Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Solceller

Rekord – 389 kWh solel under augusti

Publicerat av

Det blev 388,89 kWh (116,0 kWh/kW) solel under augusti för oss. Det är ett nytt rekord för augusti! Sedan vi installerade vår anläggning den 28 oktober 2010 var den tidigare bästa augustimånaden under 2013 då det blev 356,02 kWh (106,0 kWh/kW) under augusti.

Den bästa dagen under augusti var den 1 augusti med 17,25 kWh (5,13 kWh/kW). Det är ett nytt prydligt rekord för en augustidag. Det tidigare rekordet var från 4 augusti 2011 med 17,08 kWh.

Årets augusti blir därmed årets nästa bästa månad. Bäst i år blev juni som producerade 399,34 kWh (118,9 kWh/kW). Ifjol satte juli “all time high” för en månad medan maj var den bästa månaden under 2011-2013.

Den beräknade snittproduktionen per månad för månaderna april, maj, juni och juli sett över många år skiljer bara sådär ±5-6% i Mälardalen om man har ett sydvänt system med optimerad lutning. Skillnaden för en viss månad mellan olika år kan dock skilja mer än så. Därför är det naturligt att ordningen mellan månaderna kan variera mellan olika år.

Diagrammet nedan visar en jämförelse av årets månader från och med november 2010.

Soltimmar

På SVT fick vi i kväll höra att antalet soltimmar i Stockholm var det högsta sedan 107 år. Kul! Borlänge slog rekord i soltimmar under augusti, men där har mätningarna “bara” pågått sedan 1987.

Observerar att soltimmar av SMHI definieras som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Soltimmar är därför inget begrepp som ska användas av solcellsägare. Det är den globala solinstrålningen som bestämmer hur stor solelproduktionen blir. Den globala solinstrålning omfattar både den direkta och den diffusa solinstrålningen. I Sverige svarar den diffusa solinstrålningen för ungefär hälften av den årliga solinstrålningen.

Läs mera om detta i inläggen Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar? och Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 455 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Nytt augustirekord på gång

Publicerat av

Vi har nu skördat 338,92 kWh (100,9 kWh/kW) solel under augusti. Det är fem dagar kvar av månaden och vi kommer att slå ett nytt augustirekord! Sedan vi installerade vår anläggning i oktober 2010 har den bästa augustimånaden varit under 2013 då det blev 356,02 kWh (106,0 kWh/kW) under augusti.

Däremot blir augusti inte årets bästa månad som jag trodde på med de väderprognoserna som fanns för fem dagar sedan. Nu ser det inte lika soligt ut under slutspurten av augusti så vi kommer inte att nå juni, men det kommer att bli årets nästa bästa månad. Med rådande väderprognos bör det bli ca 375 kWh under augusti.

April – augusti månader kommer alla att ligga mellan 329,95 kWh och 399,34 kWh/kW. Juni blir årets bästa månad med 399,34 kWh (118,9 kWh/kW). Det blir första året där vi inte får någon månad över 400 kWh. Men vad gör det med en så fin augusti…

Augusti kan bli årets bästa solelmånad

Publicerat av

I år kom det soliga vädret först i augusti. Vi har hittills producerat 284,3 kWh (84,6 kWh/kW) under augusti. Alla dagar utom två har varit soliga i augusti och väderprognoserna ser bra ut för de tio kvarvarande dagarna i månaden. Om väderprognoserna slår in är det troligt att augusti mycket överraskande blir årets bästa månad.

Hittills bästa månad i år är juni som gav 399,34 kWh (118,9 kWh/kW). För att augusti ska gå förbi juni krävs i genomsnitt 11,5 kWh under de resterande tio dagarna i augusti. Det är bara två dagar hittills i augusti som producerat lägre än 12,1 kWh. Jag tror att augusti blir bästa månad i år!

