Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solelproduktion December – Summering 2

I nedanstående diagram har jag summerat solelproduktion, köpt el, överskottsel som matas in på nätet och beräknad elanvändning (köpt el + solelproduktion – överskott som matas in på nätet) per timme för alla dagar i december. Exempelvis gäller värdet 01:00 för timmen 00:00-01:00.

Elanvändningstoppar är under morgonen och på kvällen. På morgonen är det elpatronen i ackumulatortanken som går in. Vi har termostaten inställd på att temperaturen ska vara 60 grader i övre delen av tanken och går temperaturen under denna nivå startar elpatronen (6 kW). Soliga dagar bidrar både solcellerna och den passiva solinstrålningen att minska behovet av att köpa el till elpatronen under dagen, men under en vintermånad som december är bidraget från solfångarna försumbart. På kvällen är det matlagning, TV-tittande och datorer som ökar på användningen. När vi eldar i den vattenmantlade braskaminen på kvällen kan vi spara på användningen av elpatronen i ackumulatortanken. Vi eldar dock inte i braskaminen varje kväll.

December är en solfattig månad och vår solelproduktion förmådde inte alls täcka elanvändningen ens mitt på dagen. Det är ändå intressant att se att vi trots allt fick ett litet överskott som matas in på nätet under soliga dagar. Under timmen 12-13 var vårt solelöverskott 12% under månaden.

Summering December 2011 per timme.

Summering December 2011 per timme.

 

Solelproduktion December – summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för december från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för januari 2011-december 2011.

15% av vår producerade solel under december matades in på nätet, vilket var 19% mindre än under november. Denna överskottsel sålde vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

Vi behövde köpa el under månadens alla timmar, utom under de ca 37 timmar vi hade strömavbrott. Det blev inget dygn med positivt solelnetto.

Under december köpte vi 2253 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket var betydligt mindre än fjolårets 3500 kWh men mer än de 2012 kWh vi köpte i december 2007. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under december på 29 kWh. Utan solcellerna hade det blivit 2282 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 5 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 2248 kWh.

I tabellen nedan visas även en summering för 2011, återkommer med inlägg om det.

Summering Januari 2011 - December 2011.

Summering Januari 2011 - December 2011.

Under fyra timmar i augusti, ett 20-tal timmar i september, ca tre timmar i oktober och minst fyra timmar i november saknades loggade timvärden helt eller delvis samt att vi hade strömavbrott ca 37 timmar under december vilket kan påverka statistiken något.

Klicka på tabellen och diagrammen för att se dem i full storlek.

Solelproduktion per dygn under december 2011.

Solelproduktion per dygn under december 2011.

Solelproduktion per timme under december 2011.

Solelproduktion per timme under december 2011.

Bra start på 2012!

Hittills 14,7 kWh under januari jämfört med 3,3 kWh under samma tid i snörika januari ifjol. I år har det inte varit någon snö alls på solcellsmodulerna, men lite snöfall har förutspåtts under kommande natt. Men på onsdag blir det plusgrader och om inte förr smälter snön bort då.

Solelproduktion per dygn under januari 2011 och 2012.

Solelproduktion per dygn under januari 2011 och 2012.

Man brukar säga att saker och ting går i vågor. Har ni sett is gå i vågor? Det gjorde jag i morse:

1 cm tunn nattgammal is går i vågor efter fartygspassage.

1 cm tunn nattgammal is går i vågor efter fartygspassage.

Solceller på fritidshus

Åkte idag 51 km långfärdsskridskor på Norra Barken mellan Söderbärke och Smedjebacken. Här finns många stugor med solceller. Här nedan är ett exempel. Med tanke på att solcellsmodulerna är olika kan man misstänka att behovet ökat med tiden och att man köpt flera moduler vartefter.

Igår åkte jag 46 km och i förrgår 40 km långfärdsskridsko. Det är fantastiskt bra isläge norr om Västerås för tillfället. Därför har jag inte hunnit med att blogga…

Stuga med solceller vid Norra Barken.

