I regeringens Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303) föreslås från och med 1 juli 2016 energiskatt på egenanvänd solel om den installerade solcellseffekten är 255 kW eller mer per juridisk person. Det skulle även gälla för redan installerade solcellsanläggningar.

Med egenanvänd el menar jag el som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet. I regeringens budgetproposition 2016 definieras det som el “som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.”.

De förslagna förändringarna skulle få stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om de genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen“,  ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag väcker onekligen flera praktiska frågor. Hur har man egentligen tänkt att genomföra energibeskattningen rent praktiskt? Har någon ansvarig tänkt på detta överhuvud taget?

Det går inte att mäta mängden egenanvänd el på något praktiskt genomförbart sätt!

Mängden egenanvänd el måste beräknas som bruttoproduktion minus inmatat överskott till nätet. Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag. De nya data som behöver samlas in och administreras av olika parter kommer att leda till kostnader. Det leder också till ett antal följdfrågor.

• Inmatning av överskottsel till nätet ska mätas per timme och rapporteras till Svenska Kraftnät av nätägaren idag. Så långt är det klart men därefter uppstår ett antal oklarheter.
• Vem ska mäta och samla in mätvärden för bruttoproduktionen av solel från alla berörda anläggningar? Idag finns ingen som har något ansvar för detta. Nätägaren har inget ansvar utanför det koncessionspliktiga nätet.
  • Ska nätägaren tvingas att göra detta? Känns som att det ligger närmast till hands. Det finns ca 170 nätägare i Sverige.
• Kommer det att krävas installation av en separat elmätare för att mäta bruttoproduktionen av solel? Ja, sannolikt.
  • En liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har idag en separat elmätare för bruttoproduktionen i form av elcertifikatmätning. Det är en tjänst som kan köpas av någon av de ca 170 nätägaren eller av något annat företag som erbjuder den tjänsten.
  • Eller kommer man att nöja sig med de mindre noggranna produktionsvärdena från växelriktarna?
    • Hur skulle data från växelriktaren samlas in i sådana fall? Det finns inget enkelt sätt att göra det automatiskt, så jag tror inte på den lösningen.
• Vem ska göra beräkningen av hur mycket el som är egenanvänd?
  • Nätägaren? Om nätägaren samlar in värden för bruttoproduktion och överskott ínmatat till nätet ligger nätägaren närmast till hands.
• Vem ska debitera anläggningsägarens energiskatt på egenanvänd solel?
  • Nätägaren? Knappast.
  • Elhandlaren? Är de som debiterar elköparen energiskatt idag.
  • Skatteverket, via den årliga deklarationen? En annan möjlighet.
• Kommer anläggningsägaren att få stå för alla merkostnader som uppstår på grund av kravet på energiskatt på egenanvänd el?
  • Hur stora skulle dessa merkostnader bli?

Kan vara värt att påpeka att energiskatt ska inte betalas på sålt överskott av solel.

Hur väl rimmar ovanstående med ambitionen att det ska vara enkelt att producera egen el och att

“Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.”?

Här krävs att regeringen snabbt finner en lösning som dels innebär att solelproducenten undantas energiskatt på egenanvänd el, dels finner en administrativ lösning utan onödiga administrativa kostnader.

På tio sidor i regeringen Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), som kom idag, behandlas ”Ändrade regler för undantag från skatteplikt”. Jag ser inga nyheter i förslaget, men ett fönster öppnas på glänt till översyn.

De förslagna förändringar har stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om det genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag

Här är regeringens förslag

Dagens särskilda regler om skattefrihet för elektrisk kraft som producerats i bl.a. vindkraftverk begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Undantag från skatteplikt ska gälla för elektrisk kraft som framställts

– i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW,

– av en producent som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW, och

– som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.

Vad som ovan avses med installerad generatoreffekt om 50 kW ska för elektrisk kraft som framställs från

– vind eller vågor, motsvaras av 125 kW installerad generatoreffekt,

– sol, motsvaras av 255 kW installerad toppeffekt, och

– annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kW installerad effekt.

När elektrisk kraft framställs från olika källor ska de installerade effekterna läggas samman.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016.

