Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Intressant fråga. När jag frågade vårt dåvarande försäkringsbolag för några år sedan eller så hade de svårt att förstå vad solceller var för något, men slutsatsen blev väl då att den ingick i den vanliga hemförsäkringen.
Gissar att det knappast är någon småhusägare som har separat försäkring för sin solcellsanläggning. Frågan är också om det är lönt? Modulerna har en effektgaranti på 25 år. Det skulle vara om modulerna blir stulna då, hur stor nu den risken är…
Växelriktaren får man kanske byta en gång under livslängden, men vilken nytta skulle en försäkring göra? Om man får inbrott i huset är sannolikt inte växelriktaren det första man tar.
När en givarbox och några givare gick sönder på grund av åska i forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås ingick en sådan skada inte i leverantörens produktgaranti. Men det är väl få småhusägare som har sådan loggningsutrustning.
Skrev ett blogginlägg om detta: Om vi skulle välja energisystem till vårt hus idag.
All solel som produceras används någonstans, endera hos producenten eller också går den in på nätet till grannarna. Denna elproduktion ersätter då annan elproduktion. Vilken elproduktion som ersätts är inte en helt trivial fråga. Ofta för man ett marginalresonemang och säger att det är el som framställs med fossila bränslen ersätts. Detta med tanke på att svenska elnätet är sammanknutet med länder i Sveriges närhet som kan ha hög andel fossilbränslebaserad elproduktion. Om solel bara skulle ersätta el från svensk elmix skulle reduktionen av CO2-utsläppen vid solelproduktionen bli betydligt mindre.
Man måste också ta hänsyn till vilka CO2-utsläpp som tillverkningen av solcellsmodulerna och övriga komponenter ger. Då en mycket hög andel av världens solcellsmoduler produceras i Asien (86% år 2013), Kina framför allt, får man CO2-utsläpp där. Det finns en hel del artiklar publicerade om LCA (Life Cycle Analysis) för solcellsmoduler. Om man hittar sådana artiklar måste man kolla hur färska de är. Under senare år har tjockleken på använda kiselskivor (wafers) minskat och då minskar även energiåtgången och därmed CO2-utsläppen vid produktionen.
Båda fysiska och juridiska personer kan få skattereduktion, så ur den synvinkeln bör en kommun kunna få skattereduktion.
För att få skattereduktionen måste man ha betala en skatt, som därmed kan reduceras. Har inte full koll på vilka skatter en kommun betalar.
Det finns en begränsning på högst så mycket el man använder eller 30 000 kWh/år per person och anslutningspunkt. För en kommun skulle högst 30 000 kWh/år gälla eftersom kommunen är endast en juridisk person, vilket gör att skatteavdraget begränsas till 30 000 kWh * 0,6 kr/kWh = 18 000 kr/år.
Läs mer på Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och inlägget Regeringens budget – Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Frågan är hur många som blivit nettoproducenter? Skulle tro att det är väldigt få. Det vore dels intressant att veta antalet nettoproducenter, dels vilka erfarenheter de har av det.
Blir man nettoproducent har nätbolaget rätt att ta ut en avgift för inmatningsabonnemanget enligt ellagen, men det är inget tvång. Kan tänka mig att olika nätbolag agerar olika om nettot är litet och så länge det rör ett litet fåtal solelproducenter.
@TM
Vilka har 10 kW växelriktare med 3 MPPT:er? Ovanligt, de allra flesta växelriktare med denna effekt har bara 2 MPPT:er.För övrigt intressant exempel där det vore bra för köparen att se beräkningar av solelproduktion (inte helt trivialt med tanke på skuggningen) och jämförelse av kostnader för olika alternativ. Utan dessa fakta har köparen ingen möjlighet att göra en jämförelse av för- och nackdelar för de olika alternativen.
Som svar på Gretas fråga. Man kan som privatperson inte göra rapporteringen för elcertifikat själv till Energimyndigheten utan det behövs en mellanhand såvitt jag vet. Men det behöver inte vara nätägare, det kan också vara någon konsult.
Det är ur elproduktionssynvinkel inte optimalt att lägga sträng 1 och 2 på samma MPPT. Svårt att beräkna förlusten, som i första hand bestäms av skuggningen, då behövs en mera detaljerad studie för att göra en sådan beräkning.
