Blev idag intervjuad av Mats Fors om solceller. Mats arbetar för Ekonomi- och finansnyheter (EFN) som i oktober startar en podradiokanal, så det dröjer ett tag innan programmet sänds. Även Johan Ehrenberg och en solcellsägare i Stockholmstrakten hade Mats intervjuat inför detta program. Bra att solceller uppmärksammas!
Slemsvampen vargmjölk på en björklåga. Ennora, Ängelsberg, 2013-09-22.
Så var början av rubriken på ett brev vi fick från länsstyrelsen. I brevhuvudet stod det länsstyrelsen i Västmanlands län, men i brevfoten var adressen till länstyrelsen i Stockholm, liksom på kuvertet. Det är länsstyrelsen i Stockholm som numera även sköter Västmanlands län.
Innehållet i brevet var att länsstyrelsen saknade vår uppföljning från år två. Enligt villkoren för investeringsstödet måste man under de tre första åren skicka en blankett där man talar om solelproduktionen för varje driftår. “Om ni inte kommer in med begärda uppgifter kan Länsstyrelsen komma att besluta om återbetalning av stödet”.
Problemet med detta brev var att jag i början av oktober ifjol lämnade in vår driftuppföljning för år två. Jag lämnade personligen brevet i receptionen för länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås. Jag fick då veta att Stockholms län tagit över, men det var inga problem, brevet skulle vidarebefordras till länsstyrelsen i Stockholm.
Kommentaren när jag ringde idag var att det ”Kan ha förkommit på posten. Det händer…”. Fick också veta att det gick bra att skicka uppföljningen med e-post och bifoga blanketten som pdf-fil. Det var viktigt att man angav ärendenumret i mailet (det står inte på blanketten).
Vi startade vår solcellsanläggning på 3,36 kW den 28 oktober 2010. Under första driftåret (2010-10-28—2011-10-27) producerade vi 2912 kWh (867 kWh/kW) enligt elmätaren och 2882 kWh (858 kWh/kW) enligt växelriktaren. Under andra driftåret blev det 2 741 kWh (816 kWh/kW) enligt elmätaren och 2 713 kWh (807 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vi har en dryg månad kvar på tredje driftåret, men vi kommer utan tvekan att få högre skörd än under första driftåret.
Diagrammet här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan starten. I år har det blivit månadsrekord i januari, mars, juli, augusti och kommer att bli det i september också. Däremot var 2011 bäst under februari, april, maj och juni. 2012 var medioker med tanke på solelproduktion, ingen månad var den bästa under våra snart tre driftår.
Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.
Vid ett annat inlägg uppstod en diskussion angående värdet av solel vid nettodebitering respektive vid regeringens förslag med skattereduktion. Jag ger här exempel på hur det skulle se ut i dagsläget för en privatperson som inte är momsregisterad, vilket jag bedömer vara en typisk solelproducent. Även med denna begränsning är det inte helt trivialt. Det finns variationer i priserna beroende på var man bor, vilket elabonnemang man har och vilket år det är, så för dig som läser detta kan andra värden gälla hemma hos dig.
Jag har för enkelhetens skulle bortsett från intäkter från elcertifikat och ursprungsgarantier eftersom de i teorin borde vara densamma för alla alternativen. I praktiken kan det dock finnas skillnader mellan de olika alternativen, men det blir för stort ämne för att ta med denna gång.
När det gäller den solel som använder direkt i huset ersätter den köpt el och värdet på den elen blir därför lika med det rörliga priset för ens köpta el. Det rörliga elpriset är den del som varierar med elanvändningen och som består av elhandelspris, elcertifikatavgift (redovisas numera sällan separat utan ingår i elhandelspriset), energiskatt, elöverföring och moms på alla dessa poster. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet, eftersom de fasta abonnemangsavgifterna normalt sett inte förändras vid egen solelproduktion.