Stuga med solceller vid Norra Barken.

Bottensikt genom tunn genomskinlig kärnis.

Bottensikt genom tunn genomskinlig kärnis.

Från vänster jag, Johan, Hans och Stefan.

Från vänster jag, Johan, Hans och Stefan.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – svenskt rekord 2011!

I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Solcellsanläggning kWh/kW, 2011
KTH, Stockholm 1074
Bua Kyrka, norr Varberg 945*
Finnängen, Linköping 879
ABB Corporate Research, Västerås 876
Gäddeholm, Västerås 863

* Data för Bua Kyrka hämtas från soldata.se. Troligen har det blivit något fel på uppladdningen av data från Bua till soldata.se i oktober, snarare än att anläggningen varit ur drift i oktober, och värdet för Bua är därför för lågt. Med samma solelproduktion som oktober 2010 skulle Bua gett potenta 1004 kWh/kW under 2011.

KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011 och har slagit svenskt rekord för solceller med 1074 kWh/kW under ett år. Man får ha i minnet att 2011 varit 5% soligare än normalt i Stockholm och att när man använder olika beräkningsprogram för att förutsäga solelproduktion används väderdata för ett typiskt år. Korrigerar man för det hamnar KTH på ca 1020 kWh/kW under ett normalår.

Jag brukar säga att en hyggligt orienterad solcellsanläggning i Sverige ger 800-1000 kWh/kW och det verkar stämma bra under ett normalår. Solinstrålningen kan variera ±10% jämfört med ett normalår, enligt SMHI:s mätningar, vilket gör att exempelvis KTH-anläggningen under ett maximalt soligt år skulle passera 1100 kWh/kW!

KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari och under november-december, då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika.

När det gäller vår egen anläggning var vi med 10,3 kWh/kW under december en tiondel bättre än KTH! Det var förvånande eftersom vi frånsett november aldrig varit i närheten av KTH-anläggning och detta trots att vi tappade två dagars produktion under december. Jag förstår inte helt varför vår anläggning var i toppform under november-december när den under september-oktober var sämst av alla. Rengöringen den 3 december kan vara en delorsak…

Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar.

Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala och mindre psykedeliskt.

2900 kWh solel under 2011

Enligt elmätaren producerade vi 2929 kWh under 2011, vilket gör 872 kWh/kW eftersom vår solcellsanläggning har en nominell effekt på 3,36 kW. Enligt växelriktaren blev det 2899 kWh = 863 kWh/kW.

Växelriktarens värden var vid årsskiftet 1,065% lägre än elmätaren räknat från 2 november 2011. Elmätaren har en nominell noggrannhet på ±2% medan SMA uppger att vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL-20 har en noggrannhet på ±0,5%. Om detta stämmer är alltså växelriktarens mätvärden för solelproduktionen mera tillförlitliga än elmätarens värden.

Tilläggas kan att de elmätare som nätbolagen använder av naturliga skäl har en betydligt bättre noggrannhet än vår elmätare.

Solelproduktion per månad Gäddeholm 2011.

Solelproduktion per dygn Gäddeholm 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

 

35 kWh solel under december

Under december producerade våra solceller 34,64 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Det är 15,77 kWh (84%!) mer än under snöiga och kalla december ifjol. Om det inte hade varit för vårt strömavbrott under 26-27 december, då solelproduktionen gick till spillo, hade det nog blivit 2-3 kWh till.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden (Gäddeholm 73) med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november 2010 – januari 2011 var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS.

Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 860 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Detta är en justering av tidigare antagande om 800 kWh/kW baserat på första årets elproduktion. Alla elproduktionsvärden är hämtade från växelriktaren som i jämförelse med vår elmätare ger 1% för lågt värde.