360 kWh solel under juli

Publicerat av

Det blev 360,63 kWh (107,3 kWh/kW) solel under juli för oss. Det är mindre än under både april (364 kWh) och juni (399 kWh) i år. Vi hade 367,05 kWh (109,2 kWh/kWh) under juli 2011 så det var inget unikt lågt värde i år. Däremot står det förstås i stor kontrast till fjolårets juli med 451,53 kWh (134,4 kWh/kW), som var vår bästa månad någonsin.

Den bästa dagen under juli var den 5 juli med 18,19 kWh (5,41 kWh/kW). Det är inte så mycket lägre än fjolårets bästa dag med 18,93 kWh, men efter 5 juli har vi haft mycket mulet väder som minskat solelproduktionen.

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 445 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Vi håller tummarna att augusti blir solig!

 

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 3

Publicerat av

 

Idag var det studiebesök. Vi åkte först buss till Eindhoven till Technical University Eindhoven. Efter en presentation av deras forskning inom solenergi tittade vi på de experimentella installationerna. De var byggda under senaste året och var för både solvärme och solel. Det var sex provplatser om 6×5 m där man byggt upp installationer för hustak. Det fanns väldigt mycket sensorer på installationerna (totalt 638 sensorer som samlade in 1 miljon mätvärden per dag) och med pyranometrar för mätning av solinstrålning på alla installationerna samt en väderstation för mätning av global, diffus och direkt solinstrålning. Den diffusa solinstrålningen är ca 60% av den globala solinstrålningen i Holland, vilket kan jämföras med i medel mellan 43% och 57% under åren 1999-2007 för SMHI:s 12 mätstationer i Sverige. En viktig detalj var att man synkroniserat alla mätvärden i tid till inom 1 sekund, vilket gör att man i tid kan göra exakta jämförelser tidsmässigt för alla installationerna.. Det vattnades i munnen när vi gick runt och tittade på dessa installationer.

Därefter åkte vi tillbaka till Heerlen och tittade på resultatet av ett ZUYD-projekt som hette MODLAR. I Holland finns många radhus (vanligt boende i landet) som är i behov av renovering för att bland annat nå ett lägre energibehov. Målet i projektet var att inom 10 dagar kunna totalrenover radhusen utvändigt, medan de boende bodde kvar i huset. Det innebar nytt väggtegel med isolering och nytt tak med solceller och mer isolering. Man hade satt solceller på båda sidor av taket, som hade en relativt låg lutning, för att bli ett nollenergihus. Med hög andel diffus solinstrålning och låg taklutning ansåg man att det var möjligt att sätta solceller även på tak som var mer eller mindre nordvända. Huset skulle inte heller behöva naturgas längre för uppvärmning, däremot var man tvungen att fortfarande ha ett abonnemang för naturgas trots att man inte skulle behöva använda någon naturgas…

Sedan besökte vi ett bostadsområde genomfört en utvändig totalrenovering i ett bostadsområde. Arkitekten bakom området var med och berättade om projektet. Där hade man gjort renoveringen på åtta dagar per radhus, genom att använda prefabricerade vägg- och takelement. Husen hade snygga installationer av solceller och solfångare integrerade i ungefär halva takytan. De var svarta liksom det svarta taket med släta takpannor. Ett privat hus hade avstått från renoveringen och nog tyckte vi alla att de gått miste om något.

Till sist besökte vi ZUYD:s demonstration av ”The district of tomorrow”. Studenter hade både designat och varit med och byggt tre byggnader med inriktning på låg energianvändning (passivhus) och möjligheten att kunna återanvända byggnadsmaterialet.

Nu sitter vi på tåget från Heerlen till Schiphol och strax före 01 i natt kommer jag att vara hemma i Gäddeholm utanför Västerås.

PS. På grund av att något kört en drönare vid Arlanda stoppades all trafik på Arlanda en halvtimme och därför blev det hemkomst 01.30…

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 2

Publicerat av

Programmet var amitiöst idag. Vi började med fortsätta gruppdiskussioner i Heerlen i de olika “subtask” som finns (se IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1). Därefter blev det en genomgång med alla deltagarna av de fem olika “subtask” A-E. Sedan fick vi en kort paus vid 3-tiden då vi kunde gå tillbaka till det närbelägna hotellet, innan vi där blev upphämtade med buss för ett kvällsprogram i Eindhoven (10 mil resa) innan vi med bussen var åter vid vårt hotell i Heerlen kl. 22.15.