Exempel för elområde 3 – Värde av egenanvänd el
| Pris (öre/kWh) | ||
| Elhandelspris | 40,51 | Elpriskollen 1-årsavtal. Lägsta pris för 1-årsavtal som erbjuds idag. Många olika prisvarianter finns, detta är bara ett exempel. |
| Energiskatt | 29,3 | I vissa nordliga kommuner 19,4 öre/kWh. |
| Elöverföring | 10-23,5 | 19,2 öre/kWh hos Vattenfall syd, som är vår nätägare. E.ON Stockholm 10-23,5 öre/kWh beroende på hur mycket el man använder. Fortum Stockholm 20,56 öre/kWh för enkeltariff Stockholm, har en uppsjö av olika priser beroende på nätområde och val av tariff. |
| Moms | 22,25 | 25% på alla ovanstående poster, med Vattenfall syd som nätägare. |
| Totalt rörligt pris | 102,1-115,6 |
Sannolikt är det ett lågt räknat pris. I regeringens utredning ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” om nettodebitering antog man ett rörligt elpris på 1,305 kr/kWh (se tabell 4).
PS 2013-09-18. Enligt Energimyndigheten var det 37,4% av elkunderna som hade rörligt elhandelspris i juni 2013, det verkar därför relevant att anta ett fast elhandelpris per kWh i denna kalkyl.
Vid nettodebitering skulle solelproducenten endast betala för nettot av använd el. Då skulle förutom den egenanvända elen även överskottselen få samma värde som det totala rörliga elpriset. Inga fasta avgifter ska tas med i värdet. Principen är lättfattlig och med en logik: solelen är lika mycket värd som den köpta elen.
Exempel för elområde 3 – Värde av överskottsel vid nettodebitering
Se tabell ovan för egenanvänd el.
Här har jag bortsett från den ”energiersättning”, som Vattenfall kallar den. Nätägaren måste enligt Ellagen 3 kap. 15§ betala för den överskottsel som matas in till nätet. Detta är idag den enda lagstadgade ersättning som finns för el som matas in till nätet. Man får denna ersättning eftersom nätägarens överföringsförluster i nätet minskar. Vår solel går till våra grannar istället för att behöva transporteras betydligt längre sträckor från något kraftverk ett antal mil bort och därför minskar överföringsförlusterna.
Vattenfall Eldistribution AB betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, i energiersättning till oss. Sannolikt borde de nog inte betala ut moms till oss… Eskilstuna Energi och Miljö skriver i sitt informationsblad om att producera egen el ”Om du inte bedriver ekonomisk verksamhet erhåller du ersättning för överskottsproduktionen utan moms både från elnätsföretaget och från elhandlaren.” Fortum skriver ”Elen du köper betalar du skatt och moms på, vilket du inte får igen på den el du säljer”. E.ON anger ”Den som är momsredovisningsskyldig får moms utbetald på ersättningen för nätnytta.”
Utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46, ett ”betänkande av utredningen om nettodebitering” som presenterades i juni föreslår en skattereduktion istället för nettodebitering. Skattereduktion skulle vara 2 gånger energiskatten i kommuner med normal energiskatt och 2,5 gånger energiskatten i kommuner med reducerad energiskatt. Med denna modell saknas en lättfattlig förståelse av värdet för egenproducerad solel.
Skattereduktionen skulle bara gälla för det överskott av solel man matar in till nätet. Den el som man använder själv skulle liksom idag få samma värde som priset för den köpta elen. Däremot skulle värdet på det överskott av solel som matar in till nätet få ett annat värde. Överskottselen skulle säljas till en hugad köpare som kan vara både en elhandlare eller ett nätbolag. Solelproducenten måste aktivt söka en köpare. Har man ett litet överskott tror jag att det finns en risk att man struntar i detta. Idag finns en uppsjö av olika erbjudanden, de tre stora elhandelsbolagen har dock Nord Pool spotpris per timme med ett mindre avdrag som standarderbjudande och jag tror att på sikt är det detta pris som kommer att gälla, speciellt om skattereduktionen träder i kraft. Nord Pool spotpris varierar per timme och år och det går därför inte att säga exakt vad detta pris kommer att vara i framtiden.
Dessutom skulle man från bolaget få en energiersättning, som Vattenfall kallar det. Här används olika termer av olika nätbolag. E.ON kallar det nätnytta och Fortum använder produktionsersättning. Nätbolagen borde komma överens om en gemensam benämning för denna ersättning.
