Enligt en nyhet publicerad på Svensk Energis hemsida den 29 juli har regeringens utredning om nettodebitering ej skickats ut på remiss ännu. Det är förvånande eftersom utredningen överlämnades till finansdepartementet för 1,5 månad sedan, den 14 juni.

Eller det kanske inte är så förvånande om finansdepartementet kontrollräknat utredningens beräkningar? Det finns flera beräkningsfel i utredningen vad gäller

• lönsamhet
• besparing vid nettodebitering
• potentialen för solceller i Sverige och den ”offentligfinansiella effekten”. Speciellt det sistnämnda borde vara något som intresserar finansdepartementet. Beräkningsfelen gör också att en del av utredningens slutsatser blir felaktiga.

Eller finns en politisk oenighet inom alliansen angående lämpligheten i utredningens förslag?

Eller sitter man och grunnar på betydelsen av EU:s förhandsavgörande angående Avdrag för ingående mervärdesskatt – Drift av en solcellsanläggning på taket till ett bostadshus som kom 20 juni och som jag tolkar det inte gick som utredningen trott?

Eller tog finansdepartementet helt enkelt en tidig semester?

Svensk Energi menar att fördröjningen av remissrundan gör att det tidsmässigt inte är möjligt att förslaget ska kunna träda i kraft den 1 januari 2014, som utredningen tänkt sig. Å andra sidan skrev energiminister Anna-Karin Hatt i sin blogg den 17 juni att ”Mitt mål är att vi ska kunna lägga en sådan proposition nästa vår…”. Fast hon skrev också att utredningens förslag skulle skickas ut på remiss ”omgående”, så något lurt är det…

Akka. Sveriges femte högsta berg, 2015 m. 25 juli 2013.

Jag blev förundrad över att regeringens utredning om nettodebitering kommit fram till att ”Den ekonomiska potential som bedöms som mest realistisk att uppnå är 10,5 gigawattimmar ny mikroproduktion, främst från anläggningar med solceller.” Detta väcker onekligen en del frågor.

• Under vilken tidsperiod menar man?
• Att ange en framtida potential för ny elproduktion med solceller med tre siffrors noggrannhet verkar väl precist. Hur kom man fram till denna potential och varför bara 10,5 GWh?

Låt oss studera dessa frågor.

Tidsperiod?

På sidan 214 skrivs ”… antas att hälften av den ekonomiska potentialen realiseras år 1 (2014) och hela potentialen realiserats till år 2 (2015). På lång sikt är den offentligfinansiella effekten i nivå med helårseffekten för år 2015.”

Under 2012 installerades 8,44 MW, varav 7,62 MW nätanslutet (enligt Johan Lindahls IEA-rapport över den svenska solcellsmarknaden). Under 2013 är budgeten för investeringsstödet 107,5 miljoner, vilket är högre än under 2012 då 57,5 miljoner fanns att fördela. Med ett investeringsstöd på 35% borde det ge 107,5/0,35 = 307 miljoner i investeringar av nätanslutna solcellsanläggningar under 2013 om hela stödet används. Med tanke på att det finns en kö av sökande som inte kommer att få något stöd under 2013 känns detta antagande rimligt. Antaget en genomsnittsnittlig systemkostnad på 25 000 kr/kW under 2013 skulle de 307 miljonerna räcka till 12,3 MW. Om vi antar en medelproduktion på 900 kWh/kW skulle det enbart under 2013 bli ett tillskott på ca 11 GWh/år enbart från nätanslutna solcellsanläggningar som fått investeringsstöd, övrig mikroproduktion oräknad. Det kommer även att byggas solcellsanläggningar utan stöd, exempelvis är en 1 MW nätansluten anläggning på gång utanför Västerås och ej nätanslutna anläggningar, vilket gör att den gjorda marknadsuppskattningen är en underskattning. Det skulle inte förvåna om den installerade solcellseffekten fördubblas under 2013 jämfört med 2012.

Redan detta enkla överslag gör att man inser att det finns något fundamentalt fel i utredningens resonemang. Mer om detta i nästa kapitel.

Kan tilläggas att när det gäller den ”offentligfinansiella effekten” gör utredningen två felaktiga antagande när man på s. 213 skriver ”Därutöver bedöms 7 GWh mikroproduktion redan finnas tillgänglig. Sammantaget skulle alltså ca 17,5 GWh per år potentiellt omfattas av ett nettodebiterings-/skattereduktionssystem.”