Regeringens bedömning

Regeringen öppnar ett fönster på glänt till översyn med följande skrivning

Regeringen avser att se över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Motivering

Förslaget motiveras av regeringen i huvudsak med

• Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
• EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
• ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

De olika effektgränserna är satta så att de ska motsvara en produktion på ungefär 200 000 kWh per år. Varför det blev just denna gräns finns det ingen direkt saklig motivering till. Förslaget är en höjning för tidigare satta gränser för att flera remissinstanser har invänt att den tidigare gränsen var för lågt satt enligt regeringens skrivning.

Det som förvånar mig är tonvikten på EU:s statsstödsregler. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå  för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Pappers- och massaindustrin använde 23 TWh el under 2010 (färskaste siffran jag hittade), vilket gör 6,6 miljarder i återbetalda energiskatter. Uppenbart är detta OK enligt EU:s statsstödsregler. Det känns därför minst sagt märkligt att man sätter ett effekttak för egenanvänd solel och att man gör en begränsning per juridisk person, det är att sila mygg och svälja kameler…

Fönster på glänt till översyn

Regeringen avslutar med följande ord och upprepar att man tänker göra en översyn:

För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Denna översyn bör förstås göras snarast och vara i drift samtidigt som det lagda lagförslaget, det vill säga 1 juli 2016.

PS. Fick ett par frågor, så här ett par tillägg. Förslaget gäller även redan bygga solcellsanläggningar. Man kan enligt förslaget inte använda nätägarens nät (koncessionspliktiga nätet) för att flytta solel från ett ställe till ett annat.

I gårdagens promemoria “Investeringar för klimatet i BP16 inklusive VÅP15” ingående i budgetproposition för 2016 kom ett överraskande stort stöd till solelproducenter. Nytt är ett stöd till energilagring tänkt för hushåll. Energiskatt på egenanvänd el för en juridisk person som har mer än 255 kW solceller är dock en stor bromskloss. Momsdeklaration krävs av alla solelproducenter, även de allra minsta. Solvärme får klara sig helt utan stöd. Man kan därmed sammanfatta det hela med att regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar, där olika förslag motverkar varandra, och det finns därmed mer att göra.

Investeringsstöd

I Energimyndighetens rapport “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” från 13 oktober 2014 gav man följande förslag när det gäller privatpersoner: “Förslagsvis trappas stödet ner till 20 % 2015 och 15 % 2016 för att därefter upphöra”. Även bland installationsföretag har det förekommit önskemål att ta bort investeringsstödet, eftersom man upplevt att stödet till viss del blockerat byggandet av solcellsanläggningar, på grund av att det uppstått en lång kö av sökande som avvaktar att bygga i väntan på besked om stöd.

Det var därmed överraskande att regeringen går i rakt motsatt riktning i sin budget. Man vill storsatsa på investeringsstödet och förlänger även tiden för stödet till 2019. 1,4 miljarder i budgeten för investeringsstödet under åren 2016-2019 kan man inte kalla för annat än en storsatsning, med tanke på att det innebär en årlig satsning som är långt högre än de tidigare rätt blygsamma budgetarna. Från 1 juli 2009 till 31 augusti 2015 hade 489 miljoner beviljats i investeringsstöd enligt Energimyndighetens nyhetsbrev om investeringsstödet.

Att tänka på när det gäller hur långt investeringsstödet räcker är att stödnivån för privatpersoner sänktes till 20% från och med 1 januari och för företag till 30%, MEN de privatpersoner som stod i kö före årsskiftet får stöd enligt den tidigare stödnivån på 35%, medan den nya stödnivån började gälla från årsskiftet för företag. Och kön av sökande är mycket lång. Den 31 augusti hade 9 517 ansökningar inkommit sedan juli 2009 då det nuvarande investeringsstödet infördes, enligt Energimyndighetens nyhetsbrev. 3 471 av dessa ansökningar har beviljats. Mellanskillnaden på drygt 6 000 ansökningar innefattar även avslagna och avskrivna ansökningar. Det återstår ca 4300 som inte fått något beslut ännu (uppdaterad info från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten). Regeringen skriver också ”Idag står 4300 hushåll och företag i kö för att få del av solcellsstödet.”

Det bör vara så att årets och merparten (eller hela?) av nästa års budget går till de som redan står i kö. Den som söker idag lär därmed få vänta åtminstone till nästa år innan en ansökan kan beviljas. Det positiva är dock att det nu finns en budget som kommer att täcka alla de som står i kö idag. Så om du funderar på solceller är det bara att raskt skicka in en ansökan!

