Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Sveriges smutsigaste solcellsmoduler?

Man brukar säga ”shit happens”. Här i dubbel och bokstavlig bemärkelse i Västerås intill E18 på en 3,0 kW solcellsanläggning med 40 graders lutning, se nedanstående bild. Väääldigt mycket vägdamm, toppad med spillning från tamduvor! Det är det värsta jag sett när det gäller nedsmutsade moduler i Sverige. En bidragande orsak är att mars varit en så torr månad att någon naturlig rengöring vid regn inte har skett av modulerna.

En möjlig teori dök upp till nedsmutsningen idag. Kan man ha kört med sopmaskin för att ta upp sand på cykelbanan rakt under modulerna? Någon hade sett en sopmaskin igång häromdagen i Västerås och det hade då sett ut som en större sandstorm runt maskinen. Det känns som en möjlig bidragande orsak, men diagrammet nedan visar snarare en gradvis försämring i jämförelse med vår solcellsanläggning på 3,36 kW med 27 graders lutning (ingen korrigering har gjorts för att anläggningarna har olika lutning). I Israel såg vi vid ett IEA PVPS-möte naturliga ”African dust devils” som var höga virvelvindar av sand, men de förekommer mig veterligen inte i Västerås…

Jag brukar hävda att modulrengöring normalt sett inte behövs i Sverige, men undantag kan förstås finnas. Dessa ”lorschtgrisar” (Delsbodialekt) som min mamma skulle ha sagt behöver nog en vattenrengöring om det inte kommer ett kraftigt regn snart. Våra solcellsmoduler här hemma har lite smuts nedtill på modulerna, men inte så mycket att jag tycker att en rengöring behövs. Vi bor lantligt och har ingen väg på sydsidan av huset så här är det ”naturliga” smutspartiklar.

Vilka erfarenheter har du av smuts på solcellsmodulerna under denna vår?

PS. Vid passage den 15/4 var modulerna vått blanka och rena efter regn.

Jämförelse solelproduktion smutsig solcellsanläggning i Västerås med vår i Gäddeholm.

Jämförelse solelproduktion smutsig solcellsanläggning i Västerås med vår i Gäddeholm.

Solcellsmoduler nedsmutsade med vägdamm och duvspillning. 2013-04-03 kl. 09:16 skuggade intilliggande träd till höger.

Solcellsmoduler nedsmutsade med vägdamm och duvspillning. 2013-04-03 kl. 09:16 skuggade intilliggande träd till höger. 15/4 var de rena efter regn.

Fenomenala 355 kWh solel under mars

Årets mars var makalöst bra!

Mars månad gav 354,73 kWh (105,6 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 260,71 kWh under mars och 2011 fick vi 292,32 kWh under samma månad. Jag tror inte att vi kommer att slå detta marsrekord. Det är som Bob Beamons 8,90 m i längdhopp i OS i Mexico City 1968, “once in a lifetime”. Ska bli intressant att se SMHI:s solinstrålningsdata för mars när de publiceras, skulle inte förvåna om det är nytt rekord.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 31 mars med 14,77kWh (4,40 kWh/kW) vilket var hårsmånen från tidigare marsrekord den 30 mars 2011 som gav 14,80 kWh. Vi fick dock hela fem dagar med över 14 kWh under mars. Ifjol var det ingen dag med över 14 kWh och under 2011 ”bara” två dagar.

Kunde tyvärr inte hämta timvärdena för mars via Sunny Portal i kväll. Något fel i Sunny Portal gjorde att jag fick det kryptiska felet ”Your session has expired. You have been re-logged in.” istället för en nedladdning av timvärdena. Jag får komplettera när Sunny Portal tillfrisknat.

Jämförelse med andra solcellsanläggningar

Som jämförelse kan nämnas att en 3,0 kW anläggning på ABB Corporate Research i Västerås med 40 graders lutning producerade 284,03 kWh (94,7 kWh/kW) under mars. Den står nära E18 och i brist på regn såg jag idag att de har blivit rejält nedsmutsade. Det var inte helt lyckat denna soliga månad. Ser på produktionsdata att något verkar ha hänt mellan den 11 och 12 mars, eftersom produktion då drastiskt minskade i förhållande till vår solcellsanläggning. Sandstorm??

