Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Solcellsmoduler och dess nyckelkomponenter från Kina ska registreras

Publicerat av

EU har en pågående utredning om att Kina dumpar priset på kristallina solcellsmoduler, inklusive celler och “wafers”. PV Magazine skriver “The European Commission must determine by June 6 whether provisional anti-dumping duties should be applied to crystalline silicon photovoltaic products. A final decision will not be made before the end of the year.”

Enligt en färsk reglering från EU måste alla kiselbaserade moduler och nyckelkomponenter som solceller och ”wafers” till kiselbaserade moduler, som har sitt ursprung från eller är sända från Kina, från och med 6 mars registreras vid varje lands tull. Tunnfilmsmoduler är uttryckligen undantagna från denna registrering. I princip skulle man därmed kunna införa en retroaktiv tullavgift på kinesiska  kiselbaserade moduler, solceller och “wafers” från och med 6 mars.

Det bör innebära att kinesiska solcellsmoduler får ett högre pris i EU. En importör måste ta hänsyn till att retroaktiva tullar kan komma, även om det skulle vara ett ovanligt drag från EU. Detta gynnar europeiska kiselbaserade moduler och moduler gjorda med andra teknologier, som tunnfilmsmoduler.

Hur går det för regeringens utredning om nettodebitering?

Publicerat av

Det är märkligt tyst om hur det går för den av regeringen tillsatta utredningen om nettodebitering. Söker man på regeringens hemsida finns inga uttalanden om nettodebitering efter september 2012. I Ny Teknik gjorde Anna-Karin Hatt ett uttalande i mitten av oktober i fjol, se Ny Teknik 19 oktober 2012. Nuvarande tystnad är lite illavarslande.

Det enda aktuella man hittar på regeringens hemsida när man söker på nettodebitering är att denna utredning fortfarande pågår (publicerat 8 februari):

Fi 2012:06 Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el

Utredaren ska ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Uppdraget ska redovisas senast den 14 juni 2013.

Särskild utredare: Rolf Bohlin

Dir. 2012:39 Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el (pdf 138 kB)

Regeringens direktiv till kommittén gavs ut 2 maj 2012 och med tanke på att utredning ska redovisas senast om tre månader borde merparten av arbetet vara klart nu.

De rykten jag hört har inte gett någon gåshud. Har du hört något?

PS 22/3. Fick tips om att i en interpellationsdebatt i riksdagen den 12 mars om Alternativ till teknikneutralitet mellan Anna-Karin Hatt och Jens Holm (V) sade Hatt att det långsiktigt sättet att möta intresset är att hitta en fungerande modell för nettodebitering (19:30 in i debatten). Dock nämnde hon inget om den pågående utredningen om nettodebitering.

Årsbästa för solcellerna fyra dagar i rad!

Publicerat av

Folks, solen är här! Det är under mars månad solenergin börjar leverera på allvar, nu har även våra solfångare för varmvattenproduktion töat fram efter vintersömnen…

Det har blivit årsbästa för solcellerna fyra dagar i rad inklusive idag. Härligt… 11,76, 11,83, 12,27 och 12,62 kWh per dag har skörden blivit. 12,62 kWh motsvarar 3,8 kWh/kW idag. Medeltoppeffekten under bästa 5-minutersperiod var idag 2 652 Watt mellan 11:55 och 12:00. Vår växelriktare kan som mest leverera 3 kW från vår solcellsanläggning på 3,36 kW, så vi var inte så långt ifrån maximalt möjliga idag.

Under de tio första dagarna i mars har det därmed blivit 94 kWh (28 kWh/kW) vilket är bättre än de tio första marsdagarna under både 2012 (84 kWh) och 2011 (79 kWh). Det är även mer än under hela februari månad då det var solfattigt och snöigt vilket gjorde att solelproduktionen blev magra 76 kWh.

Väderprognoserna ser bokstavligen lysande ut närmaste veckan, med mestadels sol. Marsrekordet är 292 kWh från 2011. Det var många soliga dagar då, hela 18 dagar med minst 10 kWh per dag, så vi får se om mars i år kan knäcka marsrekordet.

