Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

S-kongressen ville ha nettodebitering

Socialdemokraterna vill ha nettodebitering. Det beslutade man på sin kongress 3-7 april 2013. I ”Framtidskontraktet Beslutad version” står:

”Bygg ut den förnybara energin. Vi vill främja investeringar i utbyggnad av bland annat vind, sol och biobränslen. Målet ska vara minst 30 TWh ny el från förnybara källor år 2020. Vi vill investera i energiforskning så att Sverige kan vara i fronten när det gäller att ta fram ny och innovativ energiteknik. Ägandet i Vattenfall ska användas så att bolaget blir ledande i energiomställningen. Hushållen ska ha möjlighet att på ett ekonomiskt hållbart sätt producera sin egen energi genom att de får en nettodebitering. Smarta elnät som stödjer energieffektiviseringen och klarar den ökande användningen av förnybar energi ska byggas ut.”

Alla har dock inte klart för sig vad nettodebitering är… Det är tydligen ett svårare begrepp än vad man kan tro.

I dokumentet ”Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag” under motion G49 står

”Ett sätt att stödja utvecklingen är att införa systemet med nettodebitering som finns i t.ex. Tyskland.”

Tysklands system med inmatningstariffer som ger en fast ersättning per kWh under 20 år är något annat än nettodebitering. Dessutom är tyskarnas inmatningstariffer på väg ut, så det känns för sent att haka på det tåget.

I motion G106 skrivs

”För solceller är det viktigaste att vi socialdemokrater slåss för verklig nettomätning, alltså att våra elmätare tillåts att gå både framåt och bakåt. Detta vore verklig nettomätning och våra nätbolag (som har monopol) och energibolag tvingas räkna av den el som du inte kan använda själv just då och som matas ut på nätet. Går det att göra i våra grannländer så går det självklart bra här också, bara den politiska viljan finns.”

Danmark har nettoavräkning, vilket är något annat än nettomätning.

I ”UG8 Utlåtande energipolitik” från partistyrelsen är det dock ordning på torpet

”Omställningen av energisystemet i en mer hållbar riktning måste stimuleras på flera olika sätt. Tydliga signaler om betydelsen av en effektivare energianvändning och en större andel förnybar energiproduktion är oerhört betydelsefullt för att nå framgång. Att ta tillvara de många små elkonsumenternas vilja att öka sin effektivitet i elanvändningen, och kanske även att bidra med småskalig produktion av förnybar el, bör därför ses som en självklarhet. Därför anser partistyrelsen att idén om så kallad nettodebitering bör prövas i det svenska elsystemet. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet. Syftet med ett sådant system är främst att stärka elkonsumenternas ställning på elmarknaden genom att underlätta för enskilda att leverera sin egenproducerade förnybara el till nätet.”

Regeringens utredning ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” verkar för närvarande vilja ge ett förslag om skatteåterbäring motsvarande energiskatt och dess moms, snarare än nettodebitering. Undrans vad socialdemokraterna tycker om det?

En nackdel med skatteåterbäringssystemet är att det riskerar att bli administrativt krångligt och vad blir den administrativa kostnaden att införa systemet?

En fördel är att om man sätter en gräns i form av ett visst maximalt belopp i energiskatteåterbäring slipper man fundera på hur man ska sätta gränsen i exempelvis säkringsabonnemang eller installerad effekt. Det blir också mera rättvist för anläggningsägarna, som kan ha olika mycket solelproduktion beroende på var man bor och framför allt har man väldigt varierande andel inmatad solel till nätet.

Byggnader med hög egenanvändning av solel berörs inte alls eller endast marginellt av möjligheten till nettodebitering eller motsvarande, medan det är ytterst viktigt för att få fart på den stora småhusmarknaden. En annan fördel med ett återbäringstak i kronor är att det är lätt att justera återbäringsnivån vilket säkert tilltalar politikerna. Men det ger också en viss osäkerhet för den som tänker investera i en solcellsanläggning om vilka villkor som kommer att gälla om 5 eller 10 eller 15 år.

Vi väntar nu med intresse på utredningens förslag som ska redovisas senast 14 juni. Blir det en flipp eller en flopp?

Även Lunds Energi säljer solcellspaket

Gårdagens diagram fick kort livslängd… Idag kom ett tips om att även Lunds Energi säljer nyckelfärdiga solcellspaket! Här kommer därför ett uppdaterat diagram.

Lunds Energi anger på sin hemsida att man genom ROT-avdrag kan sänka investeringskostnaden med ca 15%. Det betyder att den ROT-berättigade arbetskostnaden skulle utgöra ca 30% av deras paketpriser och man skulle sänka priset på deras 3-7,5 kW paket med 10 500 – 25 350 kr. Det ska jämföras med att Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på ca 6 000 – 9 000 kr för deras 2-5 kW paket vilket gör att arbetskostnaden är ca 18-24% av paketpriset. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag för deras 2,25-6 kW paket, där möjligt ROT-avdrag är specificerat per paket och man kan då räkna ut att arbetskostnad är 12-15% av priset.