Produktionsförlusten ska ställas mot kostnaden för en extra växelriktare inklusive den extra installationskostnaden. Det är inte självklart att det lönar sig med en extra växelriktare.
Det normala värdet av såld el är Nord Pool spotpris. Månadsmedelpris under 2015 har varit 14,1 öre/kWh (juni) – 28,5 öre/kWh (januari). Timpriserna mitt på dagen, då solelen produceras, brukar vara något högre under sommaren.
Utöver detta tillkommer värdet för elcertifikat, där snittpriset motsvarat 17,9 öre/kWh under senaste året enligt prisstatistiken på Cesar.
Dessutom tillkommer värdet av ursprungsgarantier. För ursprungsgarantier finns ingen öppen marknadsstatistik för Sverige vad jag vet. Värdet kan vara mindre än 1 öre/kWh.
Jämförde du kostnaderna för ditt takintegrerade system med ett som skulle ha monterats ovanpå taket?
Man kan göra ett teoretisk överslag. Låt säga att produktionen är 1 000 kWh/kW och år utan degradering.
Med högst 13% linjär degradering efter 30 år har solelproduktionen totalt under de 30 åren blivit minst 27 985 kWh/kW.
Om man jämför det med högst 20% degradering efter 25 år (den normala garantin) och att även den är linjär och att degraderingen fortsätter med samma hastighet till 30 år så har man producerat minst 26 280 kWh/kW.
Det skiljer alltså teoretiskt max 1 705 kWh/kW efter 30 år, 6,5%, till fördel för modulerna med 30 års garanti. OM modulerna med 25 års garanti även fungerar efter 30 år, vilket de troligen gör. Detta är dock högst teoretiskt. De få svenska studier som gjorts har pekat på att degraderingen i svenskt klimat i genomsnitt varit betydligt lägre för de testade modulerna än garantin. Notera dock att de testade modulerna tillverkades i början av 1980-talet. Ingen vet med säkerhet hur moduler tillverkade idag står sig jämfört med de som tillverkades för ca 25 år sedan.
Om degraderingen skulle vara låt säga hälften så stor som garantin säger då skulle skillnaden i solelproduktion bli 852 kWh/kW, eller 3,0%.
Om modulerna med 30 års garanti skulle hålla x år längre än de 25 års garanti blir det förstås raskt en betydligt större fördel för dessa moduler.
I ditt fall kostar systemet enligt dina uppgifter 22-30% mer med modulerna som har 30 års garanti. Under de 30 första åren kommer de sannolikt inte att ge så mycket högre solelproduktion enligt överslagen ovan, OM solcellsmodulerna med 25 års garanti håller i 30 år. Hur det ser ut efter 35 eller 40 år står skrivet stjärnorna…
Byggnadsintegrerade solceller är väl oftast vanliga kiselbaserade solcellsmoduler som är infällda i taket. Om man använder moduler som inte är standard blir modulerna säkert dyrare.
Det är viktigt att ha bra ventilation runt modulerna eftersom verkningsgraden för solcellerna sjunker med ökande temperatur. För kiselbaserade solceller minskar verkningsgraden med 0,45% per grad temperaturökning. Har man moduler infällda i taket får man nog räkna med en högre solcelltemperatur.
Solcellsmoduler infällda i taket kan bli dyrare än moduler man monterar ovanpå taket, om det är så att man behöver någon slags tätning, exempelvis plåt, runt om modulerna. Vi har infällda solfångare, 10 m2, som installerades 2006 när vi lät bygga huset. Plåtarna runt om solfångarna kostade säkert mer än det betongtegel vi sparade in, betongtegel är inte så dyrt per m2…Hörde även talas om en mer sentida infälld solcellsinstallation på småhustak som blev dyrare än om den varit utanpåliggande. Det bästa är väl att fråga ett par olika installatörer för att höra vilken aktuell erfarenhet de har av kostnaderna.
Kul att du intresserar dig för solenergi. Här några korta reflektioner.
1. Vi har visserligen väldigt mycket solenergi som strålar in mot Sveriges yta, men eftersom vi har en vinter med lite solinstrålning är det inte praktiskt och ekonomiskt möjligt att tro att vi skulle klara Sveriges elanvändning enbart med solenergi. I Sverige svarar mars-oktober för 93-98% av solinstrålningen under året vid de mätstationer SMHI har på olika platser i landet.