En 4,83 kW solcellsanläggning på Mälardalens Högskola i Västerås med 70 graders lutning gav 754 kWh (156 kWh/kW) under mars. Det var bättre än en 10,08 kW solcellsanläggning på KTH i Stockholm med 42 graders lutning som producerade 1503,9 kWh (149,2 kWh/kW).

Är det någon som har en bättre solcellsanläggning än MdH räknat i kWh/kW under mars (där kW är den installerade DC-märkeffekten för modulerna)?

PS. Vår solcellsanläggning är delbeskuggad under morgon-förmiddag och kväll. Det minskar solelproduktionen en del.

PS 4/4. Metreolog Pia Hultgren sa i kväll i TV-programmet Mitt i Naturen vår att det varit rekord i antalet soltimmar i Stockholm.

Solelproduktion per dygn under mars 2013.

Solelproduktion per dygn under mars 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2012 och mars 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2012 och mars 2013.

Fuerteventura dag 6

Gårdagens noteringar av solceller blev

  • Gatubelysning, en solcellsmodul per gatlykta. På den jag fotograferade syntes ingen lampa, vilket kan beror på att det var platt LED-panel, se bilden här nedan.
  • Två solcellsmoduler på ett hustak.

Efter 72 mil i bil under sex dagar på Fuerteventura blev det inte alltför många observationer av solcellsanläggningar. Men det är förstås omöjligt att se alla solcellsinstallationer som bilturist, men stora markbaserade solcellsanläggningar verkade saknas. I det skogfria och öppna landskapet är sikten kilometer- eller milsvid så vi kan inte ha missat en stor markbaserad solcellsanläggning.

Kanarieöarna har strålande läge för sol- och vindenergi. Solenergins fördelning över året är betydligt bättre än i Sverige och lite energi behövs rimligen för bostadsuppvärmning. På vårt lägenhetshotell fanns ingen uppvärmning alls av rummen.

Åter hemma i Sverige hittade jag en uppgift om 2 075 kWh/m2 och år i solinstrålning på Kanarieöarna, vilket är dubbelt så mycket som bra platser i Sverige. Se även solinstrålningskartor från PVGIS för Spanien, inklusive Kanarieöarna. En 500 kW anläggning med 2000 moduler ska installeras av tyska Conergy i Antigua, som vi passerade en gång, enligt en uppgift från januari 2013. Den förväntade årsproduktionen är ca 1 800 kWh/kW! Produktionskostnaden för solel blir därmed ungefär hälften av vad den är i Sverige och bör rimligtvis vara lägre än nuvarande elpris (rörliga delen), även utan något stöd.  Hos Nexus Energia betalar en kund med max 10 kW i effekt 15,0938 eurocents/kWh (1,26 kr/kWh vid kurs 8,37 kr/Euro) enligt tariff 2.0A.

Kanarieöarna hade vid utgången av 2011 installerat 139 MW solceller solceller (66 W/innevånare, att jämföras med 3 W/innevånare i Sverige) och 145 MW vindkraft. 2009 var ca 6 MW (ca 6%) solceller installerade på Lanzarote och Fuerteventura av då ca 93 MW solceller på Kanarieöarna. 2011 producerade solcellerna 0,232 TWh på Kanarieöarna, vilket var 2,6% av den totala elgenereringen. Denna andel kommer med all säkerhet att öka betydligt de närmaste åren.

Fuerteventura. Solcellsdriven gatubelysning. 31 mars 2013.

Fuerteventura. Solcellsdriven gatubelysning. 31 mars 2013.

Fuerteventura dag 3-5

 

Lobos Island. Naturskyddad. Inga permanentboende. Ett hus med sex solcellsmoduler, men flera dieselelverk puttrade. Skäms… Sol och vind borde ge all energi.