Undrans hur det kommer sig att andel arbetskostnad som är berättigad till ROT-avdrag kan variera mellan 12% och 30% i de olika paketen?

Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Lunds energi. Framgår inte på deras hemsida vad som gäller för frakt och resor. Någon som vet?
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Minst ytterligare två elbolag är på gång med solcellspaket. Antalet leverantörer ökar stadigt, det känns som att dyker upp nya i stort sett varje vecka. Ett solunder är på väg i Sverige…

I diagrammet har jag nu även lagt in nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordningen om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellsystem. Jag förstår inte hur regeringen tänkte när man satte denna nivå, som är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Mälarenergi nytt elbolag som säljer solcellspaket

Nu har även Mälarenergi börjat sälja nyckelfärdiga solcellspaket. Leverantören av paketen är Kraftpojkarna, Nykvarns gård, Västerås.

I diagrammet nedan har jag uppdaterat priserna på de nyckelfärdiga solcellspaket som erbjuds av några elbolag och Bauhaus. Priserna bygger på uppgifter på företagens webbsidor idag, förutom för Bauhaus där jag använt priset i deras kampanjblad från vecka 10. Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Spännande att två nyckelfärdiga paket nu kostar mindre än 20 000 kr/kW, inklusive moms. Det är också tydligt att priset per kW sjunker med ökande effekt, vilket är naturligt.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på 6 000 – 9 000 kr. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag.

Hörde häromdagen att även ett annat elbolag är på gång med solcellspaket. Och dagen efter fick jag tips om ytterligare ett elbolag som står i startgroparna att sälja solcellspaket. Det rör på sig…

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

För Västerås anges lutning 41 grader och orientering rakt mot söder ge högst årsproduktionen av solel med kristallina kiselbaserade solcellsmoduler enligt beräkningsprogrammet PVGIS. Med hjälp av PVGIS gjorde jag en stor tabell för Västerås enligt nedan som visar hur mycket solelproduktionen påverkas av hur modulerna sitter monterande med avseende på lutning och väderstreck. Tabellen visar relativ solelproduktion i förhållande till den optimerade, som är satt till 100%.

Ur tabellen kan man utläsa en hel del intressant information. Vid söderläge sjunker den beräknade elproduktionen med mindre än 10% vid lutningar mellan 15 och 70 grader. Om man har lutning 40 grader förlorar man mindre än 10% vid orientering mellan 60 grader mot öster och 50 grader mot väster. Det är med andra ord inte så kritiskt att man har exakt söderläge och exakt “rätt” lutning på sitt tak.

Det är något bättre av ha modulerna i öster än i väster och den skillnaden ökar med ökande lutning. Att österläge är bättre än västerläge kan bero på att det oftast är klarare väder med mera sol på mornarna och att solcellerna har lägre temperatur (vilket höjer verkningsgraden) tidigt på dagen med sol från öster än senare på dagen med sol från väster.

Sätter man modulerna vertikalt på en vägg förlorar man i Västerås 25% i söderläge och 48-49% i öster eller väster jämfört optimerad placering för maximal årsproduktion.

MEN

Tabellen är teoretiska beräkningar utan hänsyn tagen till snötäckning eller nedsmutsning, som kan påverka solelproduktionen olika beroende på lutningen. Tabellen blir därför lite missvisande. Att montera modulerna horisontellt är definitivt inget som rekommenderas. Det blir då problem med snö- och smutsansamling och produktionen blir säkert åtskilliga procent sämre än den teoretiskt beräknade och i tabellen borde därför ett motsvarande avdrag göras. November-februari ger 6,2% av årets solinstrålning i Stockholm enligt SMHI:s mätningar. Om modulerna skulle vara helt snötäckta under dessa månader skulle man förlora ungefär motsvarande andel av årsproduktionen. Monterar man modulerna vertikalt på en vägg minskar däremot problemen med framför allt snö, men även med smuts, och man skulle även kunna få en ökad solinstrålning på grund av reflektion i snö.

Om man har möjlighet att välja lutning ska man nog snarast välja en lutning som är lite större än den optimerade enligt de teoretiska beräkningarna. Exempel: De 0,9% man teoretiskt förlorar på att välja 50° istället för 40° lutning i söderläge i Västerås kanske man tar igen på minskade snö- och smutsförluster.

Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Relativ solelproduktion i förhållande till den optimerade, som är satt till 100%, vid modulmontering med olika lutningar (grader mot horisontalplanet) och väderstreck i Västerås. Beräknat med PVGIS.

