Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kategoriarkiv: Nettodebitering

Köporgie av solceller i Danmark

Publicerat av

Fick ett tips av Jonas Hållén om den intressanta artikeln ”Se hvem i Danmark der er vildest med solceller”, publicerad i danska Ingeniøren igår. Den handlar om statusen för solceller i Danmark och nog är det ”vilt”. Den 10 september var drygt 112 MW solceller installerade i Danmark. 20 000 anläggningar på sammantaget 100 MW har installerats i år och man tror att det kommer att bli 30 000 anläggningarna installerade innan årets slut. Man räknar då att ha passerat 150 MW i installerad effekt, motsvarande en elproduktion på 0.135 TWh.

En sagolik utveckling! Vid utgången av 2011 hade Sverige 15,7 MW installerade solceller, då i samma härad som i Danmark. Under 2012 har det blivit en fenomenalt intensiv aktivitet i Danmark och Sverige har hamnat långt bak i kölvattnet på vårt grannland.

Det finns fyra orsaker till den positiva utvecklingen i Danmark (punkt 4 tillagd 2012-09-28, glömde den i första utgåvan)

  1. Nettoavräkning har funnits sedan 1998, för solcellsanläggningar upp till 6 kW, detta är grundbulten.
  2. Skattereduktion för de som köpt solcellsanläggningar. Infört 2010. Man kan skriva av 25% per år av inköpskostnaden i inkomstdeklarationen, till dess att 12 300 kr återstår av inköpskostnaden. I gengäld ska man betala en årlig skatt på 60 öre/kWh på den producerade solelen. Efter tio år reduceras skatten till 40 öre/kWh.
  3. Kraftigt sjunkande priser på solcellsystem, detta är den utlösande faktorn.
  4. Högt elpris. Hushållens elpris var högst i EU under andra halvåret 2011 enligt statistik från Eurostat.

De två första punkterna är aktiva beslut av danska politiker att stödja småskaliga solcellsystem. Den tredje punkten har man fått på köpet från omvärlden. Våra svenska politiker borde ta lärdom av våra grannar, svårare än så här är det faktiskt inte att få drag under galoscherna på solcellsmarknaden!

PS 16 oktober. Progonoserna för antalet installerade solcellsanläggningar i Danmark under 2012 får revideras. Jyllands-Posten skrev igår att Energinet hade registrerat 31 538 anläggningar hittills i år.

PS 25 oktober. Ny Teknik publicerade idag artikeln “Danmark tar täten“.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Solcellsanläggningar i Danmark 2012. Källa Ingeniören 2012-09-11.

Nettodebitering – Hur kommer den att utformas?

Publicerat av

I kommentar skrevs ”Hej funderar vad för typ nettodebitering du tror det blir i slutändan.” Det är en i högsta grad aktuell och intressant fråga. Jag tycker att det är den viktigaste frågan i solcellsverige för närvarande.

Men det är lite svårt att sia om vad för typ av nettodebitering det blir. I regeringens nuvarande utredning är det väl ”bara” jurister, tekniska experter saknas? Det gör det extra svårt att sia om vilket förslag utredningen kommer att föreslå. Viktigt är att det blir ett system som är enkelt att administrera för elbolagen, så att inga onödiga kostnader uppstår, och som är lätt att förstå för elkunderna, så att man vet hur mycket den solel som matas in på nätet blir värd. Idag är det snårigt att förstå sig på vad överskottselen blir värd, med mycket stora variationer mellan olika elbolag. Det spelar också roll var man bor eftersom nätbolagen börjat köpa överskottsel. Det behövs ett mera enhetligt ersättningssystem för överskottsel inmatad till nätet än idag helt enkelt.

Bland de som testar nettodebitering för tillfället ger Elinorr och DinEl netto per år, medan Mälarenergi och Utsikt ger netto per månad. Personligen gillar jag den nettoavräkning som Elinorr använder.

I en Elforskstudie som jag, Andreas Molin, Joakim Widén och Björn Karlsson gjorde blev slutsatsen att om vi ska utnyttja våra byggnadsytor maximalt räcker det inte med nettodebitering per månad, det behövs en längre period. Rapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” Elforsk 10-93 finns att ladda ner på solelprogrammets hemsida. Där behandlas flera av de frågor som nuvarande regeringsutredning ska studera.

