Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Nettodebitering – Hur kommer den att utformas?

I kommentar skrevs ”Hej funderar vad för typ nettodebitering du tror det blir i slutändan.” Det är en i högsta grad aktuell och intressant fråga. Jag tycker att det är den viktigaste frågan i solcellsverige för närvarande.

Men det är lite svårt att sia om vad för typ av nettodebitering det blir. I regeringens nuvarande utredning är det väl ”bara” jurister, tekniska experter saknas? Det gör det extra svårt att sia om vilket förslag utredningen kommer att föreslå. Viktigt är att det blir ett system som är enkelt att administrera för elbolagen, så att inga onödiga kostnader uppstår, och som är lätt att förstå för elkunderna, så att man vet hur mycket den solel som matas in på nätet blir värd. Idag är det snårigt att förstå sig på vad överskottselen blir värd, med mycket stora variationer mellan olika elbolag. Det spelar också roll var man bor eftersom nätbolagen börjat köpa överskottsel. Det behövs ett mera enhetligt ersättningssystem för överskottsel inmatad till nätet än idag helt enkelt.

Bland de som testar nettodebitering för tillfället ger Elinorr och DinEl netto per år, medan Mälarenergi och Utsikt ger netto per månad. Personligen gillar jag den nettoavräkning som Elinorr använder.

I en Elforskstudie som jag, Andreas Molin, Joakim Widén och Björn Karlsson gjorde blev slutsatsen att om vi ska utnyttja våra byggnadsytor maximalt räcker det inte med nettodebitering per månad, det behövs en längre period. Rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” Elforsk 10-93 finns att ladda ner på solelprogrammets hemsida. Där behandlas flera av de frågor som nuvarande regeringsutredning ska studera.

Jag tycker att en väsentlig fördel med installationer på befintliga byggnader är att ingen ny mark exploateras. Om vi på allvar vill satsa på solenergi bör vi i första hand utnyttja befintliga byggnadsytor så långt det går. Om vi exempelvis skulle utnyttja 25% av de tak- och fasadytor som mottar minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Regelverket för småskalig elproduktion med solceller bör därför utformas så att sådan elproduktion stimuleras optimalt och görs möjlig utan allehanda administrativa avgifter och hinder.

Ett grundproblem är att Sverige saknar mål för solenergi och en strategi att nå detta mål. Vet regeringen mera i detalj vad man vill uppnå genom att införa nettodebitering? Det styr utformandet av reglerna för nettodebitering som jag ser det. En lämplig tankegång borde vara att reglerna ska utformas så att befintliga byggnadsytor kan utnyttjas optimalt. Nettodebitering per månad skulle bli en halvmesyr. Låt oss få se ett framsynt förslag som visar att regeringen satsar helhjärtat även på de mindre solelproducenterna, som hittills har hamnat i skymundan.

Kommittédirektivet för den pågående regeringsutredningen ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” finns att ladda ner på regeringens hemsida.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

316 kWh solel under augusti

Det blev 316,15 kWh under augusti. Det blev mindre än augusti ifjol som gav 334,21 kWh, se även diagram här nedan som jämför dygnsdata för 2011 och 2012. Till och med augusti skördade vi 2299 kWh solel, vilket är 5,5% mindre än de 2426 kWh vi fick ifjol under samma period. Allt talar därför för att vi kommer att producera mindre solel i år än 2011, som i Stockholm var 5% soligare än normalt (närmaste SMHI mätstation för solinstrålning). Hittills i år bör vi därför ligga på ungefär ett normalårs solelproduktion.

Den kommande veckan verkar bli rätt solig och varm. Vi kan därför vänta med att slå på golvvärmen. Solen värmer upp huset på dagen och det räcker för hålla tillräcklig värme i huset även nattetid.

Jämförelse solel augusti 2011 och 2012.

Jämförelse solel augusti 2011 och 2012.

Skogsfru. En sällsynt och nyckfull orkidé. Oppli, Hälsingland, 1 september 2012.

Skogsfru. En sällsynt och nyckfull orkidé. Oppli, Hälsingland, 1 september 2012.

