Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Växtbild

Första överföringen av ursprungsgarantier

Publicerat av

Vi har till dags dato fått två (2) ursprungsgarantier och två (2) elcertifikat bokförda på våra Cesarkonton för ursprungsgarantier respektive elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Vi får ett certifikat för varje MWh vi matar in på nätet. I vårt avtal med Telge Energi som köper vår överskottsel för 1,50 kr/kWh ingår att de tar hand om ursprungsgarantier och elcertifikat. Jag gjorde igår den första överföringen av ursprungsgarantier. Cesar-kontot för ursprungsgarantier fungerar som ett bankkonto. Man talar om till vilken man vill överföra ursprungsgarantierna och hur många man vill överföra, inga konstigheter alltså.

Dock är det bökigt att man måste ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontona för ursprungsgarantier och elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva besöka en annan bank personligen för att skaffa och förnya e-legitimationen.

När jag skulle göra en överföring från Cesar-kontot för elcertifikat i kväll stötte jag på patrull. Det var mera klickande för att komma fram till genomförandet av transaktionen än för ursprungsgarantier. Där fastnade jag på att man måste ange ett pris. Utelämnat pris eller 0 kr godkändes inte: ”Angivet pris är inte korrekt”. Jo, det var det skulle jag ha velat svara, men den möjligheten fanns inte.

Det är få solcellsanläggningar som ansökt godkännande för elcertifikat. Jag tycker att alla borde göra det! Så småningom skulle väl någon då inse att elcertifikatsystemet inte är lämpat eller anpassat för små elproducenter och att en förbättring behöver komma till stånd. Symptomatiskt är att formulären för ansökande om godkännande för elcertifikat ligger under “Företag” hos Energimyndigheten…

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Ny Teknik efterlyser producenter av egen el

Publicerat av

Ny Teknik publicerade idag en efterlysning av producenter av egen el. Jag anmälde vår solcellsanläggning. Var med du också!

Resultatet visas på en karta. Kul!

SolEl-programmet har sedan tidigare en karta över svenska solcellsanläggningar. Det står i texten att den visar samtliga svenska nätanslutna solcellsanläggningar, men det stämmer inte längre. Många av de mindre solcellsanläggningar som byggts under senare år finns inte med.

Gullklöver. Gäddeholm 7 oktober 2012.

Gullklöver. Gäddeholm 7 oktober 2012.

 

 

London tur och otur

Publicerat av

Ibland är tingen emot en. Som nu. Skulle denna vecka på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Golden, Colorado, USA. Mötet var tisdag-onsdag, följt av en teknisk tur på prestigefyllda National Renewables Lab (NREL) under drygt halva torsdagen. Igår var det tänkt resdag till Denver. Men, eländet började redan igår på Arlanda. Först sms:ade Johan Paradis Ärlebäck, Energibanken, att det flyg som han och Anne Andersson, SP, skulle ta från Göteborg kunde bli upp till tre timmar försenat. En stund senare stegade kaptenen för Arlandaflyget till London ut och berättade att vårt flyg skulle bli mer än tre timmar försenat på grund av dåligt väder i London. Det skulle innebära missat flyg till Denver från London. Urk…

Här gjorde dock kaptenen en möjlig missbedömning. Han flyttade fram ombordstigningen 45 minuter, för att vi skulle slippa sitta så länge och vänta i flygplanet. Definitiv tid för landning i London skulle nämligen fås först när alla satt i planet. När vi väl kommit ombord flyttades starttiden fram väsentligt. Vi skulle vara framme ca 15.30, men få vänta upp till en halvtimme luften i närheten av Heathrow innan vi skulle få landningstillstånd. I mitt still sinne trodde jag att det då fanns en chans att komma med Denverflyget, om det bara var lite försenat, eller att kanske hinna med något annat amerikaflyg. Satt långt fram i planet och sprang genom terminalen för att komma till det Connection Centre man skulle kontakta för att eventuellt boka om flyget. Noterade i förbifarten att det var en lååååååång kö, 150 meter eller så, jag ruschade förbi och fick onda aningar.