1. De 7 GWh i befintlig mikroproduktion är enligt s. 308 baserad på läget 2009! Det baseras på en uppgift i rapporten Nettodebitering R2010:23 från Energimarknadsinspektionens 2010 (s. 19), där det står ”installerade effekten i solcellsanläggningar till 8,8 MW, varav 3,6 MW var nätanslutna solceller. Den årliga produktionen är drygt 7 GWh.” Fast utredningens förslag berör bara nätanslutna solcellsanläggningar så det är inte relevant att använda 7 GWh ens för 2009.
2. Eftersom utredningens förslag träder i kraft först 2014 borde man självfallet tagit med även installationer gjorda 2010-2013. Enligt IEA-statistiken vet vi att under 2010-2012 installerades 12,3 MW solceller och enligt ovan bör det bli minst lika mycket till under 2013, vilket gör totalt minst 24,6 MW nya solcellsinstallationer under 2010-2013. Med en medelproduktion på 900 kWh/kW gör det minst 22 GWh ny solelproduktion, övrig ny mikroproduktion oräknad.

Visst häpnar man över hur elementära fel som gjorts i utredningens beräkningar. Det är också en smula obegripligt hur sådana här fel kunnat passera en korrekturläsning. Det är uppenbart att det hade varit bra om utredningen haft med en person med kompetens om den svenska solcellsmarknaden.

Hur kom man fram till 10,5 GWh?

När man studerar de gjorda beräkningar ser man återigen att det finns grava beräkningsfel. Med tanke på tidigare inlägg om felaktiga beräkningar vad gäller lönsamhet och förväntad besparing vid nettodebitering kan man undra varför ingen kontrollräknat de beräkningar som gjorts. Med alla felberäkningar som finns blir också utredningens slutsatser felaktiga. Därför borde alla beräkningar revideras och en reviderad utgåva publiceras.

De 10,5 GWh/år man beräknat är den ”ekonomiska potential som bedöms som mest realistisk att uppnå”. Beräkningarna finns i den 72 sidor långa bilaga 3 ”Nationalekonomisk beskrivning och analys av riktat stöd till småskalig elproduktion”. Efter långa utläggningar blir det tyvärr platt fall när man kommer till beräkningarna.

Tabell 7 visar hur man använt ett elasticitetsmått för att beräkna effekten av skattereduktionen.

Tabell 7 på s. 338 i utredningen om nettodebitering.

Man har antagit en kostnad på 40 000 kr/kW  (I₁) för perioden 2009-2011 och ett stöd på 30 000 kr/kW, vilket gör en investeringskostnad på 10 000 kr/kW (I₂). Det betyder att räknat med ett investeringsstöd på 30 000/ 40 000 = 75%. Men investeringsstödet har aldrig varit 75%. Detta trots att man på s. 291 korrekt angivet att investeringsstödet var max 60% under denna period. Man kan undra om det är det samma person som räknat och skrivit texten? Om vi använder det korrekta 60% i investeringsstöd blir investeringskostnaden I₂ istället 16 000 kr/kW. Med 3,54 MW total nätinstallerad effekt 2009 (E₁) och 8,99 MW 2011 (E₂) enligt IEA-rapporten blir ΔE= 5,45 MW och elasticiteten ε = -2,6% istället för -2,1%. Detta säger enligt denna teori att om investeringskostnaden skulle minska med 1% skulle den installerade effekten öka 2,6%.

Nästa räknegroda på s. 338 är att använder en skattereduktion på 1 450 kr/år för att med en livslängd på 10 år och en kalkylränta på 4% beräkna ett nuvärde på 11 760 kr under de 10 åren. Dessa 1 450 kr/år baseras på en solcellsanläggning som producerar 5 000 kWh/år och ett överskott på 50% = 2 500 kWh/år (enligt s. 125-126).  Med den föreslagna skattereduktionem på 2*0,293 kr/kWh = 0,586 kr/kWh blir det 1 465 kr/år = ca 1 450 kr/år. Vid ett utbyte på 800-1 100 kWh/kW motsvarar dock en solelproduktion på 5000 kWh/år en solcellsanläggning på 4,5-6,2 kW. Eftersom beräkningarna görs per kW borde man här antagit ett överskott på låt säga 500 kWh/år vilket skulle ge ett nuvärde på 2 376 kr under de 10 åren.

Följdfel blir sedan när man beräknar att skattereduktionen på 11 760 kr vid en systemkostnad på 20 000 kr/kW ger en kostnadsminskning med ”cirka 60 procent” och att ökningen i installerad effekt skulle bli 60%*2,1 (elasticitet)*9 270 MW (installerad effekt 2011) = 11 680 kW. Med det i utredningen antagna utbyte på 900 kWh/kW och år skulle det därmed bli 10,5 GWh/år.

Egentligen borde det vara 2 376 kr (skattereduktion)/20 000 kr (systemkostnad) = 11,9% i kostnadsminskning och en ökning i installerad effekt med 11,9%*2,6 (elasticitet)*9 270 MW = 2 864 MW. Med utbytet 900 kWh/kW och år skulle det motsvara 2,6 GWh/år i ny solelproduktion på grund av skattereduktionen, vilket är en faktor fyra lägre än utredningens beräkningar.