Jag tycker att en väsentlig fördel med installationer på befintliga byggnader är att ingen ny mark exploateras. Om vi på allvar vill satsa på solenergi bör vi i första hand utnyttja befintliga byggnadsytor så långt det går. Om vi exempelvis skulle utnyttja 25% av de tak- och fasadytor som mottar minst 70% av maximal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Regelverket för småskalig elproduktion med solceller bör därför utformas så att sådan elproduktion stimuleras optimalt och görs möjlig utan allehanda administrativa avgifter och hinder.

Ett grundproblem är att Sverige saknar mål för solenergi och en strategi att nå detta mål. Vet regeringen mera i detalj vad man vill uppnå genom att införa nettodebitering? Det styr utformandet av reglerna för nettodebitering som jag ser det. En lämplig tankegång borde vara att reglerna ska utformas så att befintliga byggnadsytor kan utnyttjas optimalt. Nettodebitering per månad skulle bli en halvmesyr. Låt oss få se ett framsynt förslag som visar att regeringen satsar helhjärtat även på de mindre solelproducenterna, som hittills har hamnat i skymundan.

Kommittédirektivet för den pågående regeringsutredningen ”Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el” finns att ladda ner på regeringens hemsida.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

Lingon, skogens guld. Lagrad solenergi. Oppli 2 september 2012.

Utredare tillsatt för utredning om nettodebitering

Publicerat av

Regeringen beslutade i slutet av april att tillsätta en ny utredning om nettodebitering. Det är nu klart att utredare blir Rolf Bohlin, före detta anställd på finansdepartementet, enligt uppgift från Svensk Energi.

De experter finansminister Anders Borg förordnat är:

Johan Carlsson, Energimarknadsinspektionen
Mia Helenius, Finansdepartementet
Anna Johannesson-Magnusson, Skatteverket
Ann-Christine Johansson, Finansdepartementet
Göran Lagerstedt, Svensk Energi
Jan-Olof Lundgren, Näringsdepartementet
Ulf Olovsson, Finansdepartementet
Christina Olsson, Skatteverket
Thomas Sundqvist, Finansdepartementet

Utredningssekreterare blir

Åsa Erlebrant, Kammarrätten
Robert Lundmark, Professor Luleå Universitet

Enligt Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi, är experterna jurister. Det saknas alltså tekniska experter i gruppen vilket förvånar mig. Det finns därmed utrymme för överraskningar i utredningens resultat…

Svensk Energi skriver att branschen kommer att sätta upp en referensgrupp och att kandidater anmäles snarast till Anders Richert, Svensk Energi. Jag antar att tanken är att denna referensgrupp ska försöka verka i utredningens expertgrupp genom Svensk Energis representant.

Uppdatering 2013-01-28. Hittade nedanstående namn i “Kommittéberättelse 2012:Fi2012:06 – Utredningen om nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el (Fi 2012:06)”. Sammansättningen skiljer sig något mot det Svensk Energi skrev enligt ovan. Tekniska experter saknas!?

Särskild utredare: Bohlin, Rolf, fr.o.m. 2012-05-02
Sakkunnig: Aldestam, Mona, fr.o.m. 2012-11-12
Expert: Carlsson, Johan, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Helenius, Mia, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Johannesson-Magnusson, Anna, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Lagerstedt, Göran, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Lundgren, Jan-Olof, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Olovsson, Ulf, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Olsson, Christina, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Sundqvist, Thomas, fr.o.m. 2012-06-13
Expert: Ålander, Ann-Christine, fr.o.m. 2012-06-13

Sekreterare: Lundmark, Robert, fr.o.m. 2012-08-01
Sekreterare: Ärlebrant, Åsa, fr.o.m. 2012-08-13

Orkidén nästrot. Åholmen 1 juli 2012.

Ska man fylla taket med solceller?

Publicerat av

En fråga som dök upp bland kommentarerna var “Är det bättre att lägga till och fylla hela sitt tak med solpaneler eller skall man anpassa storleken till sitt eget behov i första hand?”

En nog så knepig fråga att ge råd om… Som villaägare får man ett relativt stort överskott på grund av man dagtid under sommarhalvåret producerar betydligt mer än vad man behöver i sitt eget hus. Denna överskottsel matas på in på nätet, för oss 53% av vår solelproduktion under 2011, och det är värdet på denna el som avgör hur man dimensionerar sin anläggning.