Solcellsmoduler från Kina ökar i pris

I måndags höll jag föredrag för Energimyndighetens programråd ”El och bränsle från solen”.

Idag höll jag föredraget “Solceller på varje hus i framtiden” för 60-70 personer hos Södermanlands Energiförening i Eskilstuna. Där träffade jag Oscar Gustavsson, EcoKraft, som berättade att det nu var omöjligt att få tag i kinesiska solcellsmoduler som var intullade i Europa före kravet på registrering av alla kinesiska moduler,  som infördes från och med 6 mars. Det betyder att priserna på kinesiska moduler kommer att öka… Detta eftersom det efter registreringskravet på kinesiska solcellsmoduler finns en risk att retroaktiva tullar införs på solcellsmoduler från Kina. PV Magazine module price index anger också att priserna på kinesiska moduler ökade efter registreringskravets införande.

Oscar sa att även priserna på europeiska moduler följde med. Det har jag svårare att förstå. Om priserna skulle öka lika mycket som på de kinesiska är priskonkurrenssituationen oförändrat (svag) för europeiska moduler. Se figuren nedan från artikeln “50 Percent Price Gap Between European and Chinese Solar Modules” publicerad i greengechsolar 7 mars.

Prisutveckling på solcellsmoduler från Kina, Tyskland och Japan. Källa: greentechsolar.

Mars rekordsolig!

Det var som vi hade på känn! Mars blev soligare än normalt för alla SMHI:s mätstationer för global solinstrålning, se tabellen nedan. Det blev dessutom rekord på flera orter under mars månad. I Stockholm har mätningar pågått sedan 1922 och årets mars med 96,3 kWh/m2 slog det gamla rekordet på 95,6 kWh/m2 från 1969. Jag skrev tidigare att årets mars var ”once in a lifetime” och det ligger något i det för oss vid Mälaren.

I Luleå, Borlänge, Norrköping, Göteborg och Växjö slogs också marsrekord men där har mätningarna inte pågått lika länge. Dock slogs inte det allra högsta mätvärdet för mars. Det behåller Karlstad med 107,8 kWh/m2 från 1969.

Klondikefebern har fortsätt i början av april med härlig solelproduktion!

Globalstrålning mars 2013 (reviderad 10/4). Rådata från SMHI. Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Föredrag hos Södermanlands Energiförening

I kallelsen till årsmötet för Södermanlands Energiförenings årsmöte den 11 april kopierar jag nedanstående text. Vi kanske ses på torsdag…

Inbjudan till offentligt möte:

Solceller på varje hus i framtiden !

Torsdag 11 april kl. 18:00, Seniorcentrum, Alva Myrdals gata 3D, (Vakteln), Eskilstuna

Bengt Stridh, forskare på ABB Corporate Research och vid Mälardalens högskola men kanske mest känd för villaägarna från Bengts villablogg som tar upp allt om sol-el från privata anläggningar. Bengt berättar om nuläget och framtidsutsikterna för solenergisystem och hur nya regler kan påverka utvecklingen av den nya folkrörelsen.

Föreläsningen är kostnadsfri.

Södermanlands Energiförening i samarbete med energirådgivningen Eskilstuna kommun.

Välkomna!

Skuggning av solcellsmodulerna ska undvikas

Gjorde ett experiment idag. Vid klarblå himmel mitt på dagen provade jag att täcka över en liten del av en av våra 14 solcellsmoduler, med 240 W märkeffekt vardera, för att se hur denna simulerade skuggning påverkade effekten. Modulerna är kopplade i två strängar med sju moduler per sträng.

Våra Sanyo HIT 240 HDE4 moduler är lite speciella i och med att de har så många solceller i varje modul, se bilder. Varje modul har 240 solceller som är serie- och parallellkopplade i tre block med en bypassdiod per block. När jag täckte över en eller flera celler närmast kortsidan på modulen gick strömmen genom bypassdioden för det blocket istället för genom blocket av solceller, vilket gjorde att 96 av solcellerna i modulen förbikopplades och ej bidrog till effektgenereringen. (Detta stycke korrigerades efter det att informationen enligt PS påträffades).

Vid en storlek på min pappskiva på 8,5×4,5 cm (som ett eklöv), täckande drygt hälften av en solcell och ca 0,3% av en moduls yta minskade effekten 108 W vilket var 3,8% av hela effekten efter växelriktaren, som var 2 834 W utan skuggning, se diagram. Vid en storlek på pappskivan på 4,5×4,5 cm (som ett asplöv) blev det ingen märkbar effektminskning.

Även små skuggor kan alltså ge märkbara förluster vid soligt väder. Skuggning av modulerna mitt på dagen ska undvikas, eftersom det kan ge kännbara effektförluster!