Under 2012 installerades 8,4 MW solceller i Sverige och den totala installerade effekten uppgick vid årsslutet till 24,3 MW. Av dessa var 15,9 MW nätanslutna, varav 6,88 MW under 2012, och det är endast dessa som kan bli aktuella för nettodebitering. Den installerade effekten 2012 var alltså betydligt större än vad elasticitetsmodellen förutsåg utifrån gjorda installationer under 2009-2011.

På sidan 347 nämns ”Ett grundläggande antagande i analysen har varit att marknaden fungerar och att marknadspriset och kvantitet bestäms av utbud (marginalkostnaden) och efterfrågan (konsumenternas betalningsvilja).” Här saknar jag en diskussion av om detta är ett riktigt antagande. Som jag ser det gällde detta inte åren 2009-2011 som användes för beräkningen. Under dessa år bestämdes marknaden för nätanslutna anläggningar i stort sett helt av de tre faktorerna investeringskostnad, investeringsstödets storlek i % av investeringskostnaden och regeringens budget för investeringsstödet. Det var nog inte många nätanslutna anläggningar som byggdes utan investeringsstöd. Under första halvåret 2009 fanns inget investeringsstöd och då byggdes sannolikt väldigt få nätanslutna solcellsanläggningar eftersom man då väntade på att investeringsstödet skulle komma. Vi sökte investeringsstöd i september 2009 men fick stödet beviljat först i början 2010. Marknadens storlek begränsades helt enkelt av regeringens budget för investeringsstödet. Den av utredningen använda elasticitetsmodellen för att uppskatta den ekonomiska potentialen får därmed betraktas som ogiltig som jag ser det eftersom dess grundläggande antagande inte är uppfyllt.

Den framtida potentialet har baserats enbart på de effekter skattereduktionen har och det är ett grundläggande och fatalt fel. Det finns även flera andra faktorer som bestämmer marknadsstorleken i Sverige. Investeringskostnadens utveckling beroende på andra faktorer än skattereduktionen, investeringsstödets storlek i % av investeringskostnaden OCH regeringens budget för investeringsstödet är exempel på tre viktiga faktorer som har stor påverkan på marknadsstorleken under den nuvarande stödperioden 2013-2016.

Jag tolkar det som att den framtida potentialen på ”ny elproduktion” på 10,5 GWh/år är endast den som skulle vara en följd av skattereduktionen och att man därmed ansatt att alla andra faktorer som påverkar marknaden skulle vara konstanta. Utan skattereduktionen skulle alltså marknadsstorleken vara oförändrad enligt utredningens resonemang. Det stämmer dock inte att övriga faktorer är konstanta. I år kan skulle det enligt tidigare resonemang inte förvåna om det blir en fördubbling av den installerade solcellseffekten i Sverige och det beror på den statliga budget som finns tillgänglig för investeringsstöd är betydligt större i år än ifjol, att investeringsstödet sänkts från 45% till 35% från och med 1 februari 2013 och att det byggs mera utan stöd än tidigare.

Övrigt

Här är några osorterade andra anmärkningar på bilaga 3 som ger grunden för utredningens beräkningar:

s. 277. ”…behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel… att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten.
Här saknar jag en analys av hur elcertifikatsystemet bättre skulle kunna utformas för att kunna användas av småskaliga elproducenter. Dagens elcertifikatsystemet är inte alls anpassat för små solelproducenter och det gör att bara en bråkdel av de installerade solcellsanläggningarna har ansökt om godkännande för elcertifikat. Eftersom elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem där flera miljarder per år ges i stöd till ny elproduktion borde det vara relevant att även se över hur man kan få med den småskaliga elproduktionen i detta system.

s. 282. ”Elpriset från ett konsumentperspektiv inkluderar inte bara själva elpriset utan även olika skatter och ett elhandelspris.”
Obegriplig skrivning. Jag skulle skrivit något i stil med att ”Konsumenternas elpris består förutom av elhandelspris, elöverföringspris, elcertifikatavgift och fasta avgifter av skatter i form av energiskatt och moms.”

s. 283. “Det totala elpriset… cirka 120,3 öre år 2012”.
Här menar man egentligen det rörliga elpriset eftersom de fasta avgifterna inte kan var medräknade i detta pris. Den tolkningen stämmer också med s. 326 ”Det genomsnittliga (konsument)elpriset mellan åren 2008 och 2012 låg på 130,5 öre per kWh”, där man inte tagit med de fasta avgifterna.

s. 288. ”Elcertifikat är teknikneutralt”.
Ett mantra som ofta upprepas i olika sammanhang. Man kan då undra varför så få solcellsanläggningar ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Enligt tabell 1 var det 31 stycken vid utgången av 2011. Enligt statistik från Energimyndigheten hade det till och med 1 juli 2013 ökat till 260 solcellsanläggningar, men det är uppskattningsvis bara runt en tiondel av alla nätanslutna solcellsanläggningar (ingen vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige, såvitt jag känner till). Inte speciellt teknikneutralt i mina ögon.