Till Berlin för möte i PV-GRID

Jag är i kväll på väg till det andra mötet i projektet PV-GRID inom EU:s IEE (Intelligent Energy Europe). Projektets fulla titel är “Reducing barriers hampering large-scale integration of PV electricity into the distribution grid”. 21 partners från 17 EU-länder deltar i projektet. Sverige är det enda av de nordiska länderna som deltar.

Under september-november ska intervjuer göras med ett antal olika aktörer angående administrativa barriärer för introduktion av solceller i större skala i Sverige. Om du har några exempel på administrativa problem som leder till att solcellsinstallationer försenas får du gärna skriva en kommentar till detta inlägg. Det kan exempelvis vara administrativa saker som tar längre tid än förväntat (bygglov, besked om investeringsstöd, byte av elmätare, godkännande av växelriktare från nätbolaget, godkännande för elcertifikat etc.) eller administrativa processer som är krångliga att förstå sig på (behövs bygglov eller inte, hur det går till att få elcertifikat etc.).

Projektet hade en föregångare i PV LEGAL Reduction of Bureaucratic Barriers for succesful PV deployment in the EU. Där finns bland annat en databas för varje av de 12 länder som var med i det projektet.

Springkorn. Sagån, 17 augusti 2012.

Springkorn. Sagån, 17 augusti 2012.

Mera solel under augusti i år än augusti ifjol?

När det är fem dagar kvar på augusti månad har vi hittills skördat 274,75kWh under augusti. I augusti ifjol blev det 334,11 kWh. För att nå fjolårets augustiproduktion behövs i genomsnitt 11,89 kWh per dag under resten av månaden, vilket är över snittet på 10,57 kWh hittills under augusti. Men med bra väder de närmaste dagarna ska detta vara fullt möjligt!

När man tittar på SVT:s prognos ser det fint ut, så när som på ett regnväder som kommer in på torsdag, men om det kommer på kvällen eller natten till oss gör det ingen skada för solelproduktionen, 🙂 .

Får se när vi behöver köra igång golvvärmen. Än så länge klarar vi oss en tid framåt, vilket är bra för energianvändningen.

Lila ögontröst. Badelundaåsen, 24 augusti 2012.

Lila ögontröst. Badelundaåsen, 24 augusti 2012.

Telge energis solavtal bättre än "Changers"

I en kommentar skrevs

”Jag undrar om du har hört talas om ett tyskt start-upföretag som heter Changers (www.changers.com)? Om inte, så rekommenderar jag att du kikar på deras hemsida. De säljer ett paket med solceller och ett batteri för att ladda upp små elektroniska apparater såsom exempelvis en Iphone eller Ipad. Batteriet registrerar hur mycket energi som har laddats med solcellen och genom att sedan koppla in batteriet till din dator och ladda upp laddningsresultatet på deras community får du “changers credit” som du sedan kan handla för på deras market place. Jag skulle gärna vilja veta vad du tycker om idén.”

Tack för tipset! Ett annorlunda grepp på solenergi, så jag tyckte det var värt att skriva en liten recension. Huum… Vid en första anblick skulle man kunna tro att det är en bra grej. Men, låt oss göra en analys.

Changers Starter Kit ger dig en solcell med 4 W effekt. Om du har den optimalt placerad med hänsyn till solinstrålningen året runt skulle du i runda slängar producera 4 kWh/år i Sverige. Men då kan man inte bära den med sig… För maximal solelproduktion bör den vara utomhus, riktad mot söder och med ca 30-50 graders lutning. Har man den inomhus förlorar man en del av solinstrålningen på grund av reflektion i fönsterytorna.

Om vi är snälla och sätter en livslängd på 25 år (då den bärbara elektroniken säkert ser annorlunda ut än idag) skulle solelproduktionen under livslängden bli 100 kWh. Priset för ett “Starter kit” är €119 Euro = 989 kr. Du betalar därmed i runda slängar 10 kr/kWh för den producerade solelen.

Då har jag inte tagit någon hänsyn till de ”Changers Credits” som man kan få en per producerad Wh, eftersom jag vid en snabb genomgång inte kunde hitta vad de var värda.

