, som du köpt anläggningen ifrån, anlitar en underleverantör. Med flera parter inblandade ökar väl risken för förseningar om man saknar bra rutiner för hantering av garantiärenden.
På Konsumentverkets sida “Fel på varan som kunden köpt” specificerar man inte vad som är “skälig tid” för åtgärd. Se även Lawline:s “Hur lång tid har säljaren på sig att reparera en vara vid konsumentköp?“. Finns även andra webbsidor som behandlar frågan om man Googlar.
På IKEA:s hemsida står bara “Efter sommaren“. Solstråle fyndigt nanmn på deras solcellspaneler.
Knepig fråga för den som drabbas. Rent juridiskt hänger det på vad som står i det avtal om leveransen av solcellsanläggningen du gjort med din leverantör. Jag tror att det är ovanligt, om det ens förekommer, att en leverantör i avtal till privatpersoner lovar att ersätta förlorad produktion vid ett garantifel. Vore intressant att veta om andra haft liknande erfarenheter som du.
Det är intressant frågeställning. Var med i ett projekt i GlashusEtt Hammarby Sjöstad 2001-2006 där vi testade solceller, elektrolysör för vätgasframställning, vätgaslaring (trycksatt och metallhydrid) och bränslecell för användning av vätgas. Var även med i ett projekt NCC hade 2003 som hette Concept House. Man hade tanken att bygga en konferensanläggning självförsörjande på energi. Där dimensionerade vi ett energisystem med solceller, vindkraft, batterilager, trycksatt vätgaslager för säsongslagring och bränslecell. De tyckte dock att det blev för dyrt, så det blev inget då. Sedan dess har priserna sjunkit drastiskt på flera av komponenterna så idéerna är aktuella igen.
En hake med vätgassystem är den låga elverkningsgraden. Storskalig elektrolys ca 70-80% verkningsgrad, kompression av vätgas till högt tryck (ca 80-95%, beror på tryck), bränslecell ca 50-60% verkningsgrad i genomsnitt (beror på uttagen effekt). Verkningsgraden från el till el blir därmed i bästa fall ca 30-40%. Elen från en bränslecell blir därmed ca 2,5-3 gånger dyrare än den sol- eller vindel man utgår från, bara på grund av den låga elverkningsgraden. Räknar man dessutom med kostnader för investering och underhåll för elektrolysör, vätgaslager och bränsleceller blir skillnaden än större. För att få någon ekonomi i det hela måste man ta tillvara en stor del av de ca 60-70% som blir värme i processerna. Tester och forskning pågår….
Det finns monteringssystem så att man kan luta upp solcellsmodulerna från takets lutning, se exempelvis Adjustable Tilt Solar Racking System. Om man gör det på ett nordvänt tak är min tanke att det troligen bara blir möjligt att ha en rad med moduler eftersom de upplutade modulerna kommer att skugga resten av taket. Vindlasten kan vara en fråga, här är det bäst att du pratar med en leverantör som kan titta på ditt tak och ge förslag på lösning.
Fick 2015 värden för andel diffus solinstrålning vid 12 svenska SMHI-stationer. Andelen diffus solinstrålning av den globala solinstrålningen var i medel mellan 43% och 57% under åren 1999-2007 för dessa 12 mätstationer. I runda slängar kan man därför säga att hälften av den globala strålningen i Sverige är diffus solinstrålning. Se inlägget Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?
Sträckan påverkar dimensionen på de AC-kablar som behövs. Även om kostnaden ökar bör det rimligen en rätt liten inverkan på totalpriset, jag har dock inte någon detaljerad koll på kabelpriser. Du kan även jämföra vad priset skulle vara att använda DC-kabel fram till fritidshuset om du skulle sätta växelriktaren i huset. I stora anläggningar kan det blir mycket kablar. 1 MW-parken utanför Västerås användes 5 mil DC-kablar.
Om du har en solcellsanläggning måste nätägaren mäta det överskott som matas in till nätet per timme och då sätter nätägaren vanligen dit en elmätare som även mäter din köpta el per timme. Du bör alltså ha timmätning av både såld solel och köpt el. Vilken debitering du har för köpt el beror på vilken typ av abonnemang du har med elhandlaren, kan vara timme, månad eller år. Hur det är för den sålda elen beror också på ditt avtal med köparen av din solel. Vi får ett fast pris per kWh som är lika över hela året för vår sålda solel.
Fast det spelar ingen roll när det gäller egenanvändningen. Elmätaren har olika räkneverk för köpt el och såld el och de kan bara räkna upp värdena. Dessa båda värden läser nätägaren av med ett visst tidsintervall och redovisar dessa värden var för sig. Tidsintervallet mellan avläsningarna påverkar därmed inte egenanvändningen, så länge vi inte har nettodebitering. Om vi hade haft nettodebitering hade tidsintervallet mellan avläsningarna påverkat vilket egenanvändning som redovisats.
Däremot spelar det roll för egenanvändningen hur elmätaren summerar över de tre faserna. Se inläggen Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I och Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II. Men det är inget du kan påverka, det är upp till nätägaren vilken typ av elmätning man gör.
Det är rätt enkelt. Du kan se det som två olika anläggningar, som ansluts till varsin maxeffektföljare (MPPT) i växelriktaren och därmed är oberoende av varandra. Du beräknar först solelproduktionen för vardera anläggning och sedan summerar det hela för att få den totala produktionen.
PVGIS är ett lättanvänt program. Använd “PVGIS-ERA5” som “Solar radiation database”, ger bäst värden åtminstone i Mälardalen om man i övrigt använder standardparametern 14% för system losses. Där kan man få produktionsvärden för timme (för valda år), månad och år. Om du använder timvärdena kommer du att se vilken den högsta effekten blir under en timme, med de valda årens solinstrålning.