PS 11/3. Richard Thygesen, doktorand på MdH, meddelar att den 4,83 kW solcellsanläggning med 70 graders lutning som finns på taket av Mälardalens Högskola i Västerås gav 29,3 kWh  (6,1 kWh/kW) den 9 mars.

Solelproduktion per dygn hittills under 2013.

Solelproduktion per dygn hittills under 2013.

Januari-februari mindre soliga än normalt

Publicerat av

Av SMHI:s mätstationer för global solinstrålning har de allra flesta haft mindre solinstrålning under januari-februari 2013 än under ett normalår. Östersund var 12% under det normala och Stockholm 7% under normalt. Undantag finns dock, Göteborg har haft 7% mer än normalt och Karlstad 1% över normalt. I absoluta tal toppar Karlstad med 40,9 kWh/m2 knappt före Lund med 40,8 kWh/m2 under januari-februari. Man kan se att alla mätstationer låg över det normala i januari och alla utom en låg under det normala i februari.

Sverige är ett så stort land att det är stora relativa skillnader mellan orterna när man bara tittar på dessa två månader. Ser man över helt år blir de relativa skillnaderna mindre.

SMHI:s nät för mätning av solinstrålning är för övrigt så glest att det säkert finns platser som haft mer eller mindre solinstrålning än nedanstående. Kalenderbitaren ser att Hoburg och Storlien-Visjövalen är nya stationer för 2013. Undrans varför SMHI startade en station på Hoburg när det redan finns en åtta mil norrut, i Visby, med tanke på att det finns stora luckor på andra håll i Sverige?

Tabellerna nedan visar

  • den globala solinstrålningen per månad
  • summerat värde för januari-februari
  • en jämförelse med vad som förväntas under januari-februari enligt ett normalår under perioden 1961-1990, som SMHI använder som referensperiod. Hoburg, Storlien-Visjövalen, Svenska Högarna och Tarfala är nya stationer som saknar värden för denna period.

Det är för övrigt tveksamt om man kan anse att värden från perioden 1961-1990 är det normala idag. SMHI:s mätningar visar nämligen att den årliga globala solinstrålningen sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 ökade med drygt 5 % i Sverige, vilket blir ca 0,2% per år. Fann även två andra uppgifter hos SMHI. I ett diagram på sidan 6 i SMHI:s faktablad “Solstrålning” anges att den långsiktiga trenden för globalstrålning under åren 1983-2006 är en ökning med 0,4% per år, vilket motsäger den ovanstående uppgiften eftersom 23 år * 0,4% = ca 9% ökning. På sidan “Solinstrålning i Sverige sedan 1983” visas ett diagram för åren 1983-2012 där det står att trenden är 0,3% per år. En egen avläsning av värden på trendlinjen visar på en ökning från ca 900 kWh/m2 och år för 1983 till ca 975 kWh/m2 och år för 2012. Det är en ökning på ca 8,3% vilket ger ca 0,29% per år, så 0,3% verkar vara det korrekta värdet för de senaste 29 åren. Det måste man säga är en väsentlig ökning!

Solelproduktionen är i princip direkt proportionell mot solinstrålningen, MEN för vintermånaderna kan snötäckning av solcellsmodulerna minska solelproduktionen. Som framgår av den nedersta tabellen är solinstrålningen under januari-februari 2,0-4,3% av den årliga solinstrålningen, med en ökande andel söderut. Snötäckning under dessa månader är därför ingen katastrof.

SMHI stationskarta solinstrålning. Kartan visar även orter som bara mäter solskenstid och de finns därför inte med i nedanstående tabeller. Kartan är dessutom från 2009 och visar inte de stationer som tillkommit efter detta årtal. Skickade mail till SMHI om det, så det kanske kommer en aktuell karta med tiden.

Global solinstrålning januari-februari 2013. Enligt data från SMHI.

Global solinstrålning januari-februari 2013. Enligt data från SMHI.

Global solinstrålning för januari-februari 2013. Jämförelse med normalvärden. Enligt data från SMHI.

Global solinstrålning för januari-februari 2013. Jämförelse med normalvärden. Enligt data från SMHI.