Då tycker jag att ett bättre alternativ är att köpa solel via Telge Energis solavtal, vilket ger solel till ett mycket lägre pris och gynnar svenska företag, om man nu inte har möjlighet att sätta upp egna solceller hemmavid.

Orkidén knärot. Näs, 28 juli 2012.

Orkidén knärot. Näs, 28 juli 2012.

Klicka på bilden för att se den i större skala.

Energiforskningen måste stärkas tycker C

Som av en slump efter gårdagens inlägg om att jag börjar som gästforskare på MdH inom solcellsystem en dag i veckan från och med denna vecka fanns i SvD idag artikeln ”Energiforskningen måste stärkas”, författad av vår energiminister Anna-Karin Hatt.

I slutet av artikeln står ”Därför vill Centerpartiet, som en av sina viktigaste prioriteringar inför regeringens budgetförhandlingar som snart påbörjas, se fortsatt starka satsningar på svensk energiforskning.” Vad innebär det? Hade varit bra om C hade kvantifierat sina önskemål, nu känns det rätt luddigt vad man egentligen vill.

Hatt skriver om International Energy Agency att ”Deras slutsats är att de globala satsningarna på energiforskning måste mångdubblas de närmaste åren.” Om det är något Hatt stödjer när det gäller svensk energiforskning blir vi glada för det!

Hatt uppger att staten satsar 1,3 miljarder årligen på energiforskning. Är det mycket eller lite, om vi ska ”rädda världen”? Tja, ställer man det till elmarknadens omsättning är det inte speciellt mycket… I årsrapporten 2011 för Nord Pool uppges att den svenska omsättningen på denna elbörs under 2010 var 64,77 miljarder norska kronor 2010 och 49,15 miljarder norska kronor 2011, vilket blir ca 76 respektive ca 58 miljarder svenska kronor. Tolkat från ett diagram är det knappt hälften av Sveriges elanvändning som omsätts på Nord Pool.

Tallört. Gäddeholm, 24 juli 2012.

Tallört. Gäddeholm, 24 juli 2012.

Ny personlig era börjar i veckan

I oktober har jag spenderat 24 år på ABB, Corporate Research. Jag är därmed ett med möblemanget, ha… Men, i förra veckan blev ett gästforskaravtal mellan Mälardalens Högskola (MdH) och ABB underskrivet vilket betyder att jag kommer att vara en dag i veckan på Mälardalens Högskola och där forska inom solcellsystem. Tanken är att ansöka om adjungerad professur på MdH, men det var snabbare att få till ett gästforskaravtal så det blev så till en början. Huum… snabbare? Tror att vi började med avtalet i december eller så ifjol. Nåja, nu är det äntligen klart.

Jag kommer att vara hos Björn Karlsson, professor i Energiteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling. Björn är med sitt långa förflutna inom solenergiområdet, främst solvärme, en välkänd profil.

Det är generellt bra att få ett ökat utbyte mellan industri och forskning. Sverige är ett relativt litet land och det gäller att utnyttja våra begränsade resurser på bästa sätt. Forskning inom solcellsområdet i Sverige har varit väldigt inriktad på utveckling av nya solcellstekniker, knappt någon forskning finns på kiselbaserade solceller som 2011 hade 87,9% av världsproduktionen (enligt artikeln ”Enter the dragon” i tidskriften Photon International, no. 3, 2012).

Många har nog rätt länge väntat på ett genombrott för tunnfilmsteknologin. Men andelen av världsproduktionen minskade både 2010 och 2011 och med en marknadsandel på 11,3% 2011 för tunnfilmssolceller var den lägre än 1999 då marknadsandelen var 13%. En anledning till denna utveckling är att kiselbaserade solcellsmoduler sjunkit dramatiskt i pris under senare år, vilket gjort konkurrensen tuffare för alla andra solcellsteknologier. En annan anledning är tunnfilmsteknologins lägre verkningsgrad som blir en belastning eftersom kostnader för mark, kablage, monteringsstruktur och arbete blir högre än för kiselteknologin. Speciellt eftersom kostnadsandelen för modulerna i en solcellsanläggning har sjunkit under de senaste åren, vilket gör att priserna för modulerna har fått en mindre betydelse för totalpriset. Jag har sett siffror där modulkostnaden varit 35% för Europeiska större anläggningar med kiselbaserade moduler 2011 och en prognos på att den kan sjunka till så lågt som 20% år 2015. Det är svårt att se hur någon annan solcellsteknologi ska kunna besegra kiselteknologin under de närmaste åren.