Exempel för elområde 3 – Värde av överskottsel vid skattereduktion
| Pris (öre/kWh) | ||
| Försäljning | 33,34 | Nord Pool spotpris, medelvärde mars-augusti under 2013. Vintertid är överskottet från solelproduktion minimalt och därför valde jag bort januari-februari. Under 2012 var årsmedel 28,194 öre/kWh. |
| Avdrag försäljning | 0,205 – 4 | Fortum har 0,205 öre/kWh i avdrag medan Vattenfall och E.ON har 4 öre/kWh i avdrag. |
| Energiersättning | 3,3 – 6 | Vattenfall betalar 6 öre/kWh i område söder och 4,4 öre/kWh i område norr. Fortum betalar 3,3-5,8 öre/kWh medan E.ON betalar 2,9-5,5 öre/kWh beroende på vilket nätområde man bor i. |
| Skattereduktion | 58,6 | Två gånger energiskatten som är 29,3 öre/kWh under 2013. |
| Moms | 0 (– 1,5) | Moms betalas inte ut. Förutom av Vattenfall Eldistribution vad gäller energiersättningen och eftersom det är otypiskt har 0 antagits vara normalvärdet. |
| Totalt värde | 91,2-97,7 |
Det kan tilläggas att regeringens utredning om nettodebitering räknat fel på de ekonomiska effekterna av nettodebitering och skattereduktion, se inlägg från 26 juni.
Nettodebitering skulle i normalfallet var lönsammare än skattereduktion för en privatperson som inte är momsregistrerad. Principen för nettodebitering är lättfattlig. Överskottselens totala värde vid skattereduktion är svårare att förstå sig på eftersom värdet av den sålda elen är variabel. Man måste vid skattereduktion också aktivt hitta en köpare av ens överskottsel, vilket kanske de som har ett litet överskott struntar i.
Nattfjärilen grön fältmätare. Fotograferad i skenet av UV-lampa i kvällsmörker, på foten av UV-lampan. Dyudden 2012-09-14.
En EU-dom i mål C‑219/12 den 20 juni 2013 kan få en mycket stor betydelse för svenska och andra solcellsägare i Europa. Den kan leda till att svenska solcellsägarna får tillbaka mångmiljonbelopp som betalats i moms vid inköp av en solcellsanläggning.
Domen gällde ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.”
Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var ”Utgör det en ekonomisk verksamhet, i den mening som avses i artikel 4 i [sjätte mervärdesskattedirektivet], att på eller i anslutning till en privatbostad driva en nätansluten solcellsanläggning, utan egna lagringsmöjligheter, som tekniskt är utformad så, att mängden producerad el varaktigt understiger den mängd som den person som driver anläggningen sammanlagt förbrukar i det egna hemmet?”
Domstolen beslutade att ”… att begreppet ekonomisk verksamhet i den mening som avses i nämnda artikel omfattar driften av en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad och som är utformad på så sätt att den mängd el som produceras dels alltid är mindre än den sammanlagda el som förbrukas av den person som driver anläggningen, dels levereras till elnätet i syfte att fortlöpande vinna intäkter.”
Clean Technica skriver den 28 juni i artikeln “Home Solar PV In Europe Not Subject To VAT (Consumption Tax), EU Court Rules” som en slutsats av EU-domen att ”This recent verdict from the EU Court of Justice means that the cost of installing a solar energy system anywhere in Europe shouldn’t be subject to VAT, which considerably reduces the cost of solar for homeowners.” med brasklappen “if I’m understanding the ruling correctly”.
Om momsen för investering återbetalas blir investeringen betydligt billigare och det skulle det få en mycket större effekt för den svenska solcellsmarknaden än den av regeringen föreslagna skattereduktion med tanke på investeringen i ett slag skulle bli 20% billigare.
Det låter nästan för bra för att sant och i de flesta fall då det känns så brukar det inte heller vara sant. Men den här gången kan det vara sant. Fick en uppgift om att en person som pratat med en svensk skattejurist hade fått beskedet att det nu är fritt fram att söka återbetalning av momsen. Hur det ska gå till i praktiken är dock oklart. Ett tips är att ringa Skatteverket och fråga!