Värdet på överskottselen varierar idag kraftigt beroende på vilket avtal man lyckats få med en elhandlare eller en nätägare. Om man säljer elen till E.ON, Fortum eller Vattenfall får man Nord Pool spotpris per timme minus 4 öre/kWh (Revidering 23/6: som framgår av kommentar nedan har Fortum nyligen ändrat sina villkor. Avdraget är nu för “direkta rörliga hanteringskostnader” som i dagsläget är 0,205 öre/kWh). Detta pris är betydligt lägre än vad man betalar när man köper tillbaka elen och betydligt lägre än produktionspriset för solel i Sverige. Det är därför inte lönt att dimensionera sin solcellsanläggning så att den ger ett stort överskott och därmed blir det en liten anläggning på 0,5 kW eller så.

Om man däremot bor i Dalarna eller ”rätta” delar av Skåne och kan få 1 kr/kWh för sin överskottsel då kan man gott fylla taket med solceller.

Några bolag har dessutom börjat med nettodebitering, där man kvittar köpt och producerad el. Enligt Skatteverket är dock nettodebitering inte laglig idag.

Nettodebitering – borta med vinden

Man bör dessutom veta att en utredning om möjlighet till nettodebitering pågår och om det i framtiden (2014?) blir tillåtet med nettodebitering är det troligt att alla nuvarande köpavtalsformer för små elproducenter kommer att försvinna och ersättas av nettodebitering. En fråga är över vilken tidperiod nettodebitering kommer att bli möjligt, som kommer att avgöra dimensioneringen.

Vill man maximalt stimulera småskalig elproduktion ska man tillåta årsvis nettodebitering. Då kan man utnyttja våra takytor maximalt genom att fylla dem med solceller. Jag ser en stor fördel i att sätta solceller på våra hustak i och med att man då inte exploaterar någon ny mark. Om det bara blir månadsvis nettodebitering kommer det inte att vara ekonomiskt intressant att utnyttja alla takytor. Då skulle man dimensionera sin anläggning så att det matchar sitt hus elbehov under månaderna juni-juli, för att undvika ett stort överskott som skulle ha ett lågt värde (eller inget värde?, oklart vad som kommer att gälla om nettodebitering blir av). Anläggningsstorlekarna skulle då bli i storleksordningen några kW för en normal villa.

Har man en större fastighet där man kan använda all producerad solel själv utan att mata in något överskott på nätet då kan man satsa på större solcellsanläggningar. Ica Maxi på Erikslund här i Västerås har en 40 kW solcellsanläggning. Elbehovet i form av belysning, kyldiskar etc matchar solelproduktion bra och all producerad solel kan användas i byggnaden. Då blir värdet för all el lika med köppriset för el och därmed lättare att förutsäga även några år framåt, vilket idag är omöjligt att förutse hur det kommer att se ut om ett par år för en villaägare, vilket beror på att regeringen varit osedvanligt senfärdig med att utreda frågan om nettodebitering. Den utredning som tillsatts tidigare i år ska vara klar i juni 2013. Därefter ska något slags beslut fattas av regering och riksdag och först därefter vet vi vilka ekonomiska villkor som kommer att gälla…

Om man tänker på mer än klöver i plånboken

Då fyller man taket med solceller… Har man inte fjärrvärme  kan man lämna plats för några solfångare, för att täcka sommarens behov av tappvarmvatten.

Rödklöver, hemma på tomten. 16 juni 2012.

 

Regeringen har ”beslutat att tillsätta en utredning” om nettodebitering!

Publicerat av

Richard Thygesen, doktorand på MdH, tipsade om en debattartikel införd i dagens Expressen. I denna debattartikel gör finansminister Anders Borg och IT- och energiminister Anna-Karin Hatt det märkliga uttalandet ”Som ett led i att öka den förnybara energiproduktionen har regeringen därför beslutat att tillsätta en utredning om så kallad nettodebitering … Utredningen har i uppdrag att lämna ett fungerande förslag till regeringen innan sommaren 2013.” Enligt direktiv som kom 2 maj ska redovisning göras senast 14 juni 2013.