Strax innan vidarepassagen till gaten fick jag syn på Anne. Hon sade att gaten för Denverflyget var stängd och att det var för sent. Johan som suttit längre fram än Anne i deras plan hade mirakulöst nog hunnit med Denverflyget. Vi bröt oss in i kön till British Airways servicediskar. Köööööö. Efter en timme hade vi gjort 1/6 av kön framför oss. Snitthastigheten höll sig och vi var framme efter 5,5 h, med värkande ben. Då var det fortfarande så lång kö bakom oss att de flesta inte skulle hinna fram till 24.00 när Heathrow stängde. Man kan ju undra varför man bara hade fem av elva servicediskar öppna för “Economy”, alla hade behövts denna kväll. Nästa flyg med British Airways gick ett dygn senare än det vi missade. Jag bangade. Ville inte ägna fyra dygns väntande och resande med hemkomst ca 22 på fredagkväll för 1 dags möte och en dryg halv dags teknisk tur. Är alltför pressad på jobbet inför årsslutet. Det blev därför hemresa till Stockholm idag efter hotellövernattning. Anne kämpade vidare till USA och borde sitta på flyget nu.

På flyget läste jag två publikationer som den europeiska solcellsbranschorganisationen EPIA (European Photovoltaic Industry Association) har gett ut. I september i år släppte de Connecting the Sun. Den är obligatorisk läsning för den som vill hänga med i branschen. Hade även med mig Solar Generation 6 som EPIA och Greenpeace gav ut i februari 2011. Trots att den bara är 1,5 år gammal fanns det en del som kändes lite utgånget redan i den rapporten. Det är fascinerande hur snabbt det går i branschen. Ska man förkovra sig om marknadsutvecklingen gäller det att läsa det absolut senaste man kan hitta.

Pestskråp, Västmanlands största bestånd. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Pestskråp, Västmanlands största bestånd. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Statistikbrist för solceller i Sverige

Publicerat av

Många länder har bra koll på hur många solcellsanläggningar man har och vilken den installerade effekten är. I Sverige saknas lättillgänglig statistik över hur många solcellsanläggningar det finns, installerad effekt, hur mycket de producerar och hur mycket av den producerade solelen som matas in på nätet.

  • I Energimyndighetens skrift Energiläget presenteras årligen statistik över den svenska energiproduktionen och användning av energi, men där saknas solceller.
  • Energimyndigheten har statistik över investeringsstöd till solceller, när det gäller hur många som ansökt om, beviljats och fått utbetalt stöd. Men det har även byggts en del och kommer säkert att byggas allt fler anläggningar utan stöd, som inte kommer med i denna statistik.
  • SolEl-programmets lista över ”svenska nätanslutna solcellsanläggningar” var till en början tämligen komplett. Listan har ca 200 anläggningar, men eftersom 654 utbetalningar gjorts av investeringsstöd från maj 2005 till sista september 2012 finns nu många fler anläggningar än vad som finns i den listan.
  • Eftersom bara en bråkdel av solcellsanläggningarna ansöker om elcertifikat är det en oanvändbar källa för statistik över den svenska solcellsparken.

De som bäst vet hur många nätanslutna solcellsanläggningar som finns och vilken effekt de har borde vara nätägarna, eftersom man alltid måste göra en för- och färdiganmälan till dem. Men det är fler än 100 nätägare i Sverige så det är inte helt lätt att få en samlad information via dem. Någon borde dock göra sig besväret att samla in denna information, exempelvis Energimyndigheten, Svensk Energi (branschorganisationen för Sveriges elleverantörer) eller branschorganisationen Svensk Solenergi.

PS. Som av en händelse fanns rubriken “Ny Teknik kartlägger egen el” den 23 oktober, dagen efter mitt inlägg. Se även kartsida i Ny Teknik, inlagd 24 oktober.

Se också inlägg från 8 oktober: Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar.