Eftersom resterande komponenter i anläggningen, utöver modulerna, och installationskostnaden svarar för en allt större andel av kostnaden i en solcellsanläggning behövs därför ökade forskningsinsatser inom dessa områden för att sänka produktionskostnaderna för solel.

Marknadsandel för olika solcellteknologier 1999-2011. Data från Photon Magazine 3-2012.

Marknadsandel för olika solcellteknologier 1999-2011. Data från Photon Magazine 3-2012.

Knippnejlika Badelunda, Västerås. Ny lokal upptäckt i år. Rödlistad som starkt hotad. 17 augusti 2012.

Knippnejlika Badelunda, Västerås. Ny lokal upptäckt i år. Rödlistad som starkt hotad. 17 augusti 2012.

Klicka på bilden för att se den i större skala.

Val av energisystem för huset?

Hade besök hemma av journalisten Catrine Johansson, Promedia, igår. Promedia består av 14 lokaltidningar från  Motala i söder till Avesta i norr, med en upplaga på 200 000 på de prenumererade tidningarna enligt deras hemsida. De ska göra en temabilaga om energi och miljö och de ska skriva om olika typer av uppvärmningssätt.

Vårt hus byggdes 2006 med start i slutet av april och vi fick därför bestämma husets energisystem under 2005. Då var solcellsystem betydligt dyrare och inte lika attraktiva som idag. Valet föll därför på solfångare, vattenmantlad braskamin, elpatron i ackumulatortank, golvvärme på båda våningarna och vi hade till en början bara 300 W solceller. Eftersom vindläget bedömdes som mindre bra på tomten köpte vi andelar i O2 ekonomisk förening, så vi blev delägare i ett vindkraftverk utanför Sveg. Vi köpte 14 andelar om vardera 1000 kWh/år. I slutet av oktober 2010 körde vi igång en ny solcellsanläggning på 3,36 kW.

Skulle vi ha valt samma energisystem som 2005 om vi byggt huset idag? Njae… Vi skulle undersöka användning av bergvärmepump, inga solfångare, hela södertaket fyllt med solceller och styrning av solelöverskott till elpatron i ackumulatortanken. Det skulle bli ett dyrare system på grund av bergvärmepumpen, men elköpen skulle minska rejält (7000 kWh/år?) och vi skulle därför inte ha behövt köpa lika många vindandelar (5000 kr/styck).

Under 2011 matade vi in 53% av vår solel till nätet. Utan solfångare skulle solelöverskottet kunna styras till elpatron i ackumulatortanken istället och andelen som skulle matas in på nätet skulle därmed bli mycket mindre. Därmed skulle vi slippa problematiken med att beräkna hur stort värdet är av elöverskottet, som idag är snårigt och där marknaden ändrats enormt mycket bara sedan oktober 2010 då vi körde igång vår nya solcellsanläggning, vilket gör det svårbedömt på sikt. Om nu inte politikerna kommer till skott med att erbjuda nettodebitering…

Frågan om nettodebitering har av svårbegripliga skäl blivit en lång och seg långbänk, där politisk handlingskraft tyvärr lyst med sin frånvaro. Frågan har debatterats åtminstone sedan februari 2008, då Lennart Söders nätanslutningsutredning publicerades. Nuvarande regeringsutredning ska vara klar först juni 2013 och det betyder väl att nettodebitering skulle kunna bli laglig först från 2014. Däremot har flera elbolag varit betydligt alertare och redan infört nettodebitering, se under köpare solel.

PS. Braskaminen skulle vi behålla. Det är trevligt att kunna göra en brasa. Möjligen skulle vi överväga om den skulle vara vattenmantlad eller inte. Med en sådan värmer vi även varmvatten, det blir då inte lika tvärvarmt i huset vid eldning. Å andra sidan kunde vi inte använda den vid gångna vinterns 37 timmar långa strömavbrott eftersom cirkulationspumpen kräver el och vårt lilla reservelsystem falererade.