2. Vi är bara i början av solenergins era. 2014 svarade solel för 1% av världens elproduktion. Nästan hälften av världens solceller har installerats under 2012-2014, vilket visar att tillväxten är mycket stark för solceller.
Vi får inte glömma solvärme, men jag har ingen lättillgänglig statistik för solvärme.3. Ser man enbart till produktionskostnaden per kWh är fossila bränslen fortfarande billigare att producera. Men de fossila bränslena har externa kostnader i form av påverkan på miljö och människors hälsa som man egentligen borde ta med. Kostnadsutveckling för el från sol och vind är snabbare än från fossila bränslen så inom ett antal år kommer de att bli billigare att producera än de fossila bränslena.
Man får också tänka på att de fossila bränslena är en ändlig resurs, medan tillgången på solenergi i praktiken är obegränsad och som kommer att finnas kvar så länge det finns liv på jorden. Det är därför nödvändigt att vi på sikt går över till enbart förnyelsebara energikällor. Och varför vänta till i morgon med något som vi kan påbörja idag?4. I framtiden kommer det att vara självklart när man bygger nya hus att man även integrerar solenergi i form av solceller och/eller solfångare redan från början, även i Sverige. En fördel med att sätta solceller på byggnader är att man inte exploaterar någon ny mark och att elen används där den produceras vilket gör att man inte får några överföringsförluster i elnätet.
Jag brukar ta som exempel att vi har 400 km2 tak- och fasadytor som tar emot minst 70% av maximal solinstrålning under året. Om vi skulle sätta solceller på 25% av den ytan (inte realistiskt att använda 100% av ytorna) skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år och det skulle motsvara ca 10% av Sveriges slutliga elanvändning.5. I områden med hög solinstrålning och höga elpriser samt, minst lika viktigt, där man har en energipolitik som stödjer användningen av solenergi.
Chile är idag det mest lönsamma landet för stora solcellsanläggningar på mark. Där är produktionskostnaden för solel konkurrenskraftig med annan elproduktion även utan stöd. Läs mer i Photovoltaic Grid Parity Monitor. I rapporterna finns figurer som visar var man nått ”grid parity” för olika storlekar på solcellssystem.
Kina, Japan och USA har under 2013 och 2014 varit de länder i världen som installerat mest solceller. Totalt är Tyskland fortfarande i topp tack vare att man tidigt införde ett kraftfullt stödsystem för solcellsinstallationer, men Kina kommer att gå om Tyskland inom något år.I runda slängar får du teoretiskt 1000 kWh/kW och år på ett tak med 27 graders lutning i Stockholm om det är rakt mot söder och utan skuggning. Om taket istället är rakt mot väster eller öster får du i runda tal 800 kWh/kW och år.
Du måste använda en växelriktare med två MPPT (Maximum Power Point Tracker) om du har system med två olika väderstreck, alternativt ha “power optimizers” på varje modul (högre investeringskostnad och som inte gör någon direkt energinytta på ett oskuggat tak).
Ett lättanvänt gratisverktyg för att beräkna årsutbytet är PVGIS som kan användas för överslagsberäkningar. Under Länkar – Beräkningsprogram finns tips om flera andra program. PVSYST är sannolikt det mest använda, men det är ett program man får betala för.
Det finns också dimensioneringsverktyg för solcellssystem på de flesta växelriktarleverantörers hemsidor. Exempelvis SMA:s Sunny Design, där du får hjälp att hitta lämplig växelriktare.
Se Elisabet Kjellsons rapport “Potentialstudie för byggnadsintegrerade solceller i Sverige. Rapport 2. Analys av instrålningsnivåer på byggnadsytor“. Jag brukar använda mig av att 400 km2 tak och fasader tar emot minst 70% av optimal solinstrålning. Sätter vi solceller på 25% av dessa ytor skulle vi kunna producera mer än 10 TWh solel per år och det skulle kunna ge ca 10% av Sveriges slutliga elanvändning.
Det finns ingen officiell statistik över storleksfördelning för Sveriges alla solcellsanläggningar. Man kan göra statistik för dem som beviljats investeringsstöd, då får man en hygglig uppfattning om fördelning, men den täcker inte in de anläggningar som inte fått något investeringsstöd. Energimyndigheten har börjat en statistikinsamling från och med i år som ska baseras på uppgifter från nätägarna, så i slutet av året får vi förhoppningsvis statistik för 2014.