Bauhaus ny systemleverantör av solceller

Publicerat av

Enligt en pressrelease från 6 mars ska byggvarujätten Bauhaus börja sälja nyckelfärdiga solcellsystem i Sverige. Det är solcellspaketen Arctus Sunna från företaget Arctus i Enköping som marknadsförs. I Arctus broschyr framgår att det är kompletta paket med moduler, växelriktare (kallas inverter i broschyren) från österrikiska Fronius, trådlös display för elmätare som visar solelproduktionen (trodde först att denna visades produktionsvärden från växelriktaren men det verkar vara en separat “energimätare“) och installation. I broschyren fanns för övrigt mig ovetandes en citerad text från denna blogg.

Solcellspaketen Arctus Sunna har enligt Arctus broschyr “10 års total garanti och support”, vilket imponerar. I Bauhaus pressrelease står dock att “All utrustning har en 5 års totalgaranti och 25 års effektgaranti på solcellerna”. Motsägelsefullt…

Undrans om Bauhaus har liknande erbjudanden i Tyskland? Bauhaus skriver om “solplattorna” när man menar solpanelerna och man misstänker lite bristande översättning från tyska.

De enligt broschyren vanligaste paketen har effekter mellan 3,12 och 7,02 kW. Modulerna är monokristallina eller polykristallina kiselmoduler, men fabrikat anges inte. Med hjälp av modulernas mått beräknade jag modulverkningsgrad till 15,4% för de monokristallina och 14,2% för de polykristallina.

Dagen efter fick jag tips om att erbjudandet med priser fanns med i Bauhaus kampanjblad för vecka 10. Där fanns priser för 4 kW och 6 kW paket. De kostar 63 995 kr + installation från 19 900 kr = från 20 974 kr/kW för 4 kW-paketet och 99 995 kr + installation från 24 900 kr = från 20 816 kr/kW för 6 kW-paketet. Det fanns en del förbehåll vad gäller installationen, exempelvis maxhöjd 3 meter till takfot, resor max 10 mil tur och retur från försäljningsstället eller närmaste Bauhaus etc. Jag har lagt in en uppdaterad prisjämförelse mellan olika paketpriser under fliken “Kostnad solel”.

I Bauhaus pressrelease finns den delvis felaktiga texten ”Elen produceras med hjälp av dagsljus och inte direkt solljus, vilket betyder att systemet fungerar även under molniga dagar.” och i Arctus broschyr motsvarande ”Panelerna producerar energi av dagsljus, vilket betyder att det inte behöver direkt solljus utan fungerar bra även under molniga dagar. Det produceras i det flesta fall mer energi en solig dag.”

Modulerna i Arctus Sunna paketet är vanliga kristallina moduler så de uppför sig inte på något annat sätt än andra kristallina solcellsmoduler. Solcellsmodulerna drar nytta av tre olika källors solinstrålning:

  • Direkt solljus, som är det ljus som går direkt från solen till modulernas yta.
  • Diffust solljus, som är solljus som via moln, partiklar (aerosoler) och molekyler i atmosfären spridits vidare som diffust ljus till modulernas yta. Om det är helt mulet är allt solljus diffust. Det diffusa ljuset har ingen bestämd riktning, därav namnet.
  • Reflekterat solljus, som via mark eller annan omgivning når modulernas yta. Albedo anger hur mycket ljus som reflekteras mot en yta, 5-30% är normalt men snö kan ha upp till 90% reflektion.

Dessa utgör tillsammans den globala solinstrålningen mot modulerna. Solinstrålningen mot solcellsmodulerna är självklart väldigt mycket högre en solig dag med mycket direkt solljus än en mulen dag med enbart diffust solljus. Därför producerar solcellsmodulerna mycket mera energi en solig dag än en mulen dag.

Hittade nedanstående figur från National Renewable Energy Lab (NREL) som illustrerar detta

Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Solinstrålningens olika komponenter. Källa: NREL.