s. 291. ”Den 1 juli 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för solceller som gällde fram till 2011.”
Det förlängdes att gälla även under 2012.

s. 306. ”Detta bedöms som en positiv utveckling eftersom det kommer att motverka underspänningar hos avlägsna kunder.”
Av ringa betydelse vad gäller solel, med liten eller ingen produktion vintertid då effektbehovet och därmed risken för underspänning är som störst. Det tänkbara problem man brukar peka på är att det blir för hög spänning, vilket gör att växelriktaren stänger av solelproduktionen.

s. 307. ”Sammantaget kan en utbyggnad av förnybar mikroproduktion tvinga fram kostsamma anpassningar av nätet” och på s. 313 ” En storskalig produktion av intermittenkraft ökar kravet på reservkraft…”.
Utredningen har inte preciserat vid vilken utbyggnadsgrad det gäller. Det gäller inte för de nivåer på 10,5 GWh/år ny elproduktion som utredningen räknar med. En motpol är Lennart Söder, KTH, som i en studie uppskattat att 45 TWh vindkraft och 10 TWh solel kan integreras i nätet utan dramatiskt ökat behov av reglerkraft, vilket är en faktor 1000 mer än vad utredningen räknat med.

s. 306-307. Angående för- och nackdelar med småskalig elproduktion har inte nämnts i vilken mån egen småskalig elproduktion påverkar intresset för energieffektivisering. Detta kan vara en nog så viktig effekt ur samhällets synvinkel, även om det inte är något prioriterat mål för elbolagen.

s. 308. ”… det är relativt andra kraftkällor dyrt att bygga solceller per önskad effektnivå”.
Man bör självfallet använda produktionskostnad per kWh enligt LCOE (levelized cost of electricity)-metoden där man tittar på den totala kostnaden under hela livslängden och inte bara titta på investeringskostnaden, vilket är till nackdel för solenergi där bränslet är gratis och underhållskostnaderna låga.

s. 308. ”Den genomsnittliga elanvändningen i ett fritidshus är ungefär 4,1 MWh per år, vilket ger ett behov av cirka 37 m2 solceller.”
Om man antar ett utbyte på 900 kWh/kW betyder det att man räknat med en modulverkningsgrad på 12,3% (4100/(900*37)). Idag bör man snarare räkna med en modulverkningsgrad på 15% och då blir ytbehovet istället 30 m2 (4100/(900*0,15)). Även andra uppskattningar ger därmed för höga värden på ytbehovet.

s. 308. ”Detta kan jämföras med Energimyndighetens uppgifter om elcertifikatberättigade solcellsanläggningar som år 2011 hade en installerad effekt på 0,575 MW och en årlig produktion på 0,275 GWh”.
Här saknar jag ett påpekande om att endast en liten del av solcellsanläggningar har ansökt om tilldelning av elcertifikat, vilket visar att elcertifikatsystemet inte fungerar för småskalig solelproduktion.

s. 328. ”Alternativkostnaden motsvaras av den ränteintäkt det egna kapitalet hade genererat om det i stället hade investerats i alternativa sparformer med en avkastning på 4 procent.”
Det måste vara knepigt att för en privatperson idag få en realränta efter skatt på 4%, i vart fall gäller det inte alls om man placerar pengarna på bank.

s. 333. ”Solceller bedöms således inte som tekniskt mogna för en omfattande utbyggnad ännu.”
Här måste man mena ekonomiskt istället för tekniskt. Minns att i Tyskland hade man vid årsskiftet installerat 32,4 GW solceller, vilket är ungefär lika mycket som den totala installerade effekten i det svenska elnätet.

s. 337. ”…2,8 MW… ökningen under Offrot-stödet nästan en fördubbling av effekten från solkraft”.
Enligt IEA-statistiken hade vi 7,91 MW installerade solceller 2008, vilket gör att 2,8 MW snarare var en tredjedel av den totalt installerade solcellseffekten.

På den del ställen göra hänvisningar till kapitelnummer, men kapitelnumrering saknas.

Slutsats

Utredningens alla beräkningar borde ses över och en reviderad utgåva av rapporten borde därefter publiceras.

Har nu plöjt vidare i utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” och kommit igenom ungefär en tredjedel. Tyvärr måste även denna gång en av utredningens beräkningar ges underkänt.

På s. 125 ställer utredningen frågan ”Vad skulle besparingen bli i ett nettodebiteringssystem”. Nettodebitering kan möjligen tyckas vara ett enkelt begrepp. I sammanfattningen skriver utredningen ”Med nettodebitering avses enligt utredningens direktiv ett system där den mängd förnybar el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot den mängd elektricitet som de tar emot från elnätet.” Men det visar sig ibland vara svårt att förstå när man ska räkna på det hela. Så även för utredningen.