I gruppdiskussionen deltog jag idag i “subtask” A om den databas som ska byggas upp med minst ett BIPV-exempel från varje deltagande land. Först ska vi “nominera” högst tio olika BIPV-project per land, redan byggda eller planerade. Därefter ska ca 40 av dem väljas ut till en databas, där det dels kommer att finnas en öppen del dels en del som är till för deltagarna i Task 15.

Det jag kommer att tänka på först är Frodeparken vid Uppsala järnvägsstation med 100 kW solceller på fasaden. Vilka bra exempel har vi på byggnadsintegrererade solcellsystem i Sverige? Tipsa gärna om dina favoriter!

I Eindhoven pågick ett holländsk möte om BIPV hos Solliance, vilket är en allians av många mindre företag inom tunnfilmssolceller med totalt 250 forskare. Tidigare konkurrenter kan i denna allians tillsammans söka medel för projekt och investeringar. Där lyssnade vi på fyra föredrag, minglade och fick en buffémiddag. Kan från detta besök tipsa om rapporten “BIPV product overview for solar facades and roofs, BIPV status report 2015, SUPSI-SEAC” (långsam nedladdning). Det finns också en databas BIPV products hos SUPSI.

Med byggnadsintegrerat menas kortfattat att man ersatt något annat byggmaterial med solceller, exempelvis att man ersatt tegelpannor med solcellsmoduler. Hur man ska definiera BIPV är för övrigt någon som diskuteras inom Task 15. Har man satt solcellsmoduler ovanpå befintligt tak räknas det som byggnadsapplicaterat (BAPV = Building Applied Photovoltaics).

Svenska deltagare i IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen. Projektet pågår 2015-2018.

 

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1

Publicerat av

Idag var det första dagen på kick-off-mötet för IEA PVPS Task 15, som handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). På förmiddagen var det öppna inledande föredrag med ett 90-tal deltagare. Intressantast och mycket tankeväckande var föredraget om “Energy resources” av Christoph Senz, med en historisk tillbakablick och vad vi har att vänta i framtiden. Kan finnas anledning att skriva ett separat inlägg om hans föredrag vid ett senare tillfälle.

På eftermiddagen fick alla deltagare göra en kort presentation med hjälp av en PowerPoint-sida som vi skickat in i förväg. Med knappt 50 deltagare tog denna runda ett par timmar. Några företag med BIPV-produkter nämndes, som solarnova, Aerspire, Tata steel (produkterna Kalzip och Colorcoat Prisma med laminerade solceller) och ZigZagSolar.

Dagen avslutades med att vi träffades gruppvis inom de olika “subtask” som finns. Dessa är

A. BIPV project database.
B. Transition towards sound BIPV business models.
C. International framework of BIPV specifications.
D. Environmental benefits of BIPV.
E. Demonstration.
F. Dissemination.

Räknat i antalet manmånader som de olika deltagarna sagt att de ska lägga ner var “subtask” C störst, följt av B, D, A, F och E. Jag deltog i B, men där var det bara fem personer trots att det var den näst största när det gäller antalet manmånader. En förklaring som någon nämnde var att alla är intresserade av affärsmodeller, men när det kommer till kritan prioriterar man arbete med andra saker högre. Det kanske också förklarar varför det för tillfället saknas en ledare för denna “subtask”.

Å andra sidan är ekonomin en hämmande faktor idag för BIPV, som har 1-3% av den totala marknaden för solceller (tillförlitlig statistik saknas för andelen BIPV). Det nämndes på förmiddagen att BIPV idag kostar 1,3 – 40 gånger mer än BAPV (Building Applied PV), där man sätter solcellsmoduler utanpå befintligt tak eller fasad. Det estetiska värdet ökar med BIPV, men hur mycket är man redo att betala för detta och hur värderar man det estetiska värdet?