Det hela är märkligt, eller ska man kalla det en parodi, eftersom

  • Maud Olofsson i debattartikel i DN 23 juni 2011 skrev att ”Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas.”
  • Anna-Karin Hatt skrev följande i debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011: ”Därför arbetar vi nu intensivt på Näringsdepartementet för att se över de återstående frågetecknen kring nettodebiteringen och min förhoppning är att vi ska kunna lägga ett konkret förslag om nettodebitering under 2012.”
  • Enligt uppgift från Richard sade Anna-Karin Hatt samma sak som i debattartikel i Miljöaktuellt på den nationella konferensen Energiutblick i mars 2012.

De frågetecken Borg och Hatt tar upp vad gäller nettodebitering är inga nyheter, utan det är samma saker som framförts tidigare. EU-regelverket nämns igen. Har ingen upplyst dem om att Danmark, Belgien och Holland redan har nettodebitering och därmed har löst denna fråga? Regeringen har inte kommit länge i sitt tänkande än februari 2011 då remisstiden för Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering gick ut. Det beror rimligen på att man inte arbetat med frågan. Man kan undra hur det kan komma sig, med tanke på ovanstående uttalanden.

OM regeringen lovar vad de säger denna gång, det vill säga att ett förslag ska finnas innan sommaren 2013 är det troligt att nettodebitering inte blir möjlig förrän 1 januari 2014 eftersom man sannolikt måste ändra i någon förordning och/eller lag, vilket tar sin tid.

Tills vidare får vi hålla till godo med de elföretag som tröttnat på regeringens handlingsförlamning i denna fråga och redan infört nettodebitering, se under menyn Köpare solel.

Källor

Expressen. Vind och solkraft måste bli lönsamt. 2012-04-30.

Anna Karin Hatt, blogg. Det ska vara lätt att göra skillnad – för
miljön och den egna plånboken. 2012-04-30.

Regeringskansliet. Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el. Dir. 2012:39. 2012-05-02.

Backsippa i fin blom. Ekevi. 2012-04-30.

Ingen utredning om nettodebitering pågår hos Näringsdepartementet

Publicerat av

Fick idag höra av en person som pratat med Magnus Blümer, tjänsteman på Näringsdepartmentet, att man ännu inte formulerat något direktiv för en utredning om nettodebitering. Det finns heller ingen utsedd utredare och ingen deadline. Det var 10 månader sedan det framgick att regeringen skulle tillsätta en ny utredning om nettodebitering, men sedan dess har det alltså stått stilla.

Tycker att det är magstarkt att energiminister Anna-Karin Hatt skrev i en debattartikel i Miljöaktuellt 20 december 2011 att man jobbar intensivt med frågan om nettodebitering. I själva verket pågår alltså inget arbete alls ens idag, fyra månader senare. Det är en sak att journalister kan missuppfatta saker vid en intervju men i detta fall var det Anna-Karin Hatt som själv undertecknat debattartikeln.

Det är alltså precis så illa som jag befarade i inlägg 16 april och anat i tidigare inlägg. Skandal!

Vad göra? Skriv eller ring till Magnus Blümer och Anna-Karin Hatt på Näringsdepartementet och fråga hur det går med utredningen… Man kan även ta kontakt med sina lokala riksdagspolitiker och förklara dilemmat.

 

 

Regeringsförslag om nettodebitering dröjer till nästa år!

Publicerat av

I radioprogrammet Plånboken i P1 den 11 april intervjuades Hannes Carl Borg, politisk sakkunnig åt energiminister Anna-Karin Hatt (efter 6.07 minuter i länken, efter 38.50 från starten av programmet). Han säger att en av de viktigaste åtgärderna för att hjälpa privatpersoner är att man tittar på nettodebitering. Men samma visa som vanligt, med skattetekniska problem och skatteregler inom EU som berörs, som måste utredas. Han säger att man hoppas kunna lägga ett konkret förslag om detta under nästa år, 2013!

Detta rimmar illa med Anna-Karin Hatts uttalande i Miljöaktuellt den 20 december 2011 att Näringsdepartementet jobbar intensivt med frågan om nettodebitering. Man kan ju fråga sig om man över huvud taget har jobbat med frågan sedan det i DN den 23 juni 2011 framgick att ”Regeringen kommer att närmare utreda hur ett system med så kallad nettodebitering kan utformas”. Nog borde frågan ha hunnit utredas under de nästan 10 månader som gått. Speciellt med tanke på att nettodebitering redan finns i Danmark, Belgien och Holland, som jag skrivit om i inlägg den 19-22 mars i år.