I tabell på s. 125 har man räknat på elkostnaden för två typkunder och på s. 126 på vad elkostnaden skulle bli för dessa kunder vid nettodebitering. Vad utredningen missat är att vid nettodebitering är det bara det rörliga elpriset per kWh som nettodebiteras! De fasta abonnemangsavgifterna påverkas normalt inte.

I tabellen på s. 125 har man angivet elnätpriset under 2012 till 54,1 öre/kWh, exklusive moms, för en villa utan elvärme med årsförbrukning 5 000 kWh. Redan här borde en varningsklocka ljuda. Är det rimligt att medelpriset skulle ha varit 54,1 öre/kWh, exklusive moms, i rörligt elnätpris? Vi betalade 18,8 öre/kWh, exklusive moms, hos Vattenfall i december 2012. För en villa med elvärme och årsförbrukning på 20 000 kWh uppges elnätpriset till 28,6 öre/kWh, exklusive moms. Här borde nästa varningsklocka ljuda, varför skulle det rörliga elnätpriset vara bara drygt hälften av det för en villa med 5 000 kWh i årsförbrukning?

Årlig elkostnad för två typkunder enligt utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 125.

Svaret är förstås att i de angivna priserna som utredningen använt i tabellen på s. 125 ingår en fast nätavgift. I den SCB-källa man anger står också mycket riktigt tydligt på s. 6 ”De fasta avgifter som vanligen förekommer för ett elnätabonnemang är omräknade till öre/kWh och ihoplagda med det pris i öre/kWh, som elnätföretaget tar för överföringen av el. Omräkning av den fasta avgiften har skett för resp. typkund efter kalkylerad årsförbrukning.”. För en ”Villa utan elvärme med 5 000 kWh” anges ett medelelnätpris på 54,1 öre/kWh, exklusive moms, för 2012.

Detsamma gäller för “elenergipriset” där SCB-källan på s. 7 skriver “De fasta årsavgifter som ibland förekommer är omräknade för resp. typkund efter kalkylerad årsförbrukning till öre/kWh. Detta är ihoplagt med det pris i öre/kWh, som elleverantören tar för elen som säljs/levereras.”

Det totala elpris de två typkunder skulle betala vid nettodebitering och som anges i tabellen på s. 126 stämmer alltså inte. I en utredning som ska belysa frågan om nettodebitering känns det besvärande att utredningen räknar fel på nettodebiteringens ekonomiska effekt för elproducenten.

Längst ner på s. 126 står ”Skattereduktionen skulle i exemplen ovan bli 1 450 kr (2 500 kWh x 58 öre), vilket ska jämföras med besparingen villaägarna skulle ha gjort i ett nettodebiteringssystem om 1 585 kr respektive 1 403 kr (9 822 kr – 8 419 kr).” Siffrorna för besparing gäller dock bara besparingen i skatter. Man har inte tagit med att kunden även sparar elhandelspris och elöverföringspriset vid nettodebitering och att kunden vid skattereduktion kan sälja överskottselen samt skulle få en energiersättning hos nätbolaget för deras minskade förluster i överliggande elnät. Om vi antar ett rörligt elpris på 1,305 kr/kWh som utredningen använt vid lönsamhetskalkylen på sidan 207 blir värdet av överskottselen vid nettodebitering 2 500 kWh x 1,305 kr/kWh = 3 262 kr.

Vid skattereduktion skulle kunden kunna sälja överskottselen. Antaget ett försäljningspris på Nord Pool spotpris minus 4 öre/kWh = 24,194 öre/kWh under 2012 och en energiersättning hos nätbolaget för deras minskade förluster i överliggande elnät på 7,5 öre/kWh (gällde Vattenfall 2012) skulle det tillsammans med skattereduktionen ge ett värde på 2 500 kWh * 0,90294 kr/kWh = 2 257 kr. Nettodebitering skulle alltså ge 1 005 kr mer i värde under 2012 än skattereduktion i detta räkneexempel, medan utredningen med sitt räknesätt tycker att den föreslagna skattereduktionen är ungefär likvärdig nettodebitering. Utan nettodebitering och skattereduktion skulle värdet på överskottselen bli 2 500 kWh * 0,31694 kr/kWh = 792 kr. Dessutom kan intäkter från elcertifikat tillkomma, den blir lika i alla fallen och påverkar inte skillnaderna mellan fallen.

Jag har bara hunnit läsa en liten del av utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” ännu, men fick i alla fall tips om en påträffad misstänkt felräkning. Det är den privatekonomiska kalkylen på enligt tabellen på sidan 207, där man dragit slutsatsen att “solkraft trots en skattereduktion inte är ett privatekonomiskt lönsamt alternativ”.

Lönsamhetskalkyl för solel enligt utredningen “Beskattning av mikroproducerad el m.m.”, sida 207. På annan plats i tabellen anges att man antagit “elpris (konsumentpris) = 1,305 kronor per kWh”.