För januari-februari 2011 gav PVsyst osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli-oktober hamnade vi under alla prognoser. Under juli gav Sunny Portal den bästa prognosen, medan PVGIS var närmast under augusti-oktober. Under november var Sunny Portal bäst, men alla prognoser var 19-23% ifrån den verkliga månadsproduktionen. I december kom PVGIS, tätt följd av Solelekonomi, närmast månadsproduktionen med 8% för lågt värde.

Det är intressant att notera att även fast ett verkligt värde för årsproduktionen har använts i Sunny Portal och man därför ”bara” behövt göra en fördelning per månad har man bara haft bästa månadsprognosen under juli och november. Det är ett illustrativt exempel på att det är långt ifrån trivialt att göra produktionsprognoser.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet efter genomgång av timvärden från Vattenfall.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under december 2011.

Solelproduktion per dygn under december 2011.

Solelproduktion per timme under december 2011.

Solelproduktion per timme under december 2011.

Idag all time high för december

4,58 kWh under årets sista dag blev också all time high för december. Tidigare högsta var 4,27 kWh den 8 december 2011.

Effekt uppmätt i 5-minutersintervall den 31 december 2011.

Effekt uppmätt i 5-minutersintervall den 31 december 2011.

Maria och jag avslutade skridskoåret med 3 mil på en sjö i Salatrakten.

Fin skridskois avslutade året.

Fin skridskois avslutade året.

Inkomstskatt för försäljning av solel?

En normal villaägare behöver inte oroa sig för att behöva betala inkomstskatt på inkomsten av försäljning av solel.

David Larsson, Direct Energy, tipsade om att de varit i kontakt med Skatteverket, som svarat att försäljning av överskottsel inkomstbeskattas enligt inkomstskattelagen 42:30.

Denna lag säger så här

30 §/Träder i kraft I:2012-01-01/ Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 21 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2011:1271).

Om inkomsterna är lägre än 21 000 kr (18 000 kr till och med 2011-12-31) per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man alltså inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.

Den vanligaste ersättningen för överskottsel som matas in på nätet är Nord Pool spotpris minus 4 öre per kWh. Antag att ersättningen är 50 öre/kWh. Då skulle man behöva sälja 42 000 kWh för att nå en inkomst av 21 000 kr. Med Telge Energis högsta ersättning på 2,50 kr/kWh skulle man behöva sälja 8 400 kWh överskottsel. Från och med 1 januari får vi 1,50 kr/kWh från Telge Energi för vår överskottsel och skulle behöv sälja 14 000 kWh. Vi har matat in 1 525 kWh överskottsel till nätet i år vilket gör att vi ligger väldigt långt under gränsen för inkomstskatt, vilket rimligen gäller alla normala villaägare.

Se även inlägg från 19 december om energiskatt.

Solcellerna obrukbara vid strömavbrott

När vi sen eftermiddag idag fick tillbaka elen efter ett strömavbrott orsakat av ovädret Dagmar hade vi varit utan el i 37 timmar. Idag var det soligt men tyvärr kunde vi inte använda någon solel. Det beror på att växelriktarna är inställda att sluta leverera ström när nätets spänning eller frekvens går utanför vissa gränsvärden. Detta görs för att skydda de som arbetar med ledningarna vid strömavbrott eller andra arbeten, då man inte vill att produktionsanläggningar ska mata in el på nätet. Det vore förstås bättre om man kunde bygga solcellsanläggningarna så att man kopplade bort sig från nätet vid strömavbrott och kunde använda den producerade solelen i huset. Detta är ett känt problem och i framtiden behövs lösningar för detta, speciellt när antalet solcellsanläggningar kommer att öka väsentligt i framtiden.

Eftersom det var sådär 5-7 plusgrader ute under den tid det var strömavbrott led det ingen fysisk nöd på oss. Det var visserligen hårda västliga vindar men då ligger vårt hus i bra lä så vi fick ingen extra avkylning på grund av vinden. Det blev aldrig kallare än 18,2 grader inomhus, trots att vi inte hade någon värmekälla, annat än en viss självcirkulation i golvvärmesystemet inledningsvis när det fanns varmt vatten i ackumulatortanken. Idag var det en solig dag och temperaturen ökade till 22-23 grader inomhus.

