- Detta ämne har 3 svar, 2 deltagare, och uppdaterades senast för 2 år, 5 månader sedan av
.
-
Inlägg
-
Jag ska byta fasad på ett tvåfamiljshus och vill integrera solceller i fasaden om det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Den nya fasaden kommer vara av svart/mörk fibercement, så estetiskt kommer det fungera med svarta solceller.
Det finns tillverkare som kombinerar fasadsystemen med solceller, ett av de som verkar kommit en bra bit på väg är Ruukki, ett annat exempel är StoVentec ARTline. Inga av dessa företag arbetar med fibercement fasader. De två leverantörerna av fibercementskivor som jag varit i kontakt med Ivarssons och Cembrit har inte produkter med integrerade solceller eller har exempel på installationer av integrerade solceller i fasader.
Först och främst undrar jag om det är kan anses vara ekonomiskt försvarbart att placera solceller på delar av fasaden, verkningsgraden blir sämre än tak, å andra sidan står solen lågt på vintern (bor i sydvästra Sverige, fasader åt SV & SO) och det är ingen risk att snön, löv etc. täcker solcellerna. Om man bara tittar på kostnaden per kvadratmeter kostar fibercement ca 400 kr per m2 och t.ex. ”Stion CIGS 155 W – tunnfilmspanel” kostar ca 1130 kr per m2. Tar man med stöd för solcells installation blir kostnaden än mer rimlig.
Dock är verkningsgraden för tunnfilmsolceller är lägre än för kisel vilket ger en högre kostnad. I ett inlägg från 2013 skriver Bengt att “Ovanstående faktorer ger alla fördel för kiselbaserade moduler. Det tar därmed längre tid att installera en solcellsanläggning med CIGS-moduler = högre installationskostnad. Det krävs även mera montagematerial …. Det gör i sin tur att CIGS-modulerna måste vara signifikant billigare i inköp för att kunna konkurrera prismässigt med kiselbaserade moduler när det gäller investeringskostnad för en färdig anläggning. Eftersom så inte är fallet blir produktionskostnaden per kWh lägst för kiselbaserade moduler i dagsläget.” (https://bengtsvillablogg.info/2013/10/12/smart-grid-gotland-solcellsanlaggningarna-ar-i-drift/). Hur har detta förändrats de senaste åren? Hur mycket bättre är tunnfilmssolceller på att ta tillvara diffus solinstrålning jämfört med kiselsolceller?
Det är många parametrar att ta hänsyn till, som tex miljöaspekter – om produkten är RoHS godkänd finns det ändå anledning att välja bort tunnfilms solceller?
Slutligen gäller det konstruktion av integrerade solceller i fasad av fibercement. Som jag förstår är det enda alternativet, ur estetiskt perspektiv, tunnfilmssolceller utan ram, beroende på tjockleken på panelerna och att de är enfärgade. Som nämnt ovan har inte de tillverkare av fibercementskivor som jag varit i kontakt med erfarenhet av eller exempel på hur man integrerar solceller i deras fasader.
Även företag som Solelgrossisten saknar, enligt samtal med säljare, exempel på hur man integrerar solceller i fasader på privat fastighet. Vad är det som är viktigt att ta hänsyn till konstruktionsmässigt? Hur stor bör luftspalten vara för att det inte ska bi för varmt? Hur kan man få fasaden att bli slät? Finns det företag som arbetar med att vid renovering av fasader integrera solceller? Eller goda exempel på privatpersoner som gjort detta?Om man ska integrera dem i fasaden får man nog tänka på det utseendemässiga i första hand och tänka bort olikheter som olika alternativ ger i solelproduktion, som definitivt blir lägre än på ett tak.
Det har inte byggts några mängder med hus som har integrerade solceller i fasaden i Sverige, men det finns en del exempel. Googla på solceller och exempelvis Frodeparken (vid Uppsala järnvägsstation), Väla gård (Helsingborg), One Tonne Life (Stockholmstrakten) och Helsingborg arena. Prata med leverantörerna av dessa solcellsfasader om de verkar intressanta.
Kolla även in SUSPI:s sida BIPV products och PV database.
Hej,
För 5 år sedan skrev jag meddelande ovan och är nu nyfiken på hur utvecklingen av fasadsystem för solceller inriktade mot privatpersoner har sett ut. Är jag fortfarande för tidigt ute?
Jag läste du ingår i “Svensk spegelgrupp för BIPV” (https://solartestbed.se/svensk-spegelgrupp-for-ett-internationellt-samverkansprojekt-kring-byggnadsintegrerad-solel-bipv/) och nyfiken på hur långt utvecklingen har kommit både tekniskt, men även när det gäller ekonomi och hållbarhetsfrågor.
En omfattande fråga som det inte går att de ett enkelt svar på. Marknaden för byggnadsintegrerade solceller (BIPV) är fortfarande mycket mindre än för utanpåliggande solceller, men det har kommit många fler produkter under senare år. Det finns flera färger att välja på. Exempelvis har Solaxess från Schweiz tagit fram färgen “Falu red” (faluröd) med sikte på bland annat den svenska marknaden.
På SUPSI:s sida för BIPV finns en databas med exempel på produkter. Det enda företag som tillverkar solceller i Sverige är Midsummer, de har BIPV-produkter för tak. Flera andra svenska företag kan erbjuda BIPV, huvudsakligen för tak.
Svårt att säga något generellt om ekonomin eftersom det beror så mycket på vilken produkt man väljer och hur man räknar. Om man exempelvis ändå ska ersätta ett gammalt tak och väljer BIPV kan man spara in på underliggande takmaterial, vilket man får ta hänsyn till i kalkylen. Om man på en kommersiell byggnad har tänkt sig ett lite mer exklusivt fasadmaterial än enklast möjliga kan det vara möjligt för BIPV att konkurrera prismässigt.
- Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.