Tänkte först att detta bara berörda nya anläggningar men anläggningen i EU-domen installerades redan 2005. Det villkor som finns í domen är att man måste ha sålt solel, har man använt all solel själv omfattas man inte av domen såvitt jag förstår som lekman.
I morgon ringer jag Skatteverket och frågar hur jag får tillbaka momsen på vårt inköp med hänvisning till EU-domen i mål C-219/12. Gör det du också! Det kostar inget att fråga och då kan vi röka ut vad som egentligen gäller…
Om det är någon som har mera information om detta får du gärna skriva en kommentar!
Nattfjärilen C-tecknat jordfly. Fotograferad i skenet av UV-lampa i kvällsmörker. Dyudden 2014-09-14.
Anna-Karin Hatt anger idag på sin blogg att regeringen i den kommande budgeten kommer att ta fasta på nettodebiteringsutredningens förslag om skatteavdrag. Regeringen höjer dock skatteavdraget till det dubbla jämfört med utredningens förslag och sätter gränsen vid avdrag för maximalt 20 000 kWh/år. Om man bor i områden med 29,3 öre/kWh i energiskatt skulle man då få göra skatteavdrag med maximalt 2*0,293 kr/kWh * 20 000 kWh/år = 11 720 kr.
Förutom skatteavdraget kan solelproducenten liksom nu sälja det överskott man matar in till nätet till hugade köpare.
Den första tanken som slår en är varför Anna-Karin Hatt och regeringen gör detta utspel redan nu, med tanke på att utredningen om nettodebitering fortfarande är ute på remiss, där remissvaren ska vara inkomna till Finansdepartementet senast den 9 oktober.
Se även Näringsdepartementet pressrelease “Regeringen föreslår sänkt skatt på egenproducerad förnybar el“, som också kom idag. Där man kan även se att det finns ett villkor: “En förutsättning är att man som mikroproducent under ett år köper lika mycket el från nätet som man matar ut på det.” (bör stå matar in, eftersom man matar ut när man köper el enligt den terminologi som elbranschen använder). I sådana fall skulle det betyda att man måste vara en nettokonsument av el. Utredningens förslag var inte riktigt på det viset, den föreslog att skattereduktionen skulle begränsas till högst hur mycket el man köpt under beskattningsåret, så ett litet frågetecken sätts för detta.
Även SVT uppmärksammar det hela idag i “Dubbelt avdrag för villaägare med solceller“. Anna-Karin Hatt gör här ett intressant uttalande att
“Den här reformen är här för att stanna. Den kommer att finnas ända till någon regering bestämmer sig fär att avskaffa den. Men jag tror inte att det kommer att ske, därför att nu ser vi en stark rörelse där många vill ta ansvar för sitt energiliv. Då kommer det vara en reform som jag inte tror någon kommer ha intresse av att ta tillbaka.”
Det är en viktig fråga att det finns en långsiktighet i spelreglerna för de som investerar i exempelvis solcellsanläggningar, för att det ska att gå att göra en uppskattning av ekonomi i en sådan långsiktig investering.
Om vi antar att en solcellsanläggning producerar 800-1100 kWh/kW och år skulle det krävas 18-25 kW solceller för att producera 20 000 kWh/år. Om vi antar en modulverkninsgrad på 15% krävs en modulyta på 6,7 m2/kW, vilket betyder att 18-25 kW skulle kräva en modulyta på 120-167 m2. Skatteavdraget skulle man få bara för överskottsel som matas in till nätet. För att få överskott på 20 000 kWh kan man därmed installera en större anläggning än en som producerar 20 000 kWh om man använder en del av elen själv och den möjliga installerade effekten och ytan bli då ändå större än ovanstående uppskattning. Det är väl ytterst få småhus som har så stora tak- och fasadytor med lämplig orientering. I praktiken skulle en småhusägare därmed kunna fylla lämpligt orienterade tak med solceller, om man inte faller på att man då skulle bli nettoproducent av el eller att det även finns en säkringsgräns vid 63A, som utredningen föreslog.
En övre säkringsgräns på 63A skulle i praktiken förmodligen utesluta de flesta bostadsrättsföreningar och även medelstora-stora företag skulle uteslutas från möjligheten till skattereduktion. I pressreleasen framgår inte om det även finns en säkringsgräns på 63A. Om man är en förening som inte betalar skatt utesluts man också eftersom man då inte har någon skatt att göra skattereduktion mot.
