Forumsvar skapade
-
Inlägg
-
Svensk Solenergi har årsmöte 6 april 2016.
En solcellsmoduls märkeffekt avser likström (DC) och gäller vid “Standard Test Conditions” (STC), vilket motsvarar solinstrålning på 1000 W/m2 vinkelrätt mot modulen, solcelltemperatur 25°C och ett spektrum vid “air mass” 1,5. I praktiken är det sällan eller aldrig dessa förhållanden uppstår vid drift.
Solcelltemperaturen är vanligen högre än 25°C vid full solinstrålning.
Modulernas verkningsgrad minskar med ökande temperatur. Ett normalt värde för kiselbaserade moduler är att effekten minskar med 0,45%/°C. En solig sommardag blir celltemperaturen betydligt högre än 25°C och därmed kan man under en sommardag inte få lika hög effekt som märkeffekten.Teoretiskt kan man få en högre effekt än märkeffekten från en solcellsmodul. Dels om man har hög solinstrålning vid låg temperatur, i kombination med hög reflektion från en snötäckt omgivning. Ett annat fall är att i korta stunder kan solinstrålning bli högre på grund av reflektion i skarpa molnkanter när det i övrigt är klart väder.
Återanvänder en text från 2013-03-24:
Det är välkänt att när solinstrålningen reflekteras i molnkanter kan man kortvarigt få (betydligt) mer än 1000 W/m2 i instrålning som normalt är maximum mot en horisontell yta på jordens yta vid havsnivå. Jag vet inte vad ”världsrekordet” är men i Recife, Brasilien , uppmätte man 1477 W/m2 mot en horisontell yta 2008! I en annan artikel anges över 1800 W/m2 på hög höjd.Man bör komma ihåg att en effekt man vanligen läser av är efter växelriktaren, det vill säga då man har växelström (AC) och då man förlorat en del av energin i omvandlingsförluster i växelriktaren och som förluster i kablarna.
Intersolar 2016 hålls 21-24 juni i Müchen tillsammans med EU PVSEC som hålls 20-24 juni.
EU PVSEC 2016 hålls i München den 20-24 juni. Går i år tillsammans med Intersolar som hålls 21-24 juni.
Då förstår jag hur du räknat! Du verkar ha en mycket lägre rörlig kostnad för elöverföring än vad vi har hos Vattenfall. Vi har efter nyår 29 öre/kWh, du verkar ha ca 17 öre/kWh när jag gör en uppskattning med dina siffror.
Ska man göra en lönsamhetsberäkning blir det mera komplicerat. Då brukar man även ta med kostnader för investering, eventuellt bygglov (behövs i vissa kommuner), drift (snitt över livslängden, de flesta år 0 för solceller på en privat villa men eventuellt kan ett byte av växelriktare behövas någon gång) och kapital (ränta). Dessa kostnader fördelas över antal producerade kWh under livslängden och då behöver man därför även göra antaganden om livslängd, framtida produktion och degradering av produktionen under livslängden. Med andra ord är lönsamhet ett inte helt trivialt ämne…
Vore intressant att veta lite mer om din siffra 55 öre/kWh. Jag förstår inte riktigt vad det är elpris du räknat ut.
– Är det något slags snittpris för din egenproducerade solel och din köpta vindel från OX2?
– Är det exklusive de fasta avgifterna?
– Hur stor är din egenanvändning av solelen?Vi har också OX2 vindel. Under januari var elhandelspriset 64,875 öre/kWh för vindelen, inklusive moms, energiskatt och elcertifikatavgift men exklusive den fasta avgiften (564 kr/år, vilket motsvarar 4,0 öre/kWh eftersom vi har 14 andelar à 1000 kWh), för elhandeln. Tillkommer elöverföring, där det hos vår nätägare Vattenfall kostade 29 öre/kWh i rörlig avgift, inklusive moms, under januari och en fast avgift på 3 675 kr/år. Det gör en rörlig andel på 93,875 öre/kWh för vindelen. Dessutom tillkommer en fast avgift på 4 239 kr/år och investeringen i vindandelarna, 5 000 kr per andel när vi köpte dem, som ger möjlighet att köpa 1 000 kWh/år.
Om man ska integrera dem i fasaden får man nog tänka på det utseendemässiga i första hand och tänka bort olikheter som olika alternativ ger i solelproduktion, som definitivt blir lägre än på ett tak.
Det har inte byggts några mängder med hus som har integrerade solceller i fasaden i Sverige, men det finns en del exempel. Googla på solceller och exempelvis Frodeparken (vid Uppsala järnvägsstation), Väla gård (Helsingborg), One Tonne Life (Stockholmstrakten) och Helsingborg arena. Prata med leverantörerna av dessa solcellsfasader om de verkar intressanta.
Kolla även in SUSPI:s sida BIPV products och PV database.
Har aldrig hört talas om något liknande förslag eller om “matta” solceller.
Skrev en kommentar här i bloggen i december 2013 som tål att upprepas.
Solcellsmodulerna har en antireflexbehandling som gör att man minskar mängden solljus som reflekteras bort från modulen och därmed ökar solelproduktion. Hittade ett dokument där SolarWorld anger i medel 4% reflektans enligt ISO 9050, vilket är i samma nivå som färsk asfalt.
I stort sett allt i vår omgivning reflekterar mer. Exempelvis ligger färsk snö högt, 80-90% i albedo.