Det är en rejäl besvikelse att det går så långsamt för regeringen i frågan om nettodebitering. Det har under flera år varit den i särklass viktigaste frågan för de husägare som vill installera solceller hemmavid. Den solel som ersätter köpt el får samma värde som den köpta elen. Värdet av överskottselen kan dock variera mellan 4 öre/kWh och 3,20 kr/kWh beroende på hur aktiv man varit att finna elhandlare som vill köpa överskottselen, var man råkar bo (vilken nätägare man har) och om man ansökt om tilldelning av elcertifikat eller inte samt att värdet dessutom kan variera med tiden om man har en koppling till Nord Pool spotpris eller får elcertifikat, vars pris varierar beroende på tillgång och efterfrågan. Detta skapar väldigt osäkra villkor för de som vill investera i solceller och ger därmed också osäkra villkor för de företag som vill satsa på att leverera tjänster och komponenter för solcellsinstalltioner, där det blir svårt att bedöma marknadsutvecklingen och hur mycket man ska våga satsa.

Nog kan man ana varför Sverige är sämts i EU på planer för solenergi.

 

Vilka problem har regeringen med nettodebitering?

Publicerat av

Frågan om nettodebitering har diskuterats åtminstone ända sedan Lennart Söders nätanslutningsutredning som kom i februari 2008. I DN 23 juni 2011 fick vi veta att regeringen skulle tillsätta ytterligare en utredning om nettodebitering. I Miljöaktuellt 20 december skrev energiminister Anna-Karin Hatt en debattartikel i Miljöaktuellt. I en replik från 3 januari i år ger Anna-Karin Hatt en viss precisering vad regeringen ser som stötestenar:

  1. Vem ska kvitta den använda elen mot den producerade?
  2. Över vilken tidsperiod ska det ske?
  3. Hur ska skatt och moms hanteras?
  4. Hur ska elen prissättas?

Sverige är inte först i världen med att fundera på nettodebitering, så vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Danmark, Belgien, Holland och 43 stater i USA har nettodebitering. Dessutom erbjuder redan Utsikt, Mälarenergi och Elinorr olika former av nettodebitering.

Min favorit är Elinorrs modell med nettoavräkning. Enkelt och smidigt, som kan genomföras utan några administrativa komplikationer hos elbolagen.

I framtiden måste vår energiförsörjning baseras helt på förnyelsebara energikällor. Vi bör därför införa regler för nettodebitering som gör det möjligt att utnyttja alla tillgängliga tak- och fasadytor för solenergi. Om vi skulle utnyttja låt säga 25% av de byggnadsytor som har minst 70% av optimal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Fördelar med att producera solenergi på befintliga byggnader är exempelvis att

  • ingen ny mark exploateras för installation, nya vägar eller nya kraftledningsgator
  • produktionen sker där behovet finns. Överföringsförlusterna i nätet kan minska och inga energikrävande transporter behövs.
  • landskapsbilden påverkas inte
  • de är tysta, inget störande ljud genereras
  • egen elproduktion ökar intresset för vad elen används till, viket kan göra att man upptäcker möjligheter att minska sin elanvändning

Svaren på Anna-Karins Hatts frågor blir därför

  1. Max 43 kW (motsvarar 63 A säkring).
  2. Ett år. Enligt modell från Elinorr.
  3. Danmark, Belgien och Holland tillhör EU och har löst detta. Lär av dem!
  4. Enligt Elinorrs modell tar man med sig ett eventuellt överskott av kWh till nästkommande månad.
    Låt säga att man gör detta under ett kalenderår. Om man råkar få ett överskott under något år skulle man kunna få NordPool medelspotpris för året eller för månaderna juni-juli, då man producerar som mest överskott.

Det tog väl någon halvtimme att formulera detta. Hur lång tid ska det ta för regeringen?

 

USA världsledande i nettodebitering

Publicerat av

Belgien har nettodebitering upp till 10 kW växelströmseffekt. Danmark har nettodebitering per år upp till 6 kW moduleffekt. Holland har nettodebitering upp till 5000 kWh (produceras av en solcellsanläggning på 5,6 kW om årsproduktionen är 900 kWh/kW).