PS 7/4. I “General Installation Manual HIT Photovoltaic Module” från Panasonic (där Sanyo är dotterbolag sedan 2009) april 2012 finns inte vår modul men bilden på VBHHxxxAE series ser precis ut som våra moduler. Om bypassdioder står

Specifications of bypass diode for VBHHxxxAE series are as follows; Number of bypass diode: 3 diodes, Number of series cells per bypass diode: 96 cells / diode (1st and 3rd block, 2 parallels of 48 cells series), 48 cells / diode (2nd block, 2 parallels of 24 cells series) (See Figure 4-2).”

Se figuren 4-2 här nedan. Lite överraskande att det var olika antal solceller per bypassdiod, jag vet inte varför modulen är konstruerad så. Normalt brukar det vara lika många solceller för varje bypassdiod i modulerna. Det bör betyda att om det är snö längs ner på hela kortsidan kommer effektförlusten att bli lika som i mitt experiment, istället för att hela modulens effekt skulle förloras.

Figure 4-2: Number of series cells per bypass diode. Från General Installation Manual HIT Photovoltaic Module. Panasonic april 2012.

 

 

Morgonskugga från omgivande träd och rimfrost på modulytorna. 6 april 2013 kl. 08.07.

Morgonskugga från omgivande träd och rimfrost. 6 april 2013 kl. 08.07.

Många små solceller i Sanyo HIT 240 HDE4. Det är fyra solceller i “cirkeln”. Klicka på bilden så slipper du Moiréeffekten.

Skuggexperiment. Drygt en halv solcell täckt.

Effekt avläst efter växelriktaren före, under (drygt halv solcell täckt) och efter skuggexperiment.

Årsbästa för solcellerna igår

Solcellerna verkar gå på anabola i starten på den april månad… Alla fem dagarna hittills i april har gett över 14 kWh och det är nionde dagen i rad med över 14 kWh! Rena Klondikefebern hos alla solcellsägare för tillfället.

Under april har det varit mellan 14,50 kWh och gårdagens 14,95 kWh (4,45 kWh/kW) som också är årsbästa hittills. I april ifjol dröjde det till 28 april innan vi passerade 15 kWh på en dag.

Vårt rekord för en dag är 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) den 22 juni 2012, men det är endast tre dagar som vi producerat mer än 20 kWh sedan starten för vår nuvarande anläggning den 28 oktober 2010.

Ingen inkomstskatt på elcertifikat!

En eller annan ägare av solcellsanläggningar och som sålt elcertifikat under 2012 fick hicka när specifikationen för inkomstdeklarationen för inkomstår 2012 nyligen damp ner i brevlådan. Där står att man ska redovisa försäljningen på ”bilaga K4, avsnitt C” och blanketten K4 liksom broschyren ”Försäljning av värdepapper bifogades”, se inscannad text nedan.

Om du är privatpersonen som inte har näringsfastighet eller näringsfastighet kan du lugnt bortse från detta.

Efter tre telefonsamtal till Skatteverket idag och igår hittade handläggaren Johan Gullstrand att frågan hade kommit upp och besvarats för flera år sedan. Beskedet var följande:

  • Om man har en privat bostad och ingen näringsverksamhet, då ska inkomsten från elcertifikatet tas upp som kapitalinkomst. MEN, man får göra ett schablonavdrag på upp till 40 000 kr enligt Inkomstskattelagen 42 kap. §30.
    Handläggaren nämnde ett schablonavdrag på 21 000 kr i “årets taxering”, vet inte vad han menade med det eftersom det i lagtexten enligt nedan står 40 000 kr och det måste rimligen vara det som gäller.
    Intäkten ska föras in i ruta 51, men endast det belopp som överstiger 40 000 kr, vilket exempelvis skulle kunna bli fallet om man också hyrt ut sin bostad.
  • Om man har en näringsfastighet eller näringsverksamhet (enskild firma räknas inte) ska man ta upp det som en inkomst i deklarationen oavsett belopp.

Med en solcellsanläggning på ett småhus finns inga möjligheter att nå upp till 40 000 kr i intäkt från elcertifikat under ett år. Man skulle då behöva sälja ungefär 200 elcertifikat motsvarande en solelproduktion på 200 MWh under ett år. Eftersom Maria och jag bara hade 200 kr vardera i intäkt från elcertifikaten behöver vi och andra små privata elproducenter som tilldelats elcertifikat inte göra någonting i årets deklaration. Skönt!

Inkomstskattelag (1999:1229) 42 kap. §30

Här nedan är ett utdrag ur lagtexten.

42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

Uthyrning

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

Skrämselskott från Skatteverket.

Skrämselskott från Skatteverket.