Blev idag ombedd av en affärscontroller på Telge Energi att överföra årets elcertifikat (2) och årets ursprungsgaranti (2) från vår solcellsanläggning till dem. Det skulle vara gjort senast 1 december, så det var extremt god framförhållning. “Nema problema” tänkte jag, men den tanken fick jag snart släppa.
När jag loggat in på Svenska Kraftnäts Cesarsida och skulle genomföra överföringen fastnade jag på att det behövdes ett konto eller kontonummer, se skärmklippet nedan.
Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till mitt eget konto är förifyllt där det visade sig att mottagarkontot ska stå.
När fönstret öppnades var mitt konto förifyllt som kontohavare och därunder fanns en ruta som hette ”Konto”. Jag trodde att man skulle ange mottagarens konto i denna ruta, men det fanns inga konton att välja bland.
Mailade problemet till Telge Energis affärscontroller som tyckte jag skulle ringa Cesar-supporten och något kontonummer som jag frågat efter fick jag inte, det skulle inte behövas blev ett senare svar. Det visade sig ytterligare senare att affärscontrollern aldrig varit inne i Cesar. Ärligt, men överraskande för att komma från en affärscontroller…
Tyckte inte att man skulle behöva ringa supporten för att göra en trivial överföring. Gick då in under ”Information” – ”Vanliga frågor” för att ladda ner Cesar användarbeskrivning. Men icke, ingen beskivning (pdf-fil) kom upp på min bildskärm, det öppnades bara ett tomt fönster i Internet Explorer. Samma resultat två gånger om. Nu började jag bli lite lack…
Fick öppna Firefox och då fungerade nedladdningen av pdf-filen felfritt. Hur lyckas man bygga en webblösning där man inte kan ladda ner en användarbeskrivning i Internet Explorer?
109 sidor användarbeskrivning. Hur ofta har ni behövt läsa en användarbeskrivning på 109 sidor för att hantera ert bankkonto? Efter att ha skummat användarbeskrivningens relevanta delar blev jag inget klokare av den, så jag fick gå på envishet.
Under kontoutdraget hittade jag efter en stund ett kontonumret för Telge Energi. Numret är på 18 siffror. Jag klippte in kontonumret i överföringsfönstret. Bredvid kontonumret finns en blå text ”Kontrollera kontonummer”. Efter att ha klickat där fick jag veta att ”You have entered a valid account number”. All annan text är på svenska, men här dök det plötsligt upp en engelsk text. Ologiskt…
Då visade sig också att man under Kontohavare skulle fylla i mottagarkontot istället för mitt eget förifyllda konto. Suck… Kunde man inte ha tittat på en banksida hur man lägger upp det hela användarvänligt. När jag ska göra en överföring från mitt bankkonto står det tydligt ”Från” och ”Till” för de fält där jag ska välja konton. Varför skrev man inte ”Till konto” istället för bara ”Kontohavare” i Cesar? Och varför är ens eget konto förifyllt där? Det kostade mig en dryg timme och många stönande att lösa enbart detta problem, på grund av det ologiska upplägget att det lilla ordet ”Till” saknades och att mitt eget konto var förifyllt där mottagarens konto skulle stå.
Hur som helst var jag på rull nu…
Fyllde i priset för elcertifikatet, 200 kr, och klickade på knappen ”Överför”. Men jag hade missat att ange antalet elcertifikat, hade bara ett så det fanns inte så mycket att välja på. En felaktig röd text angav att jag skulle ”Ange antal UG”, det vill säga antalet ursprungsgarantier, istället för elcertifikat som det handlade om.
Skärmdump från Svenska Kraftnäts Cesarkonto. Lägg märke till en engelsk text och en felaktig text om man ska ange antal UG (ursprungsgarantier), istället för antal elcertifikat.
När jag sedan skulle göra färdig överföringen fastnade jag på ”Skriva under”. Det berodde väl på att jag varit inaktiv för länge (andra halvlek i VM-kval i fotboll) och då blivit utloggad, fast det framgick inte. Internet Explorer låste sig så jag fick avsluta programmet via aktivitetshanteraren, starta om igen och logga in igen på Cesar. Då, äntligen, lyckades jag genomföra en överföring.