Rosenmalva Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Rosenmalva. Lövudden, Västerås. 11 augusti 2012.

Mer solel under juli i år än ifjol!

Jag har haft semester, men solcellerna har jobbat på. Det är bara att skörda…

Under juli gav våra solceller 405 kWh, vilket är klart mer än juli ifjol då det blev 367 kWh. Juni i år var däremot med 396 kWh sämre än fjolårets 442 kWh. Bästa månad i år liksom ifjol var maj med 445 kWh vilket var väldigt nära fjolårets maj, som med 450 kWh är vår rekordmånad sedan vi körde igång solcellsanläggningen den 28 oktober 2010.

Under januari-juli skördade vi 1982 kWh, vilket är 5% mindre än fjolårets 2091 kWh. Man ska dock ha i minnet att 2011 var soligare än normalt. Ifjol var solinstrålningen 5,4% högre än normalvärdet för åren 1961-1990 i Stockholm (närmast mätstation som SMHI har) . Enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen och därmed även solelproduktionen variera ca ±10% mellan olika år så man får förvänta sig lite variationer mellan olika år.

Diagrammet och tabellen här nedan visar solelproduktionen per månad hemma hos oss.

Jämförelse solel 2011 och 2012

Jämförelse solel 2011 och 2012

Månad 2010 (kWh) 2011 (kWh) 2012 (kWh)
Jan 48,09 50,31
Feb 129,93 116,86
Mar 292,32 260,71
Apr 362,20 307,98
Maj 449,87 445,26
Jun 441,79 396,32
Jul 367,05 405,05
Aug 334,11
Sep 241,11
Okt 138,75
Nov 52,71 58,79
Dec 18,87 34,64
Jan-Jul 2091,25 1982,49

 

Klippveronika, Murfjället. En av mina favoritblommor, trots sin litenhet. 1 augusti 2012.

Klippveronika, Murfjället. En av mina favoritblommor, trots sin litenhet. 1 augusti 2012.

Kan inte elbolagen ellagen?

I en kommentar berättade en ägare av en solcellsanläggning på drygt 5 kW som installerades i början av juni i år och som är nettokonsument av el under ett år att nätbolaget dels vill ha 200 kr/månad för ett inmatningsabonnemang (som krävs om man vill kunna sälja överskottselen), dels vill de inte byta elmätaren.

Om det stämmer är det bedrövligt att elnätbolaget inte kan ellagen och vad som gäller för små elproducenter. 1 april 2010 gjordes en ändring i ellagen och efter drygt två år borde den ändringen vara väl känd för alla elbolag.

Inmatningsabonnemang

Elnätbolag ska inte ta betalt för ett inmatningsabonnemang och de ska byta elmätaren utan kostnad om man är nettokonsument under ett kalenderår och effekten är högst 43,5 kW. Här är texten i Ellagen från 4 kap. 10§

”En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

De allra flesta elmätare behöver bytas eller konfigureras om när man börjar mata in överskottsel på nätet. Det värsta fallet är om elmätaren är av den typ som adderar strömmen oavsett riktning, vilket en stor andel av de befintliga elmätarna gör. I sådana fall betyder det att man får betala lika mycket för den överskottsel man matar in på nätet som för den el man matar ut från nätet till husets elanvändning! Ett annat vanligt alternativ är att elmätaren mäter strömmen bara i en riktning och då registreras inte den inmatade överskottselen, vilket gör att man inte kan få betalt för den.

Ersättning från nätbolaget

Nätbolaget är dessutom enligt Ellagen skyldiga att betala en ersättning för ”nätnytta” (kallas olika av olika nätbolag, Vattenfall som vi har kallar det för energiersättning) för den överskottsel man matar in till nätet. Denna ersättning ska man få med automatik oavsett man hittat en köpare till sin överskottsel eller inte. Vattenfall betalar 7,5 öre/kWh inklusive moms.

Här är texten i Ellagen från 3 kap. 15§

”Innehavare av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av den nätkoncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersättningen skall motsvara

1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och

2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.”

Japansk klätterros. Anundshög 4 juli 2012.