Sysselsättningseffekt

Regeringen hoppas även på en sysselsättningseffekt av stödet. Man skriver ”2014 fanns ungefär 700 anställda som arbetade helt eller delvis med solceller i Sverige. Med det nya förslaget kommer det bli fler arbetstillfällen.” Det är bland installationsföretagen arbetstillfällen kommer att växa visar erfarenheterna från senare år. När det gäller svensk tillverkningsindustrin kommer det ökade investeringsstödet sannolikt att ha en liten betydelse eftersom nästan alla komponenter importeras från eller tillverkas i andra länder. Vi har bara en tillverkare av solcellsmoduler kvar i Sverige och där har antalet sysselsatta därmed minskat under senare år. Den enda kvarvarande modultillverkaren är Swemodule i Glava. De har haft svåra tider. De begärdes i konkurs i mars i år och som fick nya ägare i somras. Kanske kan det utökade investeringsstödet ge dem en välbehövlig vitamininjektion.

När det gäller växelriktare till solcellsanläggningar finns idag ingen kommersiell tillverkning i Sverige. Ferroamp är dock på gång med en växelriktarprodukt. På forskningsstadiet finns arbeten som skulle kunna leda till svenska produkter. ABB är visserligen bland de största tillverkarna i världen idag på växelriktare, men ingen tillverkning sker i Sverige. ABB har däremot tillverkning av lågspänningsprodukter i Sverige och en del av dessa komponenter går till de svenska solcellsinstallationerna. Tittar vi på profilsystem etc. som används vid montering av solcellsmoduler finns en del i Sverige, men andelen svensktillverkat är nog liten idag. Här borde det finnas ökade möjligheter för svensk industri. Det känns onödigt att importera metalldelar från andra länder när vi skulle kunna tillverka dem inom landet.

Energilagring

En överraskande nyhet i budgeten är att regeringen lägger in 175 miljoner i stöd till energilagring under åren 2016-2019. Man skriver att ”För att öka möjligheterna att lagra egenproducerad el avsätter regeringen därför medel för bidrag till anläggningar för energilagring i hushåll. Utöver det får Energimyndigheten medel för att genomföra en satsning på kommersialisering och utveckling av teknik för energilagring.”

Det anges att bidraget riktas mot hushåll. Bakgrunden är att för privatpersoner får man vanligen ett stort överskott av solel under speciellt sommarhalvåret. För vår egen del matade vi in ett överskott på 52% till elnätet under de fyra första driftåren. För de som har en större solcellsanläggning som kanske täcker hela taket blir överskott än större. Den ekonomiska komplikation som då finns är vilket värde överskottselen har, idag och under solcellsanläggnings livslängd som jag brukar anta är 30 år. OM priset på köpt el är signifikant högre än värdet på överskottselen finns en drivkraft att lagra elen för att öka dess värde.

Frågan blir då, finns en sådan ekonomisk drivkraft hos hushåll i Sverige idag? Nej!

Idag är värdet av överskottsel ungefär lika med priset på köpt el, tack vare den skattereduktion på 60 öre/kWh som regeringen införde från och med 1 januari. Se inlägget “Värde av egenanvänd och såld solel” från maj i år. För vissa som har bra avtal för sin elförsäljning kan det till och med vara så att värdet på överskottselen är högre än priset på den köpta elen. Så är det för oss i och med att vi tecknade ett 5-års avtal från och med 2012 med Telge Energi och säljer vår solel för 1,50 kr/kWh, inklusive elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag kan därför inte se att det finns någon som helst ekonomisk drivkraft  för ett privat hushåll att vilja investera i energilager för solel så länge skattereduktionen finns kvar. En investering i energilager, även med ett investeringsstöd, kan inte bli ekonomiskt lönsam för ett privat hushåll idag. Så man kan undra hur regeringen tänkte när man inriktar energilagringsstödet mot hushåll. OM skattereduktionen i framtiden försvinner, då kan läget bli ett annat OM det finns tillräckligt billiga energilager. I budgetpropositionen framgår inte om man enbart tänker på enbart energilagring i form av batterier.

Energilager hör dock framtiden till och möjligen har regeringen inspirerats av Tyskland som har ett stöd till energilager för solel. En väsentlig skillnad i Tyskland är dock att där finns en signifikant skillnad mellan priset för köpt el och värdet av överskottselen (skillnad mer än 1 kr/kWh för nybyggda solcellsanläggningar), vilket ger en ekonomisk drivkraft att vilja investera i energilager.