Detta är dock intet mot USA, som är världsledande när det gäller nettodebitering. 43 stater plus Washington DC och Puerto Rico har en ”net metering policy”. De detaljerade villkoren skiljer från stat till stat. Framför allt kan den tillåtna anläggningsstorleken variera.

Storlek för solcellssystem

I New Mexico är gränsen 80 MW (80 000 kW)!! Lägst effektgräns har Alaska, Delaware, New York, West Virginia och Wyoming med 25 kW, som alltså är betydligt högre än gränserna i Belgien, Danmark och Holland.

I exempelvis Colorado och Arizona har man ingen effektgräns utan där är gränsen 120% respektive 125% av den normala årliga konsumtionen av el.

Avräkningsperiod

Om man under en månad har överskott tillåter många stater att man tar med sig detta överskott till nästa månad i form av kWh, endera i all oändlighet eller under en 12 månader lång period. Detta är samma metod som tillämpas av Elinorr .

Elcertifikat

Ägaren får elcertifikat (”Renewable Energy Certificates” = REC) för varje producerad MWh. Det finns i vissa stater även speciella elcertifikat för solel (”Solar renewable energy certificates” = SREC). Man kan handla med solelcertifikat på SREC Trade.  De historiska priserna för SREC varierar friskt mellan $10 (Pennsylvania) och $540 (Massachusetts).

Andra villkor

Elbolagen får inte ta ut några extra avgifter för kunder med nettodebitering. Elbolagen får inte heller tvinga kunder med nettodebitering att byta till en annan tariff.

I beskrivningen står att ”Net metering is a popular and administratively simple policy option for U.S. states.” Ja, just det, populärt och enkelt… Hur svårt kan det vara för regeringen att komma till skott i denna fråga i Sverige?

Mera läsning

Mycket mera läsning finns på den faktaspäckade DSIRE (Database for State Incentives for Renewables & Efficiency), exempelvis:

DSIRE Home. Klickbar karta där man kan se villkoren för varje stat. ”Net metering” hittar man under ”Rules, Regulations & Policies”

Net metering. Beskrivande text.

Net metering policies. Karta i Powerpoint med tillåtna anläggningsstorlekar, som kan variera beroende på produktionssätt, därav de olika värdena för vissa stater.

 

Nettoavräkning i Danmark

Publicerat av

Här är en något reviderad repris av en text som jag skrev som en del av ett inlägg i 15 februari 2011. Texten blev lite dold där och tänkte att det kunde passa i samband med nyligen gjorda inlägg om nettodebitering i Belgien och Holland.

På Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Man behöver bara fylla i en ensidig ansökan “Anmodning om nettoafregning” om man vill ha nettoavräkning. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

För den som vill sätta sig in i alla detaljer finns dokumentet “Retningslinjer for nettoafregning af egenproducenter” på 37 sidor. I kapitel 8 känner vi igen att Danmark liksom de svenska bolagen som erbjuder nettodebitering och nettoavräkning för ett resonemang om “lån” av el till nätet (efter dansk förebild?) :

“Man kan sige, at egenproducenten “låner” det kollektive elforsyningsnet i løbet af afregningsperioden til opbevaring af elektricitet i de tilfælde, hvor egenproducenten har overskudsproduktion, som på et andet tidspunkt i løbet af afregningsperioden bruges til at dække eget elforbrug.”

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

§ 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettoavräkning i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettoavräkning sedan 1998, vilket visar att det är genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns hos våra politiker.

PS 2012-08-23
Tillfrågade Peter Ahm, Danmark, som skrivit deras IEA PVPS lägesrapport för solceller i Danmark om varför man valt 6 kW som en gräns. Peter svarade:

“The reason for a 6 kW cap was, that the production for a typical Danish PV roof-top system would equal the annual ectricity consumption of a typical household; and for non-commercial buildings 6 kW/100 sq m of area would correspond to the typical annual electricity consumption in schools, nurseries etc. This way no one should be tempted to misuse the net metering scheme establishing very high electricity consumption.”

Frågade även om nettoavräkning inneburit några problem gentemot EU-direktiv. Svaret blev:

“The Danish scheme has been notified by the EC and as you say several other countries have similar schemes”.

PS 2014-08-18. Sedan 20 november 2012 har Danmark nettoavräkning per timme.