Den gjorda kalkylen för lönsamhet av solel är en av de sämst utförda jag sett. Den har flera brister, varav två rena räknefel så som jag tolkar tabellen och den kan därför inte användas för att dra några slutsatser om lönsamheten för solel.

• Skattereduktions nuvärde är angivet till 11 761 kr i tabellen på sidan 207. Det baserar på en nuvärdesberäkning av 1450 kr/år (under 10 år med ränta 4%), vilket gäller för utredningens antagande om ett solcellsystem som producerar 5 000 kWh/år och där 50% (2 500 kWh) matas in som ett överskott till nätet (enligt s. 125-126). Skattereduktionen blir då 2 500 kWh * 0,586 kr/kWh = 1 465 kr/år = ca 1450 kr/år. 5000 kWh/år motsvarar ett 5 kW solcellsystem om utbytet antas vara 1 000 kWh/kW och år. Nuvärdet av undvikna kostnader för elinköp och investeringskostnad i tabellen gäller dock för ett 1 kW solcellsystem. Därmed blir skattereduktionen på tok för hög om man ska räkna per kW installerad effekt som det står i tabellhuvudet.
• Nuvärdet av undvikna kostnader verkar vara baserat på att hela elproduktionen används av producenten, utan att det blir något överskott. Beräknar man nuvärdet av exempelvis 500 kWh * 1,305 kr/kWh = 652,5 kr/år under 10 år med 4% ränta blir det de 5 504 kr som anges i tabellen, om man antar utbetalning i början på varje år i nuvärdesberäkningen. Motsvarande gäller för värden 700, 900 och 1 100 kWh. Ni kan testa själva med funktionen nuvärde i Excel, formel: NUVÄRDE(Ränta;Avskrivningstid;Betalning per år;0;1). I sådana fall blir det inget överskott som man kan få skattereduktion för!
• Skattereduktionen är lika oavsett antal ”fullasttimmar”. Det överskott som matas in till nätet kommer dock att variera med produktionen (antal ”fullasttimmar”). Desto större elproduktion desto mer energi kommer att matas in som överskott till nätet.
• Ersättning för överskottsel som matas in till nätet saknas. Här bör man kunna anta Nord Pool spotpris – 4 öre/kWh som de stora elbolagen erbjuder.
• Den lagstadgade ersättningen från nätbolaget för deras minskade överföringsförluster i överliggande nät saknas i kalkylen. Vattenfall kallar den energiersättning och ger oss 7,5 öre/kWh, inklusive moms. Ersättningen varierar mellan olika nätbolag.
• Ersättning för elcertifikat saknas.
• Oförändrat elpris och energiskatt verkar vara antagna i nuvärdesberäkningen, dvs att elpriset är 1,305 kr/kWh och energiskatten är 29,3 öre/kWh under alla de år för vilken beräkningen är gjord. Vem tror på det??
• Det är orealistiskt med avskrivningstid på 10 år för en anläggning vars livstid bör vara 30 år.
• Det är högt räknat med 4% i “real diskonteringsränta” (s. 326 i utredningen) i en privatekonomisk kalkyl. I kalkylräntan bör om man lånar pengarna för investeringen under livslängden ta hänsyn till låneränta (låt säga 4% för ett 10-årigt lån), skatteavdrag (idag får vi göra avdrag med 30%) och inflation (i genomsnitt 1,53% per år under 20-årsperioden 1993-2012 enligt statistik baserad på konsumentprisindex från SBC). Med dessa värden skulle realräntan efter skatt bli 4%*0,7-1,53% = 1,27%, vilket är långt under den realränta som utredningen antagit.
• Ingen hänsyn är tagen till degradering av modulerna med tiden.
• Inga underhållskostnader är medtagna.

Om vi gör om kalkylen med följande antaganden blir resultaten enligt tabellen nedan.

• 30 års livslängd
• 2% ränta
• Rörliga elpriset följer räntan
• Energiskatten följer räntan
• Försäljningspris Nord Pool spotpris medel 2012 minus 4 öre/kWh, följer räntan
• Energiersättning utbetalas, följer räntan
• Ingen ersättning för elcertifikat
• Ingen degradering
• Inga underhållskostnader

Vid en inmatning till nätet av överskottsel på 40% eller mer av den producerade solelen får skattereduktionen då en avgörande betydelse för om det blir en lönsam investering eller inte, med de gjorda antagandena. Med ett ökat överskott ökar av naturliga skäl betydelsen av skattereduktionen.

Utredningen har antagit ett överskott på 50% som matas in på nätet vid en solelproduktion på 5 000 kWh, vilket motsvarar ett utbyte på 1000 kWh/kW vid installerad effekt på 5 kW, som utredningen använt som exempel. 50% är sannolikt ett alltför lågt värde för de flesta hus vid denna solelproduktion.