30-tal större vindkraftverk på Jandiahalvön. De och de två vid Corralejo de enda vi sett. Mycket större potential finns med tanke på den ständiga blåsten.

Solcellsdriven belysning sedd vid en busshållplats.  Bra tillämpning!

Idag ett strandhus i El Cotillo med åtta solcellsmoduler och en liten vindsnurra. Grannhuset med tre solcellsmoduler. Flotta hus men modulerna osnyggt monterade.

Fyren norr El Cotillo med sex solcellsmoduler och ca fyra meter diameter vindsnurra. Gör nog den stora fyren självförsörjande.

Fuerteventura dag 2

 

Glömde att nämna de två större vindkraftverk vi såg igår. Perfekt för vindenergi på denna blåsiga ö. Igår blåste det 10-11 m/s på en kratertopp vi besteg vid Corralejo. Idag blåste det än mer. Idag åkte vi 18 mil = halva ön utan att se fler vindkraftverk, vilket förvånade. Vindel har här säkert lägre produktionskostnad än solel.

De enkla solfångarna baserade på termosifonsystem konkurrerar ut solceller för varmvattenproduktion.

Idag såg vi ett hus med 10 solcellsmoduler norr El Almacigo, där det fanns gatubelysning med en solcellsmodul per stolpe. I denna tillämpning blir solceller förmodligen konkurrensmässiga. För hushållsel borde solceller med batterilager kunna bli ett framtida alternativ.

Soligt på Kanarieöarna

 

Corralejo, Fuerteventura. Lysande för solenergi. Nära ekvatorn = relativt små variationer under året. Hög solinstrålning = lägre produktionskostnad per kWh. Under vår första dag såg vi dock inga solceller på taken.

Däremot många solfångare av typen med varmvattentank ovanför solfångaren som enbart har självcirkulation (termosifonsystem). Det är ett extremt enkelt och här funktionellt system. Vårt lägenhetshotell har 9 x ca 4 m2 och det förser sannolikt hotellet med varmvatten året runt.

Solcellerna mot marsrekord!

Soliga och kalla dagar för att vara mars ger utmärkt solelproduktion. 244,92 kWh (72,89 kWh/kW) hittills i mars, vilket gör ett snitt på 10,2 kWh/dag (3,04 kWh/kW och dag). Med sju dagar kvar av mars och en väderprognos som spår övervägande soligt väder de fem närmaste dagarna är tidigare marsrekord snart historia! I mars 2011 skördade vi 292,56 kWh, medan det ifjol blev lite blygsammare 260,72 kWh. Även 2012 var dock solinstrålningen under mars högre än normalvärdet för perioden 1961-1990 i Stockholm, som är den mätstation som ligger närmast oss, enligt SMHI:s mätningar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 23 mars.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 23 mars.

IEA PVPS Task 13 i Rotterdam

Två dagar avklararade.

Marcel Suri, chef för GeoModel Solar, höll ett föredrag om satellitbaserade solinstrålningskartor. Man kan få kartor med 3-5 km upplösning. Om man tar årlig global solinstrålning ligger felet inom 3-7%. För kortare tidsperioder blir felet större. Satelliternas banor gör att man kan få data med bra noggrannhet upp till Stockholm. Man kan ladda ner karta med global solinstrålning för Europa och många länder gratis från SolarGIS. Men för Sverige finns ingen karta. Skulle vilja beställa en sådan för Sverige och jämföra med SMHI:s solinstrålningskarta.

Nettodebitering

I Holland har man fortfarande nettodebitering upp till 5000 kWh. Även Belgien har fortfarande nettodebitering, upp till 10 kW. I Belgien kan man dessutom få elcertifikat, till ett värde av ca 2,5 Eurocent. Det är ett system där anläggningsägaren själv rapporterar sin solelproduktion, som jag uppfattade det, som underlag för certifikattilldelningen. Den möjligheten efterlyser jag i Sverige också, för att förenkla elcertifikatsystemet för små elproducenter.