Under ”Bra att veta” skriver Arctus att ”Arctus Sunna´s solpaneler har en förväntad livslängd på 40 år!”. Återigen dyker de här långa livslängderna upp i reklamen hos svenska företag. Jag skulle vilja se en referens till en undersökning som visar att så är fallet. Hittills har jag inte sett någon sådan undersökning. Det finns publicerade undersökningar gjorda av moduler som varit i drift 20-25 år, där vissa moduler klarat sig bra till utmärkt medan andra moduler klarat sig mindre bra. Idag används säkert modifierade produktionsmetoder jämfört med för 20-25 år sedan och besparingar jagas på alla håll, vilket skulle kunna påverka de långsiktiga egenskaperna hos modulerna. Det är därför lite svårt att sia om livslängden hos dagens moduler. Modulleverantörerna levererar vanligen en effektgaranti som anger att efter 20-25 år ska modulerna ha minst 80% av den ursprungliga effekten. Jag brukar anta 30 års livslängd vid mina beräkningar av produktionskostnad och en viss årlig degradering av modulernas effekt. När det gäller degraderingen är det en osäker faktor i Sverige eftersom så få studier finns gjorda i svenskt klimat.

Möjligen är Arctus ett nytt bolag. Hittar dem inte på allabolag.se eller Eniro. Längst ner på Arctus hemsida anges hemsideadressen till www.egiva.se som är en annan webbadress än Arctus-sidans adress. På egiva:s hemsida återfinns bland annat de tre personer som finns som på kontaktpersoner på Arctus hemsida. Telefonnummer och postadress är dessutom desamma för de två företagen. egiva är i sin tur helägt dotterbolag till ”Kinnankoncernen”. Googlar man på Kinnankoncernen hittar man nyheten ”Enköpingsföretag förlorade i rätten” i UNT 2011-10-13.  Lite rörigt…

Solceller storvinnare av installerad effekt i EU också 2012

Publicerat av

The European Wind Energy Association har gett ut rapporten ”Wind in power 2012 European statistics. February 2013”. Det är en guldgruva när man vill studera installerad effekt av olika elproduktionsslag i EU:s 27 länder.

Solceller sopade mattan med alla andra kraftslag när det gäller nyinstallationer i EU under 2012, liksom under 2011. 16,75 GW solceller installerades i EU. Det var 38% av den nyinstallerade effekten för elproduktion i EU. Vind var tvåa med 11,895 GW (27%) och naturgas trea med 10,535 GW (24%). Det bör noteras att 5,495 GW naturgas togs ur drift 2012, men även räknat på netto installerad effekt blev naturgas klar trea.

Installationerna i vind i EU under 2012 anges till 12,8-17,2 miljarder Euro. Det gör i genomsnitt ca 1100-1450 Euro/kW eller 9 000 – 12 000 kr/kW (kurs 8,33 Euro/SEK).

Man bör ha i minnet att den installerade effekten ger olika mycket energi beroende på vilket kraftslag man tittar på. Sammanlagt 106,040 GW installerad vindeffekt i EU anges ge 231 TWh el under ett normalår, motsvarande 7% av EU:s slutliga elanvändning. Det betyder i medeltal en vindproduktion på 2 310 kWh/kW under ett år, antaget att den genomsnittliga installerade vindeffekt var (106,040+ 93,957)/2 = 100 GW.

Den såvitt känt bästa noteringen för en fast solcellsanläggningen i Sverige under ett år var under 2011 för en 10,08 kW anläggning på KTH som då gav 1074 kWh/kW. En solföljande solcellsanläggning i sydligaste Portugal, Spanien eller Sicilien kan ge ca 2000-2100 kWh/kW och år enligt mina uppskattningar med PVGIS.

Tyskland är det EU-land som ohotat har mest installerad effekt av både vindkraft och solceller. Tittar man på vindelens andel av ett lands elanvändning ligger dock Danmark i särklassig topp med 27%, följt av Portugal med 17% och Spanien med 16%. Sverige kommer på 12:e plats i EU med 5%.

Tyska branschorganisationen BSW Solar anger att solel svarade för ca 4,7% av Tysklands elanvändning 2012 och den europeiska branschorganisationen EPIA anger 5% solel för Italien. Solceller ligger därför en bra bit efter vind i elandel.

Även om kol (-13 GW), kärnkraft (-15 GW) och olja (-17 GW) för elproduktion alla minskat i installerad effekt sedan år 2000 är kol fortfarande det kraftslag som har störst installerad effekt för elproduktion i EU och tillsammans med gas svarade de för 48% av den installerade effekten i EU år 2012. Dessutom har vi förstås trafik, flyg och bostadsuppvärmning där vi har fossila bränslen. Det är fortfarande en lång väg att gå att fasa ut de fossila bränslena i EU, men sol och vind går starkt framåt!