PS 31/10. Svensk Energi är på väg att skicka ut en enkät om hur många små elproducenter det finns till sina medlemsföretag enligt artikeln “Egen el: Nu ska elföretagen ge besked” på Ny Tekniks webb 31/10. Utmärkt!

Benved, frukter på lönnlöv. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Benved, frukter på lönnlöv. Hässlö gård 21 oktober 2012.

Energiminister Anna-Karin Hatt behöver en solcellsräknare

Publicerat av

Den 23 september skrev IT- och energiminister Anna-Karin Hatt debattinlägget ”Slutreplik: Solels-politiken måste klara EU:s granskning” i Expressen. I artikeln säger hon att ”Sanningen är att det stöd regeringen sedan tidigare gett till solel blivit en succé. Mer än 5 000 ansökningar har fått stöd och målen för satsningen har överträffats med råge.”

Den som är det minsta insatt i den svenska solcellsbranschen inser att siffran Hatt anger för ansökningar som har fått stöd är på tok för hög.

Andreas Gustafsson på Energimyndigheten tipsade om deras månadsrapporter för det nuvarande investeringsstödet för solceller. I septemberrapporten framgår att från starten av nuvarande period den 1 juli 2009 till och med 30 september 2012 hade det inkommit 2 426 ansökningar om investeringsstöd för solceller. 1073 av dem var beviljade och 554 hade fått stödet utbetalt.

I ÅF:s rapport ”Utvärdering av investeringsstöd för solceller 2009-2011” har man även statistik för perioden maj 2005 till och med 31 december 2008, då det inkom 117 ansökningar och 110 utbetalningar gjordes.

Det betyder att från maj 2005 till och med sista september i år har knappt 1 200 ansökningar beviljats och 654 utbetalningar har gjorts. I bästa fall kan man alltså säga att Hatt fått med en nolla för mycket i sitt debattinlägg, fast man kan tycka att det hade varit lätt att upptäcka vid korrekturläsningen.

Under de knappt sju år det funnits ett investeringsstöd har vi hittills installerat runt ett 1000-tal solcellsanläggningar i Sverige. En succé tycker Hatt. I Danmark har man enbart i år registrerat över 30 000 anläggningar, se inlägget Köporgie av solceller i Danmark. Det är vad jag kallar en succé!

Hampdån. Fröholmen 9 oktober 2012.

Hampdån. Fröholmen 9 oktober 2012.

Inrapportering av driftdata till länsstyrelsen

Publicerat av

Om man har fått investeringsstöd ska man under tre år rapportera sin produktion till länsstyrelsen. Undrans hur många som glömmer bort det? Var in till länsstyrelsen i Västmanlands län för ett tag sedan för att lämna vår uppföljningsblankett. Det visade sig då att det numera är länsstyrelsen i Stockholms län som även sköter uppföljningen för Västmanlands län.

I anvisningarna för uppföljningsblanketten står att

“Driftuppföljning. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät. Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelse på denna blankett. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall…”

Upptäckte idag att Vattenfall har en informativ broschyr med titeln “Funderar du på egen elproduktion? Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kW“. Hittar tyvärr en groda där. Där står att en elmätare “Kan krävas om du ska få installationsbidrag.”. Det borde ha stått “Krävs…”

Det står på ansökningsblanketten till investeringsstödet att (min fetstilsmarkering) “Ett krav för att få statligt stöd för installation av solcellsanläggning är att produktionen ska följas upp och rapporteras årligen under minst tre års tid. Därför måste den el solcellsanläggningen producerar kunna registreras. För uppföljningen krävs en elmätare som mäter solcellsanläggningens totala mängd producerad växelströmsel.” Vad jag kan se står inte kravet på elmätare i Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller. Däremot står det i STEMFS 2009:4 Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller att (min fetstilsmarkering)

Särskilda villkor för stöd 6 §

Följande villkor måste vara uppfyllda för att stödet ska betalas ut:

– Sökande förbinder sig att lämna uppgifter för uppföljning av stödet under tre års tid

– För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät.