Att överföra min ursprungsgaranti gick snabbt, men underligt nog behövde jag inte ange något pris. Undrans varför det är så? Affärscontrollern på Telge energi hade angett 30 kr så ett litet värde har de, noga räknat motsvarande 3 öre/kWh. Det är första gången jag fått ett konkret värde på en ursprungsgaranti, så det var dagens behållning.
Jag fick sedan upprepa proceduren för först Marias elcertifikat (vi äger halva solcellsanläggningen vardera, så därför får hon hälften av våra elcertifikat och ursprungsgarantier) och sedan hennes ursprungsgaranti.
Som tidigare gäller att elcertifikatsystemet behöver förenklas för att passa små elproducenter, se även inlägg “Solcellsägarna går miste om miljoner per år” från 14 augusti. Om några år borde de vara de flesta användarna av systemet, om alla skulle ansöka om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag hoppas att alla ägare av solcellsanläggningar ansöker om tilldelning, för att snabba på en modernisering av elcertifikatsystemet och en anpassning så att även de små elproducenterna känner sig välkomna.
Börjar på Energimyndighetens sida med formulär för att fylla i din ansökan om tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier och dra ditt strå till stacken för att få till en förbättring av elcertifikatsystemet.
Dessutom kan användarvänligheten med mycket enkla medel förbättras i Cesar:
Någon undrade tidigare vilka som fått regeringens utredning om nettodebitering på remiss, som skickades ut 8 augusti. Här är hela listan (stafning som i regeringskansliets utskick):
Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast onsdagen den 9 oktober 2013.
SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta. Karlstad (192 kWh/m2) blev knapp vinnare före Nordkoster (190) och Hoburg (187) under juli månad, se nedanstående diagram. I jämförelse med ett normalår under perioden 1961-1990 ser man att det finns stora variatoner beroende var man bor i Sverige. I stora drag hade södra halvan av Sverige högre värden än normalt, medan Norrland, undantaget Kiruna, låg under det normala. Växjö hade hela 21% över det normala!
Om man studerar januari-juli i år ligger Hoburg i topp med 849 kWh/m2, följt av Visby (822), Svenska Högarna (800) och Karlstad (795). Jämfört med ett normalår under perioden 1961-1990 toppar Växjö med 15% över det normala, före Lund (+13%) och Göteborg (+11%). Lägg märke till att de nyare stationerna som exempelvis Hoburg, Nordkoster och Svenska Högarna saknar mätvärden för normalperioden.
Med tanke på att även augusti varit solig kan vi förvänta oss att 2013 kommer att gå till historien som ett betydligt soligare år än normalt över större delen av Sverige.
Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar behöver därför nödvändigtvis inte ge samma rangordning mellan orterna som när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.
Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktare påverkar).
Man kan inte heller jämföra globalstrålning och utbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.
Global solinstrålning juli 2013. Rådata från SMHI.
Global solinstrålning juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.
Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.
Global solinstrålning januari-juli 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.
Elcertifikatsystemet är Sveriges huvudsakliga och långsiktiga stödsystem för förnyelsebar elproduktion. Hur många gånger har ni hört att elcertifikatsystemet är teknikneutralt? Eller att systemet fungerar bra? Stämmer det? Nej! Systemet är inte alls anpassat för småskaliga elproducenter och regelverket gör att man missgynnar småskalig elproduktion.
Vid utgången av 2012 fanns det 24,31 MW installerade solceller i Sverige, varav 15,87 MW nätanslutna enligt den IEA PVPS rapport för Sverige som Johan Lindahl, Uppsala Universitet, författat. Under 2012 installerades 6,88 MW nätanslutna solcellsanläggningar. Vi kan därför ansätta 12,43 MW som ett medel för installerad nätansluten solcellseffekt under 2012. Om vi antar att de producerade i genomsnitt 900 kWh/kW blev den totala solelproduktionen från dem 11 187 MWh. Det skulle motsvara 11 187 elcertifikat om alla solcellsanläggningar hade fått elcertifikat för all sin solel, vilket man är berättigad till, eftersom man får ett elcertifikat per producerad MWh.