PS 25/6: Upptäckte att det Nord Pool spotpris jag använt var i fel valuta, det skulle vara 28,194 öre/kWh under 2012 och med ett avdrag på 4 öre/kWh skulle säljpriset för överskottsel bli 24,194 öre/kWh. Tabellen har reviderats med de nya värdena. Klicka på tabellen för att se den i större skala.

Alternativ lönsamhetskalkyl för solel, med skattereduktion enligt utredningens förslag. Reviderad 25/6.

Detta är ett jubileumsinlägg, nummer 500 på denna blogg! Dessutom finns 1 663 kommentarer.

Utredningen ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46, ett ”betänkande av utredningen om nettodebitering” överlämnades idag av utredaren Rolf Bohlin till finansminister Anders Borg enligt ett pressmeddelande.

Rapporten är på 348 sidor så det tar en stund att läsa igenom… Jag har bara läst en mindre del ännu. Här kommer i alla fall några första spontana kommentarer angående plus och minus för en solelproducent, ytterligare analys kommer sannolikt i senare inlägg. Här fokuserar jag på själva förslagen och vad de konkret skulle innebära. Jag går inte in på hur beräkningarna har gjorts. Jag ser det också huvudsakligen ur en solelproducents ögon, det finns tillräckligt många som ser det med andra ögon…

Blev förslaget en högtflygande fågel, en ormdödare (uppsnappat golfslang för slag med goda ambitioner men som blev en markstrykare) eller en djuplodande fisk? Huum… en ormdödare är magkänslan just nu. Det blev ett konkret förslag vilket är bra, men det blev inte så enkelt, inte så billigt att genomföra och det blev inte någon större automatik, det krävs att många parter är aktivt inblandade.

Minns dock att detta ännu är ett förslag från utredningen. Det ska ut på remiss och det ska tas av riksdagen innan det kan träda i kraft. Innan dess blir det säkert en del justeringar.

Plus

• Positivt att ett lagförslag äntligen finns framtaget i denna långbänk.
• En skattereduktion i inkomstdeklarationen införs med 2 gånger energiskatten i kommuner med normal energiskatt och med 2,5 gånger energiskatten i kommuner med lägre energiskatt enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi. I kommuner med normal energiskatt skulle det idag bli 2*29,3 = 58,6 öre/kWh i skattereduktion. Till detta kommer det pris man säljer sin överskottsel för.
  Om vi hade fått nettodebitering hade värdet av sparad el blivit den rörliga delen av elpriset = elhandelspris, energiskatt, elcertifikatavgift, elöverföring och moms på detta. För vår del är för närvarande energiskatt, elcertifikatavgift, elöverföring och moms = (29,3 + 3,8 + 18,8)*1,25 = 64,875 öre/kWh, exklusive elhandelspriset.
  Om solelproducenten säljer sin överskottsel till Nord Pool spotpris med några öre/kWh i avdrag (vilket långsiktigt är ett rimligt säljpris) är det priset för de allra flesta lägre än elhandelspriset för köpt el.
  Skattereduktionen ger därmed ett lägre värde än nettodebitering för de flesta.
• En översyn görs av reglerna för energiskatteplikt. Dessa regler har varit inkonsekventa och haft olika verkan för olika kraftslag. Nuvarande undantag för anläggningar som har en installerad generatoreffekt på mindre än 100 kW föreslår man ska behållas men att effektgränsen ska justeras till 450 kW toppeffekt för ”solkraft”.

Neutralt

• Skattereduktionen begränsas till max 10 000 kWh per år och uttagspunkt. Ett normalt småhus har inte så stor lämplig takyta att man når denna gräns, däremot innebär det en begränsning för större byggnader med större tillgängliga tak- och fasadytor.
• Skattereduktionen begränsas till max hur mycket el man köpt under beskattningsåret. Rimligt krav.

Minus

• Förslaget stimulerar inte fullt ut att vi utnyttjar tillgängliga tak- och fasadytor optimalt för solelproduktion.
  • Huvudsäkringen begränsas till högst 63A. Det utesluter sannolikt många bostadsrättsföreningar och medelstora-stora företag. Eftersom man har satt en gräns i antal kWh/år känns denna gräns onödig.
  • Skattereduktionen begränsas till högst 10 000 kWh per skattskyldig. Om man fyllt sin kvot genom en solcellsanläggning kan man inte få någon ytterligare skattereduktion om man har en eller flera ytterligare solcellsanläggningar på andra hus med andra uttagspunkter, exempelvis sommarhus eller företag som har verksamhet på olika platser.
• Automatik och enkelhet saknas i förslaget
  • Nettodebitering är en pedagogiskt enkel princip. Systemet med skattereduktion blir krångligare än nettodebitering för alla parter vilket gör att det blir betydande administrativa kostnader.
  • Solelproducenten måste ha avtal med både sin nätägare och en elhandlare, om inte nätägaren vill köpa överskottselen. Eftersom automatik saknas i det lagda förslaget finns en risk att solelproducenter med litet överskott struntar i elhandelsavtalet. Låt säga att du har ett överskott på 100 kWh/år som matas in till nätet och du skulle kunna sälja den elen för 30-40 kr/år, om du får Nord Pool spotpris minus några öres avdrag per kWh. Skulle du bry dig om att skaffa ett sådant avtal? Var går din gräns? 200 kWh/år, 300 kWh/år, …?
  • Reglerna föreslås träda i kraft först 1 januari 2015, eftersom man vill ge tid för nätföretagen att ta över hanteringen av energiskatt från elhandelsbolagen.
• Det lagda förslaget ger för de flesta en lägre ekonomisk stimulans för solelproducenten än nettodebitering.