Uppgifter för uppföljning 7 §

Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen på det formulär som fastställts av Statens energimyndighet och som framgår av bilaga 3. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och uppföljning ska därefter ske med ett års intervall.

Vattenaloe. Sjöboda 12 oktober 2012.

Vattenaloe. Sjöboda 12 oktober 2012.

Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar

Publicerat av

Både igår och ikväll har jag försökt hämta hem timdata från Sunny Portalför att kunna ge lite produktionsstatistik för september. Men jag har stött på patrull. När jag klickar på ”Download” loggas jag ut och det står ”Your session has expired. Please login again.”. När jag loggar in igen och gör ett nytt försök att ladda ner data från diagram händer exakt samma sak. Det är sällan det är problem med Sunny Portal men nu bågnar deras servrar av alla användare. 97 650 solcellsanläggningar från hela världen är anslutna till Sunny Portal!! En uppdatering av SMA:s servrar pågår och beräknas vara klar 15 oktober. Förhoppningsvis blir mitt problem löst då. 10/10 svarade SMA Service Line: “We already have recognized the issue and are working on a solution. Meanwhile we ask you for some patience.”

Det är idag 44 solcellsanläggningar från Sverige som valt att göra data tillgängliga för sin solcellsanläggning via Sunny Portal. Vår anläggning heter Gäddeholm 73, Västerås. Det är anläggningsägaren som väljer vilka data man vill lägga ut. Jag har kryssat i allt jag kan hitta i inställningarna för vår sida på Sunny Portal, så där kan du hitta all driftinformation om vår solcellsanläggning.

Det är jättebra att så många svenska solcellsanläggningar lägger upp sina produktionsdata på Sunny Portal. Det ökar kunskapen om hur mycket svenska solcellsanläggningar producerar på olika platser i Sverige. Man kan se produktionsdata per timme (även kvart ska gå, men jag tycker det är praktiskt med timme), dygn, månad och år. Om man har sensorer för solinstrålning, modultemperatur och lufttemperatur kan även timdata för dessa läggas upp på Sunny Portal. I den Sunny webbox man har för datainsamlingen från växelriktare och eventuella sensorer kan man som anläggningsägare ställa in att data ska lagras var femte minut och anläggningsägaren kan senare ladda ner dessa data, men 5-minutersdata kan inte presenteras på Sunny Portal.

En annan källa för svenska produktionsdata är soldata.se, där finns 31 anläggningar. Flera är desamma som på Sunny Portal. På soldata.se kan man se dygns-, månads- och årsproduktion och bilder på anläggningarna. SolData är ett samarbete mellan SolEl-programmet, Energibanken och Greenbyte i syfte att uppmärksamma elproduktion från solceller.

Den största databasen över svenska solcellsanläggningar finns på SolEl-programmets hemsida solcell.nu. Uppbyggnaden av denna databas har gjorts av Mats Andersson och Johan Paradis Ärlebäck (möjligen har även Linus Palmblad varit med?), Energibanken, på uppdrag och bekostnad av SolEl-programmet. Där finns bilder och allmän information om anläggningarna. Däremot är det mycket få anläggningar som uppdaterar sina produktionsdata i denna databas.

Solarlog är en sida som visar driftdata från solcellsanläggningar i EU.  Där kan man se detaljerade dagliga produktionskurvor. När man tittar på deras lista visas inga svenska solcellsanläggningar men Andreas Molin har tipsat mig om en anläggning i Jönköping som använder Solarlog. Man får leta under Danmark för att hitta den.

PS 23/10. Fick veta att det finns en svensk solcellsanläggning på PVoutput, som främst har data från solcellsanläggningar i Australien.

Svartbräken. Norra Björnön. 6 oktober 2012.

Svartbräken. Norra Björnön. 6 oktober 2012.