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Nyinstallerad effekt i EU 2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Nyinstallerad effekt i EU 2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Nyinstallerad effekt i EU 2000-2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Nyinstallerad effekt i EU 2000-2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Netto nyinstallerad effekt i EU 2000-2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

EU mix av elkraft 2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

EU mix av elkraft 2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Andel vindel av slutlig elanvändning i EU:s 27 länder 2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Andel vindel av slutlig elanvändning i EU:s 27 länder 2012. Källa: EWEA Wind in power 2012.

Produktionskostnad för solel i Sverige – Publikation planerad

Publicerat av

I fredags var det deadline för att lämna in bidrag till världens största solcellskonferens EU-PVSEC (28th European PV Solar Energy Conference and Exhibition), som går i Paris 30 september – 4 oktober.

Vid tolvslaget i fredags skickade jag in ett 3-sidigt ”abstract” med titeln ”Production cost of PV electricity in Sweden”. Tycker att jag fått ihop en stark författarskara:

  • Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola
  • Stefan Yard, professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet,
  • David Larsson, Direct Energy och blivande industridoktorand vid Mälardalens högskola
  • Björn Karlsson, professor i energiteknik vid Mälardalens högskola.

Hoppas att vi kan bringa lite ordning i frågan om hur man bör beräkna produktionskostnaden för solel i Sverige.

Nu håller vi tummarna att bidraget blir accepterat!

76 kWh solel under februari

Publicerat av

Februari månad gav 75,63 kWh (22,5 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 116,86 kWh under februari och 2011 fick vi 129,93 kWh under samma månad. Årets februari blev alltså klart sämre än de två senaste årens februarimånader. Före mitten av månaden var det förutom mulet väder även åtta dagar i rad med snötäckning och 0 kWh i solelproduktion. Snösopning är inget jag rekommenderar eftersom vinsten är så liten och på grund av skaderisk på sig själv och moduler när man rör sig på taket. Man ska aldrig gå på modulerna, det riskerar att ge sprickor i kiselsolcellerna och på sikt försämrad elproduktion.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme i år och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev igår med 10,18kWh (3,03 kWh/kW) vilket var nytt februarirekord! Alltid något… Förra rekordet var från 23 februari 2011 med 10,03 kWh. Högsta medeleffekt under en timme var 2,21 kW mellan kl. 12 och kl. 13 den 21 februari, vilket var obetydligt lägre än fjolårets max på 2,23 kW.

Driftdata för vår solcellsanläggning finns även på Sunny Portal.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

PS 2013-03-02. En 3,0 kW solcellsanläggning på ABB Corporate Research i Västerås med 40 graders lutning gav 62,34 kWh (20,8 kWh/kW) under februari. En 4,83 kW solcellsanläggning på Mälardalens Högskola i Västerås med 70 graders lutning gav 153 kWh (31,7 kWh/kW) under februari. Inga av dessa solcellsanläggningar snöröjs under vintern.

Vår solcellsanläggning har 27 graders lutning. Högre lutning ger dels högre solinstrålning mot modulytan under vintermånaderna och dessutom glider snön av lättare med ökande lutning. Hur mycket olika ankläggningar är påverkad av skuggning är en annan faktor som påverkar utbytet.

Solelproduktion per dygn under februari 2013.

Solelproduktion per dygn under februari 2013.

Solelproduktion per timme under februari 2013.

Solelproduktion per timme under februari 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2012 och februari 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under februari 2012 och februari 2013.

Lite sol under februari

Publicerat av

Nytt januarirekord blev det för solelproduktionen.

Februari kommer däremot att ge nytt lägstavärde. 39,68 kWh hittills under februari i år och med sex dagar kvar av månaden finns ingen chans att nå 117 kWh från ifjol och 130 kWh från 2011. Bästa dag denna månad har varit 21 februari med 8,61 kWh, men annars har det varit tunnsått med sol under februari. Nu i kväll har det dessutom kommit ett par cm snö, hittills…