Svenska deltagare I IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen.

Kick-off IEA PVPS Task 15 BIPV

Publicerat av

Sitter nu i hotellrum på Tulip Inn I Heerlen, Holland. Flög Arlanda-Amsterdam och därifrån 2,5 timmar med tåg till Heerlen, vilket är ungefär så långt bort man kan komma från Amsterdam inom Holland.

I morgon börjar “kick-off” möte för det nya IEA PVPS Task 15 om BIPV (Building Integrated Photovoltaics). Ser att man inte lagt in något information om Task 15 ännu på hemsidan för IEA PVPS, men det kommer väl snart.

Mötet varar i tre dagar. Det är 42 deltagare anmälda från 15 länder. Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, adjungerad lektor på MdH och även ABB-anställd), SP (Peter Kovacs är på plats), Solkompaniet (David Larsson är på hemmaplan) och White arkitekter (Rickard Nygren kommer i morgon kväll).

330 kWh solel under maj

Publicerat av

April månad gav ett nytt rekord med 364,28 kWh (108,4 kWh/kW). Under maj månad gick det åt rakt motsatt håll. Vi producerade 329,95 (98,2 kWh/kW) solel under maj och det var vårt lägsta majvärde hittills och alltså lägre än under april. Åren 2011-2014 gav maj 450 kWh (134 kWh/kW), 445 kWh, 440 kWh, respektive 372 kWh. Våra data för maj under fem år visar att enskilda månader kan ha stora avvikelser från medelvärdet.

Den bästa dagen under maj var 28 maj med 18,25 kWh (5,43 kWh/kW). Rekordet för maj är 20,32 kWh (5,59 kWh/kW) den 26 maj 2011. Det är den enda majdag som vi passerat 20 kWh under en dag.

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan maj 2014 och maj 2015. Tog även med ett diagram som visar solelproduktionen per månad sedan starten för vår solcellsanläggning. Klicka på diagrammen för att se dem i full storlek.

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 414 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal och otroliga knappt 194 000 solcellsanläggningar över hela världen! Sunny Portal är den portal som visar flest svenska anläggningar, men det finns ett tiotal andra portal som också visar produktionsdata, se sidan Produktionsdata. Kanske hittar du någon anläggning nära dig att jämföra med!

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning, på tak och söderläge gav 119,0 kWh/kW, 21% mer än hemma oss! Elproduktionen är enligt elmätarvärden.

Vi tappar alltså mycket av vår solelproduktion på grund av takskuggning…

Nu håller vi tummarna för en solig juni!

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2014 och maj 2015.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2014 och maj 2015.

Solelproduktion per dygn under 2015 till och 31 maj för vår solcellsanläggning

Solelproduktion per dygn under 2015 till och 31 maj för vår solcellsanläggning

Fallgropar i medias beskrivningar av solceller

Publicerat av

Det finns en stor brist på aktuell och korrekt information om solceller hos de flesta grupper i vårt samhälle. Det är därför utmärkt att media skriver om solceller. Men när media skriver om solceller utan att låta någon kunnig faktagranska texten finns det dock allt som oftast sakfel eftersom författarna oftast saknar egna erfarenheter av och kunskaper om solceller.

Här ett exempel som jag såg idag. Artikeln ”Fallgropar med solceller” från SvD Näringsliv den 15 maj. Lite kuriosa är att döma av länken hade författaren angett titeln “Så sparar du pengar med solceller” men rubriksättaren tyckte väl att den rubriken var för svag…

  • Artikeln inleds med meningen ”Allt fler tycks lockas av tanken på att vara självförsörjande på el.” Jag tycker att det ger fel förhoppningar att leda in tankarna på det spåret eftersom det är helt orealistiskt för de flesta att bli självförsörjande på el med hjälp av solceller om man menar att man skulle kunna säga upp elabonnemanget. Att en del kan producera lika mycket solel som man köper under ett år är en annan sak, man är fortfarande beroende av att köpa el när solen inte lyser.Om man har egen energilagring skulle man kunna bli självförsörjande sommartid, men på vintern skulle det bli mörkt och kallt utan nätanslutning eftersom solinstrålningen är för liten vintertid för att täcka elbehovet.