Utan el är också vår vattenmantlade braskamin obrukbar. El behövs för att driva cirkulationspumpen. Utan vattencirkulation skulle temperaturen bli så hög att säkerhetsventilen skulle öppna och tömma vattnet i avloppet. Vi har visserligen ett reservkraftsystem med 12 V batteri på 75 Ah som ska driva cirkulationspumpen för golvvärmen på bottenvåningen och cirkulationspumpen till braskaminen. Men detta reservkraftsystem har det varit problem med och det fungerade nu inte. Även om det hade fungerat hade det dock inte räckt mer än kanske fem timmar, det är inte dimensionerat för att klara så här långa strömavbrott, som turligt nog är mycket ovanliga.

Utan el fungerade inte avloppspumpen och vi fick därför hålla igen med vattentappning. I pumpen finns väl utrymme för något hundratal liter vatten, men vi visste inte hur full den var när strömavbrottet kom. När strömmen kom tillbaka gick larmet för att det var för hög nivå, men det pumpades bort inom ett par minuter. Vet du hur mycket vatten du använder per dygn? Det är mycket mer än du tror… Vi använder i snitt 160 liter per dygn hemma (plus en del på jobbet) och då är vi ändå näst lägst i vår samfällighet, det är bara en ensamstående pensionär som har lägre vattenförbrukning.

Utan el blir matlagning svårare. Spis, ugn, mikrovågsugn etc. behöver el. Vi hade ett stormkök som körs på T-röd, som man använder vid camping, men hur många har det eller något liknande hemmavid?

Utan el bli det mörkt, mycket mörkt. Ljus och batterier i all ära, men det blir inte så ljust som med den vanliga belysningen.

Utan el blir det inget TV-tittandet. Under julafton och juldagen hade vi förresten bara skogs-TV eftersom Boxer inte fick ordning på våra betalkanaler. Hade kontakt med Boxer kundtjänst tre gånger och fick tre olika besked.

Utan el blir det varmt i kyl och frys. Eftersom det var kylskåpstemperatur utomhus kunde vi ställa sakerna från kylskåpet i en låda utomhus. En del känsliga saker i frysen får vi nog kassera. Vi övervägde att flytta sakerna till en frys på Marias jobb, men det var svårt att fatta något definitivt beslut eftersom det inte gick att få något besked från Vattenfalls kundservice när man skulle ta itu med vårt fel. I början var det dessutom mycket svårt att komma fram eftersom man bara klarade 300 samtidiga samtal, hade man inte kommit fram på 10-15 minuter blev man då bortkopplad. Lite märkligt var också att om man ringde den automatiska felupplysningen och knappade in vårt postnummer fick man beskedet att det inte fanns något registrerat fel, även mer än ett dygn efter vår första felanmälan. Ett råd till Vattenfall när (inte om…) liknande händelser sker i framtiden är att man är förberedda på att ge god information till de drabbade, som vill veta vad som händer och när. Känns igen från SJ förra vintern…

Utan el kan man inte komma ut på Internet, eftersom ADSL-modemet och router behöver el. Det gick därför inte att skriva blogginlägg. Det ska gå att blogga direkt i mobiltelefonen, fastän det är visst lite krångligt, så jag har aldrig brytt mig om att pröva det.

Tur i oturen var att vi alla fall hade vatten och mobiltelefonerna fungerade, men kunde inte laddas. Köpte visserligen en liten solcellsladdare på PVSEC i höstas men decembersolen är inte den starkaste av solar… Strömavbrottet var lokalt och drabbade bara ett 20-tal fastigheter. El fanns hela tiden i den närmaste pumpstationen och vid närmaste radiobasstation för mobilnätet.

Vårt samhälle är väldigt elberoende. Fundera på vad som skulle hända med en veckas strömavbrott i Sverige.