Energiskatt

Regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar. Samtidigt som man utökar investeringsstödet och inför ett nytt stöd till energilager finns ett mörkt moln rörande energiskatt på egenanvänd el. Den 27 april i år beskrevs detta i inlägget ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel”.

Gränsen för det ursprungliga förslaget har höjts till 255 kW, men det är fortfarande tänkt att gälla per juridisk person och även för redan uppförda anläggningar, så vitt jag känner till. Jag undrar om regeringen förstår vilken skada detta förslag innebär om det genomförs?

Begränsningen till juridisk person är förödande för exempelvis kommuner, landsting, större bostadsföretag och Coop (men inte ICA!). Här finns en mycket stor potential för solcellsinstallationer, men med energiskatt på egenanvänd el kommer den positiva utveckling vi sett inom detta marknadssegment att kraftigt bromsas och tyna bort. Här har vi ett av de allra viktigaste marknadssegmentet för framtiden. Man har stora tillgängliga ytor och egenanvändningen av solelen blir hög vilket är ekonomiskt gynnsamt på sikt, då värdet av överskottselen kommer att sjunka. Att dra i handbromsen för denna viktiga marknad motverkar därför regeringens ambitioner rejält när det gäller solel.

Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Att gasa med ena foten (investeringsstöd) och bromsa med den andra (energiskatt) är ingen bra idé om man vill framåt. Det rimliga är att ett eventuellt nytt förslag om energiskatt baseras per anläggning och inte juridisk person och att det gäller enbart för nya anläggningar.

Enligt en granskning av ett lagråd fanns dock problem med nuvarande formulering av detta förslag då det inte var förenligt med EU:s regelverk, enligt en uppgift från ETC.

Lagförslaget om energiskatt skulle aviseras i höstbudgeten. Är det någon som sett detta förslag?

Krångligheter för små elproducenter

Förenklingar behövs för de små elproducenterna. Varför i hela världen ska varje liten solelproducent behöva momsregistera sig, oavsett hur liten eller stor solelproduktionen är. Det är onödigt krångligt för de små elproducenterna och kostar i administration hos Skatteverket.

Elcertifikatsystemet behöver anpassas för småskalig solelproduktion. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi med tanke på att det handlar om några miljarder per år. Rimligen bör vi få in även all solel på ett enkelt sätt i detta system. För att göra det krävs ett nytänkande.

Det kräver onödigt mycket administration att hantera skattereduktionen för överskottsel via inkomstdeklarationen. Går det inte att finna en väg att lösa detta på elräkningen och slippa inblandningen av inkomstdeklarationen och Skatteverket?

Solvärme

Det står i budgeten att ”Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.” Ur den synvinkeln är en utökad satsning på solel förståelig. Men har man glömt bort solvärme?

Medan 1,4 miljarder satsas på investeringsstöd till solceller får solvärmeinstallationer klara sig helt utan stöd. Det lilla investeringsstöd som fanns för solvärme upphörde sista december 2011. Försäljningen av solfångare har dalat under senare år och kräftgången kommer med den stora satsningen regeringen gör på solel sannolikt att fortsätta för solvärmebranschen. Det vore intressant att veta hur tankegångarna går hos regeringen varför man har denna enorma snedfördelning i stöd till solel respektive solvärme.

Slutsats

Regeringen är på rätt väg men solenergipolitiken är fragmenterad och olika förslag motverkar varandra och i vissa delar motverkar de också regeringens ambitioner. Solenergi är på frammarsch över hela världen och det är ingen trend som går att stoppa. Däremot kan otidsenliga regelverk fördröja utvecklingen. Det är upp till regeringen att komma med flera konkreta förslag som gynnar solenergi och förnyelsebar energi i stort om man menar allvar med en satsning på ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.

PS. Hur stor är storsatsningen egentligen?

Investeringsstöd totalt: 1,395 miljarder kr under fyra år = 142 kr per innevånare i Sverige under fyra år = 36 kr per år och innevånare.

Energilager: 175 miljoner under fyra år = 18 kr per innevånare under fyra år = 4,5 kr per år och innevånare.

Totalt blir det 40 kr per år och innevånare för investeringsstöd till solceller och energilagring.

Tror att var och en klarar att bedöma hur stor denna storsatsning är i det stora hela…