IKEA börjar sälja solcellspaket i England

Publicerat av

Det var flera år sedan som IKEA lanserade sin vision om att börja sälja solcellspaket. Nu kommer man att köra igång, enligt en nyhet i Business Wire 7 september. I den information som ges på webben daterad 11 september från ”solar energy portal” anges att ett rabatterat erbjudande har skickats ut till ett urval av kunder i IKEA Family ”loyalty programme” i ett pilotprojekt i IKEA:s butik i Milton Keynes, som ligger 7 mil nordväst om London. Erbjudandet gäller i denna butik och i inga andra butiker i Storbritannien. Det framgår inte vilka prisnivåer det rör sig om, hur många de utvalda kunderna är, vilken period erbjudandet kommer att gälla eller några tekniska detaljer om paketet. På hemsidan för IKEA i Milton Keynes hittade jag ingen information om erbjudandet.

I Sverige krävs en behörig installatör för den elektriska installationen. Man kan alltså inte installera en solcellsanläggning helt själv om man ska följa svenska lagar. I IKEA:s erbjudande i England kan man köpa ett servicepaket med besiktning på plats, installation och garanti. Det liknar därför de erbjudande som några svenska elbolag har, där underleverantörer till elbolagen sköter om installationen.

Modulerna i IKEA:s erbjudande är tunnfilmsmoduler av CIGS-typ från kinesiska Hanergy som i juni 2012 köpte dotterbolaget Solibro av tyska Q-cells, som i sin tur hade köpt svenska Solibro från Uppsala, där Hanergys CIGS-solceller ursprungligen utvecklades av svenska forskare. CIGS står för grundämnena koppar, indium, gallium och selen. Den kemiska formeln är CuIn1-xGaxSe2.

Varför England?

Undrans varför IKEA valde just England för sitt erbjudande? När man ska utvärdera lönsamhet för en solcellsinvestering behöver man veta priserna för solcellsystem (okänt i detta fall), möjlig solelproduktion, elpriset för köpt el och eventuella stöd som finns för solelproduktion.

England är inte känt för att vara det soligaste landet i Europa. Solelproduktionen i London är som i södra halvan av Sverige.

Hushållens elpriser anges i Eurostats statisk till 0.143 €/kWh (1,21 kr/kWh med dagens växlingskurs) under andra halvåret 2011, vilket är i samma storleksordning som det rörliga elpriset i Sverige, inklusive elhandel och nätöverföring. De brittiska elpriserna är därmed på den undre halvan i EU. Ur den synvinkeln hade Danmark varit ett naturligare val, som har EU:s högsta elpriser (0,291 €/kWh = 2,47 kr/kWh andra halvåret 2011).

Storbritannien har inmatningstariffer för solelproduktion. När man började med inmatningstariffer i april 2010 var de väldigt förmånliga, men de är nu betydligt lägre. Hittade info om inmatningstarifferna hos brittiska regeringens OFGEM (Office of Gas and Electricity Markets). Reglerna för inmatningstariffer är omfattande!! Det var så mycket att läsa att jag får ta det i ett separat inlägg. Som mest kan man från 1 augusti 2012 få 16 pence/kWh = 1,70 kr/kWh under 20 år.

Varför IKEA?

Som jag ser det är detta ett mycket smart drag av Hanergy. Genom att sälja via IKEA får man tillgång till en världsomspännande distributionskedja, utan att behöva gå via grossister. Detta borde Hanergy, IKEA och IKEA:s kunder tjäna på ekonomiskt.

En anledning till att folk i Sverige vindlar med ögonen när man ser IKEA och solceller är att IKEA har ett rykte om sig i Sverige att ha låga priser. Det behöver inte nödvändigtvis vara så över hela världen. Det återstår att se när priserna släpps hur bra erbjudandet är. Det blir också spännande att se om IKEA kommer att lansera erbjudandet i flera butiker i Storbritannien och i flera länder.