Solcellskampanj från Vattenfall

Vattenfall är på hugget och lanserade idag modifierade solcellspaket, med lite högre effekt än tidigare. De toppar dessutom erbjudandena med att ge 1 kr/kWh för överskottsel som matas in på nätet till och med 31 december 2014, om man köper ett solcellspaket under kampanjperioden 18 mars-30 juni 2013. Kul att se att det folkägda Vattenfall går i täten bland de stora elbolagen.

Om man köper det största paketet på 3,2 kW producerar det 2 880 kWh/år om man antar att solelproduktionen är 900 kWh/kW och år, som jag brukar använda som normalvärde vid beräkning av produktionskostnad för solel i Sverige. Vattenfall har räknat på 950 på kWh/kW, vilket jag tycker är lite högt räknat för ett normalt villasystem, där man förmodligen sällan har helt optimala förhållanden när gäller lutning, väderstreck och skuggning. Huvudsaken är dock att man är medveten om att det finns en variation i det angivna värdet, i runda slängar ±25% beroende på var man bor och hur soligt året är.

Låt säga att hälften av den producerade solelen matas in på nätet, 1 440 kWh/år. Om man får 1 kr/kWh extra för överskottselen under 1,5 år blir det extra värdet 2 160 kr under denna period. Det är med andra ord lika mycket värt som 3,2% extra rabatt på investeringskostnaden för ett 3,2 kW system om man är eller blir elhandelskund hos Vattenfall. Lyckas Vattenfall värva en ny elhandelskund på detta sätt är det förmodligen en värvarkostnad som svårslagen med andra metoder.

Här får Vattenfall gratis korrekturläsning på sin text på ”Producera din egen el med solceller”:

  1. Small, medium och large (paketnamnen) är engelska ord. Det finns svensk ord för dessa termer som vore lämpligare att använda på en sida med svensk text.
  2. ”Produktionen beräknad på en årlig förbrukning på 950 kWh per installerad kWp” ska stå ”Produktionen beräknad på en årlig produktion…”
  3. Med värden från tabellen kan man räkna ut att de olika paketen skulle ge 938, 863 respektive 938 kWh/kW. En felräkning av Vattenfall när det gäller solelproduktionen för 2,2 kW paketet…
  4. En solelproduktion på 1 500 – 3 000 kWh med Vattenfalls paket har ett värde på 1 950 – 3 900 kr (ej 1 700-3 400 kr) vid ett elpris på 1,3 kr/kWh. Besparingen gäller för övrigt bara så länge överskottselen har samma värde som den köpta elen.

PS 21/3. Ser att punkterna 2-4 har korrigerats på Vattenfalls hemsida. Men helt rätt vad gäller punkt 3 är det nog fortfarande inte. Det beror på att paketens effekter är avrundade till en siffra. Med de effekter som står där idag skulle varje modul ha en effekt på 267 W, 275 W respektive 267 W i de olika paketen. Om det skulle vara 270 W moduler i alla paketen (vilket verifierades av leverantören Direct Energy dagen efter) är effekterna för de olika paketen 1,62 kW, 2,16 kW respektive 3,24 kW (istället för 1,6 – 2,2 – 3,2). Om detta stämmer behöver man även finjustera elproduktionen för de tre paketen…

PS 22/3. Beställde information om det nya paketet vid Vattenfalls hemsida den 18/3 då de nya paketen lanserades. I produktbladet som jag fick den 19/3 är det dock de gamla paketen med de tidigare storlekarna och de gamla priserna. Slarvigt!

IEA PVPS möte i Rotterdam

Är i skrivande stund i Rotterdam.

Måndag-onsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett möte i Rotterdam. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Johan Paradis Ärlebäck, nu med eget konsultföretag. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

Vid kvällens informella middag satt jag bredvid en person från Italien, en från Tyskland och en från Spanien. Sverige satte prydligt solcellsrekord ifjol med drygt 8 MW installerat enligt Johan Lindahls sammanställning i IEA PVPS Task 1, men det är väl inte särdeles imponerande för personer från dessa länder som installerat i runda slängar tusenfalt mer än i Sverige…

I morgon är det genomgång av arbetet i tre av de fyra arbetsgrupperna.