Frågetecken

• Kommer takbeloppet att justeras med tiden? Politikerna kan i princip lätt justera takbeloppet, precis som andra skatteregler.
• Hur länge kommer denna skattereduktion att gälla? Inget varar för evigt, knappast heller denna skattereduktion.
• Om ett par äger ett eller flera hus och dess solcellsanläggning(ar) tillsammans borde parets skattereduktion begränsas till högst 2*10 000 kWh = 20 000 kWh. Hur hanteras det administrativt med tanke på att avtalet med nätbolaget tecknas av en person?

PS 25/6: Denna fråga besvaras i §30 i det nya lagförslaget: “När två eller flera personer delar anslutningspunkt, har den rätt till skattereduktion som anmält till nätkoncessionshavaren att den framställer förnybar el i en anslutningspunkt. Om fler än en person har anmält att de framställer förnybar el i en sådan anslutningspunkt ska underlaget enligt 31 § för den punkten fördelas lika.”
Dock finns en begränsning enligt §31 “Underlaget för skattereduktionen får varken överstiga 10 000 kilowattimmar per skattskyldig eller per anslutningspunkt.”, där per anslutningspunkt gör anläggningarna måste ha olika anslutningspunkter för att ett par tillsammans ska kunna göra en skattereduktion på 20 000 kWh per kalenderår.

• När det gäller undantag från energiskatteskyldighet för ”solkraft” med högst 450 kW toppeffekt framgår inte hur man definierar toppeffekten, är det modulernas DC-märkeffekt eller är det växelriktarens AC-toppeffekt? En detalj i sammanhanget, men oklarheten bör justeras i förslaget till lagtext. Det rimliga vore att välja växelriktarens toppeffekt.

PS 18/6. Anna-Karin skriver i blogginlägget Ett steg närmare mer egen förnybar el den 17 juni att hon har som mål att lägga fram prosition (till riksdagen) nästa vår. Händelsevis något halvår för valet…

Enligt uttalande i Ny Tekniks artikel “Solcellsägare kan få 6 000 i skatterabatt” säger utredaren Rolf Bohlin “Nätbolagen sänder en kontrolluppgift på in- och utmatad el och sedan bekräftar man att uppgiften stämmer på deklarationen”.

PS 5/8. Artikel i DN debatt “Sverige missar chansen till en lönsam solenergi“.

Mosippa, vackra blommor men ej fullt utslagna, lite som utredningens förslag. Salbohed 1 maj 2013.

till dess att regeringens utredning om “Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” ska redovisas. Direktivet gavs ut 2 maj 2012, där det står att uppdraget ska redovisas senast 14 juni 2013. Utredningen verkar hålla ut till sista dagen…

Skrivning i direktivet är stark, inga om och men utan “ska”:

“Utredaren ska ta fram lagförslag om införandet av ett system för nettodebitering som även omfattar kvittning av energi- och mervärdesskatt. Med nettodebitering avses här ett system där den förnybara el som privatpersoner eller företag med mikroproduktion producerar och överför till elnätet kvittas mot annan el som de tar emot från elnätet.”

Enligt det som kommit fram hittills blir huvudförslaget dock inte just nettodebitering utan en skatteåterbäring på energiskatten och dess moms. Ska bli intressant att se hur det är tänkt att gå till praktiskt, vilket tak det blir och från och med när det ska börja gälla. Vi får komma ihåg att förslaget ska behandlas av riksdagen så rimligen kan det inte sjösättas från 1 januari 2014, men om det blir en skatteåterbäring som klubbas igenom skulle det kunna bli återbäring redan på årets överskottsproduktion.

Fågel eller fisk?

Högtflygande förslag eller ormdödare (hörd golfterm)? Mer fågel än fisk enligt min mening. Fast vi får avvakta med slutomdömet tills vi sett det slutgiltiga förslaget och ser i detalj vad det innehåller.

PS. Utredningen lades ut 14/6 på eftermiddagen. “Beskattning av mikroproducerad el m.m.“. 348 sidor.

Stenknäck, hane. Störst näbb vinner… Hemma på Dyudden 26 maj 2013.