Man kan möjligen dra en parallell till likaledes populära Clas Ohlsson, som säljer små solcellsmoduler och stativ till dem. För en 80 W kiselbaserad polykristallin ”solpanel” med för kiselmoduler förhållandevis låga 12,8% i verkningsgrad får man betala 2 199 kr och ett stativ för en modul kostar 399 kr vilket gör att modul + stativ kostar 31 237,5 kr/kW. Dessa moduler är tänkta att användas för att ladda batterier i fritidshus etc som inte är nätanslutna. Då tillkommer batterier, laddningsregulator, kablage och säkringar. Hos Vattenfall kan man köpa kompletta solcellspaket med växelriktare, monteringsprofiler, kablar, brytare etc för nätanslutning inklusive installation för 21 429 – 30 612 kr/kW, det vill säga billigare än hos Clas Ohlsson.

Rosenpilört. Trådarängarna, Gäddeholm. 30 september 2012.

Rosenpilört. Trådarängarna, Gäddeholm. 30 september 2012.

Regeringen minskar investeringsstödet till solceller

Publicerat av

I debattartikeln ”Grönt ljus för fler solceller” i Expressen idag skriver energiminister Anna-Karin Hatt att man 2013-2016 kommer att satsa 210 miljoner på fortsatt investeringsstöd till solceller. 210 miljoner under fyra år innebär 52,5 miljoner kr per år i genomsnitt. I år var budgeten till investeringsstödet 60 miljoner kronor vilket innebär att regeringen minskar investeringsstödet till solceller! Det som är bra att man anger villkoren för fyra år framåt, men satsningen är trots allt blygsam i det stora hela.

Ett frågetecken är hur reglerna för investeringsstödet kommer att utformas under dessa fyra år. Det är rimligt att andelen som ges i investeringsstöd (45% idag) och att det maximala beloppet minskas (1,5 miljoner idag), med tanke på att priserna för solcellsanläggningar sjunker *. Idag kan man paradoxalt nog säga att investeringsstödet är en viss bromskloss för utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden. Alla som vill får inte investeringsstöd och de som inte får stöd avvaktar för det mesta med sin investering. Den danska modellen med ett avdrag på inkomstskatten innebär inte samma begränsande effekt, men det skulle bli svårare för regeringen att förutspå kostnaden av ett sådant stöd.

Den viktiga pusselbiten nettodebitering fattas fortfarande och den är inte i nära sikte eftersom regeringens utredning förväntas bli klar först i juni 2013. Långsiktigt är möjligheten till nettodebitering mycket viktigare än investeringsstödet. Hatt upprepar att regeringen har som ”ambition … att utforma ett system för så kallad nettodebitering”. Varför använder hon ett så försiktigt ord som ambition kan man undra? Hatt skriver att nettodebitering bland annat innebär att ”elproducenten får en garanterad rätt att föra ut sin el till elnätet”. Detta är väl en missuppfattning, eller en otydlig skrivning, som inte har något med nettodebitering att göra? Den rätten har man redan idag om man uppfyller nätägarens villkor, dock finns ingen garanterad rätt till ersättning för den el man matar in på nätet frånsett nätägarens energiersättning (kallas så av Vattenfall, heter olika hos olika nätbolag).

I sista stycket gör Hatt en koppling till fotosyntesen och att ta till vara mer av solens energi ”som växter”. Förstår inte denna koppling. Har Hatt blandat ihop begreppen? Växter producerar socker och syre med fotosyntes. Solceller producerar el med fotoelektrisk effekt (photovoltaic effect på engelska och därav det engelska namnet photovoltaics för solceller).

Om man jämför hur mycket solenergi växter kan lagra är det för övrigt en bråkdel av hur effektiva solcellsystem är. Energiskog kan lagra ca 5-7 kWh/m2 och år i Sverige (källa: boken Miljöfysik av Mats Areskoug) och systemverkningsgraden innan vi har användbar energi blir lägre än så. Ett solcellsystem i Sverige ger ca 100-150 kWh/m2 och år i användbar växelström i Sverige, beroende på solcellernas verkningsgrad och var man bor i Sverige.

* PS 18 september.