Kan tilläggas att i samband med utvärderingsarbetet i MW-parken fick jag ifjol höra att Hässlö flygplats undrat om reflexer från solcellsparkens 3 500 moduler skulle kunna störa flygplan som flyger över solcellsparken. Det gjordes en mätning vid solcellsparken och slutsatsen var att det inte var något problem för flyget.
Slutsats: Stå på dig, det är ett obefogat krav från bygglovsarkitekten.
Det är enkelt gjort i PVSYST att kolla temperaturkoefficientens inverkan. Man testar helt enkelt vilket årsutbyte man får med de två valda modulerna. Kan testa det vid tillfälle.
Eftersom solcellerna även i Sverige rimligen producerar den mesta av sin energi när celltemperaturen är över 25C, som är den temperatur vid vilken märkeffekten definieras, är det förmånligt med en låg temperaturkoefficient.
Den 3 januari var en solig dag med flera minusgrader (-5 på morgonen, -9 på eftermiddagen), men solcelltemperaturen blev drygt +7 grader hemma hos oss.
Jag tänker mig att solelen används av olika laster. I första hand i huset. I andra hand av elnätet, som är en nästan oändlig last jämfört med de laster som finns hemmavid. När man matar in överskottsel till nätet leder det till att spänningen höjs något på den/de faser inmatningen görs. Det finns en svensk standard som talar om hur stor spänningshöjning som tillåts innan växelriktaren ska sluta leverera el till nätet. Distributionstransformatorer som sitter på lågspänningsnätet har vanligen ingen automatisk möjlighet att koppla in eller ur lindningar i transformatorn för att justera nätspänningen.
Om det inte finns tillräckligt mycket laster för solelen inom ett transformatorområde, i vårt fall bara sådär ett 20-tal småhus, går elen till överliggande nät. Vet inte vad det är för spänning på det nätet i vårt fall.
30 W är extremt lite för 1 kW solceller en solig dag.
Om man har 1 kW solceller mot SO bör de kunna producera närmare 1 kWh en solig decemberdag. Igår gjorde vi 4,1 kWh = 0,86 kWh/kW med 30 graders taklutning rakt mot söder.
Men det måste finnas en last som kan ta emot effekten. Är man nätansluten är det inget problem, nätet är en oändlig last. Om det är ett system som inte är nätanslutet och det inte finns någon elanvändning igång är det batteriladdningen som är lasten. Har dock ingen erfarenhet av icke nätanslutna system så jag har svårt att säga vad som är fel, för det känns inte rätt att bara få ut 30 W om batterierna inte är fulladdade…
Batterier har en självurladdning även om de inte används.
Med vertikal montering istället för 30 graders lutning skulle solelproduktionen teoretiskt bli i genomsnitt 39% högre under december i Norrtälje enligt PVGIS. Optimal lutning för december verkar vara runt 75 grader, då ökar produktion med 43% jämfört med 30 graders lutning. I praktiken kan skillnaden bli större eftersom programmet räknar med snöfria moduler. Med vertikal montering slipper man snötäckning som kan bli ett problem vintertid om man har 30 graders lutning. Under vintermånaderna kan det bli stora skillnader i solelproduktion mellan olika år beroende på hur mulet det är. November ifjol är ett exempel på en ovanligt solfattig månad.
Med vertikal montering blir årsproduktionen teoretiskt 23% lägre men eftersom det är ett stort överskott på sommaren som inte kan matas in till något elnät spelar det mindre roll i detta fall. Med 75 graders lutning förlorar man teoretiskt 11% av årsproduktionen.
Ett alternativ för att öka solelproduktionen är att montera flera moduler.
Skrev ett inlägg för Svenska Solemässans gästkrönika: “Hur gör man en investeringskalkyl för solceller?”
Svenska Solelmässan hålls nästa onsdag. Ska tillsammans med Johan Öhnell delta i “regeldjungeln”.
Mikroproducent är inget entydigt ord. Det betyder olika saker i olika sammanhang. Inte ens stavningen är entydig…, såg just stavningen microproducent på en nätägares hemsida.
Skattereduktion för överskottsel som matas in till nätet kan man få som mest för så många kWh el man köper, men max 30 000 kWh, om man har högst 100 A säkring i anslutningspunkten. Om du har 160 A i anslutningspunkten kan du alltså inte få någon skattereduktion.
Enligt ellagen 4 Kap. §10 får nätbolaget inte ta betalt för inmatningsabonnemang eller eventuellt elmätarbyte när man installerar en solcellsanläggning om man är nettokonsument per kalenderår, har högst 63 A säkringsabonnemang och den inmatade effekten är högst 43,5 kW. I ellagen använder man inte mikroproducent utan kallar det “mindre produktionsanläggning”.
Om du skulle ha 100 A säkring i anslutningspunkten kan du alltså få skattereduktion men också bli tvungen att betala för ett elmätarbyte och inmatningsabonnemang, vars pris varierar mellan olika nätägare. Hos Mälarenergi kostar ett inmatningsabonnemang 1 620 kr/år, exklusive moms.
Småskalig elproduktion är ett annat begrepp som förekommer och då menar man vanligen anläggningar med effekt på mindre än 1 500 kW. I IVA:s rapport “Skatter och subventioner vid elproduktion – En specialstudie“ som kom i oktober i år har man snurrat till det ytterligare genom att småskalig elproduktion betyder olika saker för olika kraftslag…