    Ett normalt småhus använder 4000-5000 kWh per år i hushållsel, det gör ca 300-400 kWh per månad i genomsnitt (utöver detta har dessutom rätt stor andel av småhusen elvärme). Under den gånga vintern producerade vi 253 kWh solel under de fyra månaderna november-februari.

  • ”För de som varit snabba med att söka täcker stödet 20 procent av kostnaden för montering och installeringen…”.
    I artikeln nämns dock att det finns ansökningar för 580 miljoner i kö och att det finns 200 miljoner tillgängliga, inklusive de ytterligare 150 miljoner som regeringen utlovade för några veckor sedan. Det betyder att investeringsstödet kommer att gå till de som redan står i kö och för privatpersoner gäller då att de kommer få stöd enligt de regler som gällde när man ansökte om stödet, vilket blir 35% om man ansökte före nyår då de nya reglerna för investeringsstöd började gälla.Med nuvarande budget är det osannolikt att någon privatperson kommer att få enbart 20% i investeringsstöd. Men fortsätt för all del att söka investeringsstöd, det kanske kommer mera pengar i budgeten och det visar att det finns ett intresse för solceller.
  • ”Den som anlägger en större solcellsanläggning kan få skattereduktion på 60 öre per kilowattimme för el som återförs till systemet”.
    Det är de mindre solcellsanläggningar som kan få skattereduktion och inte de stora eftersom det finns en gräns på högst 100 A säkring och att man inte kan få skattereduktion för mer el än vad man köper eller högst 30 000 kWh, vilket motsvarar en solcellsanläggning på högst ca 30-35 kW.Skrivsättet ”återförs till systemet” har en oklar syftning, vilket är ”systemet”? Matas in till elnätet är ett tydligare och normalt skrivsätt.
  • ”Det går också att som privatperson få ersättning från elcertifikatsystemet. Men för att ersättningen ska ge plus i kalkylen kan det krävas en relativt omfattande elproduktion, eftersom den utrustning som i vissa fall behövs för att mäta är ganska dyr.”
    Författaren missade helt att man kan få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan några extra kostnader. Är man småhusägare blir det stort överskott av el som matas in till nätet. För vår del matade vi in 52% av vår solelproduktion till nätet under de fyra första driftåren, trots att vi inte har större anläggning än 3,36 kW. Vi får elcertifikat för vårt överskott utan några extra kostnader eftersom nätägaren har den timmätning som krävs i anslutningspunkten och att timvärden därmed rapporteras in till Svenska Kraftnät utan att det behövs några extra åtgärder.

    Om man vill ha elcertifikat för hela sin solelproduktion blir det dock för dyrt för de flesta.

  • Som exempel nämns ett solcellsystem på 8-10 m2. Det motsvarar 1,2-1,5 kW installerad effekt vid en modulverkningsgrad på 15%. Det är en otypisk storlek. Tittar man statistik för de som ansökt om investeringsstödet ligger medianstorleken på drygt 5 kW (ca 35 m2) för de som fått investeringsstöd och färdigställt sina anläggningar.Däremot är 8-10 m2 mera vanligt för solfångare som ger värme…
  • ”Vid en eventuell försäljning tidigare kommer solcellerna att höja värdet på huset.” Skulle vara intressant att veta källan till detta påstående. Som ett exempel har man nämnt en investering på 15 000 kr + moms = 18 750 kr. Det känns högst tveksamt om en sådan liten investering i förhållandet till vad ett hus kostar att köpa (en till flera miljoner i tätbefolkade bygder) höjer husvärdet om man flyttar ifrån huset innan slutet av solcellernas livslängd, som jag brukar anta till 30 år.

Sens moral. Var källkritisk…