I artikel i Ny Teknik den 17 september står att

-Vi föreslår inga nya ändringar vad gäller reglerna för stödet. De blir desamma som gäller i dag, säger Christian Ljungblad, politiskt sakkunnig i energifrågor på näringsdepartementet.

Det tycker jag är förvånande, speciellt om det ska vara oförändrade regler under hela perioden 2013-2016. I stödsystemet med inmatningstariffer som är mycket vanligt i Europa sänker man succesivt stödet för att stimulera prissänkningar för de levererade solcellsanläggningarna.

PS 18 oktober. Såg i en debattartikel i Expressen att Anna-Karin Hatt skriver att stödet blir 60 miljoner 2013 och 50 miljoner per år 2014-2016.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

Trappstegsforsarna, Saxnäs. 31 juli 2012.

Ger mycket solceller i elnätet problem med nätspänningen?

Publicerat av

I förra bloggen framgick att man i Danmark räknar med att installera 30 000 solcellsanläggningar i år. En fantastisk ökning jämfört med tidigare år. En fråga man kan börja fundera över är om det kan bli problem för elnätet om många små solcellsanläggningar installeras utspritt i nätet?

Enligt den danska artikeln ”Ny analyse fra Dansk Energi: Grønt lys for udbredt brug af solceller” har man studerat i vilken grad solcellsanläggningar kan påverka nätspänningen i Danmark. Om det blir väldigt många solcellsanläggningar som installeras skulle det kunna leda till för hög nätspänning i distributionsnätet (400 V spänning).

Med en 5 kW solcellsanläggning på vart sjunde bostadshus, vilket skulle innebära 200 000 solcellsanläggningar med en sammanlagt installerad effekt på 1 GW, är det bara mellan 0,3-0,4% (600-800) av installationer som skulle få problem med nätspänningen i Danmark. Om istället var femte bostadshus skulle ha en solcellsanläggning skulle 0,4% få problem med nätspänningen, vid vart tredje hus 2,7% och om alla bostadshus (1,4 miljoner anläggningar med en sammanlagd effekt på 7 GW) hade solceller skulle 25% få problem med nätspänningen.

MEN, om vi tittar på Sverige ska det inte behöva uppstå några problem med nätspänningen, inte ens om merparten av alla hus skulle få solceller. Enligt svensk standard SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet” ska växelriktarna sluta leverera ström när nätspänningen blir för hög eller för låg (strömavbrott), se inlägg från 10 februari 2011. Däremot skulle det vara negativt för anläggningsägaren om solcellsanläggningar slutar leverera ström när solen lyser som bäst. Därför finns det anledning att fundera på andra möjliga lösningar när vi får riktigt många solcellsanläggningar i nätet (vilket kommer att ta sin tid).

Några alternativa lösningar är

  1. Installera växelriktare som kan leverera eller absorbera reaktiv effekt, för att stabilisera nätspänningen. Några sådana krav finns inte idag i Sverige. Sedan 1 januari 2009 finns en lag i Tyskland att solcellsanläggningar som levererar ström till mellanspänningsnätet ska kunna hantera reaktiv effekt.
  2. Förstärka nätet genom att installera flera eller tjockare elkablar. Kostsamt.
  3. Manuell säsongjustering av transformatorernas spänningsreglering i distributionsnätet (10/0,4 kV). Arbetskrävande.
  4. Automatisk spänningsreglering av distributionsnätet transformatorer. Det görs med lindningskopplare som monteras i transformatortanken. Lindningskopplare tillverkas exempelvis av ABB i Ludvika. Med en sådan väljs automatiskt hur många transformatorlindningar som ska vara inkopplade och man kan därmed reglera utspänningen från transformatorn så att den blir stabil på 0,4 kV hos elanvändarna. Lindningskopplare finns normalt inte på distributionstransformatorer men det kan möjligen bli en framtida produkt för ABB.
Oxtunga. Onsholmen, 24 juni 2012.

Oxtunga. Onsholmen, 24 juni 2012.