Enligt statistiken över tilldelade elcertifikat för 2012 ser vi att det utfärdades 1 029 elcertifikat till solcellsanläggningar, som är de som finns under ”Övrigt” i statistiken på Svenska Kraftnäts webbsida Cesar. Yep, ynka 1 029. Det betyder att ägarna av solcellsanläggningar gick miste om 11 187 – 1 029 = 10 158 elcertifikat. Låt oss avrunda detta till 10 000 förlorade elcertifikat.
Enlig statistik på Cesar var medelpriset 200,5432 kr per elcertifikat under 2012. Det betyder att 10 000 elcertifikat hade ett värde på 2 miljoner. Så mycket gick solcellsägarna miste om under 2012 eftersom endast en bråkdel av alla anläggningsägare hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Under 2013 kommer beloppet sannolikt att nära fördubblas eftersom solcellsinstallationerna säkert kommer att öka mer i år än under 2012 eftersom den statliga budgeten för investeringsstödet är högre och eftersom stödnivån är lägre, vilket ger betydligt fler installationer i år än ifjol.
Det finns flera faktorer som motverkar att ägare av solcellsanläggningar inte ansöker om tilldelning av elcertifikat.
Uppenbarligen behövs en översyn av elcertifikatsystemet. Regeringens utredning om nettodebitering “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” som kom i juni duckade dock för denna fråga. På s. 277 i utredningen skriver man ”kommer… behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel … att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten! Bekvämt för utredningen, men inte bra för de små elproducenterna.
Här är några idéer till förbättringar av elcertifikatsystemet.
Enligt Energimyndighetens marknadsstatistik fanns den 1 juli 2013 bara 260 solcellsanläggningar som var godkända för tilldelning av elcertifikat. Det borde vara i storleksordningen tio gånger så många om alla nätanslutna solcellsanläggningar hade ansökt om tilldelning av elcertifikat. Tar man även med vind, vatten och biobränsle fanns 2523 anläggningar i elcertifikatsystemet den 1 juli, vilket gör att 10% av dem var solcellsanläggningar. Om alla solcellsanläggningar skulle finnas med i elcertifikatsystemet borde de snarare vara runt hälften av alla anläggningar!
Ansök om tilldelning av elcertifikat hos Energimyndigheten för din solcellsanläggning! Även om det inte är några stora pengar för dig kan det hjälpa till att driva på att vi får tillstånd en förändring av regelverket. När tillräckligt många små anläggningar finns med i systemet måste de ansvariga så småningom inse att regelverket för elcertifikat behöver ses över.
Vy mot Akka till vänster och Sarek till höger med sjön Kutjaure och fallet i Sieperjåkka i förgrunden. En vacker fjälldag 27 juli 2013.
Juli månad gav 417,03 kWh (124,1 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 13,5 kWh per dygn. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi uppskattningsvis 7-11 kWh. Det var mindre än juni månads 430,11 kWh (128,0 kWh/kW) och maj månads 439,74 kWh (130,9 kWh/kW), men det blev små skillnader mellan dessa månader i år om man tar hänsyn till elbortfallet den 18 juli. Maj har varit bästa månad de tre år vi haft vår solcellsanläggning i drift ett helt år.
Ifjol skördade vi 405,05 kWh under juli och 2011 fick vi 367,05 kWh under samma månad. Detta pekar på juli var en soligare månad än normalt i år.
Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under juli och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 1 juli med 18,81 kWh (5,60 kWh/kW). Det är en bit under vår rekordnotering för ett dygn som är 20,74 kWh från den 22 juni ifjol. Det var inte så förvånande. Inget julidygn är bland tio i topp och av de 50 bästa dygnen sedan 28 oktober 2010 är bara sju från juli.
Högsta medeleffekten under en timme var 2,75 kW. Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.
Vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.
Solelproduktion per dygn under juli 2013. På grund av ledningsarbeten mitt på dagen den 18 juli tappade vi ca 7-11 kWh den dagen (rödmarkerad symbol).
Solelproduktion per timme under juli 2013.
Jämförelse solelproduktion per dygn under juli